EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020DC0690
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Commission Work Programme 2021 A Union of vitality in a world of fragility
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Kommissionens arbetsprogram 2021 Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Kommissionens arbetsprogram 2021 Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld
COM/2020/690 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 19.10.2020
COM(2020) 690 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Kommissionens arbetsprogram 2021
Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld
1. Laga dagens värld genom att forma morgondagens
För mindre än ett år sedan tillträdde den här kommissionen efter att ha valts på ett mandat att driva på Europas största omställning på mer än en generation. Kommissionens arbetsprogram 2020 återspeglade detta mandat och de ambitioner som först skisserades i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer. I programmet lade vi fram grunderna i vår vision om ett rättvisare, sundare, grönare och mer digitalt samhälle. Även om mycket har förändrats det senaste året är denna ambition fortfarande drivande för nästa år.
Det senaste året har kommissionen satsat på att lägga grunden för den systemförändring som Europa behöver, särskilt nu när ekonomierna drabbas hårt av den globala hälsokrisen. De första 100 dagarna presenterade vi den europeiska gröna given, lade fram planer för Europas digitala framtid, antog en färdplan för ett starkt socialt Europa för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och lade fram en jämställdhetsstrategi. Vi lade också fram en ny industristrategi, en plan för stöd till småföretag och åtgärder för att stärka den inre marknaden. Vi lade fram förslag om att modernisera och förbättra anslutningsprocessen och banade väg för den historiska överenskommelsen om att inleda förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien, och vi började bygga upp ett nytt partnerskap med Afrika.
Efter de 100 dagarna föreslog vi också en nystart för mångåriga frågor, bl.a. den nya migrations- och asylpakten och strategin för EU:s säkerhetsunion. Vi tog itu med frågor som påverkar hela vår värdegemenskap, bl.a. i form av den första årsrapporten om rättsstatsprincipen som täcker alla medlemsstater. Och vi vidtog åtgärder i hela samhället, om bl.a. jämställdhet, antirasism, kompetens och ungdomsfrågor.
Men av helt olika skäl kommer 2020 både att vara ett år att genast glömma och alltid minnas. Den globala pandemi som tog Europa och världen med överraskning och de nedstängningar av samhällen och ekonomier som följde blir mycket mer än smärtsamma minnen för de miljontals människor i Europa som förlorat nära och kära, själva insjuknade eller greps av djup ängslan för sin försörjning eller sin hälsa. Ingen av oss lär i förstone glömma den bräcklighet eller osäkerhet som vi fortfarande känner omkring oss. Virusets återkomst den senaste tiden i Europa visar att vi måste fortsätta att hantera viruset med omsorg, försiktighet och samordning.
Men året kommer vi också att minnas för de skyndsamma och unika åtgärder som EU vidtagit för att skydda liv och försörjningsmöjligheter. Europa visade sig kunna gripa in snabbt när det behövs, visa verklig solidaritet när det är nödvändigt och kollektivt ändra saker och ting när viljan finns. Allt från att sätta in alla tillgängliga EU-medel och utnyttja flexibiliteten i statsfinans- och statsstödsreglerna till att bygga upp lager av medicinsk utrustning. Från att hämta hem över 600 000 strandsatta EU-medborgare till att inrätta instrumentet Sure för att hjälpa människor att behålla sina jobb och hålla företagen i gång. Totalt har kommissionen vidtagit fler än 800 oförutsedda åtgärder om allt från gränsförvaltning till stöd för jordbrukare och fiskare.
I framtiden kan man också minnas året för de allt snabbare förändringar det medförde och de enorma möjligheter som det paradoxalt nog inneburit. Klimatförändringar, digital teknik och geopolitik har redan i grunden påverkat samhället och varit drivande för vår dagordning. Pandemin har dock visat hur viktigt det är att Europa tar ledningen i den gröna och digitala omställningen för mer motståndskraftiga samhällen och ekonomier. Detta skapar en unik möjlighet att komma ur krisens efterdyningar och skapa ny livskraft för vårt EU.
Mot denna bakgrund tänker kommissionens det kommande året fokusera på två saker. För det första att fortsätta att göra allt den kan för att hantera krisen och börja dra lärdom av den. Framför allt ska detta ske genom att vi fortsätter våra ansträngningar att hitta, finansiera och ge tillgång till ett säkert vaccin för alla i EU och omvärlden.
För det andra beskrivs i detta arbetsprogram hur EU kan ta tillfället i akt att leva upp till sina ambitioner och leda den stora omställningen. Tack vare NextGenerationEU, den historiska återhämtningsplan som kommissionen lagt fram tillsammans med en omarbetad långtidsbudget, har EU redan verktygen som krävs för att ta vara på dessa möjligheter.
Med NextGenerationEU väljer EU inte bara att laga skadorna, satsa på återhämtning här och nu och stödja dem som drabbats hårdast av krisen, utan också att bygga ett bättre levnadssätt i morgondagens värld. Fokus ska ligga på hållbara investeringar och reformer: 37 % av anslagen i faciliteten för återhämtning och resiliens ska öronmärkas för den gröna omställningen och minst 20 % ska investeras i digital teknik. Vi kommer att arbeta hårt med medlemsstaterna för att utarbeta och genomföra de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Dessutom ska kommissionen se till att 30 % av budgeten för NextGenerationEU på 750 miljarder euro anskaffas genom gröna obligationer. Och vi kommer att stödja parlamentet och rådet för att snabbt nå en överenskommelse om det totala paketet på 1,8 biljoner euro så att det kan börja ge resultat så snart som möjligt. Kommissionen tänker också lägga fram ambitiösa förslag om nya inkomstkällor för EU-budgeten.
Det innebär att vi får de medel som krävs för att förverkliga de visioner och ambitioner vi redan har. Det är därför som kommissionens arbetsprogram för 2021 innebär en övergång från strategi till resultat, särskilt i form av nya lagstiftningsinitiativ och översyn av befintlig lagstiftning, som uppföljning av de planer som skisserades för de sex huvudmålen i fjol. Initiativen förtecknas i bilagorna I och II 1 . Vi tänker också nå resultat med de initiativ som varit planlagda för 2020 men senarelades på grund av pandemin 2 .
Våra åtgärder ska även i fortsättningen vägledas av Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling, både internt och externt, samt av Parisavtalet.
För att förverkliga detta arbetsprogram tänker kommissionen också fokusera på att förklara vad vi gör och ta hänsyn till allmänhetens åsikter. Som ett led i detta är det nu viktigare än någonsin att inleda debatten inför konferensen om Europas framtid. De frågor som blivit aktuella under det gångna året, t.ex. behovet av en starkare europeisk hälsounion och varaktiga förändringar som pandemin kan få för vårt levnadssätt, kan bara hanteras på ett bra sätt om alla har möjlighet att få ett ord med i laget och om vi utnyttjar alla våra gemensamma erfarenheter och kunskaper.
Med tanke på det geopolitiska läget och de planerade initiativens långsiktiga och nyskapande karaktär kommer vårt arbete att fortsätta att bygga på strategisk framsynthet 3 . Den första strategiska framsynsrapporten handlade om hur viktigt det är med resiliens för återhämtningen och hur vår politik kan göras evidensbaserad och framtidssäkrad. Detta upplägg kan också hjälpa oss att förbereda oss på nya utmaningar och möjligheter som oundvikligen kommer att uppstå nästa år och som vi måste vara beredda att förutse och reagera på.
2. Resultat med de sex huvudmålen
2.1 Den europeiska gröna given
När det gäller den europeiska gröna given tänker kommissionen fokusera på att se över klimat- och energilagstiftningen för att anpassa den till det nyligen föreslagna målet att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Allt detta samlas i 55 %-paketet som omfattar bl.a. förnybara energikällor, energieffektivitet först, byggnader, markanvändning, energibeskattning, bördefördelning, handel med utsläppsrätter och annan lagstiftning. Klimat- och energidiplomati förblir prioriterat i samarbetet med våra externa partner.
Som nämns i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer har kommissionen för avsikt att föreslå en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna för ge utländska tillverkare och importörer i EU incitament att minska sina koldioxidutsläpp och samtidigt säkerställa lika villkor på ett sätt som främjar handel och är förenligt med WTO.
Djupet och omfattningen av det planerade arbetet inom den europeiska gröna given återspeglar den gröna omställningens systemviktighet och betydelse som tillväxtstrategi. Vi tänker lägga fram en rad åtgärder för smarta och hållbara transporter, bl.a. en översyn av förordningen om det transeuropeiska transportnätet och direktivet om intelligenta transportsystem. Vi ska fortsätta att genomföra handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, med inriktning på ekodesign och hållbara produkter, särskilt cirkulär elektronik där vi bl.a. vill förbättra insamling, återanvändning och reparation av mobiltelefoner, bärbara datorer och annan elektronik.
Det visar att den europeiska gröna given går långt utöver minskade utsläpp. I denna anda avser vi att följa upp EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och strategin från jord till bord, bl.a. för att främja ekologisk produktion, återställa skadade ekosystem, skydda våra hav och kustregioner, skydda, återställa och hållbart förvalta skogar samt minska risken att produkter som är förknippade med avskogning kommer ut på EU-marknaden. Vi kommer också att få ut innovativa fodertillsatser på marknaden för att minska djuruppfödningens miljöpåverkan.
2.2 Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
För att detta ska bli Europas digitala decennium tänker vi lägga fram en färdplan med tydliga mål för 2030, t.ex. för uppkopplingar, kompetens och digitala offentliga tjänster. Vår strategi bygger på tydliga principer: rätt till integritet och digital uppkoppling, yttrandefrihet, fritt flöde av data och it-säkerhet.
Vi kommer att vidta åtgärder på dessa områden, bl.a. i form av lagstiftning om säkerhet, ansvar, grundläggande rättigheter och dataskyddsaspekter på artificiell intelligens och en datalag för att slå fast grunderna för bättre kontroll och villkor för datadelning för enskilda och företag.
