EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.11.2016

COM(2016) 759 final

2016/0375(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om styrningen av energiunionen

och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU,
direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2016) 394 final}
{SWD(2016) 395 final}
{SWD(2016) 396 final}
{SWD(2016) 397 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Konsekvensbedömning

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Grundläggande rättigheter

4. BUDGETKONSEKVENSER

Huvudsyftet med detta förslag är att rationalisera planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheterna och upprätta en styrningsmekanism. Medlemsstaterna skulle vara tvungna att lägga fram integrerade planer och rapporter till kommissionen med jämna mellanrum. På grundval av den information som medlemsstaterna lämnat bör kommissionen utarbeta de nödvändiga övervakningsrapporterna. Tjänstemän, tillfälligt anställda eller extern personal som arbetar inom politikområdena för energi- och klimatpolitiska åtgärder kommer att tilldelas för att utföra kommissionens uppgifter inom ramen för de nuvarande utsikterna för kommissionens totala personalresurser. Vad gäller Europeiska miljöbyrån begärs en infasning av ytterligare kontraktsanställda (högst 3 år 2020) utöver den befintliga personalplaneringen för EES.

Kostnaderna för GD Energis och GD Klimatpolitiks genomförande av den föreslagna förordningen – vilka beskrivs närmare i den bifogade finansieringsöversikten – kommer att föras upp under den nuvarande planerade finansieringsramen för budgetposterna i fråga fram till 2020. De ekonomiska resurser som behövs för Europeiska miljöbyrån kommer att utgöra ytterligare resurser i förhållande till de ursprungliga anslagen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel 6 i förslaget till förordning fastställer krav för medlemsstaternas och unionens inventeringssystem för växthusgasutsläpp, politiska strategier, åtgärder och prognoser. Införandet av sådana system krävs internationellt. De kommer också att stödja genomförandet av nationella planer vad gäller dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”.

Detta kapitel anger också den rättsliga grunden för inrättandet av register på unions- och medlemsstatsnivå i syfte att ta hänsyn till de nationellt fastställda bidragen och möjliggör användning av internationellt överförda riskbegränsande resultat enligt artiklarna 4.13 och 6 i Parisavtalet.

Kapitel sju i förslaget till förordning fastställer mekanismerna och principerna för samarbete och stöd mellan medlemsstaterna och unionen. I kapitlet fastställs också Europeiska miljöbyråns roll när det gäller att vid behov bistå kommissionen i övervaknings- och rapporteringsarbetet enligt denna förordning.

Kapitel 8 i förslaget till förordning fastställer de nödvändiga bestämmelserna för delegering av vissa befogenheter till kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter i noggrant avgränsade situationer.

Genom kapitel nio i förslaget till förordningen inrättas en energiunionskommitté (en granskningskommitté enligt förordning (EU) nr 182/2011) och fastställs bestämmelser om en översyn av förordningen år 2026, upphävanden och ändringar av andra EU-rättsakter för att säkerställa samstämmighet samt föreskrivs bestämmelser om övergångsåtgärder och ikraftträdande.

2016/0375 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om styrningen av energiunionen

och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU,
direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 192.1 och 194.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

[med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 11 ,]

[med beaktande av Regionkommitténs yttrande 12 ,]

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1)I denna förordning fastställs den nödvändiga rättsliga grunden för ett tillförlitligt och transparent styrningssystem som säkerställer uppnåendet av målen för energiunionen genom kompletterande, konsekventa och ambitiösa insatser från unionens och dess medlemsstaters sida samtidigt som det främjar unionens principer om bättre lagstiftning.

2)Den europeiska energiunionen bör omfatta fem nyckeldimensioner: trygg energiförsörjning, den inre energimarknaden, energieffektivitet, minskade koldioxidutsläpp, forskning, innovation och konkurrenskraft.

3)Målet för en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge unionens konsumenter – både hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris, vilket kräver en grundläggande omvandling av Europas energisystem. Detta mål kan endast uppnås genom samordnade åtgärder, som omfattar både lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå och på nationell nivå.

4)Kommissionens förslag har utarbetats parallellt med och antas tillsammans med en rad sektorsspecifika initiativ inom energipolitiken, särskilt i fråga om förnybar energi, energieffektivitet och marknadsutformning. Dessa initiativ utgör ett paket där temat är energieffektivitet i första rummet, unionens globala ledarskap inom förnybar energi och skäliga villkor för energikonsumenterna.

5)Europeiska rådet enades den 24 oktober 2014 om unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 baserad på fyra centrala mål: att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 %, att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % med siktet inställt på en nivå om 30 %, att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar samt ett elsammanlänkningsmål på 15 %. Det preciseras att målet för förnybar energi är bindande på unionsnivå och att det kommer att uppnås genom bidrag från medlemsstaterna, vilka styrs av behovet av att gemensamt uppnå unionsmålet.

6)Det bindande målet att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med 40 % till 2030 jämfört med 1990 godkändes formellt som planerat nationellt fastställt bidrag för unionen och dess medlemsstater till Parisavtalet vid miljörådets möte den 6 mars 2015. Parisavtalet ratificerades av unionen den 5 oktober 2016 13 och trädde i kraft den 4 november 2016. Det ersätter synsättet i Kyotoprotokollet från 1997, som inte kommer att förlängas efter 2020. Därför bör unionens system för att övervaka och rapportera utsläpp och upptag uppdateras mot bakgrund av detta.

7)Den 24 oktober 2014 14 konstaterade Europeiska rådet även att en tillförlitlig och transparent styrning, utan någon onödig administrativ börda, bör utvecklas för att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, med nödvändig flexibilitet för medlemsstaterna och med full respekt för deras frihet att besluta om sin energimix. Europeiska rådet framhöll att detta styrningssystem bör bygga vidare på befintliga byggstenar, t.ex. nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet samt behovet av att rationalisera och sammanföra separata planerings- och rapporteringskomponenter. Rådet enades också om att förstärka konsumenternas roll och rättigheter, insynen och förutsebarheten för investerare, bl.a. genom systematisk övervakning av nyckelindikatorer för ett tryggt, konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem till ett överkomligt pris och att underlätta samordning av nationella energipolitiska strategier och främja regionalt samarbete mellan medlemsstaterna.

8)Kommissionens strategi för energiunionen av den 25 februari 2015 fastställer behovet av en integrerad förvaltning för att säkerställa att de energirelaterade åtgärderna på europeisk, regional, nationell och lokal nivå bidrar till energiunionens mål och därmed utvidgar styrningens räckvidd – utöver den klimat- och energipolitiska ramen för 2030 – till att omfatta samtliga fem dimensioner av energiunionen.

9)I sitt meddelande om rapporten om tillståndet i energiunionen av den 18 november 2015 15 preciserade kommissionen att integrerade nationella energi- och klimatplaner, som omfattar alla de fem dimensionerna av energiunionen, är nödvändiga verktyg för en mer strategisk energi- och klimatpolitisk planering. Som en del av rapporten om tillståndet i energiunionen gav kommissionens vägledning till medlemsstaterna om integrerade nationella energi- och klimatplaner en grund för medlemsstaterna att börja utarbeta nationella planer för perioden 2021–2030 och fastställde de viktigaste pelarna i styrningsprocessen. I rapporten om tillståndet i energiunionen preciserades också att styrningen bör förankras i lagstiftning.

10)I slutsatserna från rådets möte av den 26 november 2015 16 erkändes att styrningen av energiunionen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för ett effektivt och ändamålsenligt byggande av energiunionen och för uppnåendet av målen för denna. I slutsatserna framhölls att styrningssystemet bör baseras på principerna om integrerad strategisk planering och rapportering om genomförandet av klimat- och energipolitiska strategier och samordning mellan aktörer som ansvarar för klimat- och energipolitik, på unionsnivå eller på regional och nationell nivå. Det betonades också att styrningen bör säkerställa att de överenskomna energi- och klimatmålen för 2030 uppnås, och att styrningen ska omfatta övervakning av unionens gemensamma framsteg mot uppnåendet av de politiska mål som omfattar de fem dimensionerna av energiunionen.

11)I Europaparlamentets resolution ”På väg mot en europeisk energiunion” av den 15 december 2015 17 efterlystes en ram för styrning av energiunionen som är ambitiös, tillförlitlig, öppen, demokratisk och låter Europaparlamentet delta fullt ut och som säkerställer att klimat- och energimålen för 2030 uppnås.

12)Därför bör det viktigaste målet för styrningen av energiunionen vara att göra det möjligt att uppnå målen för energiunionen, särskilt målen i den klimat- och energipolitiska ramen för 2030. Därför är den här förordningen kopplad till sektorsspecifik lagstiftning om genomförande av de energi- och klimatpolitiska målen för 2030. Medlemsstaterna behöver handlingsutrymme för att kunna välja den politik som bäst passar deras nationella energimix och preferenser, men detta handlingsutrymme bör vara förenligt med ytterligare marknadsintegrering, ökad konkurrens, uppnående av unionens klimat- och energimål och en successiv övergång till en koldioxidsnål ekonomi.

13)Övergången till en koldioxidsnål ekonomi kräver förändringar i investeringsbeteendet och incitament över hela det politiska spektret. En minskning av växthusgasutsläppen kräver ökad effektivitet och innovation inom den europeiska ekonomin och framför allt bör en minskning av utsläppen också leda till förbättringar av luftkvaliteten.

