EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.3.2021

COM(2021) 137 final

2021/0070(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om inrättande av en europeisk barngaranti

{SWD(2021) 62 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav införandet av en europeisk barngaranti för att garantera att ”varje barn i Europa som riskerar fattigdom eller social utestängning har tillgång till de mest grundläggande rättigheterna som hälso- och sjukvård och utbildning” 1 . Att stödja barn från tidig ålder och genom hela deras barndom är av yttersta vikt för att bygga en hållbar, jämlik, inkluderande och konkurrenskraftig kunskapsekonomi och ett rättvist samhälle.

Målet med detta förslag är att förebygga och bekämpa social utestängning genom att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att garantera tillgång till grundläggande tjänster av hög kvalitet för behövande barn: förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning (inklusive skolbaserade aktiviteter), hälso- och sjukvård, kost och boende. Även om de flesta barn i EU redan har tillgång till dessa tjänster är inkluderande och verkligt allmän tillgång avgörande för att säkerställa lika möjligheter för alla barn, särskilt de som är socialt utestängda på grund av fattigdom eller andra former av utsatthet.

Social utestängning är ett komplext och flerdimensionellt fenomen. De största orsakerna är otillräckliga resurser och fattigdom, men också brist på lika tillgång till varor och tjänster på grund av olika former av utsatthet, som hindrar fullt deltagande i samhället 2 . Förslaget är inriktat på behövande barn, vilket avser barn som riskerar fattigdom eller social utestängning. Mot bakgrund av de mångfasetterade utmaningar som gör det svårt för låginkomsttagare att få tillgång till varor och tjänster eller tillgång till arbetsmarknaden har man på EU-nivå kommit överens om den sammansatta indikatorn ”risk för fattigdom eller social utestängning”. Indikatorn mäter i) antalet personer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet (efter sociala transfereringar) under gränsen för fattigdomsrisken 3 , ii) allvarlig materiell fattigdom, vilket fångar bristen på grundläggande förnödenheter som krävs för att garantera en skälig levnadsstandard i ett visst samhälle 4 , och iii) mycket låg arbetsintensitet 5 . Barn som lever i sådana hushåll är särskilt utsatta för social utestängning och är den grupp som denna rekommendation inriktas på.

I majoriteten av länderna i EU-27 löper barn större risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning än den totala befolkningen. Under 2019 levde 22,2 % (nästan 18 miljoner) av barnen i hushåll som löpte risk för fattigdom eller social utestängning, jämfört med 20,9 % (cirka 91 miljoner) av den totala befolkningen. Minskningen av risken för fattigdom eller social utestängning bland barn under det senaste årtiondet har gått långsammare än bland den allmänna befolkningen. Dessutom är fattigdomsklyftan 6 i EU-27 större för barn (25,4 % under 2019) än för resten av befolkningen (24,3 %), och samma sak gäller för varaktig fattigdom 7 (14,1 % av alla barn 2018 jämfört med 10,8 % för resten av befolkningen).

Det finns ett starkt samband mellan social utestängning av barn och bristande tillgång till grundläggande tjänster. Barn som lever i fattigdom eller befinner sig i särskilt utsatta situationer har ofta svårare att få tillgång till tjänster, vilket är avgörande för deras välbefinnande och utvecklingen av deras sociala, kognitiva och emotionella kompetens. Sådana tjänster finns i allmänhet i alla medlemsstater, men uppgifter visar att tillgången är ojämn. I runt en tredjedel av medlemsstaterna anser föräldrar som är låginkomsttagare att kostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg är mycket höga. Skolböcker, skoltransport, skolmat och ytterligare skolbaserade aktiviteter medför en betydande börda för familjebudgetarna i 15 medlemsstater. I flera medlemsstater är endast vissa hälso- och sjukvårdstjänster för barn helt kostnadsfria. I sex medlemsstater bor mer än 10 % av alla barn i bostäder med allvarliga brister. Hemlösheten har ökat i nästan alla medlemsstater, vilket också påverkar barn. Det finns många olika orsaker till ojämlik tillgång till tjänster, bland annat brist på ekonomiska resurser för att föräldrar eller vårdnadshavare ska ha råd med tjänsterna, begränsad tillgänglighet, särskilt i landsbygdsområden 8 , avlägsna områden eller mindre gynnade områden, brist på anpassning avseende tjänster, eller personal, för barn med särskilda behov, brist på information om tillgängliga tjänster, eller administrativa hinder.

Utöver fattigdom finns det även andra former av utsatthet som skapar hinder för inkludering och deltagande i samhället. I förslaget rekommenderas också att medlemsstaterna, när de utformar sina nationella integrerade åtgärder för att stödja barn som riskerar fattigdom eller social utestängning, när så är lämpligt tar hänsyn till särskilda behov hos barn som är hemlösa eller bor i bostäder med allvarliga brister, barn som har en funktionsnedsättning, barn med invandrarbakgrund, barn med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung (särskilt romer), barn i alternativ omvårdnad (särskilt institutionsvård), och barn i otrygga familjesituationer.

Barn från mindre gynnade förhållanden drabbas i oproportionerligt hög grad av social utestängning, ofta till följd av fattigdom eller eftersatthet. Beroende på medlemsstaten är fattigdomsrisken för barn som växer upp med en ensamstående förälder, i familjer med tre eller fler barn eller med invandrarbakgrund eller romsk bakgrund upp till tre gånger högre än för andra barn 9 . Barn från mindre gynnade förhållanden deltar också i betydligt mindre utsträckning i förskoleverksamhet och barnomsorg. Barn som placerats i institutionsvård kan inte alltid dra full nytta av allmän och inkluderande utbildning. Dessutom kan barn med funktionsnedsättning, barn med invandrarbakgrund eller barn som bor på landsbygden eller i avlägsna områden vara oförmögna att delta i många skolbaserade aktiviteter. Hindren kan vara för höga kostnader, brist på ordentlig infrastruktur, dålig tillgänglighet och språkproblem. Dessa barn står också inför hinder när det gäller att delta i förebyggande hälsovårdsprogram. Låginkomststatus eller en otrygg familjesituation leder ofta till oregelbunden eller ohälsosam kost. Slutligen innebär bristen på tillgång till adekvata bostäder till ett överkomligt pris, inklusive säkert dricksvatten, en ökad risk för bostäder med allvarliga brister och påverkar barnens allmänna välbefinnande. Alla dessa hinder för tillgång leder till att social utestängning fortsätter att gå i arv mellan generationerna, med djupgående och långsiktiga effekter på barns liv.

Att förebygga och bekämpa social utestängning av barn är nödvändigt för sociala framsteg och en hållbar utveckling. Social utestängning har skadliga effekter på barns nuvarande och framtida möjligheter och på deras förmåga att bidra till dagens och morgondagens samhälle. Barn som är socialt utestängda har sämre möjligheter än andra att klara sig bra i skolan och hålla sig friska. Risken är större att de hoppar av skolan och att de som vuxna blir (långtids-)arbetslösa och lever i fattigdom, på grund av sämre utsikter på arbetsmarknaden och lägre inkomster. Dålig utbildning och hälsa har också en stor inverkan på ekonomin och arbetsmarknaden eftersom detta hämmar sysselsättningstillväxten och leder till en mindre produktiv arbetskraft med lägre kompetens.

Covid-19-krisen har förvärrat de befintliga ojämlikheterna och innebär en betydande risk för ökad fattigdom eller social utestängning. Den har skapat socioekonomiska risker för kvinnor och utsatta grupper såsom ensamstående föräldrar, barn och de äldre, personer med funktionsnedsättning, migranter, minoriteter, arbetstagare som är unga och har otrygg anställning, samt personer som lever i områden och hushåll med begränsad eller ingen digital konnektivitet. Låg- och medelinkomstgrupper löper större risk för inkomstbortfall på grund av ökad arbetslöshet och sämre möjligheter till distansarbete. Konsekvenserna för hushållens disponibla inkomst väntas öka ojämlikheterna och kan leda till att nya kategorier av hushåll riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Skolstängningar ledde till att barn gick miste om en tillförlitlig näringskälla, då många barn inte längre hade tillgång till skolmat. Den utbredda digitaliseringen mildrade till viss del den förlust av undervisning som orsakades av skolstängningarna, men många barn saknade en bra lärmiljö hemma, t.ex. på grund av brist på nödvändig utrustning, en dålig internetuppkoppling eller bristande stöd i skolarbetet. Covid-19 och social distansering påverkade också formell barnomsorg, utbildning och fritidstjänster.

Det råder enighet i EU om vikten av att garantera faktisk och icke-diskriminerande tillgång till grundläggande tjänster av hög kvalitet för barn som är drabbade av olika former av utsatthet. I Europaparlamentets resolution av den 24 november 2015 10 , vilket bekräftades i resolutionen om Europeiska socialfonden+ av den 4 april 2019 11 , efterlyste Europaparlamentet en europeisk barngaranti, med fokus på barnfattigdom och med tonvikt på vissa grundläggande tjänster. Europaparlamentet bad även kommissionen att genom en flerårig förberedande åtgärd undersöka genomförbarheten hos en sådan europeisk barngaranti. I rådets slutsatser av den 8 juni 2020 uppmanade också rådet kommissionen att lägga fram ett förslag om en europeisk barngaranti. I sin särskilda rapport 20/2020 om barnfattigdom av den 29 september 2020 12 betonade Europeiska revisionsrätten att kommissionens stöd till medlemsstaternas åtgärder måste riktas bättre för att bekämpa barnfattigdom. Som svar på denna rapport uppmanade rådet kommissionen att inbegripa åtgärder och mål för att bekämpa barnfattigdom i sina framtida initiativ, inklusive som del av den europeiska planeringsterminens ekonomiska samordning. Den 11 mars 2021 antog Europaparlamentet en resolution om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter 13 , i vilken Europarlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sitt förslag om inrättande av den europeiska barngarantin under det första kvartalet 2021, och uppmanar medlemsstaterna att påskynda genomförandet av den samt att investera alla tillgängliga resurser, inklusive EU-medel. Europaparlamentet betonade även att medlemsstaterna bör fastställa fleråriga nationella strategier för att bekämpa barnfattigdom och social utestängning samt nationella handlingsplaner för den europeiska barngarantin.