På samma sätt tänker vi lägga fram förslag om en ny europeisk digital identitet så att det blir enklare att göra saker och få tillgång till tjänster på nätet i hela Europa och se till att människor har större kontroll över och trygghet med vilka data de sprider och hur de används.
För att upprätthålla rättvisa i den digitala världen tänker EU fortsätta att arbeta för ett internationellt avtal om rättvis beskattning som ger långsiktigt hållbara skatteintäkter. Om det inte lyckas tänker kommissionen föreslå en digital avgift under första halvåret nästa år. Av omsorg om ett rättvist företagsklimat tänker kommissionen även föreslå ett rättsligt instrument för lika villkor för utländska subventioner.
Kommissionen ska fortsätta sin pågående översyn av konkurrensreglerna för hålla dem anpassade till den föränderliga marknadsmiljön, bl.a. den allt snabbare digitaliseringen av ekonomin. Vi tänker också uppdatera vår nya industristrategi för Europa för att ta hänsyn till konsekvenserna av covid-19, den globala konkurrenssituationen och den allt snabbare gröna och digitala omställningen.
För att garantera värdiga, tydliga och förutsägbara arbetsvillkor ska vi lägga fram ett lagförslag om förbättrade arbetsvillkor för personer som tillhandahåller tjänster via plattformar med syftet att säkerställa rättvisa arbetsvillkor och ett fullgott socialt skydd.
2.3 En ekonomi för människor
Allteftersom pandemin och åtgärderna för att begränsa smittspridningen fortsätter är det viktigt att Europa ser till att en hälsokris och ekonomisk kris inte utvecklas till en social kris. Detta blir vägledande för vår verksamhet nästa år, och ett fullständigt genomförande och utnyttjande av Sure-programmet hjälper arbetstagarna att behålla sina inkomster och företagen att behålla sin personal. Vi avser att omsorgsfullt utvärdera de här åtgärderna de kommande åren.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ledstjärnan för Europas återhämtning och vårt bästa verktyg för att se till att ingen hamnar efter. Vi tänker lägga fram en ambitiös handlingsplan för att se till att den genomförs fullt ut. Den handlingsplanen blir den här kommissionens viktigaste instrument för att bidra till socioekonomisk återhämtning och resiliens på medellång och lång sikt, i syfte att göra den digitala och gröna omställningen mer socialt rättvis. Vidare syftar den nya europeiska barngarantin, som tillkännagavs i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer, till att minska barnfattigdomen och ojämlikheten genom att alla barn ska få tillgång till grundläggande tjänster som hälso- och sjukvård och utbildning. Med ledning av erfarenheterna av covid-19-pandemin och mot bakgrund av det föränderliga arbetslivet tänker kommissionen lägga fram en ny strategisk EU-ram för arbetsmiljö. Vi avser också att lägga fram en handlingsplan för den sociala ekonomin för att främja sociala investeringar och hjälpa aktörer i den sociala ekonomin och sociala företag att starta, expandera, vara innovativa och skapa arbetstillfällen.
Ekonomin behöver fortsatt politiskt stöd och vi måste hitta den ömtåliga balansen mellan att ge ekonomiskt stöd och säkerställa finanspolitisk hållbarhet. I och med att viruset sprids mer och motåtgärderna skärps bör medlemsstaterna fortsätta att på ett sunt sätt utnyttja den finanspolitiska flexibiliteten för att stödja ekonomin. Världshandeln och de integrerade värdekedjorna i den är och förblir en viktig motor för tillväxten och ligger till grund för en verkligt global återhämtning. En översyn av EU:s handelspolitik pågår, och vi avser att anta ett nytt instrument för att avskräcka från och motverka tvångsåtgärder från tredjeländernas sida.
På längre sikt finns det inget bättre sätt att uppnå stabilitet och konkurrenskraft än genom en fördjupad ekonomisk och monetär union, som också medför en starkare internationell roll för euron. Vi måste göra framsteg med kapitalmarknadsunionen och bankunionen. Som ett led i detta ska vi se över reglerna för bankkonkurser i EU, främja gränsöverskridande investeringar i EU och intensifiera kampen mot penningtvätt.
Som en del av den europeiska systemomställningen måste vårt finanssystem också driva på den gröna och digitala omställningen. Förslag till lagstiftning om hållbar företagsstyrning ska läggas fram för att främja ett företagsbeteende som är långsiktigt hållbart och ansvarsfullt. Vi vill också bygga vidare på framstegen med hållbar finansiering, bl.a. genom förslag om EU-normer för gröna obligationer.
För att nå våra mål och kunna tillgodose investerings- och reformbehoven måste vi öka och bedöma de offentliga förvaltningarnas ändamålsenlighet, effektivitet och kapacitet i hela EU.
2.4 Ett starkare Europa i världen
Den här kommissionen tillträdde med mandatet att stärka Europa ställning i världen. Vår geopolitiska kommission strävar efter att främja EU:s strategiska intressen och mål i omvärlden och försvara en regel- och värdebaserad världsordning i en alltmer polariserad värld. Vi ska verka för att stärka vår globala roll som förespråkare för ansvarskänsla, stabilitet, samarbete och solidaritet genom att ta itu med de alltfler globala utmaningarna, kriserna och konflikterna genom att sätta in alla våra instrument.
Under nästa år tänker kommissionen se till att EU spelar sin avgörande roll i denna känsliga omvärld, oavsett om det handlar om att ta ledningen i den globala satsningen på ett säkert och tillgängligt vaccin för alla, stärka den regelbaserade multilaterala världsordningen eller bygga bilaterala, regionala och globala partnerskap. Vi kommer att fortsätta att prioritera vårt östra och södra grannskap, västra Balkan och Afrika.
Våra nya externa utgiftsinstrument ska bidra till unionens strategiska prioriteringar i omvärlden.
EU är och förblir en förkämpe för styrkan i och värdet av multilateralism och samarbete i globala institutioner. Vi tänker lägga fram ett gemensamt meddelande om att stärka EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism. Vi måste ta ledningen i reformerna av Världshälsoorganisationen och Världshandelsorganisationen för att anpassa dem till nya förhållanden.
I samarbete med våra partner tänker vi lägga fram ett förslag till förnyat partnerskap med det södra grannskapet och ett meddelande om Arktis för att uppdatera EU:s politik i en region som är särskilt utsatt för klimatförändringar och miljöpåfrestningar och de ekonomiska och säkerhetspolitiska överväganden som följer av det.
Vi kommer att lägga fram en ny strategi för att stödja avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. kombattanter, vilket är avgörande för varaktig stabilitet och fred i konfliktdrabbade länder och regioner.
Vi vill också lägga fram ett meddelande om EU:s humanitära bistånd, särskilt om nya sätt att arbeta tillsammans med våra partnerländer och andra givare, digitala verktyg och innovativa metoder för finansiering och tillhandahållande av bistånd, inbegripet kommissionens egen snabbinsatsförmåga och sätt att stärka arbetet med kopplingen mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred.
En översyn av direktivet om konsulärt skydd gör det lättare för oss att utöva EU-medborgarskapets rätt till konsulärt skydd och stärka solidariteten inom EU för att bättre skydda EU-medborgare utomlands, särskilt vid kriser. Översynen ska förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och stärka EU:s stödjande roll genom att på bästa sätt utnyttja det unika nätverket av EU-delegationer.
2.5 Främjande av vår europeiska livsstil
Den rådande hälsokrisen har visat på behovet av att stärka vår krisberedskap och vår hantering av gränsöverskridande hälsohot. Fokus ligger visserligen fortfarande på att se till att Europa kan motverka virusets spridning och pandemins effekter, men vi kan också dra de första lärdomarna av krisen. Det är dags att bygga upp en starkare europeisk hälsounion.
Vi tänker föreslå att EU:s ram för att upptäcka och reagera på allvarliga gränsöverskridande hälsohot ska byggas ut och att de befintliga organens roll ska stärkas. Som ett andra steg vill vi grunda ett centrum för avancerad biomedicinsk forskning och utveckling. En ny läkemedelsstrategi ska inriktas på leveranstryggheten i EU:s försörjningskedja så att allmänheten kan lita på att det finns säkra läkemedel av hög kvalitet till rimliga priser. Vidare ska det europeiska hälsodataområdet starta i slutet av nästa år för att utnyttja data för bättre hälso- och sjukvård, bättre forskning och bättre beslutsfattande till nytta för patienterna.
Vi ska också dra lärdomar på andra områden, särskilt när det gäller Schengenområdet och upprätthållandet av den fria rörligheten för personer utan kontroller vid de inre gränserna. Vi vill samarbeta med Europaparlamentet och medlemsstaterna för att bevara och förbättra ett fungerande Schengenområde på grundval av en ny strategi för Schengenområdets framtid och starkare Schengenregler, och vi tänker fortsätta arbetet med att komplettera Schengenområdet.
Vi kommer att fortsätta arbetet med den nya migrations- och asylpakten. Därför tänker kommissionen föreslå ett antal åtgärder för laglig migration, bl.a. ett paket om talang och kompetens, en översyn av direktivet om långvarigt bosatta, en översyn av direktivet om kombinerade tillstånd samt alternativ för att utveckla en talangreserv i EU. Andra inslag i pakten är en EU-handlingsplan mot migrantsmuggling och en strategi för frivilligt återvändande och återanpassning.
Vi kommer att fortsätta att stärka säkerhetsunionen, bl.a. genom att vidta åtgärder mot organiserad brottslighet, motverka hybridhot, anta en ny strategi för åtgärder mot terrorism och radikalisering samt förbättra upptäckt, avlägsnande och rapportering av sexuella övergrepp mot barn på internet.
Med tanke på ökningen av antisemitiskt våld och hatbrott kommer kommissionen att lägga fram en heltäckande strategi mot antisemitism som komplement och stöd till medlemsstaternas insatser.