14)Eftersom växthusgaser och luftföroreningar till stor del härrör från gemensamma källor, kan en politik som är utformad för att minska utsläppen av växthusgaser få positiva bieffekter på luftkvaliteten som kan kompensera en del av eller alla kostnader på kort sikt för att begränsa växthusgasutsläppen. Eftersom data som rapporterats enligt direktiv 2001/81/EG 18 utgör ett viktigt underlag för sammanställningen av inventeringen av växthusgaser och de nationella planerna, bör vikten av insamling och rapportering av data som är enhetliga för både direktiv 2001/81/EG och inventeringen av växthusgaser erkännas.

15)Erfarenheterna av genomförandet av förordning (EU) nr 525/2013 19 visar på behovet av synergier och samstämmighet med rapporteringen enligt andra rättsinstrument, särskilt direktiv 2003/87/EG 20 , förordning (EG) nr 166/2006 21 , förordning (EG) nr 517/2014 22 och förordning (EG) nr 1099/2008 23 . Användningen av enhetliga data för att rapportera om utsläpp av växthusgaser är nödvändig för att säkerställa kvaliteten på utsläppsrapporteringen.

16)I linje med kommissionens starka engagemang för bättre lagstiftning bör styrningen av energiunionen leda till en betydande minskning av den administrativa bördan för medlemsstaterna, kommissionen och andra unionsinstitutioner och bör bidra till att säkra enhetlighet och ändamålsenlighet hos politik och åtgärder på unionsnivå och nationell nivå med beaktande av omvandlingen av energisystemet i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi.

17)Uppnåendet av energiunionens mål bör säkerställas genom en kombination av unionsinitiativ och samstämmiga nationella strategier som anges i integrerade nationella energi- och klimatplaner. Sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet fastställer planeringskrav som har varit användbara verktyg för att driva på en förändring på nationell nivå. Införandet av dem vid olika tidpunkter har lett till dubbelarbete och otillräcklig hänsyn till synergier och kopplingar mellan olika politikområden. Den nuvarande separata planeringen, rapporteringen och övervakningen på klimat- och energiområdena bör därför i möjligaste mån rationaliseras och integreras.

18)De integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör omfatta tioårsperioder och ge en översikt över det nuvarande energisystemet och det energipolitiska läget. De bör ange nationella mål för var och en av de fem centrala dimensionerna av energiunionen och motsvarande politiska strategier och åtgärder för att nå dessa mål och de bör ha en analytisk grund. I de nationella planerna för den första perioden från 2021 till 2030 bör ägnas särskild uppmärksamhet åt målen för 2030 i fråga om minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och elsammanlänkning. Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att de nationella planerna är förenliga med och bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

19)En obligatorisk mall för de nationella planerna bör fastställas för att säkerställa att samtliga nationella planer är tillräckligt omfattande och för att underlätta jämförelse och sammanläggning av nationella planer, samtidigt som man garanterar tillräcklig flexibilitet för medlemsstaterna att fastställa detaljer i nationella planer som tar hänsyn till nationella prioriteringar och särdrag.

20)Genomförandet av politiska strategier och åtgärder på energi- och klimatområdena har en inverkan på miljön. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges faktiska möjligheter att delta och rådfrågas om utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, i tillämpliga fall i överensstämmelse med bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG 24 och FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen). Medlemsstaterna bör också säkerställa att arbetsmarknadens parter medverkar i utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna.

21)Regionalt samarbete är avgörande för att säkerställa ett effektivt uppnående av målen för energiunionen. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter på andra medlemsstaternas planer innan de färdigställs för att undvika inkonsekvenser och eventuella negativa effekter på andra medlemsstater och säkerställa att gemensamma mål uppnås tillsammans. Regionalt samarbete när nationella planer utarbetas och färdigställs samt genomförs i ett senare skede bör vara väsentligt för att förbättra åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet och främja marknadsintegration och trygg energiförsörjning.

22)De nationella planerna bör vara stabila för att säkerställa transparens och förutsägbarhet i de nationella politiska strategierna och åtgärderna, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet. Uppdateringar av nationella planer bör dock planeras in en gång under den tioårsperiod som omfattas för att ge medlemsstaterna möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter. Vad gäller de planer som omfattar perioden 2021–2030 bör medlemsstaterna vara i stånd att uppdatera sina planer år 2024. Mål och bidrag bör endast ändras för att spegla en högre övergripande ambitionsnivå, särskilt vad gäller energi- och klimatmålen för 2030. Som en del av uppdateringarna bör medlemsstaterna bemöda sig om att mildra eventuella negativa miljöeffekter som framkommer i samband med den integrerade rapporteringen.

23)Stabila långsiktiga strategier för låga utsläpp är avgörande som bidrag till ekonomisk omvandling, sysselsättning, tillväxt och uppnåendet av övergripande mål för hållbar utveckling samt för att på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt uppnå det långsiktiga mål som fastställdes i Parisavtalet. Dessutom uppmanas parterna i Parisavtalet att senast 2020 meddela sina långsiktiga utvecklingsstrategier för låga utsläpp av växthusgaser.

24)Liksom när det gäller planering anger sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet rapporteringskrav, varav många har varit användbara verktyg för att åstadkomma en förändring på nationell nivå, men dessa krav har införts vid olika tidpunkter, vilket har lett till överlappningar och bristande hänsyn till synergier och samspel mellan politikområden, som t.ex. minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och marknadsintegration. För att hitta rätt balans mellan behovet av att säkerställa en lämplig uppföljning av genomförandet av de nationella planerna och behovet av att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna därför upprätta tvååriga lägesrapporter om genomförandet av planerna och annan utveckling av energisystemet. Viss rapportering skulle dock fortfarande vara nödvändig på årsnivå, särskilt när det gäller rapporteringskrav på klimatområdet som följer av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och unionsförordningar.

25)Medlemsstaternas integrerade lägesrapporter bör återspegla beståndsdelarna i mallen för de nationella planerna. En mall för de integrerade lägesrapporterna bör anges i detalj i senare genomförandeakt(er) på grund av deras tekniska karaktär och det faktum att de första lägesrapporterna ska lämnas in år 2021. Lägesrapporterna bör genomföras för att säkerställa transparens gentemot unionen, andra medlemsstater och marknadsaktörer inklusive konsumenter. De bör vara uttömmande och omfatta de fem dimensionerna av energiunionen och, för den första perioden, samtidigt lägga tonvikten på områden som omfattas av målen i klimat- och energiramen för 2030.

26)Enligt UNFCCC ska unionen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och till partskonferensen rapportera nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser genom användning av jämförbara metoder som partskonferensen enats om. Växthusgasinventeringarna är avgörande för att möjliggöra uppföljning av framsteg med genomförandet av dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp” och för att bedöma efterlevnaden av lagstiftningen på klimatområdet, särskilt förordning [OP: Rättsakt nummer XXX om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen] 25 (”förordning [ ] [ESR]”) och förordning [OP: rättsakt nummer XXX om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen] (”förordning [ ] [LULUCF]”) 26 .

27)Beslut 1/CP.16, antaget av partskonferensen för UNFCCC, föreskriver att nationella arrangemang införs för uppskattning av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser. Den här förordningen bör göra det möjligt att införa sådana nationella arrangemang.

28)Erfarenheterna från genomförandet av förordning (EU) nr 525/2013 har visat vikten av att information är transparent, tillförlitlig, konsekvent, fullständig och jämförbar. Utifrån dessa erfarenheter bör den här förordningen säkerställa att medlemsstaterna rapporterar om sina politiska strategier och åtgärder och prognoser som en nyckelkomponent i lägesrapporterna. Informationen i dessa rapporter bör vara väsentlig för att påvisa att åtaganden enligt förordning [ ] [ESR] genomförs snabbt. Drift och kontinuerlig förbättring av system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer för rapportering bör väsentligt bidra till en fortlöpande förstärkning av den information som är nödvändig för att registrera framsteg med dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”.

29)Denna förordning bör säkerställa att medlemsstaterna rapporterar om anpassning till klimatförändringen och att ekonomiskt, tekniskt och kapacitetsuppbyggande stöd ges till utvecklingsländer, vilket underlättar genomförandet av unionens åtaganden enligt UNFCCC och Parisavtalet. Dessutom är information om nationella anpassningsåtgärder och nationellt stöd också viktigt i samband med de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, framför allt vad gäller anpassning till de negativa effekter av klimatförändringen som hänger samman med trygg energiförsörjning för unionen, t.ex. tillgången till kylvatten för kraftverk och tillgången på biomassa för energiändamål, och relevant information om stöd till den externa dimensionen av energiunionen.

30)För att begränsa den administrativa bördan för medlemsstaterna och kommissionen bör kommissionen inrätta en rapporteringsplattform på nätet för att underlätta kommunikation och främja samarbete. Detta bör säkerställa att rapporter lämnas in punktligt och öka transparensen kring den nationella rapporteringen. Plattformen för e-rapportering bör komplettera, bygga vidare på och dra nytta av befintliga rapporteringsprocesser, databaser och elektroniska hjälpmedel, t.ex. de som används av Europeiska miljöbyrån (EEA), Eurostat (ESTAT), Gemensamma forskningscentret (GFC), och lärdomarna från unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS).