Inget barn får lämnas på efterkälken. Den demografiska utvecklingen och kompetensbristen, som uppmärksammades i kommissionens rapport om de demografiska förändringarnas konsekvenser som antogs den 17 juni 2020 14 , innebär att det är absolut nödvändigt att främja potentialen hos de yngre generationerna, oavsett vilken socioekonomisk bakgrund de har. Även om EU:s nivåer av social inkludering och sammanhållning är bland de högsta i världen 15 krävs en kraftfull politisk åtgärd för att stödja barn som befinner sig i svåra situationer och som kan stöta på hinder på grund av olika former av utsatthet. Den europeiska barngarantin är därför inriktad på att stödja behövande barn.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter utgör en ram för EU-åtgärder och nationella åtgärder för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader samt socialt skydd och social inkludering 16 . Syftet med handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 17 är att ytterligare förbättra levnadsstandarden, arbetsvillkoren och lika möjligheter för alla och därigenom säkerställa rättvisa, motståndskraft och uppåtgående social konvergens. Handlingsplanen ger förnyad kraft åt kampen mot fattigdom och social utestängning i EU. I den fastställs målet att lyfta minst 15 miljoner människor ur riskzonen för fattigdom eller social utestängning, varav minst 5 miljoner bör vara barn. Den reviderade sociala resultattavlan kommer att användas för att följa utvecklingen och resultaten i medlemsstaterna och göra det möjligt för kommissionen att övervaka genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som en del av den väletablerade ramen för politisk samordning inom den europeiska planeringsterminen.

Målet med den europeiska barngarantin är att förebygga och bekämpa social utestängning genom att garantera att behövande barn har tillgång till en uppsättning grundläggande tjänster. Initiativet kommer på så sätt att bidra till att främja lika möjligheter för behövande barn och bekämpa barnfattigdom.

För att uppnå detta mål, och på grundval av en omfattande samrådsprocess, görs följande i förslaget:

–Medlemsstaterna rekommenderas att inrikta stödåtgärder på behövande barn, som definieras som personer under 18 år som riskerar fattigdom eller social utestängning.

–När de identifierar behövande barn och barn i denna grupp rekommenderas medlemsstaterna att när så är lämpligt ta hänsyn till specifika former av utsatthet, t.ex. behoven hos i) hemlösa barn eller barn som bor i bostäder med allvarliga brister, ii) barn med funktionsnedsättning, iii) barn med invandrarbakgrund, iv) barn med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung (särskilt romer), v) barn i alternativ omvårdnad (särskilt institutionsvård), och vi) barn i otrygga familjesituationer.

–Medlemsstaterna uppmanas att garantera att behövande barn har faktisk och fri tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning (inklusive skolbaserade aktiviteter), nyttig mat varje skoldag och hälso- och sjukvård – att göra vissa tjänster kostnadsfria är ett sätt att öka den faktiska tillgången.

–Medlemsstaterna uppmanas att garantera att behövande barn har faktisk tillgång till hälsosam kost och en adekvat bostad.

–Vägledning tillhandahålls medlemsstaterna om hur de kan garantera tillgång till dessa tjänster med hjälp av motsvarande åtgärder.

–Styrnings- och rapporteringsmekanismer inrättas.

–Förfaranden för genomförande, övervakning och utvärdering fastställs.

I förslaget konstateras att det är en flerdimensionell utmaning att ta itu med orsakerna till social utestängning av barn. Den europeiska barngarantin kommer i sig endast att vara effektiv inom en bredare uppsättning integrerade åtgärder, såsom avses i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och inom den bredare politiska ramen för EU-strategin för barnets rättigheter, som detta förslag också bidrar till. I detta syfte rekommenderas i förslaget att medlemsstaterna bygger upp en stödjande möjliggörande politisk ram genom att i) säkerställa att relevanta politiska åtgärder är förenliga med varandra och göra dem mer relevanta för stöd av barn, ii) investera i adekvata system för utbildning, hälso- och sjukvård och socialt skydd, iii) införa åtgärder för integration på arbetsmarknaden för föräldrar eller vårdnadshavare och inkomststöd för familjer och barn, iv) hantera den territoriella dimensionen av social utestängning, inklusive i typiska stadsområden, landsbygdsområden och avlägsna områden, v) stärka olika aktörers samarbete och delaktighet, vi) undvika diskriminering och stigmatisering av behövande barn, vii) stödja strategiska investeringar i barn och tjänster, inklusive genom att se till att det finns infrastruktur och kvalificerad arbetskraft, och viii) anslå tillräckliga resurser och använda EU-finansiering på ett optimalt sätt.

Unionsmedel finns tillgängliga för att stödja åtgärder mot barnfattigdom och social utestängning samt för genomförandet av den europeiska barngarantin. Medlemsstater i vilka andelen barn som riskerar fattigdom eller social utestängning är högre än genomsnittet i EU (under 2017–2019) kommer under finansieringsperioden 2021–2027 att behöva öronmärka 5 % av medlen från Europeiska socialfonden+ för att bekämpa barnfattigdom eller social utestängning, medan övriga medlemsstater kommer att behöva öronmärka ett lämpligt belopp. Europeiska regionala utvecklingsfonden kommer också att bidra med framtidssäkrade investeringar i social infrastruktur, utrustning och tillgång avseende allmänna tjänster av god kvalitet, samt samarbetsprojekt i gränsregioner.

Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att ge möjlighet att stärka tillväxtpotentialen, jobbskapandet och den ekonomiska, sociala och institutionella resiliensen i medlemsstaterna, inbegripet genom främjandet av barn- och ungdomspolitik, och att lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Instrumentet för tekniskt stöd kan stödja medlemsstaterna i utformningen och genomförandet av nationella reformer som syftar till att ta itu med utbildningsmässiga, sociala, ekonomiska och rättsliga ojämlikheter och utmaningar som påverkar barn.

Medlemsstaterna kommer också att fortsätta att dra nytta av EU-programmet för mjölk, frukt och grönsaker 2017–2023 18 . Under 2023 kommer kommissionen att föreslå en översyn av programmet för att göra hälsosamma produkter mer tillgängliga för barn och göra barn mer medvetna om fördelarna med hälsosamma och hållbara livsmedel.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

I kommissionens rekommendation från 2013 Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid 19 fastställs ett integrerat tillvägagångssätt för att minska barnfattigdom eller social utestängning och främja barns välfärd. Rekommendationen inriktades på tre delar: i) tillgång till adekvata resurser, ii) tillgång till bra tjänster till rimlig kostnad, och iii) upprätthållande av barns rätt att delta i lek, fritids-, idrotts- och kulturaktiviteter och i beslut som påverkar deras liv. Detta förslag kompletterar de befintliga bestämmelserna när det gäller bekämpning av social utestängning av barn, bygger på erfarenheter och lärdomar från genomförandet av rekommendationen Bryta det sociala arvet och förstärker den andra delen i den rekommendationen genom att prioritera tillgång till grundläggande tjänster för behövande barn. 

Den europeiska planeringsterminens samordningsprocess inom ekonomi och sysselsättning, som understöds av den sociala resultattavlan 20 , har framhävt problemet med barnfattigdom och social utestängning, och ett antal medlemsstater har fått landsspecifika rekommendationer avseende detta 21 . I riktlinjerna för sysselsättningen 22 betonas vikten av att säkerställa tillgång för alla, inklusive barn, till vissa tjänster, såsom förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård, eftersom sådan tillgång är nödvändig för att garantera lika möjligheter. 

Under finansieringsperioden 2014–2020 användes de europeiska struktur- och investeringsfonderna (särskilt Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt) för att stödja flera politikområden som är av betydelse för barn, inklusive bekämpning av barnfattigdom eller social utestängning, allmänna tjänster av god kvalitet inom utbildning och omsorg, samt hälsosamma och näringsrika livsmedel och materiellt bistånd till barn som har det dåligt ställt.

Under 2017–2020 gav stödprogrammet för strukturreformer tekniskt stöd i syfte att genomföra medlemsstaternas reformer för att i) höja kvaliteten på förskoleverksamhet och barnomsorg samt förebygga att elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, ii) göra utbildning mer inkluderande, iii) stödja avinstitutionalisering när det gäller barn, iv) förbättra tillgången till tjänster för barn med funktionsnedsättning, v) främja social integration av barn med invandrarbakgrund eller från etniska minoriteter, vi) göra de nationella rättsväsendena mer barnvänliga, och vii) se över familjeskyddslagstiftningen, för att tillgodose de föränderliga behoven hos alla former av familjer.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget kompletterar och är förenligt med flera andra EU-initiativ. Det motsvarar en konkret del av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och kommer att bidra till att uppnå det överordnade målet att lyfta människor ur riskzonen för fattigdom och social utestängning. Att öka deltagandet på arbetsmarknaden av underrepresenterade grupper, inklusive kvinnor, kommer också att bidra till att bekämpa fattigdom; i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställs ett överordnat mål om att uppnå en sysselsättningsgrad på 78 %, med ett kompletterande mål om att minst halvera skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män fram till 2030.

Förslaget kompletterar EU-strategin för barnets rättigheter, som antas samtidigt och sammanför alla befintliga och framtida initiativ om barns rättigheter i en enhetlig politisk ram samt innehåller konkreta rekommendationer för både interna och externa EU-åtgärder. I strategin redogörs för kommissionens arbete på följande områden: i) barns deltagande i politiska och demokratiska processer i EU, ii) socioekonomisk inkludering, utbildning och hälsa, iii) förebyggande av och skydd mot alla former av våld och diskriminering, iv) ett barnvänligt rättsväsende, v) barn i den digitala tidsåldern, och vi) den globala dimensionen av barns rättigheter. Avsnittet om socioekonomisk inkludering är förenligt med den europeiska barngarantin.

