52018PC0466

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.6.2018

COM(2018) 466 final

2018/0251(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (Ignalinaprogrammet) och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 1369/2013

{SWD(2018) 342 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I detta förslag fastställs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdag och förslaget läggs fram för en union som består av 27 medlemsstater, vilket beaktar Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

Bakgrund och syfte

Kärnkraftverket Ignalina i närheten av staden Visaginas, består av två högtrycksreaktorer av kanaltyp (RBMK-1500 reaktorer), samma typ som i Tjernobyl. Avvecklingen av detta kärnkraftverk bidrar till ökad kärnsäkerhet i regionen och i EU som helhet.

Följaktligen är Ignalinaprogrammets (nedan kallat programmet) allmänna mål att bistå Litauen med att hantera de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina medför. Dessutom har programmet stor potential när det gäller att bidra till kunskap och stödja EU:s medlemsstater i samband med egen avveckling, och detta gäller särskilt de medlemsstater som ska avveckla grafitmodererade reaktorer.

Programmet har genomförts under flera räkenskapsperioder och planeras att slutföras senast 2038. Programmet förväntas nå viktiga milstolpar med den finansiering som tillhandahålls genom den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020), men det krävs fortfarande avsevärda belopp för att ta sig an de resterade centrala frågorna kring radiologisk säkerhet i samband med avvecklingen. Avvecklingen av dessa reaktorer är ett banbrytande arbete med tekniska utmaningar såsom nedmonteringen av grafitmodererade härdar och den efterföljande hanteringen av stora mängder bestrålad grafit.

Programmet har sitt ursprung i Litauens förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen. Litauens åtagande att stänga och därefter avveckla de två kärnreaktorerna av sovjetisk konstruktion vid ett gemensamt överenskommet datum fastställs i Litauens anslutningsavtal 1 . Som en solidaritetshandling gentemot Litauen åtog sig Europeiska unionen, som erkänner att avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina är långsiktig och innebär en utomordentligt stor finansiell belastning för Litauen, genom protokoll nr 4 till Litauens anslutningsfördrag 2 , att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd, grundat på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet, för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.

Litauen har fullgjort sitt åtagande enligt anslutningsfördraget att stänga sina reaktorer inom rimlig tid 3 . Med utgångspunkt i bestämmelserna i protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina till Litauens anslutningsfördrag 4 har Europeiska unionens råd efter 2006 antagit på varandra följande förordningar 5 , 6 för genomförandet av avvecklingen. Förutom EU:s ekonomiska stöd har Ignalinaprogrammet från starten erhållit stöd från internationella givare (EU:s medlemsstater, Norge och Schweiz) som bidragit till den internationella stödfond för avvecklingen av Ignalina som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Programmets mål har utvecklats under årens lopp för att bättre tillgodose behoven och sörja för en säker avveckling av anläggningen. Inledningsvis och fram till 2013 var Europeiska unionens stöd utformat för att stödja Litauen i både dess ansträngningar för att stänga och avveckla verksamheten vid berörda reaktorer, och i hanteringen av följderna av den förtida stängningen av deras kärnkraftverksanläggning. Senare, 2014, begränsades programmets räckvidd till avvecklingsfrågor, dvs. säkerhetsrelaterade åtgärder. För den kommande etappen föreslås att programmet fokuseras ytterligare på avvecklingsfrågor som inbegriper utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet.

Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmet och förblir varje enskild medlemsstats ansvar i enlighet med rådets direktiv 2011/70/Euratom om ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

I enlighet med Romförklaringen 7 bör EU:s budget leda till ett Europa som är tryggt och säkert. Stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina har hittills bidragit, och kan bidra ytterligare, till denna dimension. Den viktigaste positiva effekten som Ignalinaprogrammet ska uppnå är förvisso den gradvisa minskningen av den radiologiska risken för arbetstagare, allmänhet och miljö i Litauen, men också i EU som helhet.

Programmet passar in i EU:s regelverk om kärnsäkerhet. Följande dokument är särskilt relevanta för programmet: i) Rådets direktiv 2011/70/Euratom om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ii) Rådets direktiv 2009/71/Euratom och dess ändring rådets direktiv 2014/87/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar iii) Rådets direktiv 2013/59/Euratom om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för programmet fastställs i protokoll nr 4 till anslutningsfördraget 2003 3 enligt vilket unionen i solidaritet med Litauen ska tillhandahålla tillräckligt ytterligare gemenskapsstöd för avvecklingssträvandena efter 2006.

Denna rättsliga grund bekräftades av den juridiska avdelningen vid Europeiska unionens råd i samband med antagandet av rådets förordning (EU) nr 1369/2013.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Ignalinaprogrammet härrör från Litauens anslutningsfördrag och är ett åtagande från Europeiska unionen gentemot Litauen. Programmet omfattas av tillämpningsområdet för Litauens nationella program inom ramen för rådets direktiv 2011/70/Euratom.

Ända från programmets början har EU:s mervärde av programmet definierats i form av kärnsäkerhet och lindring av den ekonomiska bördan. Avsaknad av samfinansiering från EU skulle troligen ha en negativ inverkan på avvecklingsprocessen i sig, vilket i sin tur skulle kunna leda till direkt inverkan på säkerheten för arbetstagare, allmänhet och miljö. I sitt nuvarande skede tillför programmet fortfarande ett värde i detta avseende med tanke på de återstående utmaningarna vad gäller den radiologiska säkerheten, men dess bidrag minskar naturligtvis när avvecklingen fortskrider.

Dessutom kan programmet tillföra mervärde för EU genom ökat fokus på kunskapsutbyte, vilket är viktigt för att ta sig an liknande utmaningar som andra medlemsstater står inför i samband med sina avvecklingsplaner 8 . För närvarande har mer än 90 kärnreaktorer stängts permanent i Europa, men endast tre av dem har helt avvecklas. Erfarenheterna av nedmontering av kärnreaktorer i Europa (och internationellt) är därför begränsad. Programmets bidrag till att säkerställa avvecklingen av Ignalinareaktorerna kommer att innebära att det genereras ytterligare mycket relevant erfarenhet och know-how som kan vara till nytta för andra avvecklingsprojekt och kommer att leda till ökad säkerhet i EU.

•Proportionalitetsprincipen

Programmet kommer under nästa fleråriga budgetram inriktas på de radiologiska säkerhetsutmaningar i samband med avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina som kan bidra till det största mervärdet för EU (dvs. en gradvis minskning av den radiologiska risken för arbetstagare, allmänheten och miljön i Litauen och i EU som helhet).

•Val av instrument

Av programmets halvtidsutvärdering framgår att den nuvarande utformningen (dvs. Ignalinaprogrammet som ett särskilt utgiftsprogram) har visat sig säkerställa ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet. De viktigaste faktorerna bakom framgången är den tydliga fördelningen av roller och ansvarsområden liksom den förstärkta övervakningen.

Kommissionen föreslår därför att programmet även fortsättningsvis ska genomföras via indirekt förvaltning av det pelarbedömda genomförandeorganet (dvs. den litauiska nationella byrån, CPMA).

