EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den8.11.2017

COM(2017) 675 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Resultat för utsläppssnål rörlighet

Ett EU som skyddar vår planet, sätter konsumenterna i centrum och försvarar sina företag och sina arbetstagare

Jag vill att EU ska ta täten i kampen mot

klimatförändringarna.

Kommissionen vill göra vår industri starkare och mer konkurrenskraftig.

Jag uppmanar bilindustrin att göra om och göra rätt. I stället för att leta efter kryphål borde de investera i morgondagens rena bilar.

Kommissionen kommer inom kort att lägga fram förslag om att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.

Ordförande Jean-Claude Juncker,

talet om tillståndet i unionen, 13 september 2017

1.    Inledning

Klimatförändringarna är en av de största utmaningar mänskligheten står inför i dag. Vår planets framtid står på spel. Världssamfundet vidkändes detta i Paris i december 2015 där man uppnådde ett i sanning historiskt klimatavtal. Av Parisavtalet framgick det att en övergång till ett modernt och koldioxidsnålt samhälle inte bara är nödvändigt, det är nu också möjligt.

EU föregår med gott exempel. Att vara pådrivande i den globala kampen mot klimatförändringarna är en central del av EU:s positiva agenda ”för att hjälpa till att skapa ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum” 1 . Övergången till ett modernt och koldioxidsnålt samhälle är en viktig politisk prioritering för Europeiska kommissionen och ingår i prioriteringen att utveckla en motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik. Målet är att stärka Europas förmåga att hantera utmaningarna i samband med klimatförändringarna och förbättra medborgarnas livskvalitet, samtidigt som vi upprätthåller och stärker vår industris konkurrenskraft för att skapa arbetstillfällen, generera hållbar ekonomisk tillväxt och främja innovation inom teknik för förnybar energi. Detta innebär att sträva efter att bli världsledande inom innovation, digitalisering och utfasning av fossila bränslen 2 . Förändringarna kan också förstöra: nya arbeten skapas, men andra försvinner, och det krävs nya färdigheter och omskolning. Övergången till en koldioxidsnål ekonomi är därför både en möjlighet och en utmaning för EU:s industri.

Transportsektorn bidrar i mycket stor utsträckning till EU:s ekonomi, sysselsättning och medborgarrörlighet. Transport- och magasineringssektorn sysselsätter fler än 11 miljoner människor i EU, mer än 5 % av den totala sysselsättningen 3 , och den genererar nästan 5 % av EU:s BNP 4 . Den står för omkring 20 % av exporten till EU:s främsta handelspartner.

Parallellt bidrar dock transportsektorn mycket starkt till Europas utsläpp av växthusgaser (endast överträffad av energisektorn) och ansvarar för allt allvarligare luftföroreningar i stadsområden. Alla prognoser pekar på att transportverksamheten i Europa kommer att fortsätta att öka. Från 2010 till 2050 beräknar man att passagerartransporterna kommer att öka med omkring 42 %. Godstransporterna förväntas öka med 60 % 5 . Detta ställer ännu större krav på uppgiften att åstadkomma ett hållbart rörlighetssystem.

Om inga åtgärder vidtas för att minska utsläppen från transporterna riskerar de att bli den största utsläppskällan, utplåna framstegen i andra sektorer och äventyra EU:s förmåga att uppfylla sina övergripande mål för minskade utsläpp. Beslutsamma insatser mot utsläppen från transportsektorn är därför avgörande.

Ambitionen att uppnå utsläppssnål rörlighet är förankrad i EU:s grundläggande strategier på området och särskilt i strategin för energiunionen från februari 2015, där övergången till en energieffektiv, koldioxidfri transportsektor utpekas som avgörande 7 . Detta följdes upp med konkreta åtgärder som beskrivs i den strategi för utsläppssnål rörlighet som antogs i juli 2016; reformerna håller nu på att genomföras 8 . Som svar på de djupgående förändringar som pågår inom transportsektorn lanserades genom initiativet ”Europa på väg” en agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla tillsammans med ett första åtgärdspaket 9 . Nu senast presenterade kommissionen en ny strategi för EU:s industripolitik som syftar till att stärka den europeiska industrin så att den fortsätter skapa jobb och hållbar tillväxt i en föränderlig och krävande omvärld 10 .