Vägen mot ekonomisk återhämtning och en framgångsrik grön och digital omställning kräver också att människorna i EU skaffar sig ny kompetens. Som en del av en större satsning på att bygga upp en kultur av livslångt lärande och underlätta övergångar mellan olika jobb tänker vi lägga fram ett initiativ om individuella lärandekonton för att ge individen makt över sin karriär och skissera en europeisk modell för mikromeriter för att öka möjligheterna till individanpassat lärande för alla.
2.6 En ny satsning på demokratin i Europa
Kommissionen kommer att fortsätta att bygga upp en jämlikhetsunion och fortsätta engagemanget för att skydda EU:s värden liksom inkludering och jämlikhet i alla bemärkelser, oavsett kön, ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Som en del av detta har kommissionen för avsikt att lägga fram en EU-strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bl.a. för att fullständigt genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I en EU-strategi för barnrättigheter ska det undersökas hur man förbereder barns och ungdomars delaktighet i EU:s demokrati, bättre skyddar utsatta barn, skyddar deras rättigheter på nätet, främjar ett barnvänligt rättsväsende samt förebygger och motverkar våld.
Kommissionen står fast vid EU:s anslutning till Istanbulkonventionen och tänker lägga fram ett nytt förslag om att bekämpa könsrelaterat våld. Kommissionen tänker vidare föreslå att katalogen över europeiska brott utvidgas till att omfatta alla former av hatbrott och hatpropaganda.
En europeisk handlingsplan för demokrati ska antas, och den ska förbättra våra demokratiers motståndskraft, ta itu med hot om extern inblandning i valet till Europaparlamentet, motverka desinformation samt stödja fria och oberoende medier. Nästa år tänker vi föreslå tydligare regler om finansiering av europeiska politiska partier och verka för ökad transparens kring betald politisk reklam, förbättra rätten att delta i val för dem som flyttar i Europa och satsa på att skydda journalister och det civila samhället mot yttrandefrihetsfientliga okynnesstämningar.
Vi kommer också att främja gränsöverskridande rättsligt samarbete genom att ta vara på den digitala teknikens möjligheter.
Kommissionen kommer att undersöka hur sammanhållningspolitiken kan driva återhämtningen och den gröna och digitala omställningen, ta itu med ökande regionala skillnader både före och efter covid-19 och bidra till att hantera nya sociala och ekonomiska frågor. För att öka våra kunskaper och därigenom förbättra våra politiska insatser tänker kommissionen lägga fram en bedömning av situationen i EU:s regioner. Kommissionen tänker också ta fram en långsiktig vision för landsbygdsområdena och föreslå åtgärder för att ta vara på landsbygdens potential. Bättre lagstiftning, beslutsfattande, genomförande och tillämpning av EU:s lagstiftning
När kommissionen tillträdde åtog den sig att föra en evidensbaserad politik med regler som är lättare att följa och mindre sannolikt medför onödiga bördor för företag och enskilda. Detta är särskilt viktigt när Europa fortsätter med krishantering och satsar på återhämtning.
Det kommande meddelandet om bättre lagstiftning inriktas på att minska bördorna, särskilt genom den nya principen ”en in, en ut”. Den principen ska garantera att nya administrativa bördor kompenseras genom att enskilda och företag befrias från lika stora bördor på EU-nivå inom samma politikområde. Från och med nästa år kommer plattformen ”Fit-for-Future”, en expertgrupp på hög nivå, att hjälpa kommissionen att hitta möjligheter till förenkling och bördeminskning.
Krisen har tydligt visat på behovet av välgrundade beslut som bygger på fakta och principerna om bättre lagstiftning. Behovet av konsekvensbedömningar, där alla berörda parters synpunkter beaktas, är större än någonsin. Kommissionen kommer att föra samråden effektivare på ett mer lättillgängligt sätt för att underlätta de berörda parternas deltagande och hörsamma uppmaningen om mer rationaliserade samråd.
Kommissionen tänker också satsa mer på att förbättra EU-rättens tillämpning, genomförande och efterlevnad. Detta är särskilt viktigt för en väl fungerande inre marknad, för skydd av viktiga leveranskedjor som förser butikerna med livsmedel och vården med medicinska förnödenheter, för att upprätthålla medborgarnas rättigheter och genomföra den europeiska gröna given. Kommissionen tänker fortsätta att stödja och samarbeta med medlemsstaterna för att snabbt och korrekt genomföra nya och befintliga EU-regler. Samtidigt kommer kommissionen inte att tveka att upprätthålla EU-rätten genom överträdelseförfaranden när det behövs.
4. Slutord
Det senaste året har människorna i Europa gjort uppoffringar för att skydda varandra, och vi måste slå vakt om de framsteg vi har gjort tillsammans. Detta innebär att vi måste förbli vaksamma och se till att vi kan hantera svårigheterna, arbeta tillsammans och verka för en långsiktig lösning för att ta oss ur krisen.
Men när Europa väl tagit sig ur krisen måste vi vara beredda att göra saker och ting bättre och leva i ett sundare, rättvisare och mer välmående samhälle. Detta innebär att vi själva måste bli mer motståndskraftiga, men det innebär också att vi skyndar på den transformativa agenda som denna kommission valdes på och som den har fokuserat på sedan den allra första dagen.
Detta är de två syftena med kommissionens arbetsprogram och alla initiativen i det. De må vara inriktade på olika områden, men de måste alla dra åt samma håll. I slutändan handlar de alla om att göra våra liv enklare, vår miljö sundare, våra samhällen rättvisare, våra möjligheter större och mer tillgängliga och våra ekonomier mer moderna och inställda på viktigare mål.
För att initiativen ska få önskad effekt kommer kommissionen att samarbeta nära med både Europaparlamentet och rådet. Denna kollektiva anda är det som fick EU att enas om NextGenerationEU. Den är vad som kommer att göra det möjligt för oss att besegra pandemin och genomföra den systemförändring som Europa behöver. Vi har visionen, vi har planen, vi har investeringarna – och nu måste vi återhämta oss i dag genom att bygga en bättre värld för morgondagen.
Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020, COM(2020) 440 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 19.10.2020
COM(2020) 690 final
BILAGOR
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Kommissionens arbetsprogram 2021
Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld
Bilaga I: Nya initiativ 1
|
Nr |
Politiskt mål |
Initiativ |
|
En europeisk grön giv |
||
|
1. |
55 %-paketet |
a)Översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS), inbegripet sjöfart, luftfart och Corsia, samt ett förslag om ETS som egna medel (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 2 kv. 2021) b)Mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) och ett förslag om CBAM som egna medel (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 2 kv. 2021) c)Förordning om ansvarsfördelning (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 192.1 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) d)Ändring av direktivet om förnybar energi för att genomföra det nya klimatmålet för 2030 (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 194 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) e)Ändring av energieffektivitetsdirektivet för att genomföra det nya klimatmålet för 2030 (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 194 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) f)Översyn av förordningen om införande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 192.1 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) g)Minskade metanutsläpp inom energisektorn (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 192 och 194 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) h)Översyn av energiskattedirektivet (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 2 kv. 2021) i)Översyn av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 91 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) j)Översyn av förordningen om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 192.1 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) k)Översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 194 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) l)Översyn av det tredje energipaketet för gas (direktiv 2009/73/EU och förordning 715/2009/EU) för att reglera konkurrenskraftiga koldioxidfria gasmarknader (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 194 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
2. |
Paketet för cirkulär ekonomi |
a)Initiativet för hållbara produkter, inklusive en översyn av ekodesigndirektivet (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) b)Kretsloppsinitiativ för elektronik (icke-lagstiftning, 4 kv. 2021) |
|
3. |
Paketet för biologisk mångfald och giftfri miljö |
a)Handlingsplan för utveckling av ekologisk produktion: vägen mot 2030 (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) b)Minimera risken för avskogning och skogsförstörelse i samband med produkter som släpps ut på EU-marknaden (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 2 kv. 2021) c)Nollutsläppsplan för vatten, luft och mark (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) d)Ny rättslig ram för återställande av sunda ekosystem (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 192 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
4. |
Hållbar och smart mobilitet |
a)Översyn av direktivet om intelligenta transportsystem, inklusive initiativ om multimodala biljettsystem (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 91 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) b)Översyn av förordningen om transeuropeiska transportnät (TEN-T) (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 172 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) c)Initiativet för järnvägskorridorer i EU 2021, inklusive översyn av förordningen om godskorridorer på järnväg och åtgärder för att främja persontrafiken på järnväg (icke-lagstiftning och lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 91 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) d)Utveckling av post-Euro 6/VI-utsläppsnormer för personbilar, lätta lastbilar, lastbilar och bussar (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern |
||
|
5.. |
Europas digitala decennium |
Europas digitala decennium: digitala mål för 2030 (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) |
|
6. |
Datapaketet |
a)Datalag (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) b)Översyn av databasdirektivet (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) |
|
7. |
Digital skatt |
Digital skatt och förslag om digital skatt som egna medel (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 2 kv. 2021) |
|
8. |
En tillförlitlig och säker europeisk e-identifiering |
En tillförlitlig och säker europeisk e-identifiering (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 1 kv. 2021) |
|
9. |
Arbetstagare på digitala plattformar |
Förbättring av arbetsvillkoren för arbetstagare på digitala plattformar (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 153 i EUF-fördraget, 1 kv./4 kv. 2021) |
|
10.. |
En industristrategi för Europa |
Uppdatering av den nya industristrategin för Europa (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) |
|
11. |
Utländska subventioner |
Uppföljning av vitboken om utländska subventioner: a)Skapa lika villkor (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 207 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) b)Offentlig upphandling (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 207 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) |