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I halvtidsutvärderingen av programmet drogs slutsatsen att det nuvarande programmet är förenligt med EU:s politik som syftar till att garantera högsta möjliga nivå av kärnsäkerhet. EU:s stöd säkerställer att Litauens avvecklingsstrategi för den närmaste framtiden kan fortgå oavbrutet och förhindrar att otillbörliga bördor överförs till framtida generationer, samtidigt som det innebär en partiell avvikelse, av historiska skäl, från principen om att det ytterst är medlemsstatens ansvar att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för kärnkraftsavveckling och hantering av radioaktivt avfall.

Litauen har på ett ändamålsenligt och effektivt sätt gjort framsteg i arbetet med avvecklingen av sina reaktorer i linje med det grundscenariot man enades om 2014 (dvs. i avvecklingsplanen). Programmets komplexitet har inneburit utmaningar och bakslag, men förvaltningssystemet har hela tiden blivit bättre på att hantera sådana utmaningar.

Analysen visade också att avsevärt förbättrade säkerhetsnivåer kommer att uppnås vid anläggningen som ett resultat av unionens finansiering under denna fleråriga budgetram. Det huvudsakliga pågående arbetet på området i Litauen är den kontinuerliga processen för att avlägsna använt kärnbränsle från reaktorbyggnaderna och förberedelserna för nedmontering av bestrålad grafit från reaktorhärden - ett banbrytande arbete av aldrig tidigare skådad omfattning.

Efter 2020 kräver anskaffningen av de ytterligare medel som krävs fram till 2038 för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina noggrann uppföljning, eftersom det saknas betydande medel för finansieringen (1331 miljoner euro).

Halvtidstvärderingen visade att det ökade nationella bidraget främjar starkare egenansvar och besparingar från stödmottagarens sida. Genom analysen drogs också slutsatsen att ökande nationella bidrag är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att ge de rätta incitamenten för effektiv avveckling i rätt tid. Genom att samfinansieringssatsen tidigare inte fastställdes i den rättsliga grunden skapades osäkerheter som kommer att avlägsnas i förslaget till rättslig grund för nästa fleråriga budgetram (2021–2027).

Förvaltningsstrukturen har säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet och uppvägt den osäkerhet som nämnts ovan avseende de aspekter som rör samfinansiering. De viktigaste faktorerna bakom framgången är den tydliga fördelningen av roller och ansvarsområden liksom den förstärkta övervakningen. Analysen har också visat på områden där det finns utrymme för ytterligare förbättringar, till exempel:

i)Kraftigare engagemang från medlemsstaten (programsamordnare och ekonomisk samordnare) för ökat egenansvar samt starkare ansvarskyldighet för avvecklingsoperatören.

ii)Rationalisering av förfarandena för att öka snabbhet och effektivitet i förvaltningens alla faser.

iii)Ökad jämförbarhet med andra avvecklingsprograms resultat.

Europeiska unionens ekonomiska stöd har genomförts genom indirekt förvaltning 9 sedan starten. Kommissionen föreslår att genomförandet av programmets budget även fortsättningsvis ska ske via ett pelarbedömt genomförandeorgan (indirekt förvaltning), dvs. den litauiska nationella byrån, CPMA.

•Samråd med berörda parter

För programmets halvtidsutvärdering inledde kommissionen ett förlängt offentligt samråd i juni 2017 som pågick 14 veckor. Intresset för samrådet var begränsat (20 svar). Utöver detta samråd, inleddes ett riktat elektroniskt samråd i juli 2017, vilket gav 17 svar (1 från Bulgarien, 4 från Litauen och 12 från Slovakien) från de sammanlagt 90 berörda parter som kontaktats. Svaren var generellt positiva till programmet, men gav inga ytterligare nya synpunkter på programmet. Dessa två samråd kompletterades dock med riktade samråd genom cirka 100 intervjuer med avvecklingsoperatörer och relevanta berörda parter.

•Extern experthjälp

Följande dokument har använts som underlag vid utarbetandet av programmet inför nästa fleråriga budgetram:

–Support to the mid-term evaluation of the Nuclear Decommissioning Assistance Programmes, EY, An evaluation for the European Commission DG Energy, 2018

–Nuclear Decommissioning Assistance Programme (NDAP) – Assessment of the robustness of the financing plans considering the economic-financial-budgetary situation in each concerned Member State and of the relevance and feasibility of the detailed decommissioning plans Deloitte, NucAdvisor, VVA Europe, A study prepared for the European Commission DG Energy, 2016

–Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016: EU:s stödprogram för kärnkraftsavveckling i Litauen, Bulgarien och Slovakien: vissa framsteg har gjorts sedan 2011 men stora utmaningar väntar.

•Konsekvensbedömning

I enlighet med budgetförordningen och kraven i kommissionens politik för bättre lagstiftning, har det nuvarande programmet varit föremål för en förhandsbedömning (i form av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar).

•Förenkling

Programmet genomförs för närvarande via indirekt förvaltning med hjälp av ett pelarbedömt genomförandeorgan i den berörda medlemsstaten (dvs. den litauiska nationella byrån, CPMA). Halvtidsutvärderingen av programmet bekräftade att det nuvarande systemet har visat sig garantera ett effektivt genomförande av programmet och det kommer därför att bibehållas under nästa fleråriga budgetram, med vissa förenklingar som bygger på lärdomarna från halvtidsutvärderingen.

Programmet kommer till exempel att dra nytta av den fleråriga programplanering som planeras enligt den reviderade budgetförordningen. Den fleråriga detaljerade avvecklingsplanen kommer att på bästa sätt användas som utgångspunkt för programplanering och övervakning och förbättra effektiviteten och punktligheten i programplaneringens alla faser. När det gäller programplaneringen kommer avvecklingsplanens fleråriga karaktär att återspeglas genom antagandet av ett flerårigt arbetsprogram och finansieringsbeslut. Programmet kan revideras till följd av resultaten av utvärderingen. I överensstämmelse med nuvarande praxis kan den finansiering som tillhandahålls enligt denna förordning användas till att avsluta projekt som ingår i Ignalinas slutliga avvecklingsplan till dess slutdatum. Ett annat exempel är införandet av en tydligare ram för samfinansiering som kommer att minska osäkerheten kring finansieringskällor, undanröja behovet av årliga förhandlingar och överenskommelse om det nationella bidraget och öka medlemsstatens egenansvar för programmet.

Dessutom kommer det enhetliga regelverket (single rule book) att användas, samtidigt som fler synergieffekter och komplementaritet mellan programmen kommer att utnyttjas där så är möjligt.

Den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Sammanhållningsfonden skulle kunna stödja åtgärder som gäller den relaterade sociala och ekonomiska omställningen, inbegripet åtgärder för energieffektivitet och förnybar energi, samt vissa andra verksamheter som inte har anknytning till radiologisk säkerhet. Dessa fonder kan på så sätt skapa ytterligare verksamhet i de berörda regionerna och utnyttja lokalt tillgänglig sakkunskap som en viktig drivkraft för jobbskapande, hållbar tillväxt och innovation. Man bör undersöka möjligheten till liknande synergier med det nionde ramprogrammet och/eller Euratoms forsknings- och utbildningsprogram på områden som t.ex. teknikutveckling och tekniktest samt utbildning.