Dagens paket av förslag ingår i initiativet ”Europa på väg” 11 och är inriktat på att hjälpa den europeiska bilindustrin och rörlighetssektorn att förbereda sig på framtiden genom att ge industrin rätt förutsättningar och incitament att bli internationellt konkurrenskraftig, liksom att generera innovation, tillväxt och jobb. Samtidigt siktar de föreslagna åtgärderna på att garantera att rörligheten i framtiden blir ren, allmänt tillgänglig och tillräckligt billig för alla, och att konsumenternas förtroende återupprättas. Detta är avgörande efter den förtroendekris med utsläpp från dieselbilar som bilindustrin orsakade. Reglerna måste vara stabila och tillämpas riktigt, européerna måste ha allmänt tillgängliga och rimligt prissatta alternativ till fordon som drivs med fossila bränslen, och investeringar i infrastruktur för alternativa bränslen måste styras och samordnas följdenligt.

Genom paketet kommer det att fastställas tydliga, realistiska och genomförbara regler som bidrar till konkurrens på lika villkor för aktörer i näringslivet i EU och till att deras trovärdighet ökar. Det kommer också att leda till en tydlig inriktning på att nå EU:s åtaganden enligt Parisavtalet, och det kommer att stimulera såväl innovation i ny teknik och nya affärsmodeller som effektivare användning av alla sätt att frakta gods. Vidare kommer åtgärderna i paketet att göra övergången lättare och vägen framåt mer förutsägbar. Konsumenterna kommer bara att verkligen vilja växla till rena fordon och andra rena rörlighetslösningar om infrastrukturen för alternativa bränslen finns allmänt tillgänglig och om de kan göra väl underbyggda val baserade på kostnaden för olika typer av bränsle och på den totala kostnaden under fordonets hela livslängd. Åtgärderna syftar slutligen också till att göra nya rörlighetstjänster lättillgängliga för alla européer och skapa nya framtidsutsikter för arbetstagare, lokalsamhällen och länkar i bilindustrins värdekedja liksom andra som riskerar att förlora på övergången.

Nya koldioxidnormer kommer att hjälpa tillverkarna välkomna innovation och producera utsläppssnåla fordon för marknaden. Direktivet om rena fordon kommer att främja rena rörlighetslösningar i offentliga upphandlingar och därigenom lägga en fast grund för stimulerad efterfrågan och ytterligare utveckling av rena rörlighetslösningar. I paketet ingår också stödåtgärder för investering i den transeuropeiska utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen, liksom gemensamma normer. Metoder som konsumenterna enkelt kan jämföra bränslepriser med håller på att tas fram. Översynen av direktivet om kombinerade transporter, vilket främjar kombinerad användning av olika sätt att transportera gods (t.ex. lastbilar och tåg), och av direktivet om persontransport med buss, vilket kommer att stimulera framväxten av bussförbindelser på långa sträckor i EU och erbjuda alternativ till privata bilar, kommer också att leda till minskande utsläpp av transporter och mindre trängsel på vägarna. Dessa initiativ kommer också att stötta EU:s integrerade industripolitik 12 , så att morgondagens fordon och andra rörlighetslösningar och deras komponenter uppfinns och tillverkas i EU, och här är batteriinitiativet av särskild strategisk betydelse. Initiativen är avsedda att vara kostnadseffektiva, teknikneutrala och socialt inkluderande.

Detta andra paket inom ”Europa på väg” behandlar alltså tre viktiga politiska prioriteringar:

·Ett EU som skyddar vår planet.

·Ett EU som sätter sina medborgare i centrum.

·Ett EU som försvarar sina företag och sina arbetstagare.

2.    Ett EU som skyddar – EU:s viktiga roll i Parisavtalet och internationell standardisering

Hållbar rörlighet är en global utmaning, gemensam för ett växande antal länder och städer i världen. Detta skapar stark global efterfrågan på miljövänliga produkter, tekniker och affärsmodeller som stöder hållbar rörlighet, vilket innebär gigantiska affärsmöjligheter för en konkurrenskraftig europeisk industri på det här området.

Det är viktigt att EU främjar nästa generations krav på minskade koldioxidutsläpp från transporter. Det kommer att ge en tydlig signal till marknaden och bidra till att EU behåller en ledande roll i kampen mot klimatförändringarna, medan man samtidigt stärker den europeiska industrins konkurrenskraft och ser till att EU fortsätter att sätta den internationella standarden för bilindustrin. Förslaget till nya koldioxidnormer för personbilar och lätta lastbilar efter 2020 är därför ett centralt inslag i paketet. Normerna kommer att hjälpa medlemsstaterna att nå sina klimatmål för 2030 och göra det möjligt för städerna att förbättra medborgarnas livskvalitet och hälsa 13 . Den nu gällande förordningen om koldioxidutsläpp från personbilar beräknas vara orsak till att utsläppen från bilar har sjunkit med 65–85 % sedan den infördes 2009 14 . Normerna kommer samtidigt att koppla genomförandet av Parisavtalet till EU:s internationella handelsstrategi genom att ge EU:s näringsliv konkurrensfördelar som gör det möjligt för dem att exportera produkter och ta sig in på tillväxtmarknader allteftersom den globala efterfrågan på miljövänliga fordon ökar. Översynen av direktivet om rena fordon kommer att ge ytterligare fart åt offentlig efterfrågan på sådana fordon i EU. En välutvecklad marknad och industribas i EU är av avgörande betydelse för att stärka vår exportpotential.

