EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52018DC0002
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Horizon 2020 interim evaluation: maximising the impact of EU research and innovation
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Preliminär utvärdering av Horisont 2020: maximerade effekter av EU:s program för forskning och innovation
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Preliminär utvärdering av Horisont 2020: maximerade effekter av EU:s program för forskning och innovation
COM/2018/02 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 11.1.2018
COM(2018) 2 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Preliminär utvärdering av Horisont 2020: maximerade effekter av EU:s program för forskning och innovation
1.INLEDNING
Forskning och innovation (FoI) spelar en avgörande roll för Europas socioekonomiska modell och värderingar liksom för dess globala konkurrenskraft. Detta gäller särskilt i en värld som kännetecknas av snabba förändringar, där vår framgång blir alltmer beroende av kunskapsproduktion som utan dröjsmål kan omsättas i innovation och allt mindre av exploatering av naturresurser eller sänkta löner. Uthållig tillväxt i framtiden kan bara skapas genom FoI-investeringar idag.
Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation (2014–2020), spelar en nyckelroll för att EU ska kunna uppnå detta. Programmets syfte är att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen genom att koppla samman forskning och innovation, främja vetenskaplig spetskompetens och industriellt ledarskap samt ta itu med samhällsutmaningar.
I linje med riktlinjerna om bättre lagstiftning 1 har kommissionen utfört en omfattande preliminär utvärdering av programmets framsteg under dess första tre år 2 . Vid det offentliga samrådet om den preliminära utvärderingen var gensvaret mycket stort från intressenterna, som lämnade in fler än 3 500 svar och 300 genomarbetade ståndpunktsdokument.
Ytterligare tre fristående preliminära utvärderingar rör Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) 3 , de partnerskap mellan offentliga aktörer som inrättas med hänvisning till artikel 185 4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt respektive de offentlig-privata partnerskap (i form av gemensamma företag) som infördes genom artikel 187 5 i samma fördrag. Olika oberoende expertgrupper har också genomfört en halvtidsöversyn av de nio avtalsstyrda offentlig-privata partnerskapen 6 respektive en av gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder 7 .
Den preliminära utvärderingen tillhandahöll faktaunderlaget för den rapport och de framåtblickande rekommendationer 8 som lades fram av den oberoende högnivågruppen om maximerade effekter av EU:s FoI-program, med Pascal Lamy som ordförande (Lamys högnivågrupp).
I enlighet med artikel 32 i förordningen om inrättande av Horisont 2020 9 är syftet med detta meddelande att uppmärksamma EU-institutionerna på de huvudsakliga resultaten av den övergripande utvärderingen (avsnitt 2) samt de lärdomar som kan dras av denna (avsnitt 3). Där ingår möjliga förbättringar och inriktningar för framtiden samt de första svaren på rekommendationerna från Lamys högnivågrupp om maximerade effekter.
2.Huvudsakliga resultat av den preliminära utvärderingen av Horisont 2020
Övriga EU-institutioner ställde sig bakom resultaten av den preliminära utvärderingen, dvs. Europaparlamentet 10 , Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) 11 , Regionkommittén (ReK) 12 liksom helt nyligen konkurrenskraftsrådet genom rådets slutsatser 13 av den 1 december 2017. Medlemsstaterna antog också ett yttrande genom kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation (Erac) 14 . Alla är överens om att genomförandet av Horisont 2020 i stort är en succé.
Horisont 2020 är attraktivt och relevant. Deltagarna kommer från de bästa institutionerna och företagen, både inom och utanför Europa, och täcker in en mängd olika fält. Intressenterna uttrycker att de är mycket nöjda med programmet, vilket märks på det fortsatta intresset för dess mycket konkurrensutsatta ansökningsomgångar. Mer än hälften av deltagarna i Horisont 2020 är nykomlingar sedan det tidigare, sjunde ramprogrammet. Industrins deltagande har ökat, och 23,9 % av budgeten för industriell och möjliggörande teknik samt samhällsutmaningar går till små och medelstora företag – avsevärt över målet 20 %. Horisont 2020 har visat sig vara flexibelt i förhållande till nya politiska prioriteringar, exempelvis migration, liksom till nödsituationer som utbrotten av ebolafeber och zikafeber.