31)Vad gäller uppgifter som ska lämnas till kommissionen genom nationell planering och rapportering, bör information från medlemsstaterna inte upprepa uppgifter och statistik som redan har gjorts tillgängliga via Eurostat inom ramen för förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik 27 , som har samma form som enligt planerings- och rapporteringskraven i denna förordning och som fortfarande finns tillgängliga från Eurostat med samma värden. Där så är tidsmässigt möjligt och relevant, bör rapporterade uppgifter och prognoser som lämnats i de nationella energi- och klimatplanerna bygga vidare på och stämma överens med Eurostats uppgifter och den metod som används för rapportering av unionsstatistik i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

32)Det kommer att vara av avgörande betydelse för kommissionen att kunna utvärdera utkast till nationella planer och genomförandet av anmälda nationella planer genom lägesrapporter med tanke på ett gemensamt uppnående av målen för strategin för energiunionen, särskilt under den första perioden med avseende på unionens energi- och klimatpolitiska mål för 2030 och nationella bidrag till dessa mål. En sådan utvärdering bör genomföras vartannat år, och på årsbasis endast vid behov, och bör konsolideras i kommissionens rapporter om tillståndet i energiunionen.

33)Luftfarten inverkar på det globala klimatet till följd av sina koldioxidutsläpp, samt även till följd av andra utsläpp som t.ex. utsläpp av kväveoxider, och till följd av mekanismer såsom ökad bildning av cirrusmoln. Mot bakgrund av den snabbt ökande vetenskapliga förståelsen för denna inverkan föreskrivs redan en uppdaterad utvärdering av luftfartens icke koldioxidrelaterade inverkan på det globala klimatet i förordning (EU) nr 525/2013. De modeller som används i detta hänseende bör anpassas till den vetenskapliga utvecklingen. Kommissionen kan utifrån sin bedömning av sådana effekter överväga relevanta åtgärdsalternativ för att hantera dem.

34)För att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaternas och unionens politiska strategier och målen för energiunionen bör en fortlöpande dialog föras mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vid behov bör kommissionen lägga fram rekommendationer till medlemsstaterna, bl.a. om ambitionsnivån i de nationella planerna, om det därpå följande genomförandet av politiska strategier och åtgärder i de anmälda nationella planerna och om andra nationella politiska strategier och åtgärder av betydelse för genomförandet av energiunionen. Medlemsstaterna bör ta största möjliga hänsyn till sådana rekommendationer och i senare lägesrapporter förklara hur de har genomförts.

35)Om ambitionsnivån i integrerade nationella energi- och klimatplaner eller uppdateringar av dessa är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, för den första perioden, särskilt vad gäller målen för förnybar energi och energieffektivitet för 2030, bör kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa ett gemensamt uppnående av dessa mål (och därmed minska en eventuell skillnad i ambitionsnivå). Om unionens framsteg inte är tillräckliga för att målen ska kunna nås får kommissionen, utöver att utfärda rekommendationer, också vidta åtgärder på unionsnivå eller kräva ytterligare åtgärder från medlemsstaterna för att säkerställa att målen nås (och därmed överbrygga en eventuell skillnad mellan ambition och resultat). Sådana åtgärder bör beakta ambitiösa tidiga bidrag från medlemsstaterna till målen för förnybara energikällor och energieffektivitet för 2030 i deras gemensamma insatser för att nå de uppställda målen. På området förnybar energi kan sådana åtgärder även omfatta ekonomiska bidrag från medlemsstaterna till en finansieringsplattform som förvaltas av kommissionen och som kan användas för att bidra till projekt för förnybar energi i hela unionen. Rekommendationer och åtgärder på området förnybar energi bör beakta ambitiösa tidiga bidrag från medlemsstaterna för att gemensamt uppnå unionens mål för 2030. Medlemsstaternas nationella mål för förnybar energi för 2020 bör tjäna som referensandelar förnybar energi från 2021 och framåt. På området energieffektivitet kan ytterligare åtgärder i synnerhet syfta till att förbättra energieffektiviteten hos produkter, byggnader och transporter.

36)Unionen och medlemsstaterna bör sträva mot att tillhandahålla så aktuell information som möjligt om sina utsläpp och upptag av växthusgaser. Denna förordning bör göra det möjligt att ta fram sådana uppskattningar på kortast möjliga tid med hjälp av statistisk och annan information, såsom, vid behov, rymdbaserade uppgifter från programmet för Global övervakning för miljö och säkerhet och andra satellitsystem.

37)Enligt förordning [ ] [ESR] kommer tillvägagångssättet med en årlig åtagandecykel i enlighet med beslut 406/2009/EG 28 att fortsätta. Detta kräver en omfattande granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar för att möjliggöra en utvärdering av överensstämmelse och tillämpning av korrigerande åtgärder, om så är nödvändigt. Det krävs en granskningsprocess på unionsnivå av de växthusgasinventeringar som lämnas in av medlemsstaterna för att säkerställa att efterlevnaden av förordning [ ] [ESR] utvärderas på ett snabbt, trovärdigt, konsekvent och transparent sätt.

38)Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa ett nära samarbete om alla frågor som rör genomförandet av energiunionen och denna förordning, i nära samarbete med Europaparlamentet. Vid behov bör kommissionen bistå medlemsstaterna vid genomförandet av denna förordning, särskilt med avseende på inrättandet av nationella planer och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad.

39)Medlemsstaterna bör säkerställa att integrerade nationella energi- och klimatplaner beaktar de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

40)Europeiska miljöbyrån bör vid behov och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen med bedömning, övervakning och rapportering.

41)Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör delegeras till kommissionen för att ändra de allmänna ramarna för integrerade nationella energi- och klimatplaner (mall), inrätta en finansieringsplattform som medlemsstaterna kan bidra till om unionens väg mot sitt mål för förnybar energi för 2030 inte nås gemensamt, beakta ändringar i de globala uppvärmningspotentialerna och internationellt godkända inventeringsriktlinjer, fastställa krav på omfattningen av unionens inventeringssystem och upprätta register enligt artikel 33. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter. Om så krävs bör kommissionen också ta hänsyn till beslut som antagits enligt UNFCCC och Parisavtalet.

42)För att garantera enhetliga villkor för genomförandet av artiklarna 15.3, 17.4, 23.6, 31.3 och 31.4 samt 32.3 i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

43)Kommissionen bör i sina uppgifter enligt denna förordning biträdas av en energiunionskommitté vid förberedelsen av genomförandeakter. Den bör där så är lämpligt ersätta kommittén för klimatförändringar och andra kommittéer, och åta sig deras uppdrag.

44)Kommissionen bör granska genomförandet av denna förordning år 2026 och vid behov lägga fram ändringsförslag för att säkerställa att förordningen genomförs korrekt och att dess mål uppnås. Översynen bör, om så är nödvändigt, ta hänsyn till föränderliga omständigheter och resultaten av den övergripande inventeringen av Parisavtalet.

45)Denna förordning integrerar, ändrar, ersätter och upphäver vissa planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter som för närvarande ingår i den sektorsspecifika unionslagstiftningen på energi- och klimatområdet för att säkerställa en effektiv och integrerad strategi när det gäller de viktigaste planerings-, rapporterings- och övervakningskomponenterna. Direktiven 94/22/EG 29 , 98/70/EG 30 , 2009/31/EG 31 , förordningarna (EG) nr 663/2009 32 , (EG) nr 715/2009 33 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG 34 , rådets direktiv 2009/119/EG 35 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU 36 , 2012/27/EU 37 , 2013/30/EU 38 och rådets direktiv (EU) 2015/652 39 bör därför ändras i enlighet med detta.

46)Denna förordning omfattar också alla bestämmelser i förordning (EU) nr 525/2013. Förordning (EU) nr 525/2013 bör därför upphöra att gälla från och med den 1 januari 2021. För att säkerställa att genomförandet av beslut nr 406/2009/EG fortsätter i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013 och att vissa aspekter som är kopplade till genomförandet av Kyotoprotokollet fortfarande omfattas av lagstiftning, är det dock nödvändigt att vissa bestämmelser fortsätter att gälla efter detta datum.

47)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand och dessa mål därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen som anges i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 
Syfte och tillämpningsområde

1.    Genom denna förordning inrättas en styrningsmekanism för att

(a)genomföra strategier och åtgärder som är utformade för att uppnå målen för energiunionen, och vad gäller den första tioårsperioden 2021–2030 särskilt EU:s energi- och klimatmål för 2030,

(b)säkerställa att de uppgifter som unionen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet och Parisavtalets sekretariat inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga.

Styrningsmekanismen ska bygga på integrerade nationella energi- och klimatplaner som omfattar tioårsperioder som börjar löpa 2021–2030, motsvarande integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporter från medlemsstaterna och integrerade övervakningsarrangemang vidtagna av Europeiska kommissionen. Den ska fastställa en strukturerad, iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna med tanke på färdigställandet av de nationella planerna och det senare genomförandet av dessa, även vad gäller regionalt samarbete, och motsvarande åtgärder från kommissionens sida.

2.    Denna förordning ska tillämpas på följande fem dimensioner av energiunionen:

(1)Trygg energiförsörjning.

(2)Energimarknaden.

(3)Energieffektivitet.

(4)Minskade koldioxidutsläpp.

(5) Forskning, innovation och konkurrenskraft.

Artikel 2
Definitioner

Vid tillämpningen av denna förordning ska definitionerna i [omarbetningen av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], direktiv 2010/31/EU och direktiv 2012/27/EU gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)befintliga politiska strategier och åtgärder: genomförda och antagna politiska strategier och åtgärder.

(2)genomförda politiska strategier och åtgärder: politiska strategier och åtgärder för vilka ett eller flera av följande gäller vid tidpunkten för inlämnande av den nationella planen: nationell lagstiftning är i kraft, en eller flera frivilliga överenskommelser har upprättats, ekonomiska resurser har tilldelats, personalresurser har mobiliserats.