Att främja multimodalitet och en effektiv kombination av olika transportslag är också viktigt för att minska utsläppen. Översynen av lagstiftningen om kombinerade transporter kommer att uppmuntra till varutransporter som kombinerar lastbilar och tåg, pråmar eller fartyg genom att det blir konkurrenskraftigare än transport bara på väg. Färre lastbilar på vägarna innebär mindre koldioxidutsläpp och luftföroreningar från varutransporter, mindre trängsel och färre olyckor på våra vägar 15 .

På samma sätt kommer kommissionens förslag att ändra direktivet om persontransport med buss att förbättra allmänhetens rörlighet genom att stimulera utvecklingen av bussförbindelser och därigenom erbjuda alternativ till privatbilar och öka användningen av de hållbara allmänna kommunikationerna 16 . Med sådana tjänster följer också ekonomiska och sociala fördelar. De svarar bättre på konsumenternas behov och erbjuder verkliga alternativ för personer med lägre inkomster.

Dessa lagförslag kommer att stöttas och förstärkas med hjälp av en rad olika möjliggörande åtgärder som planeras genom paketet.

3.    Ett EU som sätter medborgarna i centrum – Inga andra klassens konsumenter och ingen region på efterkälken

Frihet för enskilda att röra sig fritt över EU:s territorium är en stor framgång för Europeiska unionen. Det har gett människor möjlighet att resa smidigt mellan medlemsstaterna i affärer eller för eget nöje. Det är EU:s skyldighet att göra det lättare för medborgarna att rör sig fritt över gränserna. Transportsektorn kommer att fortsätta att växa, men den måste utvecklas på ett hållbart sätt 17 . Dagligen upplevda trafikstockningar och krisen kring utsläppen från dieselbilarna har begripligt nog framkallat krav på att vägtransporterna bör bidra till bättre hälsa och luftkvalitet. Kraven har i vissa fall lett till politiska åtgärder på lokal nivå som motverkar bilkörning i städer, vilket redan påverkar konsumenternas rörlighetsval.

Efter skandalen med utsläppen från dieselbilar och den påföljande allvarliga förtroendekrisen hos konsumenterna har kommissionen vidtagit åtgärder för att ge konsumenterna bättre garantier och återställa förtroendet för EU:s arbetssätt. Vi håller på att införa ett stabilt provningsramverk för typgodkännande baserat på nya provningsmetoder som kommer att säkerställa att reglerna verkligen följs 18 . Ramverket kommer också att lägga en fast grund för tillämpningen av de nya utsläppsnormerna för koldioxid som ska gälla efter 2020.

Vi måste också tänka på att göra det lättare för konsumenterna att använda överkomliga nya och renare typer av rörlighet och se till att fördelarna med dessa nya rörlighetsformer är allmänt tillgängliga och rättvist fördelade över hela EU. Ny teknik liksom innovativa och samarbetsbaserade affärsmodeller gör våra rörlighetssystem mer hållbara. Vi måste dock undvika att de skapar en digital klyfta som blir orsak till ojämlikheter eller till att vissa regioner eller områden saknar de förmåner innovationerna medför.

Utsläppssnåla och utsläppsfria lösningar kommer inte att bli vanliga på vägarna i EU förrän det finns en lämplig infrastruktur för alternativa bränslen på plats. Näringslivet aviserar nu stora investeringar, särskilt i tillverkning av elektriska fordon. Att ha tillräcklig infrastruktur på plats kommer att vara avgörande om konsumenterna ska lockas att satsa på trovärdiga alternativ till konventionellt framdrivna fordon. Åren 2020–2025 kommer att bli avgörande för EU. Prognoserna i nuläget tyder på att utsläppssnåla och utsläppsfria fordon kommer att ha nått upp till 7 % av samtliga fordon på vägarna i EU under 2025 19 . Investeringar måste dock mobiliseras snabbt för att bristen på lämplig infrastruktur inte ska bli en flaskhals i framtiden.