•Grundläggande rättigheter

Programmet påverkar inte de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det föreslagna budgetanslaget för 2021–2027 är fastställt till 552 000 000 EUR (löpande priser). Budgetanslaget baseras på de planerade årliga utbetalningarna i enlighet med avvecklingsplanen, med beaktande av de föreslagna tröskelvärdena för samfinansiering från EU. I grundscenariot anges en nästan linjär utvecklingskurva, således planeras nästan konstant årliga åtaganden och betalningsplaner i enlighet med vad som presenteras i finansieringsöversikten.

Insatser som samfinansieras inom ramen för det föreslagna finansieringsprogrammet baseras på den detaljerade avvecklingsplan som inrättades genom rådets förordning nr 2013/1369/EU. I avvecklingsplanen fastställs redan programmets omfattning, sluttillståndet i avvecklingen samt slutdatum. Den omfattar avvecklingsverksamhet samt därtill hörande tidsplaner, kostnader och personalbehov.

Behovet av personal och administrativa resurser för programmets förvaltning förblir oförändrat i förhållande till det föregående programmet.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Systemet för programplanering, övervakning och kontroll kommer att förbättras ytterligare och rationaliseras i förhållande till det befintliga systemet. Erfarenheterna från halvtidsutvärderingen kommer att användas för att säkerställa förenkling och kontinuerlig förbättring.

Kommissionen ändrade 2014 programmets förvaltning för den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i syfte att ange tydligare roller och ansvarsområden. Kommissionen införde även striktare krav för programplanering, övervakning och rapportering för stödmottagarna. I enlighet med denna reviderade förvaltningsmetod utsåg Litauen en programsamordnare och en ekonomisk samordnare (minister eller statssekreterare) som ska ansvara för programplanering, samordning och övervakning av avvecklingsprogrammet på nationell nivå. En kommitté som svarar för övervakning och rapportering har inrättats. En företrädare för kommissionen samt programsamordnaren är medordförande i kommittéen.

Under nästa finansieringsperiod kommer avvecklingsprocessens fleråriga karaktär att återspeglas genom antagandet av ett flerårigt arbetsprogram och finansieringsbeslut, i överensstämmelsen med förslaget till ny budgetförordning. Denna programplaneringsprocess kommer givetvis att synkroniseras med de olika utvärderingsstegen (en interimsutvärdering efter fyra år, och en slutlig utvärdering fem år efter 2027 när verksamheten på plats förväntas vara avslutad).

Dessa utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 10 , där de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa de erfarenheter som gjorts för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter.

Nuvarande praxis med årlig rapportering till Europaparlamentet och rådet kommer att bibehållas.

Kommissionen planerar att även fortsättningsvis låta genomförandet av programmets budget ske via ett pelarbedömt genomförandeorgan (indirekt förvaltning), dvs. den litauiska nationella byrån, CPMA. Dessutom kommer kommissionen att fortsätta att noga följa projektgenomförandet via skrivbordsgranskning och kontroller på plats två gånger per år och komplementera den regelbundna programplanerings-, övervaknings- och kontrollcykeln med tematiska kontroller baserade på riskbedömningar.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 3 i den föreslagna grundläggande rättsakten anges målet för programmet för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. Det särskilda målet återspeglar att programmets mål är tvådelat och omvandlas till ett mervärde för EU i form av, å ena sidan, ökad kärnsäkerhet och, å andra sidan, ökad kunskap för EU:s medlemsstater om processen för att avveckla kärnkraften.

Artiklarna 3, 6, 7 och bilagan fastställer tillsammans en ram för att säkerställa att EU:s finansiering inriktas på åtgärder som verkligen bidrar till genomförandet av programmets mål. De klargör i vilken utsträckning EU och Litauen delar på ansvaret för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina. I artikel 7 fastställs det årliga taket för unionens maximala samfinansieringssats till 80 % som ett svar på Europeiska revisionsrättens rekommendationer nr 3 och nr 4 11 som uppmanar Litauen att vara beredd att använda nationella medel för att täcka avvecklingskostnaderna och kommissionen att sträva efter en ökning av de nationella bidragen. Denna bestämmelse och de beräknade kostnaderna för den detaljerade avvecklingsplanen i enlighet med rådets förordning 2013/1369/EU formar EU:s åtagande gentemot Litauen som fastställs i det relevanta anslutningsfördraget.

Genom artikel 8 införs en viktig förenkling i jämförelse med det nuvarande programmet, nämligen tillämpning av ett flerårigt arbetsprogram, som återspeglar avvecklingsprogrammens karaktär. Även om en flerårsstrategi antas på programplaneringsnivå föreskrivs i artikel 4.3 möjligheten till årliga budgetåtaganden och kommer den årliga rapporteringen till Europaparlamentet och rådet bibehållas så som beskrivs i artikel 9.4.

Artikel 10 fastställer förfarandet för översyn av det fleråriga arbetsprogrammet över en period, som motsvarar programmets utformning, och förser kommissionen med lämpliga verktyg för att införa korrigerande åtgärder om så är nödvändigt.

I bilaga I ges en detaljerad beskrivning av programmets särskilda mål. I tabell 1 i bilaga I ges kommissionens på Europeiska revisionsrättens rekommendation 6 12 som uppmanade kommissionen att enbart tillåta att EU-finansiering inom stödprogrammen för kärnkraftsavveckling används till att finansiera kostnaderna för personal som arbetar heltid med avvecklingsåtgärder. Enligt tabellen ska unionens medel även fortsättningsvis användas till centrala funktioner, så som säkerhet, medan samfinansieringssystem ska användas för att harmonisera de lokala berörda parternas och unionens intressen. I bilaga II anges särskilda indikatorer för rapportering om programmets framsteg mot att uppnå målen vad gäller nedmontering, dekontaminering, radioaktivt avfall, förvaltning och kunskapsspridning.

2018/0251 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (Ignalinaprogrammet) och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 1369/2013

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av 2003 års anslutningsakt, särskilt artikel 3 i protokoll nr 4 till denna,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)I enlighet med protokoll nr 4 till 2003 års anslutningsakt om kärnkraftverket Ignalina 13 åtog sig Litauen att stänga reaktor 1 och reaktor 2 i kärnkraftverket Ignalina senast den 31 december 2004 respektive den 31 december 2009, och att därefter avveckla dessa reaktorenheter.

(2)I enlighet med anslutningsaktens förpliktelser och med stöd av bistånd från unionen har Litauen stängt de två reaktorerna inom respektive tidsfrist och gjort betydande framsteg mot deras avveckling. Det krävs ytterligare arbete för att fortsätta att minska den radiologiska risken. Mot bakgrund av tillgängliga uppskattningar kommer det att krävas ytterligare ekonomiska resurser i detta syfte efter år 2020.