Programmet erbjuder unika möjligheter till samarbete och nätverkande. En femtedel av de vetenskapliga publikationer som tillkommit inom Horisont 2020 är resultatet av samarbete mellan universitet och den privata sektorn. Det produceras fler tvärvetenskapliga publikationer inom Horisont 2020 än inom det sjunde ramprogrammet. De avtalsstyrda offentlig-privata partnerskapen, där den privata sektorn och kommissionen gemensamt sätter dagordningen för forskning och innovation, har gett mervärde i form av ett förstärkt samarbete inom sektorer och främjad innovation.
Horisont 2020 är på god väg att ge betydande effekter för arbetstillfällen och tillväxt. Även om Horisont 2020 motsvarar mindre än 10 % av de totala offentliga FoI-utgifterna i EU kan man med makroekonomiska modeller beräkna att dess socioekonomiska effekter blir i storleksordningen 600 miljarder euro och 179 000 arbetstillfällen 2030 15 . Horisont 2020 bidrar dessutom till uppfyllelse av EU:s politiska mål genom fokus på vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar 16 .
Spetskompetens som grundprincip garanterar kvalitet. Spetskompetens är det viktigaste kriteriet för medelstilldelning, vilket har bidragit till att de första vetenskapliga publikationer som producerats inom Horisont 2020 redan har citerats dubbelt så ofta som det globala genomsnittet. De patent som produceras genom programmet har högre kvalitet och sannolikt marknadsvärde än motsvarande patent som producerats på andra håll. Genom Horisont 2020 har omkring 17 nobelpristagare fått stöd.
Den långt drivna förenklingen har gett resultat. De storskaligt genomförda förenklingsåtgärderna (t.ex. en enda regeluppsättning, elektronisk signatur för bidragsavtal, deltagarportalen som den enda kontaktpunkten för deltagarna, en enda finansieringsgrad, schablonersättning för indirekta kostnader) har kraftigt reducerat den administrativa arbetsbördan och de därmed relaterade kostnaderna, vilket lett till kraftigt förkortade beviljandetider (110 dagar snabbare än inom sjunde ramprogrammet). Intressenterna uppskattar den förenklade finansieringsmodellen som inte minskat bidragsmottagarnas medfinansiering.
Horisont 2020 har tillfört ett tydligt mervärde för unionen. Programmet ger storskalig, bred och snabb finansiering jämfört med nationellt och regionalt FoI-stöd, vilket ökar EU:s attraktionskraft för forskning och innovation. Programmet uppvisar en stark additionalitet (det ersätter alltså inte nationell finansiering 17 ). Programdelar riktade mot enskilda bidragstagare, exempelvis instrumentet för små och medelstora företag, bidrag från Europeiska forskningsrådet och Marie Skłodowska Curie-åtgärder, tillför unionen mervärde i form av alleuropeisk konkurrens samt strukturerande effekter på nationella FoI-system.
Horisont 2020 ger valuta för pengarna. Horisont 2020 har lägre administrativa omkostnader än det sjunde ramprogrammet tack vare omfattande delegation till specialiserade genomförandeorgan och harmonisering genom Horisont 2020:s gemensamma stödcentrum. De administrativa utgifterna understiger målet 5 %. De är särskilt låga för genomförandeorganen och Europeiska institutet för innovation och teknik.
Utvärderingarna av partnerskapsinitiativ som stötts av Horisont 2020 visar hur effektiva de är för att dra till sig betydande ytterligare finansiering från privata och allmänna källor samt för att samordna FoI-prioriteringarna över hela Europa.
I den preliminära utvärderingen av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) dras slutsatsen att institutet bidrar till att åtgärda strukturella svagheter i EU:s innovationskapacitet. EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) tillför mervärde genom att stimulera täta och effektiva kontakter mellan utbildning, forskning och innovation i samband med en mängd olika globala utmaningar. EIT är en plattform för att skapa och utveckla KI-grupper, i vars utbildningsprogram teknisk kunskap kombineras med utbildning i entreprenörskap och innovation, direkt tillträde till företag samt internationell rörlighet.