En tydlig EU-plan för infrastruktur för alternativa bränslen finns redan på plats, där medlemsstaterna har en framträdande roll i utbyggnaden på deras territorium 20 . Men ambitionsnivån i de nationella strategierna räcker inte för att tillgodose den kommande efterfrågan. Dessutom är det viktigt att infrastruktur och tjänster är kompatibla över gränserna. För konsumenterna måste utsläppssnål rörlighet vara detsamma som problemfri rörlighet 21 . Myndigheterna och marknadsaktörerna måste se till att infrastrukturtjänsterna blir driftskompatibla.

Utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen måste gå fortare och luckor måste täppas till 22 . Här kan och måste EU göra skillnad. Ekonomiskt stöd från EU kommer att bli viktigt för att delvis täcka finansieringsbehoven på områden med långvarigt marknadsmisslyckande att generera investeringar, t.ex. det transeuropeiska transportnätets stomnät. Det offentliga stödet bör ses som ett sätt att stimulera större privata investeringar, bl.a. genom nya finansieringsmetoder, t.ex. en blandning av bidrag och lån enligt modellen i investeringsplanen för Europa 23 . Paketet innehåller därför en handlingsplan för att öka investeringarna i infrastruktur för alternativa bränslen och utveckla ett nätverk av snabba och driftskompatibla ladd- och tankstationer i hela EU 24 .

Kommissionen ökar det ekonomiska stödet för bättre hävstångseffekt på de offentliga och privata investeringarna i utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen; upp till 800 miljoner euro frigörs för detta syfte 25 . De medlen kommer att samverka med betydande redan avsatta medel för samma ändamål av Fonden för ett sammanlänkat Europa och de europeiska struktur- och investeringsfonderna 26 . Sammanhållningspolitiken kan stödja utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen (alla trafikslag och alla bränslen), t.ex. laddstationer i enskilda städer och i små kommuner, men också hjälpa till att finansiera upphandling av miljövänligt drivna fordon, t.ex. rena stadsbussar 27 .

Nära samverkan och samordning mellan kommissionen, medlemsstaterna och den lokala nivån krävs för att säkerställa att eventuella luckor täpps till, så att konsumenterna och deras rena bilar inte lämnas åt sitt öde. Förare måste kunna lita på att de kan köra i hela EU och alltid enkelt hitta laddstationer när det behövs. Ingen EU-region och ingen konsument ska lämnas på efterkälken.

Paketet stöttar medlemsstaternas, regionernas och städernas arbete med att öka utbudet av miljövänliga transporter till allmänheten. Verkan förstärks av draghjälp från offentlig upphandling som skapar avsättning för miljövänlig teknik genom att prioritera miljövänliga fordon i upphandlingar till den offentliga sektorn 28 . Städerna spelar en viktig roll när det gäller att genomföra Parisavtalet, särskilt till följd av rörlighetsstrategierna. Den ceremoni för borgmästaravtalet som hålls i februari 2018 kommer att samla mer än 700 borgmästare i EU för att ytterligare stimulera sådana åtgärder på lokal nivå.

Vidare kommer paketet att kompletteras med löpande arbete inriktat på att förbättra konsumenternas förmåga att göra mer välavvägda val när de köper eller kör ett fordon med hjälp av metoder som jämför kostnaderna för olika tillgängliga bränsletyper och som visar dem fördelarna med att gå över till renare transportlösningar. För detta ändamål utvecklar kommissionen tillsammans med medlemsstaterna en EU-metod för jämförelse mellan bränslepriser och har redan tillhandahållit en grön körmätare så att konsumenterna kan jämföra hur olika tekniker påverkar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp 29 .

4.    Ett EU som försvarar – Starkare konkurrenskraft för EU:s industri för att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar

Energi- och klimatutmaningarna innebär en betydande möjlighet för EU:s industri att öka sin konkurrenskraft och stärka sitt globala ledarskap genom innovation. Våra viktigaste handelspartner rör sig redan i den riktningen: Kina sätter upp ambitiösa mål för produktion och import av rena fordon (dvs. elfordon och bränslecellsfordon) under 2019 och 2020 motsvarande cirka 5 % av all ny försäljning under 2019. Bilen uppfanns i Europa, och EU måste ta ledningen i arbetet på att förnya den.