(3)De verksamheter som omfattas av denna förordning bör följa tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Avvecklingen av det kärnkraftverk som omfattas av denna förordning bör utföras i enlighet med lagstiftningen om kärnsäkerhet, nämligen rådets direktiv 2009/71/Euratom 14 , och avfallshantering, nämligen rådets direktiv 2011/70/Euratom 15 . Det slutliga ansvaret för kärnsäkerheten och för säkerheten vid hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ligger hos Litauen.

(4)I protokoll nr 4 konstaterades det att den förtida stängningen och den därpå följande avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina med dess två 1 500 MW RBMK-reaktorenheter, som ärvts av f.d. Sovjetunionen, saknade motstycke och för Litauen innebar en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte stod i proportion till landets storlek och ekonomiska styrka, och det förklarades att unionens stöd enligt Ignalinaprogrammet ska fortsätta utan avbrott och förlängas efter 2006, för den följande budgetperioden.

(5)I denna förordning fastställs en finansieringsram för stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (nedan kallat programmet) vilken ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 16 , för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(6)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 2018/... [den nya budgetförordningen] 17 (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(7)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 18 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 19 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 20 och rådets förordning (EU) 2017/1939 21 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) till exempel utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 22 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(8)Denna förordning påverkar inte resultaten av framtida förfaranden om statligt stöd som kan genomföras i enlighet med artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(9)Finansieringen enligt denna förordning bör inriktas på åtgärder för att genomföra avvecklingens säkerhetsmål, samtidigt som det slutliga ansvaret för kärnsäkerheten även fortsättningsvis bör vila hos Litauen.

(10)Programmet bör också säkerställa att den kunskap som erhållits genom programmet sprids till alla medlemsstater, i samordning och samverkan med andra relevanta unionsprogram för avvecklingsåtgärder i Bulgarien, Slovakien och gemensamma forskningscentrumet, eftersom sådana åtgärder ger unionen det största mervärdet.

(11)Avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina bör utföras med tillämpning av bästa tillgängliga tekniska expertis, och med vederbörlig hänsyn till arten av och de tekniska specifikationerna för de anläggningar som ska avvecklas, för att säkerställa säkerhet och högsta möjliga effektivitet och således ta hänsyn till internationell bästa praxis.

(12)En effektiv övervakning och kontroll av utvecklingen av avvecklingsprocessen bör säkerställas av kommissionen och Litauen för att försäkra högsta möjliga mervärde för unionen vad beträffar de medel som anslås enligt denna förordning, även om det slutliga ansvaret för avvecklingen ligger hos Litauen. Detta inbegriper effektiv mätning av framsteg och prestation, och vidtagande av korrigerande åtgärder vid behov.

(13)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 23 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(14)Det bör vara möjligt att se över storleken på de anslag som tilldelas programmet och programperioden på grundval av resultaten i halvtidsutvärderingsrapporten.

(15)Åtgärder som samfinansieras enligt denna förordning bör fastställas inom de gränser som anges i den avvecklingsplan som Litauen lämnat in i enlighet med rådets förordning 2013/1369/EU25, och dess eventuella reviderade versioner. I avvecklingsplanen fastställs programmets omfattning, sluttillståndet i avvecklingen samt slutdatum. Den omfattar avvecklingsverksamhet samt därtill hörande tidsplaner, kostnader och personalbehov. När det behövs bör Litauen lämna in uppdaterade versioner av planen till kommissionen så att de kan tas i beaktande vid utarbetandet av arbetsprogrammen.

(16)Programmet bör genomföras med en gemensam ekonomisk insats av unionen och Litauen. Ett högsta belopp för unionens samfinansiering bör fastställas i överensstämmelse med den samfinansieringspraxis som upprättades inom ramen för föregående program. Mot bakgrund av praxis inom ramen för jämförbara unionsprogram och den starkare litauiska ekonomin får unionens samfinansieringssats inte vara högre än 80 % av de stödberättigande kostnaderna räknat från Ignalinaprogrammets start och fram till dess att den verksamhet som finansieras genom denna förordning har genomförts. Återstående samfinansiering bör tillhandahållas av Litauen och andra källor än unionens budget, i synnerhet från internationella finansinstitut och andra donatorer.

(17)Förordning (EU) nr 1369/2013 24 bör därför upphöra att gälla.

(18)Vederbörlig hänsyn har tagits till revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016 om unionens ekonomiska stöd till avvecklingen av kärnkraftverk i Bulgarien, Litauen och Slovakien, dess rekommendationer och kommissionens svar.

(19)Programmet omfattas av tillämpningsområdet för Litauens nationella program inom ramen för rådets direktiv 2011/70/Euratom.

(20)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 3 i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 25 .

(21)Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avser också skyddet av unionens budget vid allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv unionsfinansiering.

(22)För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor i unionens politik och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionens budget bidrar till klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och bedömas på nytt i samband med halvtidsutvärderingen av det.

(23)Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn ska särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa beaktande av användning av såväl klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel

Syfte

Denna förordning inrättar stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (nedan kallat programmet).

I den fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)avveckling: administrativa och tekniska åtgärder som gör det möjligt att befria en kärnteknisk anläggning från viss eller all tillsynskontroll och som syftar till att säkerställa långsiktigt skydd av allmänheten och miljön, inbegripet en minskning av halterna av rester av radionuklider i material och på platsen för anläggningen.

(2)avvecklingsplan: dokument som innehåller detaljerad information om den föreslagna avvecklingen, och som omfattar följande: vald avvecklingsstrategi; tidsplan för, typer av och ordningsföljd för avvecklingsverksamheter; tillämpad avfallshanteringsstrategi, inbegripet sanering; föreslaget sluttillstånd; lagring och slutförvaring av avfallet från avvecklingen; avvecklingens tidsram; kostnadsberäkningar för slutförandet av avvecklingen; mål, förväntade resultat, delmål, måldatum samt motsvarande nyckelprestationsindikatorer, inbegripet indikatorer baserade på resultatvärdemetoden. Planen utarbetas av den kärntekniska anläggningens licensinnehavare och återspeglas i programmets fleråriga arbetsprogram.

Artikel

Programmets mål

1.Programmets allmänna mål är att bistå Litauen i genomförandet av avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, med särskild tonvikt på att hantera de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen medför, samtidigt som man säkerställer en bred spridning till alla EU:s medlemsstater av den kunskap om kärnkraftsavveckling som förvärvas i samband med arbetet.

2.Programmets särskilda mål är att utföra nedmontering och dekontaminering av utrustningen och schakten i reaktorbyggnaden i Ignalina i enlighet med avvecklingsplanen, fortsätta den säkra hanteringen av avfallet från avvecklingen och det historiska avfallet samt sprida den kunskap som förvärvats bland EU:s berörda parter.

3.I bilaga I ges en detaljerad beskrivning av det särskilda målet. Kommissionen får genom genomförandeakter ändra bilaga I, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2.

Artikel

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 552 000 000 EUR i löpande priser.