Partnerskap mellan offentliga aktörer enligt artikel 185, exempelvis Eurostars2 och det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för Östersjön (Bonus), har inneburit långsiktiga FoI-partnerskap samt nätverk mellan forskningsfinansiärer och regeringar, vilket bidragit till det europeiska forskningsområdet. Dessa partnerskap innebär viktiga investeringar i transnationella forskningsprojekt inom viktiga politikområden och i ökande omfattning också på det globala området. Styrkan i alla offentlig-privata partnerskap enligt artikel 187, exempelvis Clean Sky 2 och biobaserade industrier (BBI), är deras förmåga att engagera och dra till sig strategiska industripartner inom unionens prioriterade åtgärdsområden, över gränser och verksamhetsområden, samt deras direkta bidrag till ökad konkurrenskraft och uppfyllelse av EU:s politiska mål. Genom dessa partnerskap sammankopplas verksamheter från olika delar av innovationscykeln. Dessutom kan fragmentering inom respektive sektorer undvikas genom att långvariga nätverk skapas för samarbete före introduktion på marknaden där tidigare orelaterade intressenter kommer samman. De avtalsstyrda offentlig-privata partnerskapen, exempelvis Factories of the Future (FOF) och Energy-efficient Buildings (EeB), visade sig i stor omfattning ha uppnått sina mål. De var flexibla och effektivt förvaltade, sammanförde viktiga industripartner i EU-styrda strategier, innebar ömsesidig förståelse för vad som förväntades av industrin och god insyn, samt öppenhet i fråga om deltagandet, även för små och medelstora företag.
3.Lärdomar om maximerade effekter av framtida ramprogram
Huvudsyftet med den omfattande preliminära utvärderingen var att dra lärdomar för framtiden utifrån en analys av både styrkor och svagheter. Detta kommer att vara till hjälp för att förbättra genomförandet av Horisont 2020 under de sista tre åren (2018–2020), av Europeiska institutet för innovation och utveckling samt av initiativen enligt artiklarna 185 och 187.
Det kombinerade utvärderingsförfarandet ger också långsiktiga lärdomar 18 , vilket kommer att påverka utformningen av det efterföljande ramprogrammet för perioden efter 2020. I Horisont 2020:s slutliga arbetsprogram för 2018–2020 prövas redan nu några av de lösningar som utformats utifrån de mer långsiktiga lärdomarna, bland annat en pilotfas för ett framtida europeiskt innovationsråd samt införandet av klumpsummor som alternativ till kostnadsersättning inom vissa områden.
Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste lärdomar som dragits samt områden där förbättringar kan ske.
3.1.Gör ambitiösare investeringar
Horisont 2020 har visat sig vara underfinansierat – programmets ökade attraktionskraft och kontinuerliga relevans har lett till storskalig överteckning (endast 11,6 % beviljas jämfört med 18,5 % för sjunde ramprogrammet). Det skulle ha behövts ytterligare 62,4 miljarder euro för att finansiera alla ansökningar som var för sig bedömts ligga över den obligatoriska kvalitetströskeln. Denna underfinansiering utgör en alternativkostnad för Europas lovande FoI-potential samt resursslöseri för ansökarna (som lägger ned uppskattningsvis 636 miljoner euro per år på att utforma ansökningar 19 ).
Som svar på den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 uppmanar Europaparlamentet, med stöd av bland andra Regionkommittén, EU att undvika nedskärningar i programmets budget och att anslå minst 120 miljarder euro till nästa program. Erac efterlyser proportionalitet mellan budget och ambitioner. Rådet betonar också behovet av att prioritera FoI i alla relevanta EU-strategier och att anslå betydande finansiering till nästa program.
Lamys högnivågrupp rekommenderar att FoI prioriteras och att mer medel anslås till detta i EU:s och medlemsstaternas budgetar. Gruppen menar att en fördubbling av budgeten för det program som införs efter 2020 är den bästa investering EU kan göra för att investeringarna ska komma upp i nivå med EU:s viktigaste konkurrenter och tillvarata den potential av ofinansierade, högkvalitativa ansökningar som för närvarande slösas bort (dvs. en målsättning att finansiera minst 30 % av de högkvalitativa ansökningarna).
Kommissionen tar till sig uppmaningarna från högnivågruppen och från övriga EU-institutioner om större FoI-investeringar genom det framtida ramprogrammet med tanke på det nuvarande programmets styrkor och dess mervärde för unionen. EU:s FoI-finansiering bör motsvaras av ambitiös nationell och regional finansiering för att nå målet om FoI-investeringar uppgående till 3 % av EU:s BNP.