Mer än någonsin brottas EU:s näringsliv i allmänhet och fordons- och transportsektorerna i synnerhet med stora förändringar i affärsverksamhet, produktutbud och industriprocesser. Utsläppsminskning, innovation i eldrift, autonom körning och uppkopplade fordon är bland de största förändringarna, men digitalisering och automatisering innebär också stora förändringar i de traditionella tillverkningsprocesserna. Värdekedjorna i fordonssektorn, även komponenter, förändras snabbt och nya aktörer kommer in på marknaden. Samtidigt står bilindustrin i EU inför den svåra uppgiften att vinna tillbaka konsumenternas förtroende.

Vår ambition är att göra EU:s industri starkare och konkurrenskraftigare på lång sikt. Innovation, digitalisering och utfasning av fossila bränslen är avgörande för att upprätthålla EU:s ledande ställning i bilindustrin i framtiden. Det rör sig om ett centralt inslag i EU:s allmänna industripolitik 31 .

De pågående industriella förändringarna sätter vidare stor press på arbetstagarna att anpassa sig. De behöver därför stöttas med åtgärder som gör övergången smidig och ökar deras förmåga att klara förändringarna, så att människor och lokalsamhällen kan dra fördel av de nya möjligheterna. Åtgärderna måste hantera de nya kraven på arbetsmarknaden, främja livslångt lärande och stödja arbetstagare under övergångsperioder mellan olika arbeten genom att aktivt stödja dem i de berörda sektorerna som eventuellt tvingas söka sig utanför sektorn och omskola sig för att hitta nytt arbete. I samverkan med medlemsstaterna och berörda parter, t.ex. arbetsgivare, arbetstagarrepresentanter och kurs- och utbildningsleverantörer, kommer kommissionen att stötta motståndskraften och konkurrenskraften på arbetsmarknaderna, åtgärda för låg kompetens och dåligt anpassade kvalifikationer samt stödja inlärning av nya färdigheter utomlands. Viktiga initiativ omfattar EU:s kompetensagenda 32 och strategi för branschsamverkan kring kompetens 33 , Europeiska socialfonden och programmet Erasmus+ 34 . Kommissionen arbetar också med att lyfta EU:s innovationspotential genom smart specialisering på regional nivå, vari ingår uppbyggnad av social motståndskraft i lokalsamhällen genom att samtidigt få igång ekonomisk verksamhet och skapa arbetstillfällen, liksom även med att ge stöd till övergångsregioner 35 . Verktyg för näringslivet och kurs- och utbildningsleverantörer kommer vidare att utvecklas för att stödja kompetensinventering och prognosverksamhet 36 .

EU:s lagstiftning måste ge rätt incitament för att industrin ska fortsätta fasa ut fossila bränslen och sträva efter att bli världsledande tekniskt och industriellt. Detta betyder att investeringar i utfasningen av fossila bränslen måste göras parallellt med investeringar i digitalisering och automatisering, så att EU också kan ta täten i denna viktiga tekniska kapplöpning. Trots en väntad snabb ökning av antalet rena fordon, särskilt elbilar, är prognosen, under förutsättning att ingen ny politik lanseras, att cirka 90 % av personbilarna på vägarna i EU 2030 fortfarande kommer att drivas enbart med en förbränningsmotor 37 . En balanserad och hållbar övergång kräver fortsatta investeringar för att öka fordonens bränsleeffektivitet, och framgångsrik marknadsföring av utsläppssnåla och utsläppsfria fordon. En sådan välavvägd omställning lämnar utrymme för fortsatta förbättringar av förbränningsmotorernas verkningsgrad, och kommer att ge den tid som behövs för utbyggnad av infrastruktur och för att fler väl fungerande rena fordon ska nå marknaden och bli prismässigt överkomliga för alla européer 38 .

Kommissionens förslag till normer för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar efter 2020 innehåller därför ett antal ambitiösa men samtidigt realistiska utsläppsminskningsmål för 2025 och 2030. Förslaget omfattar också ett kreditsystem baserat på ett riktmärke för andelen utsläppssnåla och utsläppsfria fordon, i stället för krav på någon särskild teknik med fasta kvoter. Det ger en tydlig och stark signal till dem som investerar i alternativa drivlinor och infrastruktur för alternativa bränslen med målsättningen att ge föregångare ett kraftigt incitament att investera mer i teknik med låga koldioxidutsläpp. En halvtidsöversyn av lagstiftningen kommer att göra det möjligt för kommissionen att bedöma effektiviteten i lagstiftningen och föreslå ändringar om det är lämpligt.