(3)antagna politiska strategier och åtgärder: politiska strategier och åtgärder om vilka ett officiellt regeringsbeslut har fattats före dagen för inlämnande av den nationella planen eller en lägesrapport och det finns ett tydligt åtagande om att fortsätta med genomförandet.

(4)planerade politiska strategier och åtgärder: alternativ som håller på att diskuteras och har en realistisk möjlighet att antas och genomföras efter dagen för inlämnande av den nationella planen eller lägesrapporten.

(5)prognoser: prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor eller utvecklingen av energisystemet inklusive åtminstone kvantitativa uppskattningar för de fyra kommande åren som slutar med 0 eller 5, omedelbart efter rapporteringsåret.

(6)prognoser utan åtgärder: prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor som utesluter effekterna av alla politiska strategier och åtgärder som har planerats, antagits eller genomförts efter det år som valts som utgångspunkt för den aktuella prognosen.

(7)prognoser med åtgärder: prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor som omfattar effekterna, uttryckta som minskningar av utsläpp av växthusgaser eller utvecklingen av energisystemet, av politiska strategier och åtgärder som har antagits och genomförts.

(8)prognoser med ytterligare åtgärder: prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor eller utvecklingen av energisystemet där prognoserna omfattar effekterna, uttryckta som minskningar av utsläpp av växthusgaser, av såväl politiska strategier och åtgärder som har antagits och genomförts för att begränsa klimatförändringarna eller uppnå miljömål, som politiska strategier och åtgärder som planerats för detta syfte.

(9)unionens energi- och klimatmål för 2030: det unionsomfattande bindande målet om att fram till 2030 minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990, det bindande målet på unionsnivå om att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar år 2030, målet på unionsnivå om att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % fram till 2030, som ska ses över 2020 med siktet inställt på en EU-nivå på 30 %, och ett elsammanlänkningsmål på 15 % för 2030 eller eventuella senare mål för år 2030 i detta avseende som Europeiska rådet eller rådet och Europaparlamentet enas om.

(10)nationellt inventeringssystem: ett system av institutionella, rättsliga och förfaranderelaterade arrangemang inom en medlemsstat för uppskattning av de antropogena utsläppen från källor och upptag i sänkor av växthusgaser, och för rapportering och arkivering av inventeringsinformation.

(11)indikator: en kvantitativ eller kvalitativ faktor eller variabel som bidrar till en bättre förståelse för framstegen under genomförandet.

(12)politiska strategier och åtgärder: alla instrument som bidrar till att målen för de integrerade nationella energi- och klimatplanerna uppnås och/eller till att åtaganden enligt artikel 4.2 a och b i UNFCCC genomförs, vilket kan inkludera sådana som inte har begränsning och minskning av utsläpp av växthusgaser eller en förändring av energisystemet som sitt främsta mål.

(13)system för politiska strategier och åtgärder och prognoser: ett system av institutionella, rättsliga och processrättsliga arrangemang som upprättats för rapportering om politiska strategier och åtgärder och prognoser som avser antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgaser samt energisystemet i enlighet med artikel 32 i denna förordning.

(14)tekniska korrigeringar: justeringar av de nationella växthusgasinventeringarnas uppskattningar som görs i samband med granskningen enligt artikel 31 när de inlämnade inventeringsuppgifterna är ofullständiga eller tagits fram på ett sätt som inte överensstämmer med relevanta internationella regler eller riktlinjer eller unionens regler eller riktlinjer, och som är avsedda att ersätta ursprungligen inlämnade uppskattningar.

(15)kvalitetssäkring: ett planerat system för granskningsförfaranden som ska säkerställa att uppgifternas kvalitetsmål uppfylls och att bästa möjliga uppskattningar och information rapporteras för att stödja kvalitetskontrollprogrammets effektivitet och bistå medlemsstaterna.

(16)kvalitetskontroll: ett system av rutinmässiga tekniska aktiviteter som ska mäta och kontrollera kvaliteten på den information och de uppskattningar som sammanställts i syfte att säkerställa uppgifternas integritet, korrekthet och fullständighet, att identifiera och åtgärda fel och utelämnanden, att arkivera uppgifter och annat material som använts samt att registrera alla kvalitetssäkringsaktiviteter.

(17)nyckelindikatorer: indikatorer för de framsteg som gjorts vad gäller de fem dimensionerna av energiunionen som kommissionen föreslagit.

(18)SET-planen: den strategiska EU-planen för energiteknik som beskrivs i kommissionens meddelande COM(2015) 6317.

KAPITEL 2
INTEGRERADE NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATPLANER

Artikel 3
Integrerade nationella energi- och klimatplaner

1.    Senast den 1 januari 2019 och därefter vart tionde år ska varje medlemsstat meddela kommissionen en integrerad nationell energi- och klimatplan. Planerna ska innehålla de uppgifter som anges i punkt 2 och bilaga I. Den första planen ska omfatta perioden 2021–2030. Följande planer ska omfatta de tio åren omedelbart efter utgången av den period som omfattas av den föregående planen.

2.    De integrerade nationella energi- och klimatplanerna ska bestå av följande huvuddelar:

(a)En översikt över det förfarande som använts för att upprätta den integrerade nationella energi- och klimatplanen, bestående av en sammanfattning, en beskrivning av samrådet med och medverkan av berörda aktörer och deras resultat, och regionalt samarbete med andra medlemsstater i samband med utarbetandet av planen.

(b)En beskrivning av de nationella målen och bidragen för var och en av energiunionens fem dimensioner.

(c)En beskrivning av de politiska strategier och åtgärder som planeras för att uppnå de motsvarande mål och bidrag som anges i led b.

(d)En beskrivning av den aktuella situationen för de fem dimensionerna av energiunionen, inbegripet med beaktande av energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser samt prognoser vad gäller de mål som avses i led b med befintliga (redan genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder.

(e)En bedömning av konsekvenserna av de planerade politiska strategierna och åtgärderna för att nå det mål som avses i led b.

(f)En bilaga, upprättad i enlighet med de krav och den struktur som fastställs i bilaga II till denna förordning, som anger medlemsstatens metoder och politiska åtgärder för att nå energibesparingsmålet i enlighet med artikel 7 a och b och bilaga IV i direktivet om energieffektivitet [ändrat genom förslag COM(2016) 761].

3.    Vid utarbetandet av de nationella planer som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna beakta kopplingarna mellan de fem dimensionerna av energiunionen och de ska använda enhetliga uppgifter och antaganden som omfattar de fem dimensionerna, i förekommande fall.    

4.    Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 i denna förordning för att ändra bilaga I i syfte att anpassa denna till ändringar av unionens klimat- och energipolitiska ram, utvecklingen på energimarknaden och nya krav på grund av UNFCCC och Parisavtalet.

Artikel 4
Nationella mål och bidrag för var och en av energiunionens fem dimensioner

Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan ange följande huvudsakliga mål och bidrag, enligt vad som anges i avsnitt A.2 i bilaga I:

(a)Vad gäller dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”:

(1)Vad gäller utsläpp och upptag av växthusgaser, i syfte att bidra till uppnåendet av EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser i hela ekonomin:

i.Medlemsstaternas bindande nationella mål för utsläpp av växthusgaser och de årliga bindande nationella gränsvärdena enligt förordning [ ] [ESR].

ii.Medlemsstaternas åtaganden i enlighet med förordning [ ] [LULUCF].

iii.I tillämpliga fall, andra nationella syften och mål som stämmer överens med gällande långsiktiga strategier för låga utsläpp.

iv.I tillämpliga fall andra syften och mål, bland annat sektoriella mål och anpassningsmål.

(2)Vad gäller förnybar energi:

i.För att uppnå unionens bindande mål på minst 27 % förnybar energi år 2030 enligt artikel 3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767], ett bidrag till detta mål när det gäller medlemsstatens andel energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen brutto år 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt.

ii.Sektorsspecifik utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 för uppvärmning och kylning, elektricitet och transport.

iii.Utveckling per förnybar energiteknik som medlemsstaten planerar att använda för att uppnå den övergripande och sektorsspecifika utvecklingen för förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den totala förväntade slutliga bruttoenergianvändningen per sektor uttryckt i Mtoe, total planerad installerad kapacitet per teknik och sektor uttryckt i MW.

(b)Vad gäller dimensionen ”energieffektivitet”:

(1)Det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för att uppnå unionens bindande energieffektivitetsmål på 30 % fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016) 761], grundat på antingen primär eller slutlig energianvändning, primär eller slutlig energibesparing eller energiintensitet.

Medlemsstaterna ska uttrycka sitt bidrag i termer av absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt. De ska förklara sin bakomliggande metod och de omvandlingsfaktorer som används.

(2)Den sammanlagda mängden energibesparingar som ska uppnås under perioden 2021–2030 i enlighet med artikel 7 om energisparplikt i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016) 761].

(3)Målen för en långsiktig renovering av det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader (både offentliga och privata).

(4)Den totala golvyta som ska renoveras eller motsvarande årliga energibesparingar som ska uppnås från 2020 till 2030 enligt artikel 5 i direktiv 2012/27/EU om renovering av offentliga byggnader.

(5)Andra nationella energieffektivitetsmål, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål på områden som transport, uppvärmning och kylning.

(c)Vad gäller dimensionen ”trygg energiförsörjning”:

(1)Nationella mål för diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer.

(2)    Nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer.

(3)Nationella mål vad gäller beredskapen att hantera begränsad eller avbruten energitillförsel från någon energikälla, i överensstämmelse med de planer som ska upprättas enligt förordning [enligt förslaget i COM(2016) 52 om åtgärder för att trygga gasförsörjningen och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010] samt enligt förordning [som föreslås i COM(2016) 862 om riskberedskap i elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG] inklusive en tidsram för när målen ska vara uppnådda.