3.2.Fortsätt förenkla
Stora framsteg har gjorts i fråga om förenkling inom Horisont 2020 jämfört med det sjunde ramprogrammet, men förenkling är ett ständigt pågående arbete som kräver fortlöpande förbättringar.
EU:s institutioner noterar och uppskattar de avsevärda framsteg som gjorts för att förenkla och betonar också behovet av att fortsätta. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ser det som ett sätt att utvidga kretsen av ansökare, medan Erac ser fortsatt förenkling som ett sätt att skapa användarvänligare verktyg och regler.
Hos Lamys högnivågrupp finns ambitionen att göra EU till den mest attraktiva FoI-finansiären i världen (#7 Fortsätt förenkla). Detta förutsätter att man radikalt prioriterar resultat framför formalia, t.ex. genom att minimera dokumentationen, göra ansökningsomgångarna flexiblare (även vad gäller val av instrument och kostnadsberäkningar) och genom att inom FoI-konsortier anpassa sig till förändringar och nya möjligheter. Gruppen föreslår att man väger minskad rapporteringsskyldighet mot tillgång till kontinuerliga data i realtid om projektens effekter.
Kommissionen fortsätter förenklingsarbetet, bland annat genom pilotprojekt i Horisont 2020:s sista arbetsprogram. Utifrån erfarenheterna av dessa projekt kommer kommissionen att arbeta med ytterligare förenkling för att stödja snabbare innovationscykler och minska den administrativa arbetsbördan. Kommissionen avser därför att utforska möjligheterna att förenkla det nuvarande ersättningssystemet för verkliga kostnader, i ökad utsträckning godkänna mottagarnas sedvanliga redovisningspraxis, oftare använda sig av projektfinansiering i form av klumpsummor som utbetalas för utförda aktiviteter samt andra förenklade finansieringsformer, minska det arbete som krävs för att utforma och skicka in ansökningar, minska ”beviljandetiden” och förbättra återkopplingen till ansökarna.
3.3.Stöd banbrytande innovation
I ett globalt perspektiv utgör Europa en vetenskaplig motor, delvis tack vare EU:s ramprogram. När det gäller innovation är utfallet emellertid inte på samma nivå. I den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 identifieras en viss potential för stöd till banbrytande, marknadsskapande innovation, men slutsatsen är att detta stöd måste bli avsevärt starkare. Det är exempelvis bara ett relativt litet antal företag som erhåller medel från finansieringsinstrument inom Horisont 2020 20 . Detta kan utgöra ett hinder för nystartade, innovativa företag att expandera till europeisk och internationell nivå.
Europaparlamentet betonar också vikten av stöd till innovation i allmänhet och till omstörtande innovation och expansion i synnerhet. Rådet betonar vikten av att stödja hela innovationsvärdekedjan, däribland omstörtande högriskteknik, medan det eventuella framtida europeiska innovationsrådet bör stödja banbrytande innovationer och innovativa företags expansion. Regionkommittén och Erac framför samma synpunkt i sina yttranden.
Lamys högnivågrupp rekommenderar stöd till innovation (exempelvis i form av teknologi, sociala aspekter och affärsmodeller) inom EU:s alla politikområden. Detta kommer framför allt att skapa ett gemensamt regelverk som främjar entreprenörskap, Europas industriella konkurrenskraft på den globala marknaden samt dess ledarroll i den pågående industriella revolutionen (#2 Bygg en verklig innovationspolitik inom EU för att skapa framtida marknader). Lamygruppen föreslår att man ska gynna och investera i innovativa idéer med potential för snabb expansion genom att inrätta ett europeiskt innovationsråd med befogenheter att investera i entreprenörer och företag – oberoende av storlek, sektor och mognadsgrad – som sysslar med riskabla innovationer med potential för snabb expansion i skärningspunkterna mellan olika teknikområden och discipliner. Gruppen rekommenderar också (#4 Utforma EU:s FoI-program så att det får större effekt) att det europeiska innovationsrådet ska utforma de nya utvärderings- och urvalsförfarandena så att de fångar in högriskprojekt med potential för hög avkastning, inför större flexibilitet i bidragsförvaltningen (start-stopp-beslut) och accepterar misslyckanden.