Den 22 maj 2019 antog rådet en rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet 23 i syfte att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förbättra tillgången till och kvaliteten på förskoleverksamhet och barnomsorg. Den 30 september 2020 antog kommissionen ett meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 24 , i vilket inkludering och jämställdhet utgör en av de sex dimensioner som avses befästas. På grundval av det meddelandet antog rådet den 19 februari 2021 en resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) 25 och enades om ett mål på EU-nivå om att minst 96 % av barnen mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart bör delta i förskoleverksamhet eller barnomsorg. Resolutionen innehåller även planer på att förbättra kvalitet, rättvisa, inkludering samt framgång för alla inom utbildningen. Medlemsstaterna enades om att andelen unga med högst grundskoleutbildning bör understiga 9 % senast 2030.

Den 30 september 2020 antog kommissionen meddelandet Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027: Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern 26 , i vilken en ambitiös vision för digital utbildning ur ett perspektiv av livslångt lärande presenteras, med studerande i alla åldrar i centrum.

Den 5 mars 2020 antog kommissionen sin jämställdhetsstrategi för 2020–2025 27 . Syftet med strategin är att bekämpa könsstereotyper som påverkar välmående hos och möjligheter för flickor och pojkar i all deras mångfald från tidig ålder. I den tillkännages också, vilket bekräftas i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, att kommissionen kommer att lägga fram en översyn av Barcelonamålen 2022 28 för deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg. Strategin främjar även kvinnors ekonomiska egenmakt och en jämlik fördelning av obetalt omsorgsarbete mellan kvinnor och män, inklusive att ta hand om barn. Så länge som kvinnor fortsätter att axla ett oproportionellt stort ansvar för barnuppfostran kommer målen för jämställdhet och social inkludering av barn att vara tätt sammanknutna.

Den 19 september 2020 antog kommissionen EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 29 . Handlingsplanen syftar till att bekämpa rasism genom politiska åtgärder och finansieringsprogram inom områdena sysselsättning, bostäder samt tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning. Den främjar åtgärder för att säkerställa att barn med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung har lika tillgång till utbildning och att lärare utbildas för att kunna arbeta med alla barn och vara lyhörda för behov hos elever med olika bakgrund. Den innehåller även planer på en rapport från kommissionen om tillämpningen av likabehandlingsdirektivet, som förbjuder diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, inklusive diskriminering av romska barn, inom olika områden såsom utbildning och socialt skydd.

Den 7 oktober 2020 antog kommissionen EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande 30 . Den består av ett meddelande och ett förslag till rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, som antogs av rådet den 12 mars 2021 31 . I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att bekämpa multidiskriminering och strukturell diskriminering av romer, särskilt av romska barn, och att vidta kraftfullare åtgärder för att stödja romska barn och deras familjer på de inbördes relaterade områdena sysselsättning, sociala tjänster, inkluderande allmän utbildning av god kvalitet, förskoleverksamhet och barnomsorg, hälsa, boende och tillgång till grundläggande tjänster, kost och tillgång till fritidsaktiviteter.

Den 14 oktober 2020 antog kommissionen meddelandet En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv 32 . Initiativet bygger på principen om överkomliga kostnader för renoverade bostäder och sådana bostäders tillgänglighet, och bidrar därmed till målet att garantera adekvata bostäder för behövande barn, särskilt genom kommissionens rekommendation om energifattigdom 33 .

Den 1 juli 2020 antog kommissionen paketet Stöd till ungdomssysselsättning: en väg till jobb för nästa generation 34 för att hjälpa unga som är på väg in på arbetsmarknaden. En av byggstenarna i paketet var förslaget till rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti 35 , som antogs av rådet den 30 oktober 2020. Rekommendationen har som mål att säkerställa att alla unga under 30 års ålder inom en period av fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning får ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

Den 12 november 2020 antog kommissionen en jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 36 , som innehåller åtgärder för att främja inkludering och bekämpa diskriminering av hbtqi-personer och deras familjer, inklusive barn.

Den 24 november 2020 antog kommissionen en handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 37 , som omfattar migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund. Handlingsplanen är inriktad på de nödvändiga faktorerna för framgångsrik integration och inkludering: utbildning, sysselsättning och kompetens, hälsa samt bostäder. I den ägnas särskild uppmärksamhet åt barn till migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund.

Den 3 februari 2021 antog kommissionen meddelandet Europas plan mot cancer 38 , där barncancer sätts i fokus. Ett av planens flaggskeppsinitiativ är initiativet ”Hjälp till barn med cancer” som ska säkerställa att barn får tillgång till snabb och optimal upptäckt, diagnos, behandling och vård.

EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 39 syftar till att underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättning under det kommande årtiondet, i EU och resten av världen. I strategin antas även ett intersektionellt perspektiv på behoven hos barn med funktionsnedsättning.

Flera kommissionsinitiativ har redan behandlat det bredare politiska sammanhanget och de största orsakerna till social utestängning av barn, särskilt föräldrars och vårdnadshavares deltagande på arbetsmarknaden. Dessa initiativ är kommissionens rekommendation om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden 40 , rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden 41 , direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare 42 , rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd 43 , den nya kompetensagendan 44 , det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) 45 och kommissionens förslag till ett direktiv om tillräckliga minimilöner 46 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

I enlighet med artikel 151 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) omfattar unionens och medlemsstaternas mål att förbättra levnadsvillkor, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd och en utveckling av de mänskliga resurserna, för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utestängning. Att arbeta för lika möjligheter för alla barn som lever i EU bidrar till att uppnå dessa mål. I enlighet med artikel 153.1 j i EUF-fördraget understöder och kompletterar unionen medlemsstaternas verksamhet inom området kampen mot social utestängning, för att uppnå målen i artikel 151.

Förslaget grundar sig på artikel 292 i EUF-fördraget, på grundval av vilken rådet antar rekommendationer på förslag av kommissionen, jämförd med artikel 153.1 j och 153.2 i EUF-fördraget.

Förslaget kommer att bidra till målen i fördraget om Europeiska unionen, särskilt att bekämpa social utestängning och diskriminering samt att skydda barnets rättigheter (artikel 3 i fördraget).

Förslaget kommer också att bidra till genomförandet av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 24, där det fastställs att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd, och artikel 33, där det föreskrivs att skyddet av familjen på det rättsliga, ekonomiska och sociala planet ska säkerställas.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Även om politik som rör social utestängning av barn är medlemsstaternas ansvar har unionen befogenhet att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser.

Förslaget säkerställer mervärdet av insatser på EU-nivå. Det kommer att upprätthålla ett politiskt åtagande om att främja lika möjligheter för alla barn, särskilt behövande barn, och kommer att stödja uppåtgående social konvergens i medlemsstaterna.

Mervärdet av insatser på EU-nivå blir ännu större mot bakgrund av de utmaningar som hänger samman med covid-19-pandemin, eftersom pandemins socioekonomiska konsekvenser troligen kommer att drabba behövande barn i oproportionerligt hög utsträckning. Den europeiska barngarantin kommer att bidra till att mildra några av pandemins negativa effekter genom att säkerställa att behövande barn har fullständig tillgång till grundläggande tjänster.

Samtidigt som förslaget respekterar medlemsstaternas befogenheter ger det konkreta exempel på denna ambition, i synnerhet genom att dra fördel av de åtta årens genomförande av rekommendationen om att investera i barnens framtid. Riktade EU-insatser för att minska klyftan mellan behövande barn och mer bemedlade barn när det gäller tillgång till grundläggande tjänster kommer i slutändan att bidra till att säkerställa lika möjligheter för barn i EU, samtidigt som man undviker de höga ekonomiska och samhälleliga kostnaderna för social utestängning av barn och det sociala arvet av utsatthet mellan generationerna.

Förslaget kommer också att hjälpa medlemsstaterna att dra största möjliga nytta av EU-finansiering och nationell finansiering för att bekämpa social utestängning av barn. Kommissionen uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att bekämpa social utestängning av barn som en prioriterad fråga.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget kompletterar medlemsstaternas insatser på området bekämpning av social utestängning av barn. I det respekteras medlemsstaternas praxis och olikartade system. Förslaget tar hänsyn till att olika nationella, regionala eller lokala förhållanden kan leda till skillnader i hur rekommendationen genomförs. Medlemsstaterna kommer alltså att kunna använda rekommendationen med utgångspunkt i den egna specifika situationen.

Proportionaliteten spelade också en viktig roll i valet av instrument.

•Val av instrument

Instrumentet är ett förslag till rådsrekommendation, vilket är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Det bygger på den befintliga EU-lagstiftningen och är i linje med den typ av instrument som finns tillgängliga för EU-initiativ på det socialpolitiska området. Som rättsligt instrument uttrycker förslaget medlemsstaternas åtagande när det gäller åtgärderna i denna rekommendation. Det utgör en stark politisk grund för samarbete på europeisk nivå på detta område och respekterar samtidigt medlemsstaternas behörighet fullt ut.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten för befintlig lagstiftning

När den europeiska pelaren för sociala rättigheter presenterades 2017 utvärderade kommissionen de fyra årens genomförande av rekommendationen Investera i barnens framtid 47 . Utvärderingen avslutades med en undersökning som genomfördes av experter från det europeiska nätverket för socialpolitik med rubriken ”Progress across Europe in the implementation of the 2013 EU recommendation on Investing in children: Breaking the cycle of disadvantage. A study of national policies” 48 .

I kommissionens utvärdering granskades de framsteg som gjorts, både i fråga om den allmänna politiken och på vart och ett av de tre områdena. Man undersökte också konsekvenserna för utformningen av politiken för barn och familjer, inbegripet god praxis och konkreta exempel på åtgärder som vidtagits.

Slutsatsen av utvärderingen blev att rekommendationen ännu inte var helt genomförd. Även om rekommendationen fick starkt stöd både på nationell nivå och EU-nivå, även från Europaparlamentet och det civila samhället, var den fortfarande varken välkänd eller korrekt använd på lokal nivå i medlemsstaterna, där konkreta politiska mekanismer måste utvecklas och genomföras. Av utvärderingen framgick dock att rekommendationen hade inspirerat till ett antal projekt med positiv effekt. Den hade med olika grad av framgång använts som en politisk drivkraft i den europeiska planeringsterminen och bidragit till relevanta landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna i frågor som sträcker sig från förskoleverksamhet, barnomsorg och inkomststöd till inkluderande utbildning. Den påverkade också utarbetandet och genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfondernas program 2014–2020 49 .