Kommissionen tycker att det är viktigt att utsläppssnåla och utsläppsfria fordon definieras teknikneutralt, så att man kan främja marknadsframgång för sådana utsläppssnåla och utsläppsfria fordon som har den bästa potentialen att minska utsläppen av koldioxid men även har den mycket viktiga bieffekten att leverera ren luft. Detta är en infallsvinkel som kommer att ge näringslivet ett stabilt regelverk och därmed tillräckligt med tid för att planera och samtidigt höja takten i sitt utbud av utsläppssnåla och utsläppsfria fordon på EU-marknaden, vilket blir till glädje och nytta för europeiska konsumenter och enskilda som får bättre livskvalitet tack vare renare luft i städerna.

Uppkopplade och automatiserade fordon har stor potential att minska trafikstockningar, koldioxidutsläpp, luftföroreningar och antalet dödsolyckor på våra vägar. Detta är fordon som redan är på väg in på EU:s marknad och som utgör ytterligare utmaningar och möjligheter för industrins konkurrenskraft. För att det ska gå att dra full nytta av storskaliga gränsöverskridande försök och forskning och finansieringsprogram på både EU- och medlemsstatsnivå måste vi säkerställa att den gränsöverskridande och EU-övergripande utbyggnaden och användningen av tekniken görs på ett samstämmigt och samordnat sätt. Förutom att stödja forskning och innovation på området fortsätter kommissionen att arbeta med alla anknytande politiska frågor och regleringsaspekter, vari även ingår att beakta rekommendationerna från högnivågruppen Gear2030 39 .

Eldriven rörlighet i stor skala och i hela Europa betyder att det antal batterier som behövs i EU kommer att öka kraftigt. Det är batterierna som är hjärtat i denna nya industriella revolution och en viktig pådrivande faktor i övergången till rena transporter. Att batterierna utvecklas och produceras är ett strategiskt moment i den pågående övergången till rena transporter och ren energi.

Förslaget om koldioxidnormer för personbilar och lätta lastbilar, inbegripet kreditsystemet för utsläppssnåla och utsläppsfria fordon, kommer att skapa eftersträvad klarhet och förutsägbarhet om takten i utbyggnaden i EU fram till 2030 och samtidigt ge konsumenterna enklare tillgång till billiga renare former av rörlighet. Information från biltillverkarna om tidpunkt för lansering och ambitionsnivå för de nya elfordon som kommer att släppas på marknaden inom de närmaste åren bekräftar den väntade rusningen efter batterier. Sett ur ett industriellt perspektiv kommer ökningen i efterfrågan att kräva stora investeringar i värdekedjor för batterier fram till 2025, bl.a. en gigantisk ökning av tillverkningen av battericeller. Vi står därmed inför ett tydligt tillfälle för Europa, som kan locka investeringar i värdekedjan till EU.

Europa behöver därför snarast ta beslutsamma steg mot att bygga upp en fullständig värdekedja för utveckling och tillverkning av avancerade batterier i EU. Den bör omfatta alla delar av batteriernas livscykel, även återanvändning eller återvinning och effektivare användning av resurser och råvaror. Det kommer också att bli viktigt att gå snabbt från forskning till provning och demonstration av avancerad EU-teknik för battericellstillverkning. Europeiska företag har den expertis och kapacitet som behövs för att göra Europa till den ledande kontinenten för elrörlighet och för nästa generations batterier. Detta kan uppnås genom att man skapar ett EU- och sektorsövergripande ekosystem för batterier som kan omsätta tekniskt ledarskap i moderna och konkurrenskraftiga kundspecifika batterisystem tillverkade i Europa.

På grund av att det brådskar med investeringar kan detta inte göras på ett splittrat sätt. Det behövs en EU-omfattande strategi. Med tanke på hur snabbt de globala konkurrensförhållandena förändras bör strategin inte inriktas på ett enda projekt eller en enda teknik, utan på att främja och samordna industriledda projekt i hela leveranskedjan för batterier med hjälp av gemensamma ansträngningar att samla expertis och finansiella resurser på området. En europeisk batteristrategi måste omfatta mycket mer än fordonsbatterier med anledning av de många beröringspunkterna med hela de europeiska rörlighets- och energisystemen, och den måste omfatta ännu mer med anledning av de tydliga konsekvenserna för EU:s strategier för industripolitik och cirkulär ekonomi, liksom för EU:s ekonomiska partnerskap med tredjeländer, särskilt Afrika med hänsyn till råvaror 41 .

För att snabbstarta konkreta projekt kommer kommissionen att anslå 200 miljoner euro direkt till forskning och innovation om batterier inom Horisont 2020 (arbetsprogrammet 2018–2020) utöver de 150 miljoner euro som redan har anslagits. Dessutom kan både Europeiska fonden för strategiska investeringar och sådana skräddarskydda finansinstrument som energidemonstrationsprojektet InnovFin erbjuda attraktiva finansieringsvillkor för industriprojekt genom Europeiska investeringsbanken 42 .