Kommissionen håller med om att marknadsskapande innovation blir allt viktigare 21 och kommer att utreda former för ytterligare framtida stöd genom att bygga vidare på nuvarande åtgärder rörande den digitala inre marknaden, energiunionen och kapitalmarknadsunionen. Riskkapitalet i Europa ligger på en femtedel av nivån i USA. Den nya generationens företag inom delningsekonomi och digital ekonomi kommer huvudsakligen från USA och Asien. Kommissionen har redan vidtagit åtgärder för att skapa en industripolitik, digitalisera EU:s industri och utveckla delningsekonomin 22 .
Med utgångspunkt i de nuvarande framstegen vad gäller stöd till innovation genom instrumentet för små och medelstora företag, samarbetsprojekt och offentlig-privata partnerskap bör stödet från det framtida ramprogrammet bli snabbare och flexiblare. Bidrag och finansieringsinstrument bör kunna komplettera varandra för att attrahera nya och snabbväxande innovativa företag och få dem att expandera till internationell och europeisk nivå, förbättra användningen av FoI-resultaten samt öka innovationsspridningen. Målet bör vara att låta Europa gå i täten för marknadsskapande innovation. För att nå detta mål lanseras en första pilotfas av ett framtida europeiskt innovationsråd i Horisont 2020:s sista arbetsprogram. Tillsammans med strategiskt stöd från den nyligen inrättade högnivågruppen av innovatörer 23 kommer erfarenheterna från denna första fas att ligga till grund för det fortsatta beslutsfattandet om ett färdigt europeiskt innovationsråd.
3.4.Uppnå större effekt genom uppdragsorientering och medborgarinflytande
I den preliminära utvärderingen framhålls behovet av större effekter och bättre kontakter med medborgarna 24 . Detta är viktigt inte bara för att sprida kunskap om hur forskning och innovation bidrar till att lösa samhälleliga och tekniska utmaningar, utan också för att det tillkommer mer innovation ifall medborgare, kunder och slutanvändare görs delaktiga i utformningen av programmets dagordning (samdesign) och dess genomförande (samskapande) så att användarstyrd innovation och efterfrågan på innovativa lösningar stimuleras. Detta ligger också i linje med antagandet av ett mer resultat- och uppdragsorienterat arbetssätt i framtiden 25 . Horisont 2020:s arbetsprogram banar redan nu väg för uppdragsorientering. Där utgör fokusområden ett steg på vägen.
Samtliga EU-institutioner betonar vikten av att göra medborgarna mer delaktiga och maximera ramprogrammets effekter. Regionkommittén uppmuntrar uttryckligen ett nytt, komplementärt, uppdragsbaserat arbetssätt. Erac pekar på behovet av bättre och fortsatt kommunikation med samhället och efterlyser ett uppdragsorienterat arbetssätt. Detsamma gör rådet i sina slutsatser.
Lamys högnivågrupp tar upp denna analys i flera av sina rekommendationer. Gruppen föreslår att FoI-uppdrag ska utformas med förändringspotential och så att många olika aktörer och investerare mobiliseras i genomförandet, bland annat genom offentlig upphandling av innovation (#5 Anta ett uppdrags- och resultatorienterat arbetssätt inför globala utmaningar). Lamygruppen framhåller FN:s mål för hållbar utveckling som en global referensram för utformningen av sådana uppdrag. Gruppen talar för en ökad delaktighet hos allmänheten vid uppdragens utformning samt för större medborgardeltagande i det vetenskapliga arbetet (#8 Rekrytera medborgare och gör dem delaktiga). Den argumenterar för en förstärkning av EU:s forskning och innovation som varumärke, t.ex. genom vidare kommunikation av dess resultat och effekter (#11 Formulera och kommunicera effekterna). För att ytterligare främja innovationen rekommenderar Lamygruppen att sektorspolitiken på olika områden fullt ut utnyttjas i innovationspolitikens utformning. I rapporten framhålls betydelsen av ett program som drivs av syften och effekter snarare än av instrumenten och som utrustas med ett vältrimmat system för utvärdering av ansökningar samt större flexibilitet (#4 Utforma EU:s FoI-program så att det får större effekt).