I utvärderingen framkom att de flesta medlemsstater var överens om att endast en övergripande integrerad strategi skulle fungera för att bryta det sociala arvet. Medlemsstaterna insåg att detta nya fokus och behovet av att förbättra samarbetet mellan alla aktörer på lokal nivå utgjorde en utmaning. De flesta medlemsstater var eniga om att det är socialt rättvist och ekonomiskt sunt att investera mer i barnen under de första åren och att förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet är en avgörande faktor.

När det gäller vilka resultat som uppnåtts framkom det i utvärderingen att rekommendationens första två områden, om tillgång till resurser och tjänster, var avgörande för att åstadkomma konkreta politiska förändringar och utarbeta projekt.

I den undersökning som det europeiska nätverket för socialpolitik genomförde framkom att medlemsstaternas framsteg när det gäller tillgång till bra tjänster till rimlig kostnad var otillräckliga och ojämna. Minst framsteg har gjorts på områdena tillgång till bostäder, hälsovård och utbildning.

Erfarenheterna från genomförandet av rekommendationen Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid och resultaten från Europeiska revisionsrätten visar att det verkligen krävs förstärkta insatser i kampen mot social utestängning bland barn för att EU:s finansieringsstöd ska kunna riktas in bättre i medlemsstaterna.

•Samråd med berörda parter

Mellan juli och november 2020 genomförde kommissionen ett riktat samråd med hjälp av frågeformulär online, fokusgrupper och särskilda utfrågningar. Deltagare var medlemsstaterna genom rådets kommitté för socialt skydd, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, europeiska arbetsmarknadsparter, organisationer i det civila samhället och barnen själva. Det här förslaget återspeglar i hög grad de berörda parternas synpunkter under samråden.

En majoritet av uppgiftslämnarna i det riktade samrådet betonade att EU har en viktig roll när det gäller att stödja nationella, regionala och lokala myndigheter i samordnade insatser för att förbättra situationen för behövande barn. De berörda parterna välkomnade ett initiativ om en europeisk barngaranti och betonade vikten av att säkerställa tillgång till kostnadsfri förskoleverksamhet och barnomsorg, kostnadsfri utbildning, kostnadsfri hälso- och sjukvård, adekvata bostäder, hälsosam kost och lek- och fritidsaktiviteter för barn. Merparten av dem som deltog i samrådet var positiva till att föreslå en rekommendation från rådet om en europeisk barngaranti. De betonade också vikten av att inkludera särskilda barngrupper i barngarantins målgrupp. De framhöll vikten av att utarbeta och genomföra integrerade strategier i kampen mot social utestängning och att bryta det sociala arvet, genom att inte bara fokusera på barnens behov utan också på stöd till hela familjer.

Förslaget gynnas också av den omfattande samrådsprocessen med barn där 10 000 barn deltog. Samrådsresultatet tydde på att den europeiska barngarantin skulle fokusera på konkreta och ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa likabehandling av alla barn, med särskild uppmärksamhet på barn i utsatta situationer, och lika tillgång till god utbildning till ett rimligt pris för alla barn, från förskola och barnomsorg till gymnasieutbildning.

En sammanfattning av resultaten av samråden med berörda parter bifogas det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta förslag.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på kommissionens arbetsdokument med utvärderingen av genomförandet av rekommendationen Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om barnfattigdom och den sakkunskap som samlats in genom en flerårig förberedande åtgärd som begärts av Europaparlamentet, särskilt genomförbarhetsstudien för en barngaranti 50 och undersökningen ”Study on the economic implementing framework of a possible EU Child Guarantee Scheme including its financial foundation” 51 .

Syftet med genomförbarhetsstudien för en barngaranti var att klargöra den europeiska barngarantins potentiella omfattning, analysera villkoren för att genomföra den och bedöma dess europeiska mervärde. Undersökningen fokuserades på fyra specifika grupper av socialt utsatta barn: barn på särskilda boenden, barn med funktionsnedsättningar, barn med invandrarbakgrund (inbegripet flyktingbarn) och barn som lever i en otrygg familjesituation. I undersökningen analyserades om det var genomförbart att garantera dem tillgång till fem grundläggande tjänster: kostnadsfri hälso-och sjukvård, kostnadsfri utbildning, kostnadsfri förskola och barnomsorg, adekvata bostäder och hälsosam kost.

I undersökningen framkom att dessa barns tillgång till de fem tjänsterna verkligen behövde förbättras. Bristande tillgång kan få kort- och långsiktiga konsekvenser för barnen själva men också för samhället. Allmänna tjänster måste vara inkluderande för att säkerställa att behövande barn till fullo kan ta del av dem och för att undvika stigmatisering och segregering. Även om tillgång till tjänsterna skulle vara en viktig del i arbetet med att hantera social utestängning bland barn, måste det ingå i en bredare strategi, så som beskrivs i rekommendationen Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, och i ett stödjande socialt politiskt ramverk. Slutligen kan EU-medel fungera bättre och mer strategiskt genom att stödja dessa tjänster.

I undersökningen ”The economic implementing framework of a possible EU Child Guarantee scheme including its financial foundation”, som kompletterade genomförbarhetsstudien, undersöktes vilka kostnaderna och fördelarna skulle bli för de behöriga myndigheterna om de skulle garantera att alla behövande barn utan åtskillnad fick tillgång till de fem tjänster som den europeiska barngarantin omfattar. I undersökningen konstaterades att fördelarna både skulle ge kortsiktig påverkan på barnens liv och långsiktig påverkan på deras framtidsutsikter som vuxna, och även på samhället och de framtida offentliga utgifterna. Undersökningen visade att kostnaderna för att förse behövande barn med fria skolmåltider, fri förskola och barnomsorg och att ta bort skolavgifterna är relativt låga, och de är särskilt låga mot bakgrund av de potentiellt stora fördelar som åtgärderna kan ge.

Slutligen driver kommissionen, på begäran av Europaparlamentet och i samarbete med Unicef, pilotprojekt i Bulgarien, Kroatien, Grekland och Italien för att testa dessa åtgärder på fältet, och man undersöker de politiska ramarna i Tyskland, Litauen och Spanien. Detta kommer att ge ett värdefullt bidrag till genomförandefasen för den föreslagna rekommendationen.

•Konsekvensbedömning

Det föreslagna instrumentet – en rekommendation från rådet – ger vägledning om hur man ska genomföra den europeiska barngarantin, samtidigt som medlemsstaterna får flexibilitet att utforma och genomföra åtgärder i enlighet med sin nationella praxis. Någon konsekvensbedömning är därför inte nödvändig.

Rekommendationens effekter kommer inte bara att bero på hur medlemsstaterna genomför åtgärderna. Landsspecifika omständigheter som den makroekonomiska situationen, de sociala trygghetssystemens och tjänsternas utformning och arbetsmarknadens funktion är också viktiga och gör det svårt att skilja förslagets specifika effekter från andra faktorer.

Det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar omfattar en översikt över de viktigaste utmaningarna vad gäller social utestängning av barn samt brister som hindrar lika tillgång till relevanta tjänster för behövande barn. Det omfattar också en preliminär analys av rekommendationens ändamålsenlighet och eventuella påverkan.

Vid analysen användes en kombination av intern och extern sakkunskap men också erfarenheter från många övervaknings- och peer learning-aktiviteter samt den återkoppling som mottagits under riktade samråd. Tillsammans har dessa bidrag överförts till åtgärder som beskrivs i förslaget.

Dessutom föreslås bättre datainsamling på EU-nivå så att den noggranna övervakningen av åtgärder i medlemsstaterna kan bli bättre. Enligt en särskild bestämmelse som införts i förslaget ska rekommendationen ses över efter en inledande genomförandeperiod.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

Den europeiska barngarantin kommer att bidra till att skydda barnens rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välbefinnande och för familjens rättsliga, ekonomiska och sociala skydd (artikel 24 och 33 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte EU:s budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I förslaget föreslås att kommissionen övervakar genomförandet av rekommendationen inom ramen för den europeiska planeringsterminen, med stöd av den reviderade sociala resultattavlan, inbegripet en ny huvudindikator om barn som riskerar fattigdom eller social utestängning.

Det rekommenderas att medlemsstaterna utser en nationell samordnare för barngarantin som får lämpliga resurser och lämpligt mandat, och som ska samordna och övervaka genomförandet av rekommendationen och fungera som kontaktperson för kommissionen. Kommissionen kommer att samarbeta med samordnarna för barngarantin och kommittén för socialt skydd för att underlätta ömsesidigt lärande (t.ex. genom inbördes granskning och rådgivning), utbyte av erfarenheter och god praxis och uppföljning av de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att genomföra den europeiska barngarantin.

Utifrån tvåårsrapporter från medlemsstaterna kommer kommissionen regelbundet att rapportera till kommittén för socialt skydd om genomförandet av rekommendationen.

Kommissionen kommer också att samarbeta med kommittén för socialt skydd för att upprätta en gemensam övervakningsram, med kvantitativa och kvalitativa indikatorer, för att bedöma genomförandet av denna rekommendation. De kommer också att samarbeta för att öka tillgången till, omfattningen av och relevansen hos viktiga uppgifter på EU-nivå.

Slutligen kommer kommissionen, efter en inledande genomförandeperiod, att utvärdera de framsteg som gjorts i genomförandet av rekommendationen, och rapportera till rådet senast fem år efter antagandet.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I punkterna 1 och 2 definieras rekommendationens mål och dess omfattning (vilka barn som rekommendationen riktar sig till).

I punkt 3 anges de definitioner som gäller i förslaget.

Punkterna 4 och 5 är de centrala i rekommendationen. Där uppmanas medlemsstaterna att garantera behövande barn faktisk och kostnadsfri tillgång till förskola och barnomsorg, utbildning och skolbaserade aktiviteter, minst ett mål hälsosam mat per skoldag samt hälso- och sjukvård. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att garantera behövande barn faktisk tillgång till hälsosam kost och adekvata bostäder. Medlemsstaterna bör identifiera behövande barn och i den gruppen beakta särskilda former av utsatthet som de upplever.