(4)Nationella mål vad gäller utbyggnad av inhemska energikällor (särskilt förnybar energi).

(d)Vad gäller dimensionen ”den inre energimarknaden”:

(1)Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten siktar på till 2030 med hänsyn till ett elsammanlänkningsmål på minst 15 % till 2030. Medlemsstaterna ska förklara de metoder som använts.

(2)Viktiga nationella mål för el- och gasöverföringsinfrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.

(3)Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. marknadsintegration och marknadskoppling, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

(4)Nationella mål när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet och flexibilitet i energisystemet med avseende på produktion av förnybar energi, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

(e)Vad gäller dimensionen ”forskning, innovation och konkurrenskraft”:

(1)Nationella syften och mål för offentlig och privat finansiering av forskning och innovation som rör energiunionen, inbegripet en tidsram för när målen ska vara uppnådda. Sådana mål ska vara samstämmiga med dem som anges i strategin för energiunionen och SET-planen.

(2)Nationella mål för 2050 för ibruktagande av koldioxidsnål teknik.

(3)Nationella mål vad gäller konkurrenskraft.

Artikel 5
Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bidrag på området förnybar energi

1.    När medlemsstaterna fastställer sitt bidrag vad gäller deras andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen brutto år 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planerna i enlighet med artikel 4 a 2 i, ska medlemsstaterna beakta

(a)de åtgärder som föreskrivs i [omarbetningen av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767],

(b)de åtgärder som antagits för att nå det energieffektivitetsmål som antagits i enlighet med direktiv 2012/27/EU,

(c)andra åtgärder för att främja förnybar energi inom medlemsstaterna och på unionsnivå, och

(d)omständigheter som påverkar spridningen av förnybar energi, t.ex.

i) rättvis fördelning av spridningen i Europeiska unionen,

ii)ekonomisk potential,

iii)geografiska och naturliga begränsningar, särskilt sådana som rör icke-sammanlänkade områden och regioner, och

iv)graden av sammanlänkning av elförsörjningen mellan medlemsstaterna.

2.    Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att deras sammanlagda bidrag uppgår till minst 27 % från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen brutto på unionsnivå senast 2030.

Artikel 6
Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bidrag på området energieffektivitet

1.    När medlemsstaterna fastställer sitt vägledande nationella bidrag på energieffektivitetsområdet för 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planer som avses i artikel 4 b i, ska de säkerställa att

(a)unionens energianvändning år 2020 får vara högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi, och att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi för den första tioårsperioden,

(b)unionens bindande mål för 2030 som avses i artiklarna 1 och 3 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016)761] uppfylls.

Dessutom ska medlemsstaterna beakta

(a)de åtgärder som föreskrivs i direktiv 2012/27/EU,

(b)andra åtgärder för att främja energieffektiviteten inom medlemsstaterna och på unionsnivå.

2.    När medlemsstaterna fastställer det bidrag som avses i punkt 1 får de ta hänsyn till omständigheter som påverkar primär och slutlig energianvändning, t.ex.

(a)återstående potential för kostnadseffektiva energibesparingar,

(b)bruttonationalproduktens utveckling och prognoser för denna,

(c)förändringar i importen och exporten av energi,

(d)utveckling av alla förnybara energikällor, kärnenergi, avskiljning och lagring av koldioxid, och

(e)tidiga insatser.

Artikel 7
Nationella politiska strategier och åtgärder för var och en av energiunionens fem dimensioner

Medlemsstaterna ska i enlighet med bilaga I beskriva i sin integrerade nationella energi- och klimatplan de viktigaste befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ska genomföras, särskilt de mål som anges i den nationella planen, inbegripet åtgärder för att säkerställa regionalt samarbete och lämplig finansiering på nationell och regional nivå.

Artikel 8
Analytisk grund för de integrerade nationella energi- och klimatplanerna

1.    Medlemsstaterna ska, i enlighet med den struktur och det format som anges i bilaga I, redogöra för den nuvarande situationen för var och en av energiunionens fem dimensioner, inbegripet energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med inlämnandet av den nationella planen eller på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Medlemsstaterna ska också, för var och en av energiunionens fem dimensioner, ange och redogöra för prognoser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) avseende det förväntade resultatet av befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder.

2.    Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan redovisa sin bedömning, på nationell nivå eller i tillämpliga fall regional nivå, av följande:

(a)Effekterna på utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) inom ramen för de planerade politiska strategierna och åtgärderna, inklusive en jämförelse med de prognoser som bygger på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.

(b)De makroekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av de planerade strategier och åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, jämfört med prognoserna för befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.

(c)En bedömning av samspelet mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder i olika dimensioner för den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030. Prognoser om försörjningstrygghet, infrastruktur och marknadsintegration ska kopplas till robusta scenarier för energieffektivitet.

Artikel 9
Utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner

1.    Senast den 1 januari 2018 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som avses i artikel 3.1.

2.    Kommissionen får utfärda rekommendationer om utkasten till planer till medlemsstaterna i enlighet med artikel 28. Dessa rekommendationer ska särskilt ange

(a)ambitionsnivån för mål och bidrag i syfte att tillsammans nå målen för energiunionen och särskilt unionsmålen för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet,

(b)politiska strategier och åtgärder som avser mål och andra politiska strategier och åtgärder av potentiell gränsöverskridande relevans på medlemsstats- och unionsnivå,

(c)samverkan och överensstämmelse mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.

3.    Medlemsstaterna ska ta största möjliga hänsyn till alla eventuella rekommendationer från kommissionen när de slutför sin integrerade nationella energi- och klimatplan.

Artikel 10
Offentligt samråd 

Utan att det påverkar tillämpningen av andra krav i unionslagstiftningen ska medlemsstaterna säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i utarbetandet av utkast till planer som avses i artikel 9 i denna förordning och bifoga en sammanfattning av allmänhetens synpunkter till det utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan som de lämnar in till kommissionen. I den mån bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG är tillämpliga ska samråd som genomförs i enlighet med det direktivet också anses uppfylla skyldigheten att rådgöra med allmänheten i enlighet med denna förordning.

Artikel 11
Regionalt samarbete

1.    Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra på regional nivå för att på ett effektivt sätt uppnå de mål och bidrag som anges i deras respektive integrerade nationella energi- och klimatplan.

2.    Medlemsstaterna ska, i god tid innan de överlämnar sitt utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan till kommissionen enligt artikel 9.1, kartlägga möjligheter till regionalt samarbete och samråda med grannmedlemsstater och övriga medlemsstater som uttrycker intresse. Medlemsstaterna ska i sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner ange resultaten av sådana regionala samråd, i tillämpliga fall även hur synpunkter har beaktats.

3.    Kommissionen ska underlätta samarbete och samråd mellan medlemsstaterna om de utkast till planer som lämnats in till den i enlighet med artikel 9, så att planerna kan färdigställas.

4.    Medlemsstaterna ska i enlighet med punkterna 2 och 3 beakta de synpunkter som mottagits från andra medlemsstater i sina slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner och förklara hur dessa synpunkter har beaktats.

5.    För de ändamål som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna fortsätta att samarbeta på regional nivå när de genomför de politiska strategier och åtgärder som deras planer omfattar.

Artikel 12
Bedömning av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna

Kommissionen ska bedöma de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa som anmälts i enlighet med artiklarna 3 och 13. Kommissionen ska särskilt göra en bedömning av om

(a)målen och bidragen är tillräckliga för det gemensamma uppnåendet av energiunionens mål och för den första tioårsperioden framför allt målen för unionens klimat- och energiram för 2030 i enlighet med artikel 25 och

(b)om de uppfyller kraven i artiklarna 3–11 och kommissionens rekommendationer som utfärdats i enlighet med artikel 28.

Artikel 13
Uppdatering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna

1.    Senast den 1 januari 2023 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna förelägga kommissionen ett utkast till uppdatering av den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3 eller bekräfta för kommissionen att planen fortfarande är giltig.

2.    Senast den 1 januari 2024 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla en uppdatering av den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3, om de inte har bekräftat att planen fortfarande är giltig i enlighet med punkt 1.

3.    Medlemsstaterna får endast ändra de mål och bidrag som anges i den uppdatering som avses i punkt 2 för att återspegla en ökad ambitionsnivå i förhållande till dem som fastställts i den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplanen.

4.    Medlemsstaterna ska bemöda sig om att i den uppdaterade planen lindra eventuella negativa miljökonsekvenser som blir uppenbara i samband med den integrerade rapporteringen enligt artiklarna 15–22.

5.    Medlemsstaterna ska beakta de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen när de utarbetar den uppdatering som avses i punkt 2 i denna artikel.

6.    De förfaranden som föreskrivs i artiklarna 9.2 och 11 ska tillämpas vid utarbetande och bedömning av de uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplanerna.

KAPITEL 3
LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR LÅGA UTSLÄPP

Artikel 14
Långsiktiga strategier för låga utsläpp

1.    Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2020 och därefter vart tionde år sammanställa och till kommissionen rapportera sina långsiktiga strategier för låga utsläpp med ett perspektiv på 50 år, i syfte att bidra till att

(a)uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt UNFCCC och Parisavtalet om att minska de antropogena utsläppen av växthusgaser och öka upptaget i sänkor,

(b)uppfylla målet att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C i förhållande till de förindustriella nivåerna och att sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna,

(c)uppnå långsiktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser och förbättringar av upptag i sänkor inom alla sektorer i linje med unionens mål, i samband med nödvändiga minskningar enligt IPCC för industriländerna som grupp, för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen med 80–95 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer.