2.Det belopp som anges i punkt 1 får användas till utgifter för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

3.Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delbetalningar.

Artikel

Genomförande och former för finansiering

1.Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen.

KAPITEL II

STÖDBERÄTTIGANDE

Artikel

Stödberättigande åtgärder

Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 och bilaga I berättigar till finansiering.

Artikel

Samfinansieringssatser

Unionens samlade samfinansieringssats för programmet får inte överstiga 80 %. Återstående finansiering ska tillhandahållas av Litauen och ytterligare källor andra än unionens budget.

KAPITEL III

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLLER

Artikel

Arbetsprogram

1.Programmet ska genomföras genom ett sådant flerårigt arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen.

2.Det fleråriga arbetsprogrammet ska avspegla den avvecklingsplan som ska tjäna som utgångpunkt för övervakningen och utvärderingen av programmet.

Artikel

Övervakning och rapportering

1.Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av målen i artikel 3 anges i bilaga II.

2.Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och (i förekommande fall) medlemsstaterna.

3.I slutet av varje år ska kommissionen utarbeta en lägesrapport om genomförandet av det arbete som utfördes föregående år och lägga fram den för Europaparlamentet och rådet.

Artikel

Utvärdering

1.Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.En interimsutvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter starten av den period som anges i artikel 1. Interimsutvärderingen ska också behandla utrymmet för ändring av det fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 8.

3.När programmet har slutförts, dock senast fem år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.

4.Kommissionen ska delge Europaparlamentet och rådet slutsatserna av utvärderingarna, liksom sina egna iakttagelser.

Artikel

Revision

Revisioner av användningen av unionens och nationella medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel

Kommitté

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

När kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande så beslutar eller om en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär inom tidsfristen för avgivande av yttrandet.

KAPITEL IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel

Upphävande

Förordning (EU) nr 1369/2013 ska upphöra att gälla.

Artikel

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärderna enligt förordning (EU) nr 1369/2013, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, förordning (EU) nr 1369/2013.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.2, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1,1.Förslagets eller initiativets titel

1,2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1,3.Typ av förslag eller initiativ

1,4.Grunder för förslaget eller initiativet

1,5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1,6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2,1.Regler om uppföljning och rapportering

2,2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2,3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3,1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3,2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.5.Bidrag från tredje part

3,3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen för perioden 2021–2027

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Kärnsäkerhet

1.3.Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 26

☑ en förlängning av en befintlig åtgärd

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Ignalinaprogrammet är inriktat på kraven enligt dess rättsliga grund (dvs. Litauens anslutningsfördrag och i synnerhet protokoll nr 4 till och artikel 56 i 2003 års anslutningsakt).

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Som ett villkor för anslutningen till EU åtog sig Litauen att stänga och därefter avveckla de kärnreaktorer vid kärnkraftverket i Ignalina som var av samma typ som i Tjernobyl. Som en solidaritetshandling gentemot Litauen åtog sig Europeiska unionen i Litauens anslutningsfördrag att ge ekonomiskt stöd för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.

Avvecklingen går framåt och planeras vara avslutad 2038. Det ligger i EU:s intresse att fortsätta att lämna ekonomiskt stöd till avvecklingen och bidra till att högsta tänkbara säkerhetsnivå upprätthålls i verksamheten. Programmet ger långvarigt och betydande stöd för arbetstagarnas och allmänhetens hälsa, förebygger miljöförstöring och bidrar verkliga framsteg vad gäller kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

En halvtidsutvärdering av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling har genomförts. Vid halvtidsutvärderingen beaktades och bedömdes programmets resultat och inverkan, resursanvändningens effektivitet och programmets mervärde för unionen. Kommissionen samlade för halvtidsutvärderingen in relevant information och data genom att i stor utsträckning involvera centrala berörda parter (t.ex. ministerier, genomförandeorgan, avvecklingsaktörer, medlemmar i kommittéen för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling).

Slutsatserna från halvtidsutvärderingen av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling kan sammanfattas enligt följande:

Överensstämmelse med EU:s politik. EU:s stöd säkerställer att Litauens avvecklingsstrategi för den närmaste framtiden kan fortgå oavbrutet och förhindrar att otillbörliga bördor överförs till framtida generationer, samtidigt som det innebär en partiell avvikelse, av historiska skäl, från principen om att det ytterst är medlemsstatens ansvar att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för kärnkraftsavveckling och hantering av radioaktivt avfall. Litauen ändrade under 2013 avvecklingsplanen för kärnkraftverket Ignalina som förberedelse för den fleråriga budgetramen 2014–2020 genom att slutdatumet för programmet flyttades fram nio år, från 2029 till 2038.

Framsteg. Litauen har på ett ändamålsenligt och effektivt sätt gjort framsteg i arbetet med avvecklingen av de två grafitmodererade kärnkraftsreaktorer i linje med det grundscenario man enades om 2014 (dvs. i avvecklingsplanerna).

Säkerhet. Avsevärt förbättrade säkerhetsnivåer kommer att uppnås vid anläggningarna som ett resultat av unionens finansiering i denna fleråriga budgetram.

Finansiell räckvidd. Finansieringsunderskottet för Ignalinaprogrammet efter år 2020 uppgår till 1 331 miljoner euro.

Nationellt bidrag. De uppnådda nivåerna för nationellt bidrag förefaller vara tillräckliga för att kunna upprätthålla vederbörlig effektivitet, men eftersom samfinansiering inte är fastställd i den rättsliga grunden skapas en osäkerhet som bör undanröjas. Dessutom visade analysen att ökande nivåer i fråga om nationella bidrag är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att ge de rätta incitamenten för effektiv avveckling i rätt tid. För detta ändamål skulle en explicit överföring av risker (kostnadsöverskridanden, förseningar) till Litauen ha en större inverkan. Denna praxis har redan i viss utsträckning införts inom den nuvarande fleråriga budgetramen där så är möjligt.

Styrning. Förvaltningsstrukturen har säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av Ignalinaprogrammet och uppvägt den osäkerhet som nämnts avseende de aspekter som rör nationellt bidrag.

Mål. All finansiering efter 2020 bör inriktas på tydliga säkerhetsmål som övervakas med hjälp av särskilda resultatindikatorer.