I punkt 6 hänvisas till de insatser som medlemsstaterna bör göra för att skapa en stödjande politisk ram för att motverka social utestängning och bryta det sociala arvet av fattigdom och utsatthet, och där rekommenderas ett antal politiska åtgärder i detta syfte.

I punkterna 7 till 10 rekommenderas ett antal nationella åtgärder som medlemsstaterna bör vidta för att genomföra den europeiska barngarantin i praktiken.

I punkt 11 fastställs styrnings- och rapporteringsmekanismer. Det omfattar följande rekommendationer till medlemsstaterna:

·Utse nationella samordnare för barngarantin som ska samordna och övervaka genomförandet av rekommendationen.

·Engagera relevanta aktörer i arbetet med att identifiera behövande barn och de hinder de ställs inför när det gäller att få tillgång till och utnyttja de tjänster som rekommendationen omfattar, samtidigt som hänsyn tas till nationella, regionala och lokala organisationer och förhållanden.

·Lämna in en nationell handlingsplan för genomförandet av rekommendationen till kommissionen.

·Genomföra uppsökande verksamhet.

·Engagera relevanta aktörer i utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering av den nationella handlingsplanen.

·Regelbundet rapportera till kommissionen.

I punkt 12 fastställs mekanismer för genomförande, övervakning och utvärdering och där presenteras kommissionens avsikt att

·använda den europeiska planeringsterminen för att övervaka genomförandet av rekommendationen,

·samarbeta med kommittén för socialt skydd och de nationella samordnarna för barngarantin,

·regelbundet rapportera om framstegen till kommittén för socialt skydd,

·samarbeta med kommittén för socialt skydd om en övervakningsram och relevanta indikatorer,

·se över genomförandet av rekommendationen och rapportera till rådet senast fem år efter antagandet, och

·förstärka informations- och kommunikationsverksamheten och öka spridningen av resultat.

2021/0070 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om inrättande av en europeisk barngaranti

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292 jämförd med artiklarna 153.2 och 153.1 j,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen bekämpa social utestängning och diskriminering och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och skydd av barnets rättigheter.

(2)Enligt artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.

(3)Enligt artikel 151 i EUF-fördraget ska unionen och medlemsstaterna ha som mål att främja sysselsättningen, förbättra levnads- och arbetsvillkor, åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt bekämpa social utestängning. Enligt artikel 153.1 j i EUF-fördraget ska unionen, för att dessa mål ska uppnås, stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet när det gäller att bekämpa social utestängning.

(4)I artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välbefinnande, och att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av myndigheter eller privata institutioner. I artikel 33 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att familjen ska ha rättsligt, ekonomiskt och socialt skydd.

(5)I artikel 17 i den reviderade europeiska sociala stadgan, utfärdad i Strasbourg den 3 maj 1996, bekräftas åtagandet att säkerställa att barn får den omvårdnad, hjälp, undervisning och yrkesutbildning som de behöver.

(6)I Förenta nationernas konvention om barns rättigheter som antogs den 20 november 1989 och har ratificerats av alla medlemsstater, anges i artiklarna 18, 24, 27, 28 och 31 att konventionsparterna erkänner barnets rätt till hjälp från staten, rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård, skälig levnadsstandard, utbildning, vila och fritid, lek och rekreation och att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet.

(7)I artikel 7 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 52 som ratificerats av unionen och alla dess medlemsstater, föreskrivs att konventionsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn.

(8)Tillsammans med medlemsstaterna är unionen fast besluten att bli en föregångare när det gäller att genomföra Förenta nationernas Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling, inbegripet dem om att utrota fattigdom, säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar och säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet för alla.

(9)I november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som fastställer 20 principer till stöd för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem. I princip 11 föreskrivs att barn har rätt till förskola och barnomsorg till överkomligt pris och av god kvalitet, skydd mot fattigdom och till särskilda åtgärder som ger barn från mindre gynnade förhållanden lika möjligheter.

(10)Den 20 februari 2013 antog kommissionen rekommendation 2013/112/EU 53  Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid. I den rekommendationen beskrivs en integrerad strategi för att minska barnfattigdom och social utestängning och förbättra barns välbefinnande utifrån tre grundpelare: Tillgång till resurser, tillgång till bra tjänster och barns rätt till delaktighet.

(11)Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 24 november 2015 54 kommissionen och medlemsstaterna att införa en barngaranti, med fokus på barn som lever i fattigdom och deras tillgång till tjänster. Europaparlamentet uppmanade vidare, i sin resolution av den 11 mars 2021 55 , kommissionen att lägga fram sitt förslag om en europeisk barngaranti under första kvartalet 2021 och uppmanade medlemsstaterna att investera alla tänkbara resurser, däribland EU-medel för att bekämpa barnfattigdom och social utestängning, och att upprätta nationella handlingsplaner för barngarantin.

(12)I ett gemensamt uttalande under rubriken ”Overcoming poverty and social exclusion – mitigating the impact of COVID-19 on families – working together to develop prospects for strong children”, som undertecknades i december 2020 av 24 ministrar med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, efterlystes en europeisk barngaranti baserad på de gemensamma principerna och den integrerade strategin i rekommendation 2013/112/EU och i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Ministrarna bekräftade ännu en gång att tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård, kostnadsfri utbildning, förskola och barnomsorg till rimligt pris, rimliga bostäder och tillräcklig näring är avgörande för barn som riskerar fattigdom eller social utestängning.

(13)I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 56 föreskrivs en ny drivkraft för att motverka fattigdom och social utestängning i unionen, särskilt genom att fastställa målet att fram till 2030 minska antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning med 15 miljoner, däribland minst 5 miljoner barn.

(14)Unionens övergripande strategi för barnets rättigheter 57 bidrar till att stärka barns deltagande i samhället, skyddar utsatta barn, däribland dem som riskerar socioekonomisk utestängning och marginalisering, skyddar barnens rättigheter på internet, främjar ett barnvänligt rättsväsende och förhindrar och bekämpar våld mot barn. Den syftar också till att bekämpa diskriminering av barn, inbegripet på grund av deras – eller deras föräldrars – kön eller sexuella läggning.

(15)Syftet med denna rekommendation är att förebygga och bekämpa social utestängning genom att garantera behövande barn tillgång till ett antal grundläggande tjänster. Behövande barn är personer under 18 år som riskerar fattigdom eller social utestängning 58 .

(16)För att ge faktisk tillgång eller faktisk och kostnadsfri tillgång till grundläggande tjänster bör medlemsstaterna – i enlighet med nationella förhållanden och strategier – antingen organisera och tillhandahålla sådana tjänster eller tillhandahålla tillräckliga förmåner så att föräldrar eller vårdnadshavare till behövande barn klarar att betala dessa tjänster.

(17)Det finns närmare 18 miljoner barn i EU som riskerar fattigdom eller social utestängning. En av de avgörande faktorerna bakom social utestängning av barn är ojämlik tillgång till grundläggande tjänster som är avgörande för välbefinnandet och utvecklingen av sociala, kognitiva och känslomässiga färdigheter. Barn som lever i fattigdom och barn från mindre gynnade förhållanden löper större risk att mötas av hinder när det gäller att få tillgång till förskola och barnomsorg, inkluderande undervisning, hälso- och sjukvård, näringsrik mat och adekvata bostäder. De börjar livet i en utsatt situation, vilket kan ge livslånga konsekvenser för deras utveckling och framtidsutsikter.

(18)Överföringen av social utestängning från generation till generation äventyrar den sociala sammanhållningen mellan generationerna, skapar högre kostnader för våra välfärdsstater och hämmar den ekonomiska och sociala motståndskraften. Ett viktigt sätt att intensifiera insatserna för att förebygga och bekämpa social utestängning är att förbättra lika tillgång för behövande barn till de grundläggande tjänsterna. Det bidrar också till att främja lika möjligheter för behövande barn och till att bekämpa barnfattigdom.

(19)Att från tidig ålder motverka utsatthet är en kostnadseffektiv investering, även på lång sikt, eftersom det inte bara bidrar till att integrera barn och förbättra deras socioekonomiska situation när de blir vuxna, utan också bidrar till ekonomin och samhället genom bättre integration på arbetsmarknaden och i det sociala livet. Investeringar i lika möjligheter för barn lägger grunden för en hållbar och inkluderande tillväxt, stöder rättvisa och motståndskraftiga samhällen och uppåtgående social konvergens. Det bidrar också till att hantera effekterna av en negativ demografisk utveckling genom att kompetens- och arbetskraftsbristen minskar och bättre geografisk täckning säkerställs, samtidigt som man utnyttjar de möjligheter som den gröna och den digitala omställningen för med sig.

(20)Lika tillgång till god och inkluderande förskoleverksamhet, barnomsorg och utbildning är avgörande för att bryta arvet av social utestängning och säkerställa lika möjligheter för barn som befinner sig i en utsatt situation. Begränsad tillgänglighet och höga kostnader för förskoleverksamhet och barnomsorg kan dock utgöra ett hinder för barn från låginkomstfamiljer. Deras närvaro är avsevärt lägre och leder senare till sämre utbildningsresultat och större andel med högst grundskoleutbildning, framför allt för barn med invandrarbakgrund och romska barn. Segregation och diskriminering när det gäller tillgång till grundläggande skolgång för barn med funktionsnedsättning eller särskilda utbildningsbehov är fortfarande ett problem. Valet av utbildningsanstalt måste återspegla barnets bästa. Det ökande antalet barn med invandrarbakgrund i skolsystemen kräver att man förebygger segregerade skolmiljöer och anpassar undervisningsmetoderna.

(21)En viktig del av inlärningen, däribland att förvärva social kompetens, sker med hjälp av idrott, fritids- eller kulturaktiviteter. Sådan verksamhet har visat sig vara till nytta, särskilt för barn från utsatta miljöer. Vissa grupper av barn har kanske inte råd med dessa aktiviteter eller hindras från att delta i dem på grund av bristande infrastruktur, dålig tillgänglighet eller språkproblem.