|
12. |
Den civila industrin, försvarsindustrin och rymdindustrin |
Handlingsplan för synergier mellan den civila industrin, försvarsindustrin och rymdindustrin (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) |
|
13. |
Konstruktionskrav och konsumenträttigheter för elektronik |
Nya konstruktionskrav och konsumenträttigheter för elektronik (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
En ekonomi för människor |
||
|
14. |
Fördjupa kapitalmarknadsunionen |
a)Ram för investeringsskydd och underlättande av investeringar (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) b)Översyn av tillsynsreglerna för försäkrings- och återförsäkringsföretag (Solvens II) (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 53.1, 62 och 114 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) c)Översyn av direktivet om och förordningen om marknader för finansiella instrument (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
15. |
Hållbar bolagsstyrning |
Hållbar bolagsstyrning (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 50 och möjligen 114 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) |
|
16. |
EU-standard för gröna obligationer |
Fastställande av en EU-standard för gröna obligationer (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) |
|
17. |
Paketet för bekämpning av penningtvätt |
Lagstiftningspaket för bekämpning av penningtvätt (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 1 kv. 2021) |
|
18. |
Paketet för en rättvis ekonomi |
a)Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) b)Rekommendation om en europeisk barngaranti (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) c)Meddelande om en ny arbetsmiljöstrategi (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) d)Handlingsplan för den sociala ekonomin (icke-lagstiftning, 4 kv. 2021) |
|
19. |
Det allmänna preferenssystemet |
Mot den framtida rättsliga ramen för ett allmänt preferenssystem för beviljande av handelsförmåner till utvecklingsländer (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 207 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) |
|
20. |
Avskräckning ifrån och motverkande av tredjeländers tvångsåtgärder |
Instrument för att avskräcka ifrån och motverka tredjeländers tvångsåtgärder ( lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 207 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
21. |
Resultatram 2021–2027 |
Meddelande om resultatramen för 2021–2027 (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) |
|
22. |
Fullborda bankunionen |
Översyn av ramen för bankkrishantering och insättningsgaranti (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
23. |
Punktskattepaketet |
a)Översyn av direktivet om tobaksbeskattning (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 113 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) b)Ändring av direktivet om allmänna regler för punktskatt (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 113 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
Ett starkare Europa i världen |
||
|
24. |
Förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism |
Gemensamt meddelande om en förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) |
|
25. |
Den arktiska dimensionen |
Gemensamt meddelande om Arktis (icke-lagstiftning, 4 kv. 2021) |
|
26. |
Södra grannskapet |
Gemensamt meddelande om ett förnyat partnerskap med det södra grannskapet (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) |
|
27. |
Avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. soldater |
Gemensamt meddelande om en strategi till stöd för avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. soldater (icke-lagstiftning, 3 kv. 2021) |
|
28. |
Forskning, innovation, utbildning och ungdomsfrågor |
Meddelande om en global strategi för forskning, innovation, utbildning och ungdomsfrågor (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) |
|
29. |
EU:s humanitära bistånd |
Meddelande om EU:s humanitära bistånd i samband med covid-19-pandemin och därefter (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) |
|
30. |
Konsulärt skydd |
Konsulärt skydd – översyn av EU:s regler (lagstiftning, artikel 23 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
Främjande av vår europeiska livsstil |
||
|
31. |
Europeisk biomedicinsk forskning och utveckling |
Förslag om att inrätta ett nytt europeiskt organ för biomedicinsk forskning och utveckling (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 4 kv. 2021) |
|
32. |
Europeiskt hälsodataområde |
Europeiskt hälsodataområde (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 114 och 168 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
33. |
Uppföljningsinitiativ inom ramen för den nya migrations- och asylpakten |
a)En ny EU-handlingsplan mot smuggling av migranter (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) b)En ny strategi för frivilligt återvändande och återanpassning (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) |
|
34. |
Schengenpaketet |
a)Strategi för Schengenområdets framtid (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) b)Ändring av förordningen om inrättande av utvärderingsmekanismen för Schengen (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 70 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) c)Översyn av kodexen om Schengengränserna (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 77 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) d)Digitalisering av viseringsförfaranden (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 77 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
35. |
Uppföljning av EU:s säkerhetsstrategi |
a)Meddelande om en EU-agenda för bekämpande av organiserad brottslighet (2021–2025) (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) b)Lagstiftning för att effektivt bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, 2 kv. 2021) c)En EU-agenda om terrorismbekämpning: förebygga, skydda, reagera, förutse (icke-lagstiftning, 3 kv. 2021) d)Översyn av direktivet om frysning och förverkande av vinning av brott (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 82 och 83 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) e)Förslag om att modernisera det befintliga brottsbekämpningssamarbetet inom EU genom att skapa en EU-kod för polissamarbete (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 4 kv. 2021) f)Förslag till direktiv om kontor för återvinning av tillgångar (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 87 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
36. |
Uppföljning av det europeiska området för utbildning och den uppdaterade kompetensagendan |
a)Europeisk strategi för mikromeriter (icke-lagstiftning, 4 kv. 2021) b)Individuella lärandekonton (lagstiftning och icke-lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, 4 kv. 2021) |
|
37. |
EU:s strategi för bekämpning av antisemitism |
Meddelande om EU:s strategi för bekämpning av antisemitism (icke-lagstiftning, 4 kv. 2021) |
|
En ny satsning på demokrati i Europa |
||
|
38. |
Barns rättigheter |
EU-strategi för barnets rättigheter (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) |
|
39. |
Förebygga och bekämpa specifika former av könsrelaterat våld |
Förslag om att förebygga och bekämpa specifika former av könsrelaterat våld (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 82.2, 83 och 84 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
40. |
Bekämpning av hatbrott och hatpropaganda |
Initiativ för att utvidga förteckningen över EU-brott med alla former av hatbrott och hatpropaganda (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 83 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
41. |
Paketet om digitalt rättsligt samarbete |
a)Digitalt informationsutbyte om fall av gränsöverskridande terrorism (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 85 och 88 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) b)Samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 82.1 d i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) c)Digitalisering av det gränsöverskridande rättsliga samarbetet (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 81 och 82 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) |
|
42. |
Paketet om öppenhet och demokrati |
a)Översyn av stadgarna för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 224 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) b)Större insyn vad gäller betald politisk reklam (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 114 och 224 i EUF-fördraget, 3 kv. 2021) c)Översyn av rådets direktiv om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 22 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) d)Översyn av rådets direktiv om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 22 i EUF-fördraget, 4 kv. 2021) e)Initiativ mot rättegångsmissbruk som riktar sig mot journalister och människorättsförsvarare (lagstiftning eller icke-lagstiftning, 4 kv. 2021) |
|
43. |
En långsiktig vision för landsbygdsområden |
Meddelande om en långsiktig vision för landsbygdsområden (icke-lagstiftning, 2 kv. 2021) |
|
44. |
EU:s funktionsnedsättningsstrategi |
Strategi om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (icke-lagstiftning, 1 kv. 2021) |
Bilaga II: Refitinitiativ 2
|
Nr |
Rubrik |
Förenklingsmål/förenklingsmöjligheter (en kort beskrivning av Refit-målet för översynerna, och förenklingsmöjligheter för utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten) |
|
En europeisk grön giv |
||
|
1. |
Översyn av geografiska beteckningar |
Översynen kommer att stärka de geografiska beteckningarna för alla jordbrukssektorer samtidigt som de geografiska beteckningarnas särdrag bibehålls inom vin- och spritdryckssektorerna. Den grundläggande strukturen i EU:s system för geografiska beteckningar är sund. Förslaget kommer att öka de geografiska beteckningarnas tillämplighet för jordbrukare och producenter av hållbara produkter, öka de geografiska beteckningarnas attraktionskraft, särskilt för producenter i medlemsstater med låg användning, åtgärda luckor i lagstiftningen, bland annat i täckningens omfattning, förbättra skyddet och efterlevnaden, särskilt på internet, stärka producentgrupper för geografiska beteckningar, bättre lyfta fram systemet med geografiska beteckningar, särskilt genom användning av logotyperna för geografiska beteckningar. modernisera förvaltningen av registren över geografiska beteckningar. Systemet för garanterade traditionella specialiteter, som efter 28 år inte har gett de förväntade fördelarna för producenter och konsumenter, kommer att ersättas av en mer effektiv och flexibel märkningsmekanism som i huvudsak förvaltas av medlemsstaterna, samtidigt som den vid behov ger skydd på EU-nivå genom lämpliga instrument. Det föreslagna initiativet kommer så långt det är möjligt att föra samman de tekniska och förfarandemässiga reglerna för geografiska beteckningar, föreskriva ett enda förfarande för registrering av geografiska beteckningar och digital inlämning av ansökningar från sökande från EU och länder utanför EU, i syfte att förkorta registreringstiderna. Ett förenklat system skulle bli mer attraktivt för producenterna, bli mer begripligt för konsumenterna och bli lättare att marknadsföra samt leda till ökad försäljning i takt med att begreppet geografiska beteckningar blir mer känt. Utvärderingen pågår. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artiklarna 43 och 118 EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
2. |
Skydd av ozonskiktet – översyn av EU-reglerna |
Utvärderingen av ozonförordningen visade att det finns utrymme för förenkling, förtydligande och större enhetlighet. Förordningen kan också uppdateras mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 192 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