Kunskapsvinster. Slutligen ger erfarenheterna hittills från de projekt som genomförts inom ramen för Ignalinaprogrammet i Litauen, liksom Kozlodujprogrammet i Bulgarien och Bohuniceprogrammet i Slovakien, en solid kunskapsbas i EU för att leda pågående och framtida avvecklingsverksamhet. Dessa program, som samfinansieras av EU, kan sträva efter att bli ett solitt riktmärke för styrningsrelaterade frågor och förvaltningsmetoder såsom kostnadsberäkningsmetoder eller planering samt återkommande tekniska utmaningar såsom nedmonteringen av grafitmodererade reaktorer och den efterföljande hanteringen av stora mängder bestrålad grafit

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Andra tillgängliga EU-instrument såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Sammanhållningsfonden får användas i Visaginasregionen för att säkerställa komplementaritet med Ignalinaprogrammet. Till exempel skulle dessa fonder kunna stödja åtgärder som gäller den relaterade sociala och ekonomiska omställningen, inbegripet åtgärder inriktade på energieffektivitet och förnybar energi, samt vissa andra verksamheter som inte har anknytning till radiologisk säkerhet. Dessa fonder kan på så sätt skapa ytterligare verksamhet i regionen och utnyttja lokalt tillgänglig sakkunskap som en viktig drivkraft för jobbskapande, hållbar tillväxt och innovation. Man bör undersöka möjligheten till liknande synergier med det nionde ramprogrammet och/eller Euratoms forsknings- och utbildningsprogram på områden som t.ex. teknikutveckling och tekniktest samt utbildning.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

☑ begränsad varaktighet

–☑ verkan från 2021 till 2027

–☑ Budgetkonsekvenser från 2021 till 2027 vad avser åtagandebemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 27

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻ av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–☑ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Ignalinaprogrammets pelarbedömda genomförandeorgan i Litauen – den centrala förvaltningsbyrån för programmet (Central Programme Management Agency, CPMA) – kommer att fortsätta som genomförandeorgan under den fleråriga budgetramen 2021–2027.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Genomförandet av Ignalinaprogrammet övervakas av kommissionen genom det delegeringsavtal som upprättats med det pelarbedömda genomförandeorganet (dvs. CPMA) och genom skrivbordsgranskningar. Regelbundet och på grundval av risköversyner genomför kommissionen oberoende tematiska kontroller.

Verktyget resultatvärdemetoden används också för spårning av faktiska framsteg och resultat.

Litauen medverkar i övervakningen via övervakningskommittéen, som leds gemensamt av en företrädare för kommissionen och programsamordnaren (vice minister eller statssekreterare). En viktig uppgift för övervakningskommittéen är översynen och godkännandet av övervakningsrapporterna varje halvår.

Två gånger per år genomför kommissionens tjänstemän besök på plats för att kontrollera de fysiska framstegen.

En interimsutvärdering ska genomföras senast 2024.

En slututvärdering ska genomföras senast 2032.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Av halvtidsutvärderingen av stödprogrammet för kärnkraftsavveckling (Nuclear Decommissioning Assistance Programme, NDAP) framgår att den nuvarande förvaltningsstrukturen säkerställer ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmen. De viktigaste faktorerna bakom framgången är den tydliga fördelningen av roller och ansvarsområden liksom den förstärkta övervakningen.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

En förteckning över de risker som är förknippade med genomförandet av programmen upprättas på grundval av skrivbordsgranskningar, övervakningsbesök på plats två gånger per år och användning av resultatvärdemetoden (Earned Value Management), något som möjliggör tidig upptäckt av förseningar och kostnadsöverskridanden. Därefter bedöms riskerna enligt ett förfarande som favoriserar en kvantitativ metod. Förteckningen över risker samt därtill hörande åtgärder granskas och registreras minst två gånger per år. De viktigaste riskerna för projektgenomförandet följs upp parallellt i genomförandeorganens och stödmottagarnas befintliga riskhanteringssystem.

Risköversynen tillhandahåller den information som gör det möjligt att utarbeta en riskbaserad övervaknings- och kontrollstrategi, inbegripet uppdatering av rapporteringskrav så att de inriktas på riskområden, fastställande av prioriteringarna för övervakningsbesök och inledande av ytterligare tematiska kontroller.

Den största risk som har identifierats i programförvaltningen är att det nationella bidraget till finansieringen av programmet inte skulle uppnå det högre mål som ställs i jämförelse med den nuvarande nivån. Därför bör väldefinierade samfinansieringssatser och ett förstärkt kontrollsystem införas i den grundläggande rättsakten för att säkerställa att det nationella bidraget finns tillgängligt.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

På grundval av en bedömning av de mest relevanta centrala indikatorerna och kontrollresultaten har GD ENER bedömt kostnadseffektiviteten och effektiviteten i kontrollsystemet och konstaterade därvid att resultatet för år 2017 var positivt. Liknande villkor kommer att uppnås i nästa fleråriga budgetram.

Indikatorn för kostnadseffektivitet tar hänsyn till kostnaderna på kommissionsnivå för tillsyn (som täcker personalens arbetstid avdelad för dessa uppgifter och de specifika avtal som har direkt samband med tillsynsuppgifter när så är lämpligt) över de olika enheterna.

För 2017 var den uppskattade konsoliderade indikatorn för kostnadseffektivitet (dvs. för alla enheter som anförtrotts förvaltningsuppgifter) fortsatt stabil totalt sett.

De variationer som observerats i kostnaderna för kontroller som genomförts av stödorganen för kärnkraftsavveckling (EBRD, CPMA) speglar den gradvisa övergången till nationella genomförandekanaler i Litauen och den, som ett resultat därav, höjda tillsyns- och övervakningsnivån avseende programmet.

Uppskattningar från 2016 och tidigare inkluderade avgifter som betalades till de enheter som anförtrotts förvaltningsuppgifter inom ramen för stödprogrammet för kärnkraftsavveckling. Dessa avgifter är nu inkluderade i kostnaden på enhetsnivå enligt redovisningen nedan, men har också beaktats för konsekvensens skull vid beräkningen av kostnadseffektiviteten.

Enhet	Kostnad för kontroll på kommissionsnivå	Kontrollerat belopp
EBRD	0,32 miljoner EUR (+ betalda avgifter 2,14 miljoner EUR)	239,8 miljoner EUR
CPMA	0,23 miljoner EUR (+ betalda avgifter 1,24 miljoner EUR)	87,44 miljoner EUR

Den förväntade risken för fel är beräknad till 0,5 %. Under 2017 genomförde GD ENER en tematisk kontroll av upphandlingsförfaranden som genomförts av genomförandeorganen med positiva resultat.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

GD ENER har utvecklat och genomfört sin egen bedrägeribekämpningsstrategi sedan november 2013, i enlighet med de riktlinjer som anges i Olafs metod. Uppdateringar har därefter gjorts i oktober 2015 (för perioden 2016–2017) och december 2017 (för perioden 2018–2019). Strategin är i överensstämmelse med den reviderade ramen för intern kontroll (C(2017) 23730). GD ENER har åtagit sig att uppdatera sin bedrägeribekämpningsstrategi vartannat år.

Den nuvarande strategin bygger på en sårbarhetsanalys avseende bedrägeririsker, och syftet är att ta reda på vilka bedrägeririsker som är specifika för GD ENER och att förstå dem i ett bredare sammanhang. Denna bedömning visade att bedrägeririskerna för GD ENER är måttliga eller låga, dvs. inga betydande eller kritiska risker konstaterades.

De kontroller som syftar till att säkerställa transaktionernas laglighet och korrekthet kompletteras av en handlingsplan som åtföljer strategin.

Denna handlingsplan säkerställer i synnerhet följande:

Att det finns interna regler för hantering och rapportering av bedrägerimisstanke.