(22)Barn i låginkomstfamiljer har sämre tillgång till vissa hälso- och sjukvårdstjänster, såsom tandvård eller tandreglering, korrigerande linser eller glasögon. De har också sämre möjligheter och resurser att delta i hälsoförebyggande och hälsofrämjande program. Inkomstfattigdom och andra sociala faktorer påverkar i hög grad barns allmänna utveckling och hälsa, inbegripet den psykiska hälsan, och ökar risken för ohälsa senare i livet. Tidiga och förebyggande insatser är avgörande. Ökad tillgång till förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoprogram, däribland vaccination, samt föräldrastöd kan bidra till bättre resultat.

(23)Tillgång till hälsosam, hållbar och näringsrik mat är en utmaning, särskilt för låginkomstfamiljer. Hälsosam och näringsrik mat kan bidra till att motverka problem som dåliga matvanor, brist på fysisk aktivitet, fetma och alkohol- och tobaksbruk, och på så sätt minska undernäring och dålig kost, som är vanligare bland barn från mindre gynnad bakgrund. Erfarenheterna från covid-19-pandemin, när barn plötsligt berövades en tillförlitlig näringskälla under nedstängningen, visar hur viktiga skolmåltiderna är för dem 59 .

(24)Barn från låginkomstfamiljer, med invandrarbakgrund eller från en etnisk minoritet löper större risk att få bo i bostäder med allvarliga brister eller i trångboddhet och är mer utsatta för hemlöshet. Bostadskostnaderna är en tung börda, särskilt för hushåll med ensamstående föräldrar. Att tillhandahålla adekvata bostäder och säkerställa att barn och deras familjer får lämplig inkvartering i tillfälliga bostäder är en viktig åtgärd för att hantera social utestängning av barn och minimera risken för hemlöshet. Med tanke på barnens bästa och med målet att komma bort från institutionalisering bör placering av barn i institutionsvård användas som en sista utväg. Närvård eller familjehemsvård av god kvalitet bör främjas. Att ge stöd till barn som lämnar en institution kan bidra till att ge dem ett självständigt liv och social integration.

(25)Covid-19-pandemin kan få långtgående konsekvenser för familjers och barns ekonomiska och sociala välfärd och kommer sannolikt att påverka barn från utsatta miljöer i oproportionerligt hög grad. Låg- och medelinkomstgrupper löper större risk för inkomstbortfall på grund av ökande arbetslöshet och minskade möjligheter till distansarbete, vilket får betydande konsekvenser för hushållens disponibla inkomst. Krisen förväntas förvärra de befintliga ojämlikheterna och kommer sannolikt att leda till en ökning av antalet hushåll som riskerar fattigdom eller social utestängning. Det sätter också ett stort tryck på tillgången till tjänster. Barn som på olika sätt är utsatta hör till dem som drabbas hårdast av covid-19-pandemin. För många barn som bor i hushåll utan lämpligt familjestöd, kompetens eller utrustning har det varit svårt att delta i distansundervisning. Det gäller exempelvis barn från avlägsna områden eller landsbygdsområden med otillräcklig digital infrastruktur.

(26)Om man ska kunna motverka social utestängning för barn och minska de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin krävs en integrerad, personcentrerad och flerdimensionell strategi och en stödjande politisk ram. Ett stärkt samarbete och en starkare samordning mellan myndigheter på olika nivåer skulle ge effektivt förebyggande och främja social inkludering för barn. Förutom att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster, i alla regioner och områden, bland annat genom investeringar i tjänsteinfrastruktur och arbetskraft, krävs också att man förbättrar politikens ändamålsenlighet och relevans, kombinerar förebyggande och korrigerande åtgärder och gör mesta möjliga av de befintliga EU-instrumenten.

(27)Den europeiska planeringsterminens samordningsprocess inom ekonomi och sysselsättning, som understöds av den sociala resultattavlan, har framhävt problemet med barnfattigdom och social utestängning, och ett antal medlemsstater har fått landsspecifika rekommendationer avseende detta. I riktlinjerna för sysselsättningen betonas vikten av att säkerställa tillgång för alla, inklusive barn, till vissa tjänster, såsom förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård, eftersom sådan tillgång är nödvändig för att garantera lika möjligheter.

(28)Det finns unionsmedel tillgängliga för att stödja genomförandet av den europeiska barngarantin och ytterligare kompletterande åtgärder. Inom ramen för den föreslagna Europeiska socialfonden+ 60 kommer alla medlemsstater att behöva avsätta ett lämpligt belopp för att motverka barnfattigdom och social utestängning. För de medlemsstater där andelen barn som riskerar fattigdom eller social utestängning ligger över unionsgenomsnittet ska detta belopp vara minst 5 % av deras nationella anslag från Europeiska socialfonden. Europeiska regionala utvecklingsfonden och InvestEU kommer också att stödja investeringar i stödinfrastruktur, såsom subventionerat boende och tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, men också utrustning och tillgång till högkvalitativa allmänna tjänster. Som en del i EU:s återhämtningsplan och instrumentet Next Generation EU, erbjuder faciliteten för återhämtning och resiliens ytterligare unionsmedel för reformer, investeringar och politik för nästa generation, barn och ungdomar, såsom utbildning och kompetens, som ska ingå i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna 61 . Instrumentet för tekniskt stöd kan hjälpa medlemsstaterna att utforma och genomföra strukturreformer på områdena utbildning, sociala tjänster, rättsväsende och hälso- och sjukvård, bland annat sektorsövergripande reformer för att bekämpa barnfattigdom och social utestängning.

(29)Medlemsstaterna kan också dra nytta av EU:s mjölk-, frukt- och grönsaksprogram för 2017–2023 som ska göra hälsosamma produkter mer tillgängliga för barn och öka deras förståelse för fördelarna med hälsosam mat och hållbarhet.

(30)Den här rekommendationen bör genomföras via nationella handlingsplaner som anpassas efter de nationella, regionala och lokala förhållandena. Dessa nationella planer ska identifiera behövande barn och de hinder de ställs inför när det gäller att få tillgång till och utnyttja de tjänster som rekommendationen omfattar. I detta syfte bör medlemsstaterna involvera relevanta aktörer, inbegripet icke-statliga organisationer som främjar barnens rättigheter. Framstegen med att genomföra denna rekommendation ska regelbundet övervakas inom ramen för den europeiska planeringsterminen, bland annat genom att relevanta övervakningsindikatorer tas fram.

(31)Den här rekommendationen kompletterar rekommendation 2013/112/EU, utgör ett resultat av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och kompletterar unionens övergripande strategi om barns rättigheter.

(32)Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Den ska inte påverka principerna om nationell processrätt och rättsliga traditioner i medlemsstaterna och medför inte någon utvidgning av unionens befogenheter.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR DEN EUROPEISKA BARNGARANTIN

(1)Syftet med denna rekommendation är att förebygga och bekämpa social utestängning genom att garantera behövande barn tillgång till ett antal grundläggande tjänster.

(2)Den här rekommendationen gäller för behövande barn.

DEFINITIONER

(3)I denna rekommendation gäller följande definitioner:

(a)behövande barn: personer under 18 år som riskerar fattigdom eller social utestängning.

(b)barn med invandrarbakgrund: barn som är tredjelandsmedborgare, oavsett deras migrationsstatus, och barn med medborgarskap i en medlemsstat men med invandrarbakgrund genom minst en av sina utlandsfödda föräldrar.

(c)barn i otrygga familjesituationer: barn som är utsatta för olika riskfaktorer som kan leda till social utestängning, som att leva med en ensamstående förälder, leva med en förälder med funktionsnedsättning, leva i ett hushåll där det förekommer psykisk ohälsa eller kronisk sjukdom, leva i ett hushåll där det förekommer drogmissbruk eller våld i hemmet, vara barn till en unionsmedborgare som har flyttat till en annan medlemsstat men själv bo kvar i ursprungsmedlemsstaten, ha en tonårsmamma eller själv vara tonårsmamma, eller att ha en förälder som sitter i fängelse,

(d)faktisk tillgång: en situation där tjänster är lättåtkomliga, överkomliga i pris, tillgängliga, av god kvalitet, tillhandahålls i rätt tid och där de potentiella användarna är medvetna om att de finns och om rätten att använda dem.

(e)faktisk och fri tillgång: en situation där tjänster är kostnadsfria, lättåtkomliga, tillgängliga, av god kvalitet, tillhandahålls i rätt tid och där de potentiella användarna är medvetna om att de finns och om rätten att använda dem.

(f)skolbaserade aktiviteter: inlärning med hjälp av lek, fritidsaktivitet, idrott eller kulturell aktivitet som äger rum inom eller utanför ordinarie skoltimmar, anordnas av skolan och är en del av eller kopplad till skolans läroplaner.

(g)nyttig mat eller hälsosam kost: ett balanserat näringsintag som ger barn de näringsämnen de behöver för sin fysiska och psykiska utveckling och för fysisk aktivitet som uppfyller fysiologiska behov.

(h)adekvat bostad: en bostad som uppfyller gällande nationella tekniska normer, är i rimligt skick, ger rimlig värmekomfort och är tillgänglig till ett överkomligt pris.

CENTRALA REKOMMENDATIONER

(4)Medlemsstaterna uppmanas att

(a)garantera behövande barn faktisk och kostnadsfri tillgång till förskola och barnomsorg, utbildning och skolbaserade aktiviteter, minst ett mål hälsosam mat per skoldag samt hälso- och sjukvård, och

(b)garantera behövande barn faktisk tillgång till hälsosam kost och adekvata bostäder.

(5)Medlemsstaterna bör identifiera behövande barn och, om lämpligt i samband med utformningen av de nationella integrerade åtgärderna, beakta särskilda former av svårigheter som följande grupper utsätts för:

(a)Hemlösa barn eller barn som lever i bostäder med allvarliga brister.

(b)Barn med funktionsnedsättning.

(c)Barn med invandrarbakgrund.

(d)Barn med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung (särskilt romer).