I Horisont 2020:s slutliga arbetsprogram tar kommissionen redan nu till sig en del av de lärdomar som berör effekter och kommunikation med medborgarna (t.ex. genom tydligare effektbeskrivningar samt förstärkt spridning och utnyttjande av forskningsresultat). Det framtida programmet ska redan från början byggas utifrån en tydlig interventionslogik och en differentierad utvärdering av ansökningar. Programmet kommer att utgå från tydliga och så långt som möjligt kvantifierbara förväntade effekter på lång sikt, resultat på medellång sikt och utfall på kort sikt i förhållande till EU:s politiska prioriteringar, FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet.
Det kommande programmets FoI-uppdrag (vetenskapliga, tekniska, samhälleliga etc.) kommer att baseras på resultatet av den preliminära utvärderingen samt spännvidden och drivkraften i Horisont 2020:s arbetsprogram för 2018–2020. Det kommer därigenom att få större effekter och bättre kommunikation samt uppmuntra till systemtänkande. Uppdragen bör ägnas EU:s politiska målsättningar, fånga allmänhetens intresse (interagera med människor om värderingar, göra dem delaktiga i processen och stolta över att vara européer), skapa länkar mellan olika discipliner och sektorer samt gå utöver vad som för närvarande är möjligt.
3.5.Öka synergierna med övriga finansieringsprogram och politikområden
Redan nu förekommer synergier mellan Horisont 2020 och andra EU-program såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), instrument för yttre förbindelser, Fonden för ett sammanlänkat Europa och den gemensamma jordbrukspolitiken. Inte desto mindre bör synergierna stärkas ytterligare samt göras effektivare och mer ändamålsenliga 26 . Genom synergier med Europeiska fonden för strategiska investeringar och genom användning av strategier för smart specialisering 27 skulle framför allt de FoI-resurser som under det gångna decenniet byggts upp i lägre presterande regioner kunna utnyttjas för projekt som stöds av ramprogrammet samt för att öka deltagandet i transnationella FoI-nätverk och relaterade aktiviteter.
Europaparlamentet för fram betydelsen av synergier mellan EU:s finansieringsprogram och bedömer att detta är avgörande för att investeringarna ska få större effekt, i synnerhet genom strategier för smart specialisering. Parlamentet efterlyser ökade synergier mellan det framtida ramprogrammet och andra former av EU-stöd till forskning och innovation. Erac antyder att synergier mellan Europeiska fonden för strategiska investeringar och ramprogrammet bör utvecklas på systemnivå, redan i planeringsfasen. Rådet efterlyser likaså synergier, samstämmighet, kompatibilitet och komplementaritet.
Lamys högnivågrupp rekommenderar att framtida finansieringsprogram utformas med komplementär, ömsesidigt förstärkande och standardiserad interventionslogik för att stödja kapacitetsutbyggnaden i regioner som är på väg att komma ikapp på innovationsområdet (#6 Rationalisera EU:s finansieringssystem och åstadkom synergi med strukturfonderna).
Kommissionen kommer att utnyttja erfarenheterna av det gemensamma genomförandet av den nuvarande generationen av finansieringsprogram (exempelvis införandet av spetskompetensstämpeln 28 ) och fokusera på att förbättra synergier redan vid programmets utformning så att utbudet av instrument och program täcker in hela innovationskedjan. Detta kommer att göras genom att prioriteringarna anpassas till varandra, samfinansieringssystemen görs flexiblare för att sammanföra EU-resurserna och regelkompatibiliteten förbättras (exempelvis genom att det blir möjligt med automatiserad spetskompetensstämpling). Även i det framtida programmet kommer stöd att utgå till policyfrågor.
3.6.Stärk det internationella samarbetet
Det krävs internationellt FoI-samarbete för att få tillgång till begåvning, kunskap, anläggningar och marknader världen över, för att på ett verkningsfullt sätt angripa globala utmaningar och för att uppfylla globala åtaganden. Även om Horisont 2020 har en bred internationell räckvidd och öppenhet mot omvärlden minskade tredjeländernas deltagande i jämförelse med sjunde ramprogrammet, varför det internationella samarbetet måste intensifieras för att oavbrutet förstärka Europas spetskompetens och konkurrenskraft inom FoI-området samt lösa globala samhällsutmaningar.
