Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EU och arbetsmarknaden 2015

Utkastet till den gemensamma sysselsättningsrapporten bifogas den årliga tillväxtöversikten 2015. Där analyseras sysselsättningen och den sociala utvecklingen i EU-länderna och deras politiska åtgärder för att förbättra sysselsättningssituationen och den sociala situationen för medborgarna.

RÄTTSAKT

Utkast till gemensam rapport från kommissionen och rådet - Följedokument till kommissionens meddelande om den årliga tillväxtöversikten 2015 (COM(2014) 906 final av den 28 november 2014).

SAMMANFATTNING

Utkastet till den gemensamma sysselsättningsrapporten bifogas den årliga tillväxtöversikten 2015. Där analyseras sysselsättningen och den sociala utvecklingen i EU-länderna och deras politiska åtgärder för att förbättra sysselsättningssituationen och den sociala situationen för medborgarna.

VAD ÄR SYFTET MED RAPPORTEN?

I samband med den nya cykeln av den europeiska planeringsterminen offentliggjorde Europeiska kommissionen 2015 den årliga tillväxtöversikten med fokus på hur EU kan agera för att bidra till att skapa arbetstillfällen och tillväxt. I den årliga tillväxtöversikten anges framför allt EU:s allmänna ekonomiska prioriteringar och EU-länderna ges politiska riktlinjer för det kommande året.

Den årliga tillväxtöversikten åtföljs också av denna gemensamma sysselsättningsrapport som analyserar sysselsättningssituationen i EU och vilka politiska åtgärder EU-länderna i fråga har vidtagit.

VIKTIGA PUNKTER

Rapporten visar att betydande strukturella reformer lönar sig. I rapporten analyseras också potentialen för att förbättra sysselsättningssituationen och den sociala situationen för EU-medborgarna.

De viktigaste slutsatserna:

Arbetsmarknad och sociala trender: Även om arbetslösheten minskar långsamt är den fortfarande hög i EU-28 med 24,6 miljoner arbetslösa (10,1 %) i september 2014. Rapporten pekar också på att

långtidsarbetslösheten fortsätter att öka (5,1 % i EU-28 2013),

ungdomsarbetslösheten ligger kvar på mycket höga nivåer (21,6 % i EU-28 2014), men den visar tecken på förbättring,

antalet förtida skolavhopp närmar sig målet på mindre än 10 % senast 2020,

EU gör goda framsteg mot målet att 40 % av 30-34-åringarna ska ha en högskoleutbildning senast 2020.

EU-ländernas sysselsättning och sociala reformer: EU-länderna har fullföljt reformer i linje med europeiska planeringsterminen 2014 som har haft effekt på sysselsättningsgraden. Åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med långtidsarbetslösheten som syftar till att

minska segmenteringen av arbetsmarknaden (*) genom att förenkla EU-ländernas arbetsrätt,

minska skatten på arbete för att tillåta företag att (åter-) anställa unga och långtidsarbetslösa,

skapa en gynnsam miljö för företag som erbjuder lärlingsplatser,

höja kvaliteten på EU-ländernas utbildningssystem på alla nivåer,

reformera de sociala trygghetssystemen för att skydda de som är uteslutna från arbetsmarknaden och bekämpa fattigdom.

I rapporten betonas dock att framstegen och ambitionen att genomföra dessa reformer varierar mellan EU-länderna. Ytterligare insatser behövs därför för att säkerställa konkreta resultat i verkligheten.

Resultattavlan med indikatorer

Rapporten innehåller också den andra upplagan av resultattavlan med följande centrala sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer, som har införts för att stärka den sociala dimensionen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU):

Arbetslöshet.

Ungdomsarbetslöshet och antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Hushållens disponibla bruttoinkomst.

Fattigdomsrisk.

Inkomstskillnader (*).

De viktigaste slutsatserna av rapporten visar ihållande socioekonomiska variationer i fråga om arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och andelen unga som varken arbetar eller studerar. Nedgångar i hushållens inkomster och ökande ojämlikhet och fattigdom ses också i de flesta sydliga länder i euroområdet (Italien, Grekland, osv.).

VIKTIGA BEGREPP

(*) Segmenteringen på arbetsmarknaden: Där arbetsmarknaden är uppdelad i underdelar. Som exempel kan nämnas situationer där vissa har fast anställning och andra har tillfällig anställning, eller om det finns skillnader mellan villkoren för migrerande och icke-migrerande arbetstagare.

(*) Inkomstskillnader: I detta sammanhang är det en jämförelse av hur de relativa andelarna av ett lands inkomster fördelas mellan olika grupper inom befolkningen. Om andelen av den totala inkomsten är hög bland de rikaste har de fattigare delarna en motsvarande lägre andel och ojämlikheten är högre.

Mer information finns här:

Europeiska unionens webbplats om Ekonomi och finans.

Senast ändrat den 21.06.2015

Top