En tydlig fördelning av ansvar för bedrägeribekämpningsåtgärder mellan enheter och funktioner.

Att potentiella bedrägeririsker bedöms inom ramen för den årliga riskbedömningen enligt förvaltningsplanen.

Ett regelbundet deltagande i nätverket för förebyggande och upptäckt av bedrägerier och i sammanträden med kommittén för bedrägerier och oriktigheter samt kontakter med andra generaldirektorat och avdelningar.

Att det finns en lokal antibedrägeriansvarig, i linje med den gemensamma handlingsplanen för de generaldirektorat som har ansvar för forskning.

Att ett lämpligt samarbete med Olaf säkerställs.

Den tidigare handlingsplanen för bedrägeribekämpning för 2017 genomfördes framgångsrikt. I de bedrägeribekämpningsstrategier som GD ENER har genomfört under åren erkänns betydelsen av personalens medvetenhet och betydelsen av relationer med genomförandeorgan samt utvecklingen av ramen för samarbete mellan Olaf och kommissionen, och mellan GD ENER och de övriga generaldirektoraten med forskningsansvar. Genomförandet av strategin övervakas och redovisas åtminstone två gånger per år för GD ENER:s ledning i en rapport.

Indikatorer avseende översyn och uppdatering av strategin, regelmässighet för rapportering till ledningen och ökad medvetenhet hos personalen visar att strategin är ett effektivt verktyg för att förebygga och upptäcka bedrägerier, men att ytterligare ansträngningar bör göras kontinuerligt när det gäller personalens medvetenhet. Under perioden 2016–2017 utvecklades ett program för medvetandehöjande åtgärder, med skräddarsydda initiativ kopplade till GD ENER:s kärnverksamhet och politiska mål. 2017 var initiativen inriktade på särskilda möten samt workshoppar om sårbarhetsbedömning. Bedrägeribekämpning diskuterades också regelbundet i det interna nyhetsbrevet om kontroller. Ett informationspaket fanns på en särskild intranätsida.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
utgifter

Bidrag

Nummer 1 ”Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)”

Diff./Icke-diff 28 .

från Efta-länder 29

från kandidatländer 30

från tredjeländer

i den mening som avses i artikel 21.2 b i budgetförordningen

Ignalinaprogrammet [12.03]

Diff.

NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 31

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)”

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Driftsanslag	Åtaganden	(1)	72,500	71,400	78,300	83,600	83,700	80. 100	82. 400	-	552,000
	Betalningar	(2)	-	-	-	-	90,000	90,000	90,000	282,000	552,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom finansieringsramen för programmet 32	Åtaganden = Betalningar	(3)
TOTALA anslag för programmets finansieringsram	Åtaganden	=1+3	72. 500	71. 400	78. 300	83. 600	83. 700	80. 100	82. 400	-	552,000
	Betalningar	=2+3	-	-	-	-	90,000	90,000	90,000	282,000	552,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Personalresurser	0,429	0,429	0,429	0,429	0,429	0,429	0,429		3,003
Övriga administrativa utgifter	0,065	0,065	0,065	0,065	0,065	0,065	0,065		0,455
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	0,494	0,494	0,494	0,494	0,494	0,494	0,494		3,458

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
TOTALA anslag samtliga RUBRIKER i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	72,994	71,894	78,794	84,094	84,194	80,594	82,894	0	555,458
	Betalningar	0,494	0,494	0,494	0,494	90,494	90,494	90,494	282,000	555,458

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,429	0,429	0,429	0,429	0,429	0,429	0,429	3,003
Övriga administrativa utgifter	0,065	0,065	0,065	0,065	0,065	0,065	0,065	0,455
Delsumma RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	0,494	0,494	0,494	0,494	0,494	0,494	0,494	3,458

Utanför RUBRIK 7 33 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av administrativ natur
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0,494

3,458

De administrativa anslagen ska täckas med anslag som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller som har omfördelats, om så krävs kompletterade med ytterligare anslag som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna		3	3	3	3	3	3	3
Vid delegationer
För forskning
• Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 34 Rubrik 7
Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
Som finansieras genom ramanslagen för programmet 35	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
För forskning
Annan (ange)
TOTALT		3	3	3	3	3	3	3

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.Bidrag från tredje part

–☑ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻ innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☑ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:		Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 36
	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

–

(1) EUT L 236, 23.9.2003, s. 33 och s. 944.

(2) Artikel 3.1 ”Unionen, som erkänner att avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina är långsiktig och för Litauen innebär en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte står i proportion till landets storlek och ekonomiska styrka, skall i solidaritet med Litauen tillhandahålla tillräckligt ytterligare gemenskapsstöd för avvecklingssträvandena efter 2006.” Artikel 3.2 ”Ignalinaprogrammet kommer i detta syfte att fortsättas utan avbrott och förlängas utöver 2006. Genomförandebestämmelserna för det förlängda Ignalinaprogrammet skall fastställas [...] och träda i kraft senast när den nuvarande budgetplanen löper ut. [...] Artikel 3.4 ”För nästa budgetplansperiod skall de totala genomsnittsanslagen enligt det förlängda Ignalinaprogrammet vara lämpliga. Programplaneringen av dessa resurser skall grundas på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet.” (Anslutningsakt 2003, Protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen (EGT L 236, 23.9.2003, s. 944)

(3) Enhet 1 vid kärnkraftverket Ignalina stängdes under 2004 och enhet 2 under 2009.

(4) Se fotnot 2.

(5) Rådets förordning (EG) nr 1990/2006 av den 21 december 2006 om genomförande av protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen till anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien ”Ignalinaprogrammet” (EUT L 411, 30.12.2006, s. 10).

(6) Rådets förordning (EU) nr 1369/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Litauen (EUT L 346, 20.12.2013, s. 7).

(7) Förklaring av ledarna för 27 medlemsstater och Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (25 mars 2017). http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2017/03/25/rome-declaration/pdf

(8) Detta program är för närvarande det mest avancerade när det gäller att hantera avveckling av reaktorer med grafitmodererade härdar och är ett krav enligt 2003 års anslutningsakt, protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen. Enligt den detaljerade avvecklingsplanen kommer programmet att finnas kvar till 2038.

(9) Artikel 60 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget.

(10) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(11) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016, rekommendation nr 3: Följa principen att förorenaren betalar genom att öka den nationella finansieringen 2014–2020 och
därefter. De tre medlemsstaterna bör vara medvetna om sin egen roll när det gäller att se till att principen
att förorenaren betalar följs och vara beredda att använda nationella medel för att täcka avvecklingskostnader, liksom kostnaden för slutförvaring, både under den innevarande finansieringsperioden och därefter. Rekommendation 4: Ökning av den nationella
medfinansieringen under finansieringsperioden 2014–2020. Kommissionen bör försöka se till att den nationella samfinansieringen ökar under finansieringsperioden 2014–2020. Den bör tydligt definiera, till exempel i ett kommissionsbeslut, i vilka ”välgrundade
undantagsfall” projekt kan finansieras fullt ut av EU inom stödprogrammen för kärnkraftsavveckling.