Kommissionen har ett nära samarbete med ledande EU-aktörer i näringslivet och med medlemsstaterna 43 , och den kommer att återkomma till dessa frågor vid branschdagarna i februari 2018. EU:s näringsliv och innovationsinstanser kommer att vara drivande i processen och arbeta nära tillsammans med kommissionen, Europeiska investeringsbanken och involverade medlemsstater för att skapa en konkurrenskraftig och lönsam utvecklings- och tillverkningskedja, erövra rejäla marknadsandelar och främja sysselsättning, tillväxt och investeringar i Europa. Kommissionen har dessutom olika instrument till sitt förfogande för att underlätta gemensamma investeringar och samarbete mellan privata och offentliga aktörer längs värdekedjan samt en noggrant angiven ram för statligt stöd till sådana åtgärder 44 .

5.    Slutsats

Det andra paketet med förslag inom Europa på väg-initiativet siktar på att säkerställa att de bästa utsläppssnåla och utsläppsfria, uppkopplade och automatiserade rörlighets-, utrustnings- och fordonslösningarna utvecklas, bjuds ut och tillverkas i EU, och att vi har den modernaste stödinfrastrukturen på plats. Samtidigt bidrar detta till att ge allmänheten en renare miljö och bättre livskvalitet, särskilt genom bättre luft och minskad trängsel i städerna. Åtgärder som föreslås i paketet bidrar också till att återvinna konsumenternas förtroende.

Paketet omfattar därmed en blandning av åtgärder på tillgångs- och efterfrågesidan för att styra EU mot utsläppssnål rörlighet och stärka konkurrenskraften i EU:s industriella ekosystem för fordon och rörlighet. Paketet innehåller tydliga rekommendationer till medlemsstaterna att täppa till befintliga luckor i infrastrukturen och angripa kända infrastrukturbehov, liksom anvisningar för hur man vid behov kan mobilisera finansiering på EU-nivå. Det kommer således att ge större politisk och rättslig säkerhet och skapa lika villkor.

Paketet bygger också på många av kommissionens andra strategiska arbetsområden, vilka bl.a. syftar till fler laddstationer i bostäder, offentliga byggnader och parkeringar 45 , till att hjälpa företag och konsumenter i EU att växla till en starkare och cirkulärare ekonomi med hållbarare resursanvändning 46 och stötta arbetsmarknadernas motståndskraft och konkurrenskraft. Det riktar sig till alla européer: allmänhet, arbetstagare och konsumenter. Det kommer att lyfta Europas konkurrenskraft och leda till konkreta förbättringar, både för den inre marknaden, för medlemsstaterna på nationell och regional nivå och för städerna.

Kommissionen uppmanar alla berörda parter att samverka för att snabbt anta och genomföra dessa olika förslag och åtgärder, så att fördelarna för EU:s näringsliv, företag, arbetstagare och allmänhet kan bli så stora som möjligt och bli verklighet så snart som möjligt.

Kommissionen kommer att lägga fram det tredje och sista Europa på väg-paketet under första halvåret 2018. Det kommer att innehålla förslag om normer för koldioxidutsläpp från lastbilar, uppföljning till de rekommendationer från högnivågruppen Gear2030 47 som antogs den 18 oktober 2017, åtgärder på området för samverkande, uppkopplade och automatiserade fordons- och rörlighetslösningar samt förslag för att underlätta e-dokumentation för transporter och för att förbättra trafiksäkerheten i EU. 

(1)

   Talet om tillståndet i Europeiska unionen 2016 av ordförande Juncker den 14 september 2016. Europeiska rådets slutsatser, 24 oktober 2014.

(2)

   COM(2017) 479.

(3)

   Eurostats arbetskraftsundersökning, uppgifter från 2016, för Nace H: Transport och magasinering.

(4)

   Eurostat, Nationalräkenskaperna, uppgifter från 2014, för Nace H: Transport och magasinering.

(5)

   Alla uppgifter är hämtade ur arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2017) 177.

(6)

   Nästan tre gånger så många människor i EU går bort i förtid på grund av transportrelaterade föroreningar än de som omkommer i trafikolyckor, medan miljontals drabbas av livslånga luftvägssjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar. https://www.eea.europa.eu//publications/air-quality-in-europe-2016 ; http://ec.europa.eu/transport/facts-fundings/scoreboard/compare/people/road-fatalities_en  

(7)

   COM(2015) 80.