2.    De långsiktiga strategierna för låga utsläpp ska omfatta

(a)de totala minskningarna av växthusgasutsläppen och förbättringar av upptag i sänkor,

(b)utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i enskilda sektorer, inbegripet elproduktion, industri, transporter, byggnadssektorn (bostadssektorn och tjänstesektorn), jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF),

(c)förväntade framsteg med övergången till en ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser, inklusive växthusgasintensitet, bruttonationalproduktens koldioxidintensitet och strategier för relaterad forskning, utveckling och innovation,

(d)kopplingar till annan långsiktig planering på nationell nivå.

3.    De långsiktiga strategier för låga utsläpp och de integrerade nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 3 bör överensstämma med varandra.

4.    Medlemsstaterna ska utan dröjsmål göra sina respektive långsiktiga strategier för låga utsläpp och alla uppdateringar av dessa tillgängliga för allmänheten.

KAPITEL 4
RAPPORTERING

Avsnitt 1
Lägesrapporter vartannat år och uppföljning av dessa

Artikel 15
Lägesrapporter om integrerade nationella energi- och klimatplaner

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 ska varje medlemsstat senast den 15 mars 2021 och därefter vartannat år överlämna en rapport till kommissionen om läget vad gäller genomförandet av den integrerade nationella energi- och klimatplanen genom integrerade lägesrapporter om de nationella energi- och klimatplanerna som täcker alla de fem dimensionerna av energiunionen.

2.    Den rapport som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

(a)Information om de framsteg som gjorts för att uppnå de mål och bidrag som anges i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, och för att genomföra de politiska strategier och åtgärder som krävs för att uppnå dem.

(b)Den information som avses i artiklarna 18–22 och, i förekommande fall, uppdateringar av politiska strategier och åtgärder i enlighet med de artiklarna.

(c)Politiska strategier och åtgärder och prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor i enlighet med artikel 16.

(d)Information om nationella planer och strategier för anpassning till klimatförändringar i enlighet med artikel 17.1.

(e)Kopior av tvåårsrapporter och, för de tillämpliga åren, nationella meddelanden som inlämnats till UNFCCC-sekretariatet.

(f)Uppskattningar, när så är lämpligt, av förbättrad luftkvalitet och minskade utsläpp av luftföroreningar samt andra fördelar som specifikt gäller energieffektiviteten.

(g)De årsrapporter som avses i artiklarna 17.2 och 23.

Unionen och medlemsstaterna ska lämna in tvåårsrapporter i enlighet med beslut 2/CP.17 från partskonferensen för UNFCCC och nationella rapporter till UNFCCC:s sekretariat i överensstämmelse med artikel 12 i UNFCCC.

3.    Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa struktur, format, tekniska detaljer och förfarande för den information som avses i punkterna 1 och 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.3.

4.    Förekomsten och omfattningen av den information som avses i punkt 2 b ska vägas mot behovet av att säkerställa tillräcklig säkerhet för investerare.

5.    Om kommissionen har utfärdat rekommendationer enligt artikel 27.2 eller 27.3 ska den berörda medlemsstaten i den rapport som avses i punkt 1 ta med information om de politiska strategier och åtgärder som antagits eller ska antas och genomföras för att ta hänsyn till dessa rekommendationer. Denna information ska innehålla en detaljerad tidsplan för genomförande.

Artikel 16
Integrerad rapportering om politisk strategi och åtgärder rörande växthusgaser och om prognoser

1.    Medlemsstaterna ska senast den 15 mars 2021 och därefter vartannat år lämna information till kommissionen om

(a)sina nationella politiska strategier och åtgärder som anges i bilaga IV, och

(b)sina nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, uppdelade efter gas eller grupp av gaser (fluorerade kolväten och perfluorkolväten) som anges i del 2 i bilaga III. De nationella prognoserna ska ta hänsyn till alla politiska strategier och åtgärder som antagits på unionsnivå och ska inkludera den information som anges i bilaga V.

2.    Medlemsstaterna ska rapportera de mest aktuella prognoserna som finns att tillgå. När en medlemsstat inte lämnar in fullständiga uppskattningar av prognoserna senast den 15 mars vartannat år, och kommissionen har fastställt att brister i uppskattningarna inte kan åtgärdas av den medlemsstaten när de väl konstaterats genom kommissionens kvalitetssäkrings- eller kvalitetskontrollförfaranden, får kommissionen i samråd med den berörda medlemsstaten utarbeta de uppskattningar som krävs för att sammanställa unionens prognoser.

3.    En medlemsstat ska meddela kommissionen alla väsentliga ändringar av den information som rapporteras enligt punkt 1 under rapporteringsperiodens första år, senast den 15 mars året efter den föregående rapporteringen.

4.    Medlemsstaterna ska för allmänheten offentliggöra, i elektronisk form, sina nationella prognoser i enlighet med punkt 1 och alla relevanta bedömningar av kostnaderna för och effekterna av nationella politiska strategier och åtgärder för genomförandet av unionspolitik som är relevant för att begränsa utsläppen av växthusgaser tillsammans med eventuella relevanta tekniska rapporter som ligger till grund för dessa. Dessa prognoser och bedömningar bör inbegripa beskrivningar av de modeller och metodologiska tillvägagångssätt som använts, definitioner och underliggande antaganden.

Artikel 17
Integrerad rapportering om nationella anpassningsåtgärder, finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer, auktionsintäkter

1.    Medlemsstaterna ska senast den 15 mars 2021 och därefter vartannat år till kommissionen överlämna information om sina nationella planer och strategier för anpassning till klimatförändringar och en beskrivning av genomförda eller planerade åtgärder för att underlätta en anpassning till klimatförändringar, inbegripet den information som anges i del 1 i bilaga VI.

2.    Medlemsstaterna ska senast den 15 mars 2021 och därefter varje år (år X) lämna information till kommissionen om

(a)stöd till utvecklingsländer, inbegripet den information som anges i del 2 i bilaga VI,

(b)användningen av intäkter som har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10.1 och artikel 3d.1 eller 3d.2 i direktiv 2003/87/EG inbegripet den information som anges i del 3 i bilaga VI.

3.    Medlemsstaterna ska offentliggöra rapporterna till kommissionen enligt denna artikel.

4.    Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa struktur, format och inlämningsförfaranden för medlemsstaternas rapportering av information enligt denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 37.3.

Artikel 18
Integrerad rapportering om förnybar energi

Medlemsstaterna ska i de integrerade lägesrapporterna om sina nationella energi- och klimatplaner lämna information om följande:

(a)Genomförandet avseende följande utveckling och mål:

(1)Nationellt förlopp för den totala andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen brutto från 2021 till 2030.

(2)Nationell sektorsspecifik utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 inom el-, uppvärmnings- och kylnings- samt transportsektorn.

(3)Utveckling per förnybar energiteknik som ska användas för att uppnå den övergripande och sektorsspecifika utvecklingen för förnybar energi från 2021 till 2030, inklusive den totala förväntade slutliga energianvändningen brutto per teknik och sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad kapacitet per teknik och sektor uttryckt i MW.

(4)Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och för inhemsk produktion respektive import. Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.

(5)I tillämpliga fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen biobränslen, andelen avancerade biobränslen, andelen biobränslen som framställts av huvudgrödor som producerats på jordbruksmark, andelen elproducerad biomassa utan värmeutnyttjande, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, förnybar energi producerad av städer, lokalsamhällen och egenförbrukare).

(b)Genomförandet av följande politiska strategier och åtgärder:

(1)Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå det nationella bidraget till det bindande mål för förnybar energi för 2030 på unionsnivå som anges i artikel 4 a.2 i, inbegripet sektors- och teknikspecifika åtgärder, med en särskild granskning av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 23, 24 och 25 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767].

(2)Särskilda åtgärder för regionalt samarbete.

(3)Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, särskilda åtgärder för finansiellt stöd, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel för främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, uppvärmnings- och kylnings- samt transportsektorn.

(4)Särskilda åtgärder för uppfyllande av kraven i artiklarna 15, 16, 17, 18, 21 och 22 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767].

(5)Åtgärder för att främja användningen av energi från biomassa, särskilt för tillvaratagande av ny biomassa, med beaktande av biomassans potential (både den inhemska tillgången och importen från tredjeländer) och användningen av biomassa (jordbruk och skogsbaserade sektorer) samt åtgärder för hållbar användning av den biomassa som produceras och används.

(6)Kompletterande information enligt del 1 i bilaga VII.

Artikel 19
Integrerad rapportering om energieffektivitet

Medlemsstaterna ska i de integrerade lägesrapporterna om sina nationella energi- och klimatplaner lämna information om följande:

(a)Genomförandet avseende följande nationella utveckling och mål:

(1)Förloppet för den primära och den slutliga energianvändningen från 2020 till 2030 som nationellt energibesparingsbidrag för att uppnå målet för 2030 på unionsnivå, inbegripet underliggande metod.

(2)Mål för långsiktig renovering av det nationella beståndet av såväl offentliga som privata bostadshus och kommersiella byggnader.

(3)I tillämpliga fall, en uppdatering av andra nationella mål som fastställts i den nationella planen.

(b)Genomförandet av följande politiska strategier och åtgärder:

(1)Genomförda, antagna och planerade politiska strategier, åtgärder och program i syfte att uppnå det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för 2030 samt andra mål som anges i artikel 6, inklusive planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur samt andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.