(12) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016, rekommendation nr 6: ”EU-finansiering endast av kostnader för avveckling. Kommissionen bör tillåta att EU-finansiering inom stödprogrammen för kärnkraftsavveckling
enbart används till att finansiera kostnaderna för personal som
arbetar heltid med avvecklingsåtgärder”.

(13) EUT L 236, 23.9.2003, s. 944.

(14) Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).

(15) Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48).

(16) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(17) [fullständig titel + EUT-information].

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(19) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(20) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(21) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(22) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(23) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(24) Rådets förordning (EU) nr 1369/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Litauen (EUT L 346, 20.12.2013, s. 7).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(26) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(27) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(28) Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(29) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(30) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(31) Beloppen har avrundats och därför kan det hända att totalsumman inte stämmer fullt ut.

(32) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(33) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(34) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(35) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(36) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den13.6.2018

COM(2018) 466 final

BILAGOR

till

Förslag till rådets förordning

om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (Ignalinaprogrammet) och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 1369/2013

{SWD(2018) 342 final}

BILAGA I

1.Det allmänna målet för programmet är att bistå Litauen med genomförandet av avvecklingen av kärnkraftvereket Ignalina och då särskilt med hanteringen av de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina medför. När avlägsnandet av använda bränsleelement från reaktorbyggnaderna har avslutats är nästa stora säkerhetsutmaning för programmet nedmonteringen av reaktorhärden och den fortsatta hanteringen av avvecklingen och det historiska avfallet.

2.Under den finansieringsperiod som inleds 2021 kommer programmet att bistå med följande:

(a)Nedmontering och dekontaminering av de övre och nedre delarna av schakten i reaktorbyggnaderna i enlighet med avvecklingsplanen. Framsteg ska mätas i mängd och typ av material som avlägsnas samt genom resultatvärdesmetoden.

(b)Planeringen för nedmontering och dekontaminering av de centrala delarna av schakten i reaktorbyggnaderna (grafithärdarna). Framstegen ska mätas med resultatvärdesmetoden. Detta mål ska vara uppfyllt före 2027 då relevanta tillstånd kommer att beviljas för genomförandet av den faktiska nedmonteringen och dekontamineringen som är planerad till efter 2027.

(c)Säker hantering av avvecklingen och historiskt avfall upp till mellanlagring eller slutförvaring (beroende på avfallskategori), inbegripet fullbordande av infrastrukturen för avfallshantering vid behov. Detta mål måste uppnås i enlighet med avvecklingsplanen. Framsteg ska mätas i mängd och typ av avfall som på ett säkert sätt lagras eller överförts till slutförvaring samt genom resultatvärdesmetoden.

(d)Nedgradering av radiologiska risker. Detta mål ska mätas genom säkerhetsbedömningarna av verksamheten och anläggningen, med en kartläggning av hur potentiella exponeringar kan uppstå och en uppskattning av sannolikheterna för och omfattningen av potentiella exponeringar.

3.I avvecklingsplanen för kärnkraftverket Ignalina fastställs programmets arbetsstruktur i detalj (den s.k. Ignalina NPP Decommissioning Activity and Projects Decomposition Hierarchical Structure). Den första nivån av den detaljerade arbetsstrukturen består av följande sex delar:

(`)P.0 ”Organisation av företagets verksamhet”.

(a)P.1 ”Förberedelse för avvecklingen”.

(b)P.2 ”Nedmontering/rivning av anläggningen och återställande av området”.

(c)P.3 ”Hantering av använt kärnbränsle”.

(d)P.4 ”Avfallshantering”.

(e)P.5 ”Program efter drift”

P.0 ”Organisation av företagets verksamhet” täcker företagsförvaltning, övervakning och kvalitetsbedömning, övervakning av strålning och miljö, fysisk säkerhet, tekniskt stöd till företagsverksamhet.

P.1 ”Förberedelse för avvecklingen” omfattar tillhandahållande av de grundläggande förutsättningarna för avvecklingen (t.ex. företeckning över utrustning och radiologiska karakterisering), ändring av infrastruktur, isolering av system och utrustning, dekontaminering av processystem, utrustning och anläggningar.

P.2 ”Nedmontering/rivning av anläggningen och återställande av området” omfattar nedmontering av reaktorer, nedmontering av processutrustning/system och förbehandling av avfallet, rivning av anläggningar och återställande av området.

P.3 ”Hantering av använt kärnbränsle” omfattar hantering och lagring av använt kärnbränsle.

P.4 ”Avfallshantering” omfattar behandling och konditionering av radioaktivt avfall.

P.5 ”Program efter drift” omfattar drift och underhåll av anläggningar, energiresurser, vattenförsörjning, avloppsvatten och vattenrening.

4.De centrala utmaningarna vad gäller strålningsskydd under finansieringsperioden 2021-2027 hanteras genom åtgärder inom ramen för delarna P.1, P.2 och P.4. T ex omfattas nedmonteringen av reaktorhärdarna av del P.2. Mindre utmaningar hanteras under del P.3, medan delarna P.0 och P.5 täcker stödverksamhet för avvecklingen.

5.I samband med förberedelserna av det fleråriga arbetsprogrammet kommer kommissionen således att överväga att fördela tillgängliga medel i enlighet med de prioriteringar som anges i tabell 1, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.

Tabell 1

#	Del	Prioritering
P.0	Organisation av företagets verksamhet	II
P.1	Förberedelse för avvecklingen	I
P.2	Nedmontering/rivning av anläggningen och återställande av området	I
P.3	Hantering av använt kärnbränsle	II
P.4	Avfallshantering	I
P.5	Program efter drift	III

6.Det huvudsakliga målet för programmet kompletteras av målsättningen att öka programmets mervärde för unionen genom spridning av (därigenom genererad) kunskap om avvecklingsprocessen till alla medlemsstater. Under den finansieringsperiod som inleds 2021 måste programmet leda till följande resultat:

–Utveckla kontakter och utbyten mellan berörda parter i unionen (exempelvis medlemsstater, säkerhetsmyndigheter, allmännyttiga företag och avvecklingsoperatörer).

–Dokumentera explicit kunskap och göra den tillgänglig genom multilateral överföring av kunskap om styrningsrelaterade avvecklings- och avfallshanteringsfrågor, om bästa förvaltningspraxis och om tekniska utmaningar, i syfte att utveckla potentiella synergier inom unionen.

Dessa verksamheter finansieras till 100 % av unionen.

Framsteg ska mätas i antalet skapade kunskapsprodukter och deras räckvidd.

7.Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmets tillämpningsområde och måste utarbetas av Litauen i landets nationella program för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med vad som krävs i rådets direktiv 2011/70/Euratom.

BILAGA II

Indikatorer

1. Nedmontering och dekontaminering:

·Mängd och typ av avfall som har avlägsnats.

2. Hantering av radioaktivt avfall:

·Mängd och typ av avfall som på ett säkert sätt lagras eller överförts till slutförvaring.

3. Kunskapsspridning:

·Antalet skapade kunskapsprodukter och deras räckvidd.

Top