3. |
Översyn av förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall |
Detta initiativ utgår från de prioriteringar som tillkännages i den europeiska gröna given, den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Kommissionen kommer att föreslå en översyn av förordningen om transport av avfall på grundval av sin utvärdering för att minska transporterna av problemavfall utanför EU, uppdatera transportförfarandena för att återspegla målen för den cirkulära ekonomin och förbättra efterlevnaden. Planerat antagande: 2 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 192 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
4. |
Översyn – Uppdatering av koncentrationsgränsvärden för långlivade organiska föroreningar i avfall – Ändringar av bilagorna IV och V om avfall till förordningen om långlivade organiska föroreningar i avfall |
Detta initiativ utgår från de prioriteringar som tillkännages i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Kommissionen kommer att föreslå en översyn av bilagorna IV och V om avfall till förordningen om långlivade organiska föroreningar, för att säkerställa att sådant avfall hanteras på ett miljövänligt sätt och att återvinningen blir säkrare. Planerat antagande: 2 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 192 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
5. |
Översyn av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall i syfte att skärpa de väsentliga kraven för förpackningar som ska släppas ut på EU-marknaden |
Detta initiativ utgår från de prioriteringar som tillkännages i den europeiska gröna given, den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och ett särskilt rättsligt mandat i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall. Kommissionen kommer att föreslå en översyn av de väsentliga kraven för förpackningar för att säkerställa att de återanvänds och materialåtervinns, att återvunnet material tas i bruk och att efterlevnaden av kraven förbättras. Initiativet kommer också att omfatta åtgärder för att ta itu med överförpackning och minska förpackningsavfallet. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 114 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
6. |
Översyn av direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp |
Översynen av direktivet om industriutsläpp är en del av den översyn av EU:s åtgärder mot föroreningar från stora industrianläggningar som aviserades i den europeiska gröna given. Syftet med översynen är att öka direktivets bidrag till nollföroreningsmålet och dess förenlighet med klimat-, energi- och kretsloppspolitiken. Den kommer att säkerställa att direktivet är ändamålsenligt för den kommande industriella omvandlingen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 192 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
7. |
Översyn av Europaparlamentets och rådets förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket |
Syftet med statistiken över insatsvaror och produktion i jordbruket är att tillgodose behov som härrör från den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 och den europeiska gröna given, särskilt från jord till bord-strategin. Målet är att uppdatera lagstiftningen om jordbruksstatistik, minska bördan att tillhandahålla data, ta hänsyn till nya behov av data och säkerställa bättre jämförbarhet mellan insamlade data. Förordningen sammanför inom en gemensam integrerad rättslig ram o statistik över jordbruksproduktion, inklusive statistik över ekologiskt jordbruk o statistik över jordbrukspriser, och o statistik om växtskyddsmedel och näringsämnen. Planerat antagande: 1 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 338.1 i EUF-fördraget. Ingen konsekvensbedömning planeras. |
|
8. |
Översyn av Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk fiskeristatistik och om upphävande av förordning (EG) nr 1921/2006, förordning (EG) nr 762/2008, förordning (EG) nr 216/2009, förordning (EG) nr 217/2009 och förordning (EG) nr 218/2009 |
Syftet med översynen är att harmonisera och förenkla de datainsamlingar som behövs för att framställa europeisk fiskeristatistik. Den kommer också att anpassa den europeiska fiskeristatistiken till data- och informationsbehoven i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. Den omfattar statistik över fångster, landade fiskeriprodukter och vattenbruk. De viktigaste målen är att i så stor utsträckning som möjligt använda de administrativa data som samlas in för den gemensamma fiskeripolitiken och att minska bördan för medlemsstaterna. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 338 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
9. |
Översyn av förordningen om byggprodukter (EU nr 305/2011) |
Byggsektorn är ett av de 14 ledande industriella ekosystem som står i centrum för återhämtningsplanen. Översynen, som nämns i den europeiska gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, kommer att lägga till en ram för miljö- och kretsloppskrav för byggprodukter, och bidra till ökad energi- och materialeffektivitet i byggnader. Initiativet kommer att ta itu med de viktigaste frågor som identifierats i utvärderingen, särskilt hinder för utvecklingen av harmoniserade tekniska specifikationer och standardisering i syfte att förbättra marknadsövervakningen och hantera de problem som fortfarande finns med nationell märkning eller ytterligare nationella krav/tester. Som ett resultat av detta kommer den inre marknaden för byggprodukter att fungera bättre. Dessutom kommer översynen att tillhandahålla en ram för att utveckla och genomföra miljö- och hållbarhetskriterier för byggprodukter. Utvärderingen av förordningen om byggprodukter har visat att kostnaderna för att följa förordningen utgör 0,6–1,1 % av sektorns omsättning, främst för tillverkarna. Analysen bekräftar att det finns stordriftsfördelar vid efterlevnaden och att kostnaderna kan vara ganska stora för små och medelstora företag, särskilt mikroföretag. Trots att det saknas fasta belägg för hur förordningen om byggprodukter påverkar den inre marknaden anser de berörda parterna i allmänhet att förordningen har en positiv inverkan på den gränsöverskridande handeln. Planerat antagande: 3 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 114 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
10. |
Översyn av förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser |
I förordningen om fodertillsatser, som antogs 2003, fastställs regler för godkännande och utsläppande på marknaden av fodertillsatser. I den utvärdering som gjordes identifierades faktorer som har hindrat vissa mål från att uppnås, varför det krävs en översyn. I linje med handlingsplanen för jord till bord-strategin är huvudsyftet med förslaget att bidra till ett mer hållbart system för livsmedelsproduktion genom att fastställa nya kriterier för att främja godkännande av fodertillsatser med positiva effekter på djurs välbefinnande och på miljön. Det kommer också att bygga upp mekanismer för att främja innovativa fodertillsatser, särskilt sådana som bidrar till att minska användningen av antibiotika, förbättra djurens välbefinnande och mildra effekterna av klimatförändringarna. Det syftar också till att harmonisera processerna för att effektivisera riskbedömningen så att innovativa fodertillsatser förs ut på marknaden tidigare och minska den administrativa bördan för ansökningar om godkännande. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artiklarna 43 och 168.4 b i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
11. |
Utvärdering av avloppsslamdirektivet 86/278/EEG |
Direktiv 86/278/EEG om avloppsslam syftar till att främja en korrekt användning av avloppsslam i jordbruket och att reglera dess användning för att förhindra skadliga effekter på mark, växtlighet, djur och människor. Direktivet antogs för 30 år sedan och motsvarar inte helt nuvarande behov och förväntningar, såsom reglering av nya främmande ämnen som läkemedel och mikroplaster. Denna utvärdering kommer att bedöma direktivets resultat och analysera risker och möjligheter i samband med hanteringen av avloppsslam. Den kommer att omfatta de standardiserade utvärderingskriterierna ändamålsenlighet, effektivitet, enhetlighet, relevans och europeiskt mervärde. De administrativa kostnaderna kommer att bedömas och särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt konsekvenserna för små och medelstora företag och mikroföretag. |
|
12. |
Utvärdering av direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire). |
Genom Inspire-direktivet inrättades ett EU-omfattande digitalt område för utbyte av rumsliga data för att skydda miljön. Denna utvärdering kommer att bedöma om det har bidragit till att förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten hos åtgärder för att skydda miljön. Den kommer också att bedöma om direktivet fortfarande är relevant för de berörda parterna och förenligt med annan lagstiftning, särskilt i samband med det nya initiativet för dataområdet inom den gröna given. |
|
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern |
||
|
13. |
Översyn av riktlinjerna för regionalstöd |
Syftet med initiativet är att se över de riktlinjer för regionala statliga stöd som skulle upphöra att gälla i slutet av 2020 och som förlängs till och med den 31 december 2021, i syfte att främja den ekonomiska utvecklingen i vissa missgynnade områden inom Europeiska unionen i enlighet med artikel 107.3 a och c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Riktlinjerna för regionalstöd är ett av de verktyg för statligt stöd som kommer att främja genomförandet av målen i den europeiska gröna given och den digitala strategin. Det behövs en begränsad ändring av de nuvarande riktlinjerna för regionalstöd för att mildra konsekvenserna av övergången till en grön ekonomi. Planerat antagande: 1 kv. 2021. Icke-lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Ingen konsekvensbedömning planeras. |
|
14. |
Översyn av riktlinjerna för stöd till miljöskydd och energi |
De nuvarande reglerna gäller till och med den 31 december 2020 (och kommer att förlängas till och med den 31 december 2021). Den pågående kontrollen av ändamålsenligheten har visat att de nuvarande reglerna har fungerat väl, men att de bör uppdateras för att återspegla utvecklingen inom lagstiftning, teknik och marknad och på lämpligt sätt åtfölja den dubbla digitala och gröna omställningen av ekonomin. I sina meddelanden om den europeiska gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa/investeringsplanen för den europeiska gröna given åtog sig kommissionen att se över riktlinjerna för stöd till miljöskydd och energi senast 2021 för att stödja en kostnadseffektiv omställning av ekonomin och industrin till klimatneutralitet senast 2050. Översynen bör tillhandahålla en moderniserad och förenklad ram som gör det möjligt för myndigheter att uppnå EU:s mål på ett kostnadseffektivt sätt med minsta möjliga snedvridning av konkurrensen och handeln i unionen. Översynen måste särskilt underlätta lämpliga åtgärder som ytterligare främjar en modern koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, samtidigt som man säkerställer begränsad snedvridning av konkurrensen och tillräckliga garantier för den inre marknadens integritet. Översynen bör säkerställa att de reviderade reglerna är anpassade till ny teknisk utveckling och marknadsutveckling och säkerställa en rättvis och icke snedvriden omställning av ekonomin under de kommande åren av ekonomisk återhämtning. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Icke-lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
15. |
Översyn av riktlinjerna för riskfinansiering |