(e)Barn som är i alternativ omvårdnad (särskilt institutionsvård).

(f)Barn i otrygga familjesituationer.

EN STÖDJANDE POLITISK RAM

(6)Medlemsstaterna uppmanas att skapa en integrerad och stödjande politisk ram för att motverka social utestängning av barn, fokusera på att bryta det sociala arvet av fattigdom och utsatthet mellan generationerna och minska covid-19-pandemins socio-ekonomiska konsekvenser. I detta syfte bör medlemsstaterna, när de genomför denna rekommendation, göra följande:

(a)Säkerställa överensstämmelse med denna rekommendation på politikområdena sociala frågor, utbildning, hälsa, kost och bostäder på nationell, regional och lokal nivå och när så är möjligt förbättra deras relevans för att stödja barn på ett integrerat sätt.

(b)Öka investeringarna inom utbildning, adekvata hälso- och sjukvårdssystem och system för socialt skydd för att verkningsfullt kunna tillgodose behoven hos barn och deras familjer, särskilt för dem som är drabbade av social utestängning.

(c)Säkerställa lämpliga strategier och resurser, bland annat genom åtgärder för arbetsmarknadsintegration för föräldrar och vårdnadshavare och inkomststöd till familjer och hushåll, så att ekonomiska skäl inte hindrar barn att få tillgång till tjänster av hög kvalitet.

(d)Motverka den territoriella dimensionen av social utestängning, genom att beakta barns särskilda behov i typiska stads- och landsbygdsområden, avlägsna och segregerade områden, utifrån en integrerad och flerdimensionell strategi.

(e)Stärka samarbetet med och deltagandet av nationella, regionala och lokala myndigheter, organisationer inom den sociala ekonomin, icke-statliga organisationer och andra intressenter, i utformningen, genomförandet och övervakningen av politik och kvalitetstjänster för barn.

(f)Vidta åtgärder för att främja inkludering och undvika diskriminering och stigmatisering av behövande barn.

(g)Stödja strategiska investeringar i tjänster av god kvalitet för barn, inbegripet stödjande infrastruktur och kvalificerad arbetskraft.

(h)Avsätta tillräckliga resurser för att denna rekommendation ska kunna genomföras, och på bästa sätt använda nationella medel och EU-medel, särskilt från Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden, React-EU, Invest-EU, faciliteten för återhämtning och resiliens och instrumentet för tekniskt stöd.

FÖRSKOLA OCH BARNOMSORG, UTBILDNING OCH SKOLBASERADE AKTIVITETER, ETT MÅL HÄLSOSAM MAT PER SKOLDAG

(7)I syfte att garantera behövande barn faktisk och fri tillgång till förskola och barnomsorg, utbildning och skolbaserade aktiviteter och ett mål hälsosam mat per skoldag uppmanas medlemsstaterna att vidta följande åtgärder:

(a)Kartlägga och ta itu med ekonomiska och icke-finansiella hinder för deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och skolbaserade aktiviteter.

(b)Vidta åtgärder för att förebygga och minska andelen som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, återengagera barn som riskerar att avbryta eller redan har avbrutit skolgången eller yrkesutbildningen.

(c)Erbjuda inlärningsstöd till barn med inlärningssvårigheter för att kompensera för deras språkliga, kognitiva och kunskapsmässiga brister.

(d)Anpassa inrättningar och undervisningsmaterial för förskoleverksamhet och barnomsorg och andra utbildningsanstalter efter behoven hos barn med funktionsnedsättning, med hjälp av inkluderande undervisnings- och inlärningsmetoder, och i detta syfte säkerställa att kvalificerade lärare och annan utbildningspersonal finns att tillgå, såsom psykologer, talpedagoger, terapeuter och lärarassistenter.

(e)Införa åtgärder för att stödja inkluderande undervisning och undvika segregerade klasser i förskoleverksamhet och barnomsorg och i skolinrättningar. Detta kan också innebära att behövande barn ges förtur.

(f)Säkerställa minst ett mål hälsosam mat per skoldag.

(g)Säkerställa att undervisningsmaterial, inklusive böcker och i förekommande fall skoluniformer tillhandahålls.

(h)Tillhandahålla höghastighetsuppkoppling, digitala tjänster och lämplig utrustning som krävs för distansundervisning för att säkerställa tillgång till utbildningsinnehåll online.

(i)Säkerställa transport till förskola, barnomsorg och skolor, där det behövs.

(j)Säkerställa lika och inkluderande tillgång till skolbaserade aktiviteter, inbegripet deltagande i skolresor.

(k)Utarbeta en ram för samarbete mellan utbildningsanstalter, lokalsamhällen, aktörer inom socialtjänst och social ekonomi för att stödja inkluderande utbildning, tillhandahålla fritidsverksamhet och möjligheter att delta i idrotts-, fritids- och kulturaktiviteter samt bygga upp och investera i skolinrättningar som centrum för inkludering och deltagande.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

(8)I syfte att garantera behövande barn faktisk och fri tillgång till hälso- och sjukvård uppmanas medlemsstaterna att vidta följande åtgärder:

(a)Underlätta tidig upptäckt och behandling av sjukdomar och problem med utvecklingen, även vad gäller den psykiska hälsan, säkerställa tillgång till regelbundna undersökningar och screeningprogram, däribland hos tandläkare och ögonläkare. Säkerställa snabb behandlande vård och rehabiliterande uppföljning, inbegripet tillgång till läkemedel, behandling och stöd samt tillgång till vaccinationsprogram.

(b)Tillhandahålla riktad rehabiliterings- och habiliteringstjänster för barn med funktionsnedsättning.

(c)Genomföra tillgängliga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program med inriktning mot behövande barn och deras familjer, och mot yrkesgrupper som arbetar med barn.

HÄLSOSAM KOST

(9)I syfte att garantera behövande barn faktisk tillgång till tillräcklig och hälsosam mat, inbegripet genom EU:s skolprogram för frukt, grönsaker och mjölk, uppmanas medlemsstaterna att

(a)stödja tillgång till hälsosamma måltider även utanför skoldagarna, inbegripet genom icke-finansiellt bidrag eller ekonomiskt stöd,

(b)säkerställa att näringsnormerna för förskoleverksamhet och barnomsorg och andra skolinrättningar uppfyller specifika näringsbehov,

(c)begränsa reklamen för och tillgången på livsmedel med höga halter av fett, salt och socker i förskola och barnomsorg och andra skolinrättningar,

(d)ge lämplig information till barn och familjer om hälsosam mat för barn.

ADEKVATA BOSTÄDER

(10)I syfte att garantera behövande barn faktisk tillgång till adekvata bostäder uppmanas medlemsstaterna att vidta följande åtgärder:

(a)Säkerställa att hemlösa barn och deras familjer får lämplig inkvartering i tillfälliga boenden, snabbt flyttas från dessa boenden till permanenta bostäder och får tillgång till relevanta socialtjänster och rådgivningstjänster.

(b)Vid behov utvärdera och se över nationell, regional och lokal bostadspolitik och vidta åtgärder för att säkerställa att det bästa för familjer med behövande barn, inbegripet åtgärder mot energifattigdom, vederbörligen beaktas. Sådan utvärdering och översyn bör också omfatta subventionerat boende och bostadsbidrag.

(c)Ge förtur och snabb tillgång till subventionerat boende för behövande barn och deras familjer.

(d)Förhindra att barn placeras på institution samtidigt som man tar hänsyn till vad som är bäst för barnen. Säkerställa att barn flyttas från institutionsvård till närvård eller familjehemsvård av god kvalitet och stödja ett självständigt liv och social integration för dem.

FÖRVALTNING OCH RAPPORTERING

(11)I syfte att garantera sund förvaltning, övervakning och rapportering uppmanas medlemsstaterna att vidta följande åtgärder:

Nationella samordnare för barngarantin

(a)Utse en nationell samordnare för barngarantin, som ska få tillräckliga resurser och ett mandat som gör det möjligt att effektivt samordna och övervaka genomförandet av denna rekommendation.

Identifiera behövande barn

(b)Engagera berörda aktörer i att identifiera behövande barn och hinder de möter när det gäller att få tillgång till och utnyttja de tjänster som denna rekommendation omfattar, för att på det mest verkningsfulla sättet rikta åtgärderna till behövande barn och beakta nationella, regionala och lokala organisationer och förhållanden.

Nationella handlingsplaner

(c)Inom sex månader från det att denna rekommendation har antagits överlämna en handlingsplan för perioden fram till 2030 till kommissionen. Handlingsplanen ska beskriva hur man avser att genomföra denna rekommendation, med hänsyn till nationella, regionala och lokala förhållanden. Handlingsplanen ska särskilt innehålla

i)de kategorier av behövande barn som man riktar in sig på och som ska omfattas av motsvarande integrerade åtgärder,

ii)kvantitativa och kvalitativa mål som ska uppnås när det gäller behövande barn och som ska uppnås med motsvarande åtgärder, med hänsyn till regionala och lokala skillnader,

iii)åtgärder som planeras eller har vidtagits för att genomföra denna rekommendation, inbegripet på regional och lokal nivå, vilka ekonomiska resurser som krävs och tidsplaner,

iv)andra åtgärder som planeras eller har vidtagits för att motverka social utestängning för barn och bryta det sociala arvet av utsatthet, framför allt baserat på den stödjande politiska ram som avses i punkt 6,

v)en nationell ram för datainsamling, övervakning och utvärdering av denna rekommendation, även i syfte att upprätta den gemensamma övervakningsram som avses i punkt 12 d.

Uppsökande verksamhet

(d)Utarbeta verkningsfulla utåtriktade åtgärder för behövande barn och deras familjer, särskilt på regional och lokal nivå och med hjälp av utbildningsanstalter, utbildade medlare, familjestödjande tjänster, civilsamhället och organisationer inom den sociala ekonomin, i syfte att öka medvetenheten om och uppmuntra till och underlätta utnyttjandet av de tjänster som denna rekommendation omfattar.