(8)

   COM(2016) 501.

(9)

   COM(2017) 283.

(10)

   COM(2017) 479.

(11)

   Paketet bygger på många av Europeiska kommissionens andra strategiska insatsområden, t.ex. investeringsplanen för Europa, kapitalmarknadsunionen, digitala inre marknaden, europeiska pelaren för sociala rättigheter och kompetensagendan, klimatpolitiken samt den cirkulära ekonomin.

(12)

   COM(2017) 479.

(13)

   COM(2016) 482.

(14)

   Ricardo-AEA och TEPR (2015), Evaluation of Regulations 443/2009 and 510/2011: https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/transport/vehicles/docs/evaluation_ldv_co2_regs_en.pdf

(15)

   COM(2017) 648.

(16)

   COM(2017) 647.

(17)

   COM(2016) 501.

(18)

   COM(2016) 31. Dessutom har nya provningsmetoder införts på EU-nivå för att mäta utsläppen från personbilar både under verklig körning och i laboratoriemiljö, och de gäller för nya fordonstyper från september 2017.

(19)

   COM(2017) 650.

(20)

   Direktiv 2014/94.

(21)

   – Jag har en vision av hur en pendlare laddar sin elbil längs motorvägen på samma sätt som vi tankar i dag, sa Jean-Claude Juncker i ett tal i Europaparlamentet i november 2014.

(22)

   Enbart för att fram till 2025 utrusta det transeuropeiska transportnätets stomnätskorridorer med basinfrastruktur för alla alternativa bränslen krävs det 1,5 miljarder euro. Investeringsbehovet är mycket större för hela transportnätet.

(23)

    https://ec.europa.eu/commission/priorities/jobs-growth-and-investment/investment-plan-europe-juncker-plan_en  

(24)

   COM(2017) 652.

(25)

   Kommissionen ställer i dag 350 miljoner euro till förfogande från budgeten för Fonden för ett sammanlänkat Europa – transport, vilket torde kunna generera upp till 1,7 miljarder euro totalt i investeringar från bl.a. Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska investeringsbanken samt offentliga och privata banker inom ramen för FSE – blandad finansiering. Upp till 450 miljoner euro kommer att göras tillgängliga från NER 300-programmets ej utbetalade intäkter genom Fonden för ett sammanlänkat Europa – skuldinstrument, som förvaltas av Europeiska investeringsbanken. Mer information finns på: https://ec.europa.eu/clima/policies/lowcarbon/ner300_en

(26)

   Omkring 70 miljarder euro i sammanhållningsfonder och europeiska regional- och strukturfonder har avsatts för att göra EU:s transportsystem effektivare, miljövänligare och koldioxidsnålare.

(27)

De yttersta randområdena skulle kunna tjäna som försöksområden för rena och alternativa lösningar. Se COM(2017) 623.

(28)

   COM(2017) 653.

(29)

    https://green-driving.jrc.ec.europa.eu/

(30)

   Se rapporten från Gear2030: http://ec.europa.eu/growth/content/high-level-group-gear-2030-report-on-automotive-competitiveness-and-sustainability_en

(31)

   COM(2017) 479.

(32)

   COM(2016) 381.

(33)

   Strategin för branschverksamhet körs på försök i sex sektorer, bl.a. fordonssektorn: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&intPageId=4320&langId=en

(34)

    http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/node_en

(35)

   COM(2017) 376.

(36)

    http://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en

(37)

   SWD(2017) 650.

(38)

   ”Vid 2024 kommer kostnaden för att köra en elbil i fyra år att vara samma som för en bensinbil.” Se undersökningen av BEUC: http://www.beuc.eu/publications/beuc-x-2016-122_low_carbon_cars_in_the_2020s-brochure.pdf

(39)

   Se också rapporten från Gear2030.

(40)

   GFC vetenskapligt och strategiskt stöd, EU competitiveness in Advanced Li-ion Batteries for E-mobility and Stationary Storage Applications – Opportunities and Actions, september 2017.

(41)

   COM(2014) 297.

(42)

    http://www.eib.org/products/blending/innovfin/products/energy-demo-projects.htm  

(43)

   Högnivåmöte om utveckling och produktion av batterier i Europa, 11 oktober 2017, http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-17-3861_en.htm

(44)

   EUT C 188, 20.6.2014, s. 4.

(45)

   COM(2016) 860.

(46)

    https://ec.europa.eu/commission/priorities/jobs-growth-and-investment/towards-circular-economy_sv  

(47)

   Rapport från Gear2030, oktober 2017.