De nuvarande reglerna gäller till och med den 31 december 2020 (och kommer att förlängas till och med den 31 december 2021). Den pågående kontrollen av ändamålsenligheten har visat att de nuvarande reglerna har fungerat väl, men att de bör uppdateras för att återspegla utvecklingen inom lagstiftning, teknik och marknad och på lämpligt sätt åtfölja kommissionens nuvarande prioriteringar och den ekonomiska återhämtningen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Icke-lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Ingen konsekvensbedömning planeras. |
|
16. |
Översyn av rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation |
De nuvarande reglerna gäller tills vidare. Den pågående kontrollen av ändamålsenligheten har emellertid visat att de nuvarande reglerna har fungerat väl, men att de bör uppdateras på ett målinriktat sätt för att återspegla utvecklingen inom lagstiftning, teknik och marknad och på lämpligt sätt åtfölja kommissionens nuvarande prioriteringar och den ekonomiska återhämtningen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Icke-lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Ingen konsekvensbedömning planeras. |
|
17. |
Översyn av meddelandet om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse |
De nuvarande reglerna gäller till och med den 31 december 2020 (och kommer att förlängas till och med den 31 december 2021). Den pågående kontrollen av ändamålsenligheten har visat att de nuvarande reglerna har fungerat väl, men att de bör uppdateras på ett målinriktat sätt för att återspegla utvecklingen inom lagstiftning, teknik och marknad och på lämpligt sätt åtfölja kommissionens nuvarande strategiska prioriteringar och den ekonomiska återhämtningen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Icke-lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Ingen konsekvensbedömning planeras. |
|
18. |
Översyn av den allmänna gruppundantagsförordningen avseende statligt stöd mot bakgrund av den gröna given |
De nuvarande reglerna gäller till och med den 31 december 2020 (och kommer att förlängas till och med den 31 december 2023). Den pågående kontrollen av ändamålsenligheten har visat att de nuvarande reglerna har fungerat väl, men att de bör uppdateras för att återspegla utvecklingen inom lagstiftning, teknik och marknad och på lämpligt sätt åtfölja den dubbla digitala och gröna omvandlingen av ekonomin. Översynen bör tillhandahålla en moderniserad och förenklad ram som gör det möjligt för myndigheter att uppnå EU:s mål på ett kostnadseffektivt sätt med minsta möjliga snedvridning av konkurrensen och handeln i unionen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Ingen konsekvensbedömning planeras. |
|
19. |
Översyn av riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden och gruppundantagsförordningen för jordbruket |
De nuvarande reglerna gäller till och med den 31 december 2020 (och kommer att förlängas till och med den 31 december 2021). Den pågående utvärderingen har visat att de nuvarande reglerna har fungerat väl, men att det finns utrymme för förenkling av förfarandena och justeringar för att öka effektiviteten hos vissa stödåtgärder. Ramen för statligt stöd måste fortsätta att vara nära kopplad till lagstiftningen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt den framtida förordningen om stöd till nationella strategiska planer. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
20. |
Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn, gruppundantagsförordningen och förordningen om stöd av mindre betydelse |
De nuvarande reglerna gäller till och med den 31 december 2020 (och kommer att förlängas till och med den 31 december 2021). Den pågående utvärderingen har visat att de nuvarande reglerna har fungerat väl, men att det finns utrymme för förenkling av förfarandena. Ramen för statligt stöd måste fortsätta att vara nära kopplad till lagstiftningen inom den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt den framtida förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
21. |
Översyn av maskindirektivet 2006/42/EG |
Det här initiativet ska (I)motverka de risker som orsakas av nya tekniker samtidigt som tekniska framsteg tillåts, (II)förenkla dokumentationskraven genom att tillåta digitala format och därmed minska den administrativa bördan för ekonomiska aktörer, med en positiv inverkan på miljömässiga kostnader, (III)förbättra den rättsliga klarheten för vissa huvudsakliga koncept och definitioner i det nuvarande direktivets text, (IV)säkerställa samstämmighet med andra direktiv och förordningar för produkter, och förbättra efterlevnaden av lagstiftningen genom anpassning till den nya lagstiftningsramen, (V)minska kostnaderna för införlivandet genom att omvandla direktivet till en förordning. Planerat antagande: 2 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 114 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
22. |
Översyn – Datoriserade bokningssystem |
I förordningen om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem fastställs ett regelverk för datoriserade bokningssystem för lufttransportprodukter. Förordningens övergripande allmänna mål är att förhindra missbruk av marknadsinflytande och säkerställa marknadseffektivitet och skydd av konsumenternas intressen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: artiklarna 91 och 100.2 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
23. |
Utvärdering av kommissionens tillkännagivande om marknadsdefinition i EU:s konkurrenslagstiftning |
De senaste åren har präglats av allt snabbare förändringar, och världen blir allt mer digital och sammankopplad. Det nuvarande tillkännagivandet om definitionen av relevanta marknader är från 1997. Därmed är det möjligt att det inte omfattar alla relevanta frågor som i dag uppstår i samband med definitionen av relevanta produktmarknader och geografiska marknader. EU-kommissionen har också fått stor erfarenhet av marknadsdefinition under alla dessa år. Dessutom har metoder utvecklats och EU-domstolarna har gett ytterligare vägledning. Kommissionen kommer att utvärdera huruvida 1997 års tillkännagivande om definitionen av relevant marknad behöver aktualiseras för att korrekt och aktuellt fastställa en tydlig och konsekvent metod för definitionen av marknaden i både antitrust- och koncentrationsärenden inom olika branscher, på ett sätt som är lättillgängligt. Kommissionen måste säkerställa att dess vägledning om antitrust- och koncentrationskontroll även i fortsättningen tar full hänsyn till digitaliseringen och den tekniska utvecklingen i den nuvarande globala situationen. |
|
24. |
Utvärdering av reglerna för statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur |
De regler för statligt stöd som är tillämpliga på bredbandssektorn syftar till utbyggnad av konkurrensfrämjande bredbandsnät och säkerställer att de offentliga medlen styrs till de områden som behöver dem mest (huvudsakligen landsbygdsområden), samtidigt som man förhindrar att privata investeringar trängs ut. Utvärderingen av dessa regler syftar till att kontrollera hur de har fungerat, om de är anpassade till den tekniska och socioekonomiska utvecklingen och är lämpliga för att uppfylla EU:s nya mål. |
|
25. |
Utvärdering av reglerna för statligt stöd till hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster av allmänt ekonomiskt intresse |
Syftet med utvärderingen är att kontrollera i vilken utsträckning bestämmelserna om hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster av allmänt ekonomiskt intresse uppnådde de planerade målen i 2012 års paket om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, nämligen att stödja medlemsstaterna i finansieringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är av avgörande betydelse för medborgarna och samhället som helhet, samtidigt som de viktigaste aspekterna av kontrollen av statligt stöd bibehålls. |
|
26. |
Utvärdering av den nya rättsliga ramen för produkter (beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter samt bestämmelserna om ackreditering och CE-märkning i förordning (EG) nr 765/2008). |
Syftet med denna utvärdering är att bedöma ändamålsenlighet, effektivitet, enhetlighet, relevans och europeiskt mervärde av beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter samt bestämmelserna om ackreditering och CE-märkning i förordning (EG) nr 765/2008. Den bör också bedöma om dessa instrument är lämpliga för den digitala tidsåldern och en grönare ekonomi och om de påskyndar vår gröna och digitala omställning och vår ekonomiska resiliens. |
|
27. |
Utvärdering av direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet 2014/30/EU |
Direktiv 2014/30/EU om elektromagnetisk kompatibilitet behandlar elektrisk utrustning som släpps ut på EU-marknaden. Tillämpningsområdet omfattar ett stort och ökande antal produkter, både för konsumenter och för yrkesmässigt bruk. Direktivets mål är att säkerställa den inre marknadens funktion genom att det krävs att utrustning ska överensstämma med en adekvat nivå av elektromagnetisk kompatibilitet. Direktivet syftar närmare bestämt till att säkerställa att elektromagnetiska störningar som orsakas av utrustning inte påverkar annan sådan utrustnings korrekta funktion och att sådan utrustning har en lämplig nivå av tålighet mot elektromagnetiska störningar så att den kan fungera som avsett. Syftet med utvärderingen är att bedöma om direktivet fortfarande uppfyller kraven på ändamålsenlighet, effektivitet, enhetlighet, relevans och europeiskt mervärde. |
|
En ekonomi för människor |
||
|
28. |
Översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU samt förordning (EU) nr 236/2012 |
Initiativet bygger på de erfarenheter som gjorts sex år efter det att förordningen trädde i kraft, och på ett begränsat antal områden har praktiska problem med tillämpningen av den nya ramen uppstått. Det kommande förslaget kommer därför att innehålla ett antal riktade ändringar av förordningen som syftar till att förenkla reglerna och göra dem mer proportionella och mindre betungande för berörda parter. Dessa områden kan omfatta a) gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster av värdepapperscentraler i unionen och hantering av relevanta tillämpningar, b) förfaranden och villkor enligt vilka värdepapperscentraler har auktoriserats att utse kreditinstitut eller själva tillhandahålla tjänster anknutna till bankverksamhet, c) regler om internaliserad avveckling, d) finansteknik/användning av tekniska innovationer. Planerat antagande: 2 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 114 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
29. |
Utvärdering av tre förordningar om passagerares rättigheter: rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet (förordning nr 1107/2006), passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar och (förordning (EU) nr 1177/2010) samt passagerares rättigheter vid busstransport (förordning (EU) nr 181/2011) |
Bygger på slutsatserna från utvärderingen, en studie för en jämförande analys av god praxis i fråga om passagerares rättigheter inom alla transportsätt, resultatet av de pågående lagstiftningsförfarandena för tåg- och flygpassagerares rättigheter samt erfarenheterna från covid-19-pandemin vad gäller passagerares rättigheter. |
|
30. |
Preliminär utvärdering av genomförandet av unionens tullkodex |