(2)I tillämpliga fall marknadsbaserade instrument som ger incitament till att förbättra energieffektiviteten, inbegripet men inte begränsat till energiskatter, avgifter och ersättningar.

(3)Nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016) 761] i enlighet med bilaga II till denna förordning.

(4)Långsiktig strategi för att renovera det nationella beståndet av offentliga och privata bostadshus och kommersiella byggnader, inbegripet politiska strategier och åtgärder som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar och kostnadseffektiva etappvisa genomgripande renoveringar.

(5)Politiska strategier och åtgärder för att främja energitjänster inom den offentliga sektorn och åtgärder för att avlägsna lagstiftningshinder och andra hinder för användning av avtal om energiprestanda och andra modeller för energieffektivitetstjänster.

(6)Regionalt samarbete på energieffektivitetsområdet, i tillämpliga fall.

(7)Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på energieffektivitetsområdet på nationell nivå, i tillämpliga fall.

(c)Kompletterande information enligt del 2 i bilaga VII.

Artikel 20
Integrerad rapportering om trygg energiförsörjning

Medlemsstaterna ska i de integrerade lägesrapporterna om sina nationella energi- och klimatplaner lämna information om genomförandet av

(a)nationella mål för diversifiering av energikällor och leverantörsländer, lagring, efterfrågeflexibilitet,

(b)nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer,

(c)nationella mål för utveckling av förmågan att handskas med begränsad eller avbruten energitillförsel från en energikälla, inbegripet gas och el,

(d)nationella mål för utbyggnaden av inhemska energikällor, särskilt förnybar energi,

(e)genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de mål som avses i leden a–c,

(f)regionalt samarbete i genomförandet av de mål och politiska strategier som avses i leden a–d,

(g)utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå, i förekommande fall.

Artikel 21
Integrerad rapportering om den inre energimarknaden

1.    Medlemsstaterna ska i de integrerade lägesrapporterna om sina nationella energi- och klimatplaner lämna information om genomförandet avseende följande mål och åtgärder:

(a)Den nivå av elsammanlänkning som medlemsstaten siktar på att ha uppnått år 2030 i förhållande till målet på 15 % elsammanlänkning.

(1)Viktiga nationella mål för el- och gasöverföringsinfrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.

(2)I tillämpliga fall, andra planerade viktiga infrastrukturprojekt som inte är projekt av gemensamt intresse.

(3)Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. marknadsintegration och marknadskoppling, i tillämpliga fall.

(4)Nationella mål vad gäller energifattigdom, inbegripet antalet hushåll som lever i energifattigdom.

(5)Nationella mål för att säkerställa elsystemens tillräcklighet, i tillämpliga fall.

(6)Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de mål som avses i punkterna 1–5.

(7)Regionalt samarbete för genomförandet av de mål och politiska strategier som avses i punkterna 1–6.

(8)Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på området för den inre energimarknaden på nationell nivå, i tillämpliga fall.

(9)Åtgärder för att öka flexibiliteten i energisystemet när det gäller produktion av förnybar energi, inklusive utbyggnaden av intradagskoppling samt gränsöverskridande balansmarknader.

2.    Den information som medlemsstaterna lämnat enligt punkt 1 ska överensstämma med och på lämpligt sätt baseras på den rapport från de nationella tillsynsmyndigheterna som avses i artikel 58.1 e i [omarbetning av direktiv 2009/72/EG enligt förslaget i COM(2016) 864] och artikel 41.1 e i direktiv 2009/73/EG.

Artikel 22
Integrerad rapportering om forskning, innovation och konkurrenskraft

Medlemsstaterna ska i de integrerade lägesrapporter om sina nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 15 lämna information om genomförandet avseende följande mål och åtgärder:

(a)Nationella mål och politiska strategier som sätter in SET-planens mål och politiska strategier i ett nationellt sammanhang.

(b)Nationella mål för totala (offentliga och privata) utgifter för forskning och innovation avseende ren teknik och energiteknik samt för teknikkostnader och prestandautveckling.

(c)I förekommande fall nationella mål som omfattar långsiktiga mål för 2050 för införande av teknik för att fasa ut fossila bränslen i energi- och koldioxidintensiva industrisektorer och, i tillämpliga fall, för infrastruktur för transport, användning och lagring av kol.

(d)Nationella mål för utfasning av energisubventioner.

(e)Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de mål som avses i leden b och c.

(f)Samarbete med andra medlemsstater vid genomförandet av de mål och politiska strategier som avses i leden b–d, inbegripet samordning av politiska strategier och åtgärder genom SET-planen, t.ex. samordning av forskningsprogram och gemensamma program.

(g)Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå, i tillämpliga fall.

Avsnitt 2
Årlig rapportering

Artikel 23
Årlig rapportering

1.    Medlemsstaterna ska senast den 15 mars 2021 och därefter varje år (år X) rapportera följande till kommissionen:

(a)Approximativa växthusgasinventeringar för år X-1.

(b)Den information som avses i artikel 6.2 i direktiv 2009/119/EG.

(c)Den information som avses i punkt 3 i bilaga IX till direktiv 2013/30/EU, i enlighet med artikel 25 i det direktivet.

Vid tillämpningen av led a ska kommissionen, baserat på medlemsstaternas approximativa växthusgasinventeringar eller, om en medlemsstat inte har överlämnat sina approximativa inventeringar senast den dagen, baserat på sina egna uppskattningar, årligen sammanställa en approximativ växthusgasinventering för unionen. Kommissionen ska senast den 30 september varje år göra denna information tillgänglig för allmänheten.

2.    Från och med 2023 ska medlemsstaterna fastställa och till kommissionen rapportera slutliga växthusgasdata från inventeringen senast den 15 mars varje år (X) och preliminära data senast den 15 januari varje år, inklusive de data om växthusgaser och den inventeringsinformation som anges i bilaga III. Rapporten om slutliga växthusgasdata från inventeringen ska också omfatta en fullständig och uppdaterad nationell inventeringsrapport.

3.    Medlemsstaterna ska lämna nationella inventeringar till UNFCCC-sekretariatet, vilka ska innehålla den information som lämnats till kommissionen om slutliga växthusgasdata från inventeringen i enlighet med punkt 2 i denna artikel senast den 15 april varje år. Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna, varje år sammanställa en inventering av växthusgaser i unionen och utarbeta en rapport om denna inventering och översända dem till UNFCCC-sekretariatet senast den 15 april varje år.

4.    Medlemsstaterna ska till kommissionen rapportera de preliminära och slutliga nationella inventeringsuppgifterna senast den 15 januari respektive den 15 mars åren 2027 och 2032, utarbetade för deras LULUCF-bokföring för rapporterna om efterlevnad i enlighet med artikel 12 i förordning [ ] [LULUCF].

5.    Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 36 för att

(a)ändra del 2 av bilaga III genom att lägga till eller stryka ämnen i förteckningen över växthusgaser,

(b)komplettera denna förordning genom att anta värden för global uppvärmningspotential och ange de inventeringsriktlinjer som är tillämpliga i enlighet med relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s organ eller av Parisavtalets organ.

6.    Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa struktur, tekniska specifikationer, format och förfaranden för medlemsstaternas inlämnande av approximativa växthusgasinventeringar enligt punkt 1, växthusgasinventeringar enligt punkt 2 och redovisade utsläpp och upptag av växthusgaser i enlighet med artiklarna 5 och 12 i förordning [ ] [LULUCF]. När kommissionen föreslår sådana genomförandeakter ska den ta hänsyn till UNFCCC:s eller Parisavtalets tidtabeller för övervakning och rapportering av den informationen och de relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s organ eller av Parisavtalets organ för att säkerställa att unionen uppfyller sina rapporteringsskyldigheter i egenskap av part till UNFCCC och Parisavtalet. Dessa genomförandeakter ska även precisera tidsramarna för samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna vid utarbetandet av unionens inventeringsrapport för växthusgaser. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.3.

AVSNITT 3
Rapporteringsplattform

Artikel 24
Plattform för e-rapportering

1.    Kommissionen ska inrätta en rapporteringsplattform på nätet för att underlätta kommunikationen mellan kommissionen och medlemsstaterna och främja samarbete mellan medlemsstaterna.

2.    Medlemsstaterna ska använda plattformen på nätet för att tillhandahålla kommissionen de rapporter som avses i detta kapitel när plattformen tas i drift.

KAPITEL 5
SAMLAD BEDÖMNING AV NATIONELLA PLANER OCH UPPNÅENDE AV UNIONSMÅLET – KOMMISSIONENS ÖVERVAKNING

Artikel 25
Utvärdering av framstegen

1.    Senast den 31 oktober 2021 och vartannat år därefter ska kommissionen, särskilt på grundval av de integrerade lägesrapporterna om de nationella energi- och klimatplanerna, av annan information som rapporterats enligt denna förordning och av europeisk statistik om sådan finns, utvärdera följande:

(a)Framstegen på EU-nivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella brister i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet.

(b)De framsteg som varje medlemsstat har gjort när det gäller att uppfylla sina mål och genomföra de politiska strategier och åtgärder som anges i dess integrerade nationella energi- och klimatplan.

(c)Luftfartens totala inverkan på det globala klimatet, inbegripet genom icke-koldioxidrelaterade utsläpp eller effekter, baserat på de utsläppsdata som medlemsstaterna tillhandahållit i enlighet med artikel 23. I förekommande fall ska kommissionen också förbättra den bedömningen med hänvisning till vetenskapliga framsteg och flygtrafikdata.

2.    På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning brutto har utvecklats på grundval av en linjär utveckling som börjar från 20 % år 2020 och når minst 27 % år 2030 i den mening som avses i artikel 4 a.2 i.