Europaparlamentet efterlyser ett utökat internationellt FoI-samarbete, även med associerade partner och tillväxtländer. Konkreta åtgärder i den riktningen bör vidtas så snart som möjligt. Parlamentet framhåller dessutom värdet av vetenskapsdiplomati. Rådet bekräftar att det är viktigt med ömsesidighet.
Lamys högnivågrupp för fram liknande synpunkter (#10 Gör internationellt FoI-samarbete till ett varumärke för EU:s FoI). Gruppen rekommenderar ytterligare stimulans till internationella samarbetsåtgärder samt att programmet öppnas för associering med de bästa och stöd till allas deltagande, med ömsesidig samfinansiering i partnerländer.
Kommissionen håller med om att det är viktigt att förstärka det internationella FoI-samarbetet. Det är precis detta man vill uppnå med Horisont 2020:s sista arbetsprogram. Man bör överväga att införa kriterier och regler för associering av tredjeländer utifrån spetskompetens inom forskning och innovation. I det framtida programmets konsekvensbeskrivning kan man överväga flera sätt att stimulera det internationella samarbetet så att EU:s forskare får arbeta med de bästa och mest lämpade FoI-partnerna världen över.
3.7.Förstärk öppenheten
Stora framsteg har gjorts för att vetenskapliga publikationer och data som producerats inom Horisont 2020 ska bli öppet tillgängliga för fler inom vetenskapssamhället och för allmänheten, men området behöver utvecklas. Än så länge är mindre än 70 % av de publikationer som producerats inom Horisont 2020 tillgängliga genom öppen tillgång och det finns inga tydliga tecken på förbättring.
Europaparlamentet är i sitt yttrande positivt till öppen tillgång som allmän princip, medan Erac betraktar Horisont 2020:s policy om 100 % öppen tillgång som en tydlig åtgärd till förmån för kunskapsspridning. Rådet ger i sina slutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem 29 värdefull vägledning inför framtiden och framhåller i sina slutsatser om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 den öppna vetenskapens roll för att främja effekter och insyn.
Lamys högnivågrupp tar i sin rapport genomgående upp främjandet av öppen vetenskap (och öppen tillgång i synnerhet) som en nyckelprincip som bör belönas (#3 Utbilda för framtiden och investera i människor som åstadkommer förändring).
Kommissionen kommer att ytterligare förändra sina riktlinjer till stöd för öppen tillgång 30 . Erfarenheterna av Horisont 2020 visar att alla publikationer bör vara öppet tillgängliga och att alla data bör vara sökbara, tillgängliga, standardiserade och möjliga att återanvända i enlighet med Fair-principerna. Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att i nästa ramprogram fullt ut använda sig av öppen vetenskap för att stärka den vetenskapliga spetskompetensen, dra nytta av allmänhetens deltagande, få mer reproducerbara resultat och öka återanvändningen av forskningsdata.
3.8.Rationalisera finansieringssystemet
Ett nyckelområde för förbättringar är rationalisering av Horisont 2020:s utbud av finansieringslösningar. Detta gäller i synnerhet utbudet av partnerskapsinstrument och dito initiativ 31 . Intressenterna påpekar att det finns så många instrument och initiativ att helheten blir svår att överblicka och överlapp kan uppstå. Om de nuvarande partnerskapen reformerades skulle deras potential fullt ut kunna utnyttjas för att uppnå högt ställda policymål.
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) identifierar i sin utvärdering behovet av ytterligare synergier med andra EU-initiativ från programplaneringsstadiet. Det finns utrymme för att anpassa de relevanta mål som EIT och KI-grupperna förväntas uppnå till tydliga och mätbara målsättningar, och KI-gruppernas roll i EU:s FoI-arbete behöver också definieras bättre. I utvärderingen av insatserna enligt artikel 185 sägs att EU:s partnerskap mellan offentliga aktörer omfattar alltför många likartade initiativ som drivs med bristfällig samstämmighet både mellan de olika partnerskapen och mellan partnerskapen och Horisont 2020. I utvärderingen av insatserna enligt artikel 187 sägs att de offentlig-privata partnerskapen måste anpassas bättre till EU:s riktlinjer liksom till nationella och regionala riktlinjer samt att resultatindikatorerna bör revideras. I granskningen av de avtalsstyrda offentlig-privata partnerskapen finns brister i fråga om samstämmigheten mellan dem liksom behov av att utveckla synergier med bland annat KI-grupperna.