Intressenters medverkan

(e)Säkerställa medverkan av regionala, lokala och andra relevanta myndigheter, barn och berörda aktörer som företräder det civila samhället, icke-statliga organisationer, utbildningsanstalter och organ med ansvar för att främja social inkludering och integration, barnens rättigheter, inbegripet undervisning och icke-diskriminering, däribland nationella jämställdhetsorgan under utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av handlingsplanen.

Rapportering till kommissionen

(f)Rapportera till kommissionen vartannat år om framstegen med genomförandet av denna rekommendation, i enlighet med den nationella handlingsplanen.

GENOMFÖRANDE, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

(12)Rådet välkomnar kommissionens avsikt att

(a)inom ramen för den europeiska planeringsterminen övervaka framstegen med genomförandet av denna rekommendation, inbegripet resultatet av den och dess inverkan på behövande barn, och att i förekommande fall föreslå landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna,

(b)arbeta tillsammans med medlemsstaterna, samordnarna för barngarantin och kommittén för socialt skydd för att underlätta ömsesidigt lärande, utbyta erfarenheter och god praxis och följa upp de åtgärder som vidtagits som svar på denna rekommendation i enlighet med de relevanta nationella handlingsplanerna,

(c)regelbundet rapportera till kommittén för socialt skydd om framstegen med att genomföra denna rekommendation, utifrån rapporterna från medlemsstaterna,

(d)samarbeta med kommittén för socialt skydd för att

i)upprätta en gemensam övervakningsram och ta fram överenskomna gemensamma kvantitativa och kvalitativa resultatindikatorer, för att bedöma genomförandet av denna rekommendation,

ii)i syfte att skapa underlag för beslutsfattande, förbättra tillgången till, omfattningen av och relevansen hos jämförbara uppgifter på unionsnivå, inbegripet om behövande barn och deras tillgång till tjänster, samt andelen som omfattas av förmåner som riktas till barn och förmånernas tillräcklighet,

(e)se över de framsteg som gjorts med genomförandet av denna rekommendation och rapportera till rådet senast fem år efter antagandet, och

(f)förstärka informations- och kommunikationsverksamheten och öka spridningen av resultat och exempel på god praxis på unionsnivå och bland medlemsstaterna och berörda parter.

Utfärdad i Bryssel den

(1)

   Politiska riktlinjer för Europeiska kommissionen 2019–2024.

(2)

   Se till exempel kommissionens meddelande Towards a Europe of Solidarity: Intensifying the Fight Against Social exclusion, Fostering Integration (KOM(92) 542), Resolution of the Council and of the ministers for social affairs meeting within the Council of 29 September 1989 on combating social exclusion (EGT C 277, 31.10.1989, s. 1), The multi-dimensional analysis of social exclusion, Levitas at al., (2007), samt Leaving no one behind: the imperative of inclusive development. Report on the World social situation 2016, FN (2016).

(3)

   Fastställt till 60 % av den nationella disponibla medianinkomsten per konsumtionsenhet efter sociala transfereringar.

(4)

   Allvarlig materiell fattigdom innebär påtvingad oförmåga att ha råd med minst fyra av följande nio poster: 1) hyra, bostadslån eller hushållsräkningar, 2) tillräcklig uppvärmning av bostaden, 3) oförutsedda utgifter, 4) kött eller protein regelbundet, 5) semester, 6) tv, 7) tvättmaskin, 8) bil och 9) telefon.

(5)

   Detta återspeglar den andel av befolkningen under 60 år som bor i hushåll där personer i arbetsför ålder arbetade mindre än 20 % av sin totala möjliga arbetstid under föregående år.

(6)

   Relativt medianvärde för fattigdomsklyftan som mäter hur fattiga de fattiga är. Den beräknas som skillnaden mellan den disponibla medianinkomsten per konsumtionsenhet för personer som befinner sig under fattigdomsgränsen och värdet på denna fattigdomsgräns, uttryckt som procent av denna gräns.

(7)

   Varaktig fattigdom är andelen personer som bor i ett hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under fattigdomsgränsen under innevarande år och minst två av de föregående tre åren.

(8)    I juni 2021 kommer kommissionen kommer att anta ett meddelande om en långsiktig vision för landsbygdsområden, som bland annat kommer att behandla barns begränsade tillgång till tjänster eller infrastruktur i landsbygdsområden, avlägsna områden eller mindre gynnade områden. 

(9)

   Gemensam sysselsättningsrapport 2021, antagen av rådet den 15 mars 2021.

(10)

   Europaparlamentets resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom (2014/2237(INI)).

(11)

   Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+) (COM(2018) 0382 – C8-0232/2018 – 2018/0206(COD)).

(12)

   Särskild rapport 20/2020: Kampen mot barnfattigdom: kommissionens stöd måste riktas bättre, Europeiska revisionsrätten, 2020.

(13)

   Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter (2021/2523(RSP)).

(14)

   Rapport om de demografiska förändringarnas konsekvenser, Europeiska kommissionen, 2020.

(15)

   År 2018 uppgick till exempel de totala inkomstskillnaderna, som mäts genom förhållandet mellan inkomstkvintilerna S80/S20, till 8,4 för Förenta staterna, men endast 5,05 för EU-27, medan andra ledande ekonomier antingen saknade aktuella och tillförlitliga uppgifter (Kinas uppskattning för 2011 var 28,3) eller låg över EU-nivån (5,6 för Förenade kungariket, 6,2 för Japan). Trots en något lägre total placering i indexet för mänsklig utveckling (0,920 för Förenta staterna jämfört med 0,894 för EU-27 under 2019) lever den genomsnittliga europén 2,4 år längre än den genomsnittliga amerikanen (den förväntade livslängden var 80,9 respektive 78,5 år under 2018).

(16)

   Särskilt princip 1 Utbildning och livslångt lärande, princip 3 Lika möjligheter, princip 11 Barnomsorg och stöd för barn, princip 14 Minimiinkomst, princip 16 Hälso- och sjukvård, princip 17 Inkludering av personer med funktionsnedsättning, princip 19 Boende och stöd för hemlösa och princip 20 Väsentliga tjänster.

(17)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021) 102 final).

(18)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(19)

   Kommissionens rekommendation 2013/112/EU av den 20 februari 2013: Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid (EUT L 59, 2.3.2013, s. 5).

(20)

    https://ec.europa.eu/eurostat/web/european-pillar-of-social-rights/indicators/social-scoreboard-indicators .

(21)

   De landsspecifika rekommendationerna omfattar en lång rad frågor som är av betydelse för barnfattigdom, t.ex. inkomststöd, inkluderande utbildning, tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, tillgång till hälso- och sjukvård samt hemlöshet.

(22)

   Rådets beslut (EU) 2020/1512 av den 13 oktober 2020 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 344, 19.10.2020, s. 22).

(23)

   Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (EUT C 189, 5.6.2019, s. 4).

(24)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (COM(2020) 625 final).

(25)

   Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (EUT C 66, 26.2.2021, s. 1).

(26)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027: Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (COM(2020) 624 final).

(27)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020) 152 final).

(28)

   Barcelonamålen godkändes 2002 av Europeiska rådet i Barcelona. De anger att 33 % av barnen under tre års ålder och 90 % av barnen mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart bör vara inskrivna inom barnomsorgen.

(29)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020) 565 final).

(30)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020) 620 final).

(31)

   Rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (2021/C 93/01).

(32)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv (COM(2020) 662 final).

(33)    Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 av den 14 oktober 2020 om energifattigdom (EUT L 357, 27.10.2020, s. 35).

(34)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Stöd till ungdomssysselsättning: en väg till jobb för nästa generation (COM(2020) 276 final).

(35)

   Rådets rekommendation av den 30 oktober 2020 om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti och om ersättande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti, 2020/C 372/01 (EUT C 372, 4.11.2020, s. 1). 

(36)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020) 698 final).

(37)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 (COM(2020) 758 final).

(38)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Europas plan mot cancer (COM(2021) 44 final).

(39)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021) 101 final).

(40)

   Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (EUT L 307, 18.11.2008, s. 11).

(41)

   Rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden (EUT C 67, 20.2.2016, s. 1).

(42)

   Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 12.7.2019, s. 79).

(43)

   Rådets rekommendation av den 8 november 2019 om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare 2019/C 387/01 (EUT C 387, 15.11.2019, s. 1).

(44)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020) 274 final).

(45)

   Rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet (EUT L 159, 20.5.2020, s. 1).

(46)

   Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682 final).

(47)

   Taking stock of the 2013 Recommendation ’Investing in children: breaking the cycle of disadvantage’, SWD(2017) 258 final.

(48)

   Progress across Europe in the implementation of the 2013 EU recommendation on ’Investing in children: Breaking the cycle of disadvantage’, a study of national policies, Europeiska kommissionen, 2017.

(49)

   Under programperioden 2014–2020 avsattes 25,6 % av de totala ESF-medlen på 86,4 miljarder euro till åtgärder för social inkludering. Inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) har 24,1 miljarder euro avsatts för tillväxt för alla, bland annat för att främja social inkludering, bekämpa fattigdom och investera i utbildning.

(50)

   Feasibility Study for a Child Guarantee, Final Report, Europeiska kommissionen, 2020.

(51)

   Study on the economic implementing framework of a possible EU Child Guarantee Scheme including its financial foundation, Final Report, Europeiska kommissionen 2020.

(52)

   Rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.

(53)

   Kommissionens rekommendation 2013/112/EU av den 20 februari 2013, Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid (EUT L 59, 2.3.2013, s. 5).

(54)

   Europaparlamentets resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom (2014/2237(INI)).

(55)

   Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter (2021/2523(RSP)).

(56)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för den europeiska pelaren om sociala rättigheter (COM(2021) 102 final).

(57)

   Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU Strategy on the Rights of the Child (COM(2021) 142/1).

(58)    Detta syftar på barn som löper risk att drabbas av fattigdom, som lever i allvarlig materiell fattigdom eller i hushåll med mycket låg arbetsintensitet.

(59)

   2020 års årliga översyn av verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet och utvecklingen inom politiken för socialt skydd från kommittén för socialt skydd. Rapport om de främsta sociala utmaningarna och de främsta budskapen, s. 58.

(60)

   Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+) (COM(2018) 382 final).

(61)    I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.