3.    På energieffektivitetsområdet, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma framstegen mot att tillsammans nå målet, dvs. en högsta energianvändning på unionsnivå på 1 321 Mtoe när det gäller primärenergiförbrukning och 987 Mtoe när det gäller slutlig energianvändning år 2030 i den mening som avses i artikel 4 b 1.

I sin bedömning ska kommissionen göra följande:

(a)Beakta om unionens milstolpe på högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi 2020 uppnås.

(b)Bedöma huruvida medlemsstaternas framsteg visar att unionen som helhet är på god väg mot den energianvändningsnivå år 2030 som avses i första stycket, med beaktande av bedömningen av den information som medlemsstaterna lämnat i sina integrerade lägesrapporter om den nationella energi- och klimatpolitiken.

(c)Använda resultat från modelleringsverksamhet avseende framtida energianvändningstendenser på unionsnivå och nationell nivå och använda annan kompletterande analys.

4.    Senast den 31 oktober 2021 och varje år därefter ska kommissionen särskilt bedöma, på grundval av den information som rapporteras enligt denna förordning, om unionen och dess medlemsstater har gjort tillräckliga framsteg mot att uppfylla följande punkter:

(a)Åtaganden enligt artikel 4 i UNFCCC och artikel 3 i Parisavtalet, som har fastställts i beslut som har antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen för UNFCCC i sin funktion som Parisavtalets partsmöte.

(b)De skyldigheter som föreskrivs i artikel 4 i förordning [ ] [ESR] och artikel 4 i förordning [ ] [LULUCF].

(c)De mål som uppsatts i den integrerade nationella energi- och klimatplanen för att uppnå målen för energiunionen och, för den första tioårsperioden, för att uppnå energi- och klimatmålen för 2030.

5.    Senast den 31 oktober 2019 och vart fjärde år därefter ska kommissionen utvärdera genomförandet av direktiv 2009/31/EG.

6.    I sin utvärdering bör kommissionen beakta de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

7.    Kommissionen ska rapportera om sin utvärdering i enlighet med denna artikel som en del av den rapport om tillståndet i energiunionen som avses i artikel 29.

Artikel 26

Uppföljning i händelse av bristande samstämmighet med övergripande mål för energiunionen enligt förordningen om ansvarsfördelning

1.    På grundval av sin bedömning enligt artikel 25 ska kommissionen utfärda rekommendationer till en medlemsstat enligt artikel 28, om den politiska utvecklingen i den medlemsstaten visar bristande samstämmighet med de övergripande målen för energiunionen.

2.    Kommissionen får avge yttranden om de handlingsplaner som lämnas in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.1 i förordning [ ] [ESR].

Artikel 27
Åtgärder med anledning av bristande ambition i integrerade nationella energi- och klimatplaner och otillräckliga framsteg i riktning mot unionens energi- och klimatmål 

1.    Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa i enlighet med artikel 12 drar slutsatsen att målen och bidragen i de nationella planerna och deras uppdateringar är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, i synnerhet, för den första tioårsperioden, för unionens mål inför 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, ska den vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att dessa mål uppnås gemensamt. När det gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta medlemsstaternas ambitionsnivå för de bidrag till unionens mål för 2030 som de anger i sina nationella planer och uppdateringarna av dessa.

2.    Om kommissionen på grundval av sin bedömning i enlighet med artikel 25.1 b drar slutsatsen att en medlemsstat gör otillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla målen och bidragen eller att genomföra de politiska strategier och åtgärder som den anger i sin integrerade nationella energi- och klimatplan, ska den utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 28. När kommissionen utfärdar sådana rekommendationer ska den ta hänsyn till ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för förnybar energi för 2030.

3.    Om kommissionen på grundval av sin samlade bedömning enligt artikel 25.1 a av medlemsstaternas integrerade lägesrapporter om deras nationella energi- och klimatplaner och med stöd av andra informationskällor i förekommande fall drar slutsatsen att unionen riskerar att inte uppnå målen för energiunionen och, i synnerhet för den första tioårsperioden, målen i unionens klimat- och energipolitiska ram för 2030, får den utfärda rekommendationer till alla medlemsstater i enlighet med artikel 28 för att minska denna risk. Kommissionen ska vid behov vidta åtgärder på unionsnivå utöver dessa rekommendationer för att i synnerhet säkerställa att unionens mål för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet uppnås. Vad gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för 2030.

4.    Om, när det gäller förnybar energi och utan att det påverkar de åtgärder på unionsnivå som anges i punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.2 år 2023 konstaterar att den linjära utveckling i unionen som avses i artikel 25.2 inte uppfylls gemensamt, ska medlemsstaterna senast år 2024 säkerställa att eventuella brister som uppstår blir föremål för kompletterande åtgärder, exempelvis följande:

(a)Justering av andelen förnybar energi inom uppvärmnings- och kylningssektorn som anges i artikel 23.1 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767].

(b)Justering av andelen förnybar energi inom transportsektorn som anges i artikel 25.1 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767].

(c)Ekonomiskt bidrag till en finansieringsplattform som inrättats på unionsnivå och som bidrar till projekt för förnybar energi och förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen.

(d)Andra åtgärder för att öka användningen av förnybar energi.

Dessa åtgärder ska beakta ambitionsnivån hos den berörda medlemsstatens tidiga bidrag till unionens mål för förnybar energi för år 2030.

Om en medlemsstat inte upprätthåller referensandelen energi från förnybara energikällor i sin slutliga energianvändning brutto enligt artikel 3.3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767] från och med 2021, ska den berörda medlemsstaten säkerställa att en eventuell brist i förhållande till referensandelen täcks genom ett ekonomiskt bidrag till den finansieringsplattform som avses i led c. Vid tillämpningen av detta stycke och led c i första stycket får medlemsstaterna använda sina intäkter från årliga utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 36 för att fastställa de bestämmelser som är nödvändiga för upprättandet av och funktionen hos den finansieringsplattform som avses i led c.

5.    Om, när det gäller energieffektivitetsområdet och utan att det påverkar andra åtgärder på unionsnivå enligt punkt 3, kommissionen på grundval av sin bedömning enligt artikel 25.1 och 25.3 år 2023 konstaterar att framstegen mot ett gemensamt uppnående av unionens energieffektivitetsmål som nämns i artikel 25.3 första meningen är otillräckliga, ska den senast 2024 vidta åtgärder utöver dem som anges i direktiv 2010/31/EU och direktiv 2012/27/EU för att säkerställa att unionens bindande energieffektivitetsmål för 2030 uppfylls. Sådana kompletterande åtgärder kan i synnerhet förbättra energieffektiviteten hos

(a)produkter enligt direktiv 2010/30/EU och direktiv 2009/125/EG,

(b)byggnader enligt direktiv 2010/31/EU och direktiv 2012/27/EU,

(c)och transporter.

Artikel 28
Kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna

1.    Kommissionen ska vid behov utfärda rekommendationer till medlemsstaterna för att säkerställa att målen för energiunionen uppnås.

2.    När det i denna förordning hänvisas till denna artikel ska följande principer gälla:

(a)Den berörda medlemsstaten ska ta största möjliga hänsyn till rekommendationen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna och unionen och mellan medlemsstaterna.

(b)Medlemsstaten ska i den integrerade lägesrapporten om sin nationella energi- och klimatplan som utarbetas året efter det år då rekommendationen utfärdades ange hur den har tagit största möjliga hänsyn till rekommendationen och hur den har genomfört eller har för avsikt att genomföra den. Medlemsstaten ska lämna en motivering om den avviker från rekommendationen.

(c)Rekommendationer bör utgöra ett komplement till de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Artikel 29
Rapport om tillståndet i energiunionen

1.    Senast den 31 oktober varje år ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om tillståndet i energiunionen.

2.    Rapporten om tillståndet i energiunionen ska bland annat innehålla följande:

(a)En bedömning som genomförts enligt artikel 25.

(b)Vid behov rekommendationer enligt artikel 28.

(c)Koldioxidmarknadens funktion enligt artikel 10.5 i direktiv 2003/87/EG, inklusive information om tillämpningen av direktiv 2003/87/EC i enlighet med artikel 21.2 i samma direktiv.

(d)Bioenergins hållbarhet i unionen, med den information som anges i bilaga VIII.

(e)Frivilliga system om vilka kommissionen har antagit ett beslut enligt artikel 27.4 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016) 767] med den information som anges i bilaga IX till denna förordning.

(f)En övergripande lägesrapport om tillämpningen av [omarbetning av direktiv 2009/72/EG enligt förslaget i COM(2016) 864] enligt artikel 70 i det direktivet.

(g)En övergripande lägesrapport om tillämpningen av direktiv 2009/73/EG enligt artikel 52 i det direktivet.

(h)Kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7 a i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016) 761].

(i)Medlemsstaternas framsteg när det gäller att skapa en fullständig och fungerande energimarknad.

(j)Den faktiska bränslekvaliteten i de olika medlemsstaterna och den geografiska täckningen för bränslen med en svavelhalt på högst 10 mg/kg i syfte att ge en översikt över uppgifter om bränslekvaliteten i de olika medlemsstaterna som rapporterats i enlighet med direktiv 98/70/EG.

(k)Andra frågor av relevans för genomförandet av energiunionen, inbegripet offentligt och privat stöd.

KAPITEL 6
NATIONELLA SYSTEM OCH UNIONSSYSTEM OM UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER OCH UPPTAG I SÄNKOR

Artikel 30
Inventeringssystem på nationell nivå