Erac menar att det framför allt brådskar att rationalisera finansieringssystemen och anser samtidigt att partnerskap mellan offentliga aktörer är absolut nödvändiga för ett mer koordinerat FoI-arbete, såväl på det nationella planet som inom EU. Konkurrenskraftsrådet betonade också i sina slutsatser att det nuvarande FoI-systemet har blivit alltför komplicerat, liksom att alla partnerskapsinitiativ bör ha en strategi för vad som händer efter avslutad ramprogramsfinansiering. Europaparlamentet förespråkar ”avkomplicering” av EU:s finansieringssystem.
Lamys högnivågrupp prioriterar också rationalisering (#6 Rationalisera EU:s finansieringssystem) såväl inom som efter ramprogrammet. Gruppen menar att mängden finansieringssystem för forskning och innovation riskerar att leda till minskad spetskompetens genom att konkurrensen främst sker mellan ”invigda”. Den rekommenderar att en tredjedel av alla finansieringssystem, instrument och akronymer som berör forskning och innovation avskaffas. När det gäller partnerskap mer specifikt rekommenderar gruppen att EU:s samfinansiering begränsas till partnerskap som tydligt levererar till EU-uppdrag med en förenklad och flexibel samfinansieringsmekanism (#9 Bättre anpassning mellan EU:s och nationella FoI-investeringar). Slutligen rekommenderar gruppen att KI-grupperna ska användas på ett mer samstämmigt sätt för att ta itu med globala utmaningar genom att de uttryckligen tas med i EU:s FoI-program efter 2020 (#3 Utbilda för framtiden och investera i människor som åstadkommer förändring) 32 .
Kommissionen välkomnar dessa synpunkter. På kort sikt kommer kommissionen att bemöda sig om att förbättra utfallet inom den nuvarande livscykeln genom de årliga arbetsplanerna och arbetsprogrammen i linje med rekommendationerna i respektive utvärdering. På längre sikt kommer kommissionen att utreda hur man kan rationalisera EU:s olika instrument och finansieringssystem för forskning och utveckling till fördel för mottagarna utan att EU:s politiska mål äventyras. Ett framtida europeiskt innovationsråd skulle kunna utnyttjas för att anpassa de olika systemen för innovationsstöd. Möjliga FoI-uppdrag skulle kunna användas för att strukturera KI-grupperna så att de får tydligare mål, kommunicerar bättre och får större effekter.
Kommissionen avser också att i konsekvensbedömningen av det framtida programmet utreda hur partnerskapen kan rationaliseras (inklusive KI-grupper och flaggskeppsinitiativ för ny teknik), hur deras öppenhet och insyn kan förbättras och hur de kan kopplas samman med EU:s framtida FoI-uppdrag och strategiska prioriteringar. Som en del av en strategisk process kommer kommissionen exempelvis att diskutera additionalitet i fråga om kapacitet, relevans för de politiska prioriteringar som överenskommits mellan EU, medlemsstaterna, industrin och andra intressenter, flexibilitet, avslutningsstrategier som integreras från start samt effekter som inte kan uppnås enbart genom ramprogrammet.
4.Utblick
Hittills har Horisont 2020 varit en framgångssaga för EU med odiskutabelt mervärde för unionen. Det positiva utfallet av den preliminära utvärderingen, återkopplingen från intressenterna samt uppmaningen från Lamys högnivågrupp om ”utveckling, inte omvälvning” tyder på att det som ramprogrammet behöver snarare är ytterligare förädling och optimering än genomgripande förändring.
Kommissionen välkomnar rekommendationerna från Lamys högnivågrupp och kommer att på lämpligt sätt ta hänsyn till dem vid utformningen av nästa ramprogram för att fastställa en ny ambitionsnivå för det globala ledarskapet i fråga om vetenskap och innovation.
Utgiftsmålen för hållbar utveckling och klimatförändringar har dock ännu inte uppnåtts, varför ansträngningarna har trappats upp i det slutgiltiga arbetsprogrammet.