Utvärderingen kommer att ge en heltäckande bedömning av genomförandet och effekterna av den rättsliga ramen och it-ramen för unionens tullkodex, både på EU- och medlemsstatsnivå, sedan den trädde i kraft 2016. Unionens tullkodex syftar bland annat till att rationalisera tullregler, tullförfaranden och tullprocesser, skapa en helt papperslös miljö och stärka rättssäkerheten och förutsebarheten i tullbestämmelserna. Utvärderingen kommer att bedöma balansen mellan tullkontroller och förenklade handelsprocedurer samt i vilken utsträckning de nuvarande reglerna stöder laglig ekonomisk verksamhet och förebygger illojal eller olaglig handel. När det gäller it-systemen bör studien bedöma om de automatiserade processer som anges i unionens tullkodex har möjliggjort ett förstärkt samarbete mellan tullmyndigheterna och driftskompatibilitet mellan de olika elektroniska systemen. Utvärderingen kommer att försöka bedöma alla kostnader för att genomföra unionens tullkodex, tillsammans med dess elektroniska system, samt fördelarna med säkrare, mer regelkonform handel och snabbare förfaranden. De två kriterierna bör sedan ställas mot varandra för att bedöma kostnadseffektiviteten. Denna bedömning bör omfatta regleringskostnader och fördelar i samband med genomförandet och tillämpningen av unionens tullkodex för alla berörda parter (efterlevnadskostnader, administrativa kostnader, administrativa bördor, fördelar, besparingar) samt potentialen för ytterligare förenkling och minskning av bördorna, dock utan att äventyra tullmålen. |
|
Främjande av vår europeiska livsstil |
||
|
31. |
Översyn av direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning |
Som en uppföljning av 2019 års kontroll av ändamålsenligheten när det gäller laglig migration kommer översynen av direktivet om varaktigt bosatta personer att syfta till att förbättra dess effektivitet, särskilt rätten till rörlighet inom EU. Planerat antagande: 3 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 79.2 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
32. |
Översyn av direktiv 2011/98/EU om ett kombinerat tillstånd |
Som en uppföljning av 2019 års kontroll av ändamålsenligheten när det gäller laglig migration kommer översynen av direktivet om ett kombinerat tillstånd att syfta till att förenkla och förtydliga dess tillämpningsområde och att säkerställa en minimiharmonisering av villkoren för inresa och vistelse för låg- och medelkvalificerade arbetstagare. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 79.2 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
33. |
Översyn av förordning (EU) nr 258/2012 om exporttillstånd och import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen |
Förbättra spårbarheten för skjutvapen (harmoniserade importmärkningar), förbättra informationsutbytet mellan nationella myndigheter, öka säkerheten i export- och importkontrollförfarandena, bättre hantera importen av lätt konvertibla larm- och signalvapen, tillämpa det system för skydd av visselblåsare som infördes genom direktiv (EU) 2019/1937 på personer som rapporterar överträdelser av den ändrade förordningen. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 207 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
34. |
Översyn – Undersökning av sjöolyckor |
Inrättandet av ett permanent organ för utredning av olyckor med tillräckliga resurser och tillräcklig sakkunskap som kan reagera med kort varsel ses som en tung resursbörda och tidskrävande uppgift för mindre medlemsstater och medlemsstater med små flottor. Följden blir att olyckor inte rapporteras eller att undersökningar inte genomförs i tid, av experter och på ett oberoende sätt som kan få konsekvenser för säkerheten och olycksfallen. Översynen skulle därför kunna bidra till att bättre fokusera resursanvändningen och ta itu med bristen på expertis. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 100.2 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
35. |
Översyn – Hamnstatskontroll |
Översynen kommer att undersöka möjligheten att i större utsträckning använda elektronisk information för att möjliggöra mer riktade inspektioner. Detta skulle göra det möjligt för inspektionerna att koncentrera sig på operativa frågor snarare än att bara vara en dokumentationskontroll. Detta skulle också möjliggöra ökad koncentration på miljöfrågor och utveckling av en incitamentsmekanism för nyare/miljövänligare transporter av hög kvalitet. Det skulle hjälpa medlemsstaterna att rekrytera, behålla och utbilda inspektörer med lämpliga kvalifikationer och att använda inspektionsdatabasen för att möjliggöra en bättre fördelning av bördorna mellan medlemsstaterna. Översynen kommer att överväga att utvidga inspektionernas omfattning till att omfatta utländska fiskefartyg, som har visat sig vara särskilt farliga. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 100.2 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
36. |
Översyn – Flaggstatskontroll |
Översynen kommer i första hand att anpassas till redan överenskomna regler inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). När det gäller en eventuell förenkling kommer kommissionen dock att undersöka möjligheten att modernisera medlemsstaternas fartygsregister till e-register för bevarande och utbyte av e-certifikat (fartygsrelaterade). Detta bör stödja effektivare tjänster samt kontroll och övervakning av fartyg som seglar under deras flagg. Det är också kopplat till målet om förenkling och administrativ minskning av hamnstatskontrollen, både för förvaltningar och för näringslivet (snabbare omloppstider i hamnar). Detta skulle också göra det möjligt att i högre grad koncentrera sig på miljöfrågor, genom att utveckla incitament (belöna för efterlevnad och inte bara bestraffa bristande efterlevnad) för god kvalitet och miljövänliga aktörer. Genom Europeiska sjösäkerhetsbyråns förbättrade program för kapacitetsuppbyggnad skulle det stödja medlemsstaterna i den kontinuerliga uppdateringen och utbytet av bästa praxis (undvika att ”återuppfinna hjulet” på nationell nivå). Samtidigt arbeta för ökad harmonisering och samsyn till förmån för en harmoniserad EU-strategi både för förvaltningar och för näringslivet. Generellt sett förbättra attraktionskraften och konkurrenskraften samtidigt som en hög nivå av skydd, säkerhet och förebyggande av föroreningar upprätthålls. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 100.2 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
37. |
Översyn av lagstiftningen om blod, vävnader och celler |
Översynen av direktiv 2002/98/EG om säkerhet och kvalitet på humanblod och blodkomponenter och av direktiv 2004/23/EG om säkerhet och kvalitet på mänskliga vävnader och celler och deras genomförandeakter syftar till att uppdatera den rättsliga ramen för blod, vävnader och celler. EU-lagstiftningen innehåller höga säkerhets- och kvalitetsnormer för blod, vävnader och celler. Dessa antogs som svar på överföringen av sjukdomar genom blod, vävnader och celler under 80- och 90-talen. Initiativet syftar till att uppdatera den nuvarande lagstiftningen för att möjliggöra en mer flexibel anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Syftet är att ta itu med (åter)uppkomsten av smittsamma sjukdomar, inbegripet lärdomar från covid-19-pandemin. Den kommer också att ta itu med den ökande kommersialiseringen och globaliseringen av sektorn. Översynen syftar till att avlägsna många tekniska bestämmelser från lagstiftningen, vilket kommer att möjliggöra en snabbare uppdatering av normer. Översynen skulle också göra det möjligt att slå samman de grundläggande rättsakterna till ett enda instrument. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: artikel 168.4 a i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
38. |
Utvärdering av fiskefartygens säkerhet |
Fiskerisektorn är allmänt erkänd som ett av de mest riskfyllda yrkena. Enligt det nuvarande direktiv 97/70/EG tillämpas de tekniska bestämmelserna i IMO:s Torremolinosprotokoll från 1993, ett internationellt avtal som aldrig har trätt i kraft, på fartyg på 24 meter eller mer. Det efterföljande Kapstadenavtalet från 2012, som behåller merparten av bestämmelserna från Torremolinosprotokollet, har ännu inte trätt i kraft och endast sex EU-medlemsstater har ratificerat det. Utvärderingen av direktiv 97/70/EG kommer att behandla frågan om icke-ratificering av Kapstadenavtalet och identifiera luckor i säkerhetslagstiftningen samt potentiella uppdateringar för att återspegla den tekniska utvecklingen sedan 1993, med utgångspunkt i de förbättringar som gjorts inom den internationella handelssjöfartssektorn och i EU:s sjöfartslagstiftning. Kommissionen kommer också att undersöka möjligheten att införa bestämmelser på EU-nivå för mindre fiskefartyg (mindre än 24 meter), den sektor där en stor del av olyckorna inträffar. |
|
39. |
Utvärdering av direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård |
Tio år efter direktivets antagande kommer utvärderingen att bedöma hur direktivets mål att underlätta tillgången till säker och högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat har uppnåtts och hur direktivet har främjat patienträttigheter och gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna till förmån för EU-medborgarna. Utvärderingen kommer att undersöka de metoder som medlemsstaterna tillämpar i praktiken, hur effektivt dessa fungerar och vilka områden som fortfarande fungerar som hinder för patienter som söker vård över gränserna. |
|
En ny satsning på demokrati i Europa |
||
|
40. |
Översyn av direktiv 99/2008/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser |
På grundval av resultatet av utvärderingen kommer översynen av direktivet att säkerställa förbättrade och mer riktade verktyg för att uppnå målen och ett mer konsekvent samspel med andra rättsakter som skyddar miljön. Översynen kommer också att utnyttja den förstärkta behörigheten på det straffrättsliga området enligt Lissabonfördraget. Den kommer att syfta till att tillhandahålla ett bättre miljöskydd genom strafflagstiftning i samspel med andra lagstiftningsåtgärder och genomförandeåtgärder. Planerat antagande: 4 kv. 2021. Lagstiftning. Rättslig grund: Artikel 83.2 i EUF-fördraget. Konsekvensbedömning planeras. |
|
41. |
Kontroll av ändamålsenligheten i EU:s lagstiftning om våld mot kvinnor och våld i hemmet |
Kontrollen av ändamålsenligheten kommer att bedöma vilken roll den befintliga EU-lagstiftningen har spelat för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet och analysera dessa EU-åtgärders samstämmighet med internationella källor. Den kommer att identifiera luckor i lagstiftningen och analysera behovet av ytterligare åtgärder för att förbättra och samordna skyddet mot denna ihållande typ av könsdiskriminering. Kontrollen av ändamålsenligheten kommer att omfatta perioden från antagandet av varje rättsakt fram till och med 2020. Den kommer att omfatta alla EU:s medlemsstater. |
Bilaga III: Prioriterade pågående förslag
|
Nr |
Rubrik |
Referenser |
|
En europeisk grön giv |
||
|
1. |
Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) |
COM(2020) 80 final
COM(2020) 563 final 17.9.2020 |
|
2. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ett Europaår för järnvägen (2021) |
COM(2020) 78 final
|
|
3. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 768/2005, (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 vad gäller fiskerikontroll |
COM(2018) 368 final
|
|
4. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (omarbetning) |
COM(2013) 410 final
COM(2020) 579 final
|
|
5. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och av förordning (EG) nr 2027/97 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar avseende lufttransport av passagerare och deras bagage |
COM(2013) 130 final
|
|
6. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid Europeiska unionens flygplatser |
KOM(2011) 827 slutlig
|
|
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern |
||
|
7. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2009/65/EG, 2009/138/EU, 2011/61/EU, EU/2013/36, 2014/65/EU, (EU) 2015/2366 och EU/2016/2341 |
COM(2020) 596 final
|
|
8. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 |
COM(2020) 595 final
|
|
9. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ett pilotprojekt för marknadsinfrastrukturer som bygger på teknik för distribuerade liggare |
COM(2020) 594 final
|
|
10. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 |
COM(2020) 593 final
|
|
11. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon |
COM(2019) 208 final
|
|
12. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum |
COM(2018) 630 final
|
|
13. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation) |
COM(2017) 10 final
|
|
En ekonomi för människor |
||
|
14. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller undantag för vissa referensvärden för tredjelandsvalutor och fastställande av ersättningsreferensvärden för vissa referensvärden som ska upphöra |
COM(2020) 337 final
|
|
15. |
Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning |
COM(2020) 314 final
|
|
16. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller anpassningar av ramverket för värdepapperisering för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin |
COM(2020) 283 final
|
|
17. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2017/2402 om inrättande av ett särskilt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin |
COM(2020) 282 final
|
|
18. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin |
COM(2020) 281 final
|
|
19. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin |
COM(2020) 280 final
|
|
20. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet |
COM(2018) 336 final
|
|
21. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om kreditförvaltare, kreditförvärvare och återvinning av säkerhet |
COM(2018) 135 final
|
|
22. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 |
COM(2016) 815 final
|
|
23. |
Förslag till RÅDETS DIREKTIV om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas |
COM(2016) 683 final
|
|
24. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer |
COM(2016) 198 final
|
|
25. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 för att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem |
COM(2015) 586 final
|
|
26. |
Förslag till RÅDETS DIREKTIV om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner |
COM(2013) 71 final
|
|
Ett starkare Europa i världen |
||
|
27. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 1215/2009 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess |
COM(2020) 135 final
|
|
28. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 654/2014 om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler |
COM(2019) 623 final
|
|
29. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av samt teknisk assistans för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) |
COM(2016) 616 final
|
|
30. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om tillträdet för varor och tjänster från tredjeländer till unionens inre marknad för offentlig upphandling och förfaranden till stöd för förhandlingar om tillträde för varor och tjänster från unionen till tredjeländers marknader för offentlig upphandling |
COM(2012) 124 final
|
|
Främjande av vår europeiska livsstil |
||
|
31. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet |
COM(2020) 613 final
|
|
32. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om införande av screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och om ändring av förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/817 |
COM(2020) 612 final
|
|
33. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om asyl- och migrationshantering och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och förslaget till förordning (EU) XXX/XXX [Asyl- och migrationsfonden] |
COM(2020) 610 final
|
|
34. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av beslut nr 445/2014/EU om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 |
COM(2020) 384 final
|
|
35. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för Etias syften och om ändring av förordning (EU) 2018/1240, förordning (EG) nr 767/2008, förordning (EU) 2017/2226 och förordning (EU) 2018/1861 |
COM(2019) 4 final
|
|
36. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem och om ändring av förordning (EU) 2018/1862 och förordning (EU) åååå/xxx [Ecris-TCN-systemet] |
COM(2019) 3 final
|
|
37. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online |
COM(2018) 640 final
|
|
38. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (omarbetning) |
COM(2018) 634 final
|
|
39. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 767/2008, förordning (EG) nr 810/2009, förordning (EU) 2017/2226, förordning (EU) 2016/399, förordning XX/2018 [förordning om interoperabilitet] och beslut 2004/512/EG och om upphävande av rådets beslut 2008/633/RIF |
COM(2018) 302 final
|
|
40. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en unionsram för vidarebosättning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 |
COM(2016) 468 final
|
|
41. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU |
COM(2016) 467 final
COM(2020) 611 final
|
|
42. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning |
COM(2016) 466 final
|
|
43. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning) |
COM(2016) 465 final
|
|
44. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning |
COM(2016) 378 final 2016/0176 (COD) 7.6.2016 |
|
45. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning) |
COM(2016) 272 final
COM(2020) 614 final 23.9.2020 |
|
46. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 |
COM(2016) 271 final
|
|
En ny satsning på demokrati i Europa |
||
|
47. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden |
COM(2018) 226 final
|
|
48. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden |
COM(2018) 225 final
|
|
49. |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder |
COM(2012) 614 final
|
|
50. |
Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning |
KOM(2008) 426 slutlig
|
Bilaga IV: Tillbakadraganden 3
|
Nr |
Referenser |
Rubrik |
Skäl till tillbakadragande |
|
En europeisk grön giv |
|||
|
1. |
COM(2020) 136 final
|
Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Lissabonunionens församling |
Inte längre aktuellt: mot bakgrund av covid-19-krisen kommer Lissabonunionens församling inte att fatta några rättsligt bindande beslut under 2020, inte heller om särskilda bidrag, vilket var ämnet för detta förslag. |
|
2. |
COM(2020) 182 final
|
Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar inom ramen för konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten vad gäller införlivandet av Makaronesien i det havsområde som omfattas av Ospar |
Inte längre aktuellt: sekretariatet för konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Ospar) har meddelat att förslaget om integrering av Makaronesien i havsområdet Ospar dras tillbaka. |
|
3. |
KOM(2010) 154 slutlig
|
Förslag till rådets beslut om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Chile om ingående av överenskommelsen om bevarande av svärdfiskbestånden i sydöstra Stilla havet |
Inte längre aktuellt: innehållet i detta förslag har ersatts av Chiles anslutning till FN:s avtal om fiskbestånd (UNFSA), inrättandet av den regionala fiskeriorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) – där både Chile och EU är medlemmar – och Chiles status som samarbetande icke-avtalsslutande part i den interamerikanska konventionen om tropisk tonfisk (IATTC). |
|
4. |
KOM(2011) 252 slutlig
|
Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av luftfartsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Förbundsrepubliken Brasilien å andra sidan |
Inte längre aktuellt: förhandlingarna på EU-nivå med Brasilien pågår för närvarande inte längre. |
|
5. |
KOM(2008) 92 slutlig
|
Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kazakstan om vissa luftfartsaspekter |
Inte längre aktuellt: förhandlingarna på EU-nivå med Kazakstan pågår för närvarande inte längre. |
|
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern |
|||
|
6. |
COM(2016) 823 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om den rättsliga och operativa ramen för det europeiska elektroniska tjänstekort som införs genom förordning … [tjänstekortsförordningen] ... |
Ingen överenskommelse i sikte. Medlagstiftarna har inte gjort några framsteg sedan 2018, och det är osannolikt att ytterligare framsteg kommer att göras. |
|
7. |
COM(2016) 824 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om införande av ett europeiskt elektroniskt tjänstekort och därmed sammanhängande administrativa verktyg |
Ingen överenskommelse i sikte. Medlagstiftarna har inte gjort några framsteg sedan 2018, och det är osannolikt att ytterligare framsteg kommer att göras. |
|
8. |
COM(2016) 821 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om tillämpningen av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster, och om ändring av direktiv 2006/123/EG och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden |
Ingen överenskommelse i sikte. Det är osannolikt att det finns utsikter att nå en kompromiss utan att äventyra förslagets mål. Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att se till att tjänstedirektivet tillämpas fullt ut. |
|
9. |
COM(2019) 441 final 2019/0207 (NLE) |
Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar av protokollet till samarbetsavtalet om ett civilt globalt system för satellitnavigering (Global Navigation Satellite System – GNSS) mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Ukraina, med anledning av Republiken Bulgariens, Republiken Kroatiens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen |
Inte längre aktuellt: samarbetsavtalet om ett civilt globalt system för satellitnavigering (Global Navigation Satellite System - GNSS) mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Ukraina upphörde att gälla i december 2018. |
|
En ekonomi för människor |
|||
|
10. |
COM(2019) 354 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om en styrningsram för budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft för euroområdet |
Inte längre aktuellt: tillbakadragandet av detta förslag tillkännagavs i samband med förslaget till förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408). |
|
11. |
COM(2018) 391 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av reformstödsprogrammet |
Inte längre aktuellt: tillbakadragandet av detta förslag tillkännagavs i samband med förslaget till förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408). |
|
12. |
COM(2019) 399 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att tillhandahålla ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna för att minska den allvarliga ekonomiska börda som uppstår till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal |
Inte längre aktuellt: förslaget lades ursprungligen fram som en beredskapsåtgärd i händelse av en brexit utan avtal och är nu inaktuellt med tanke på det ingångna utträdesavtalet. |
|
Främjande av vår europeiska livsstil |
|||
|
13. |
COM(2016) 270 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) |
Inte längre aktuellt: ett nytt förslag till förordning om asyl- och migrationshantering (COM(2020) 610) har lagts fram inom ramen för den nya pakten för asyl och migration. Det omfattar bland annat aspekter som omfattas av detta förslag från 2016. |
|
14. |
COM(2015) 450 final
|
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en omplaceringsmekanism vid kriser och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat |
Inte längre aktuellt: ett nytt förslag till förordning om krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet (COM(2020) 613) har lagts fram inom ramen för den nya pakten för asyl och migration. Det omfattar bland annat aspekter som omfattas av detta förslag från 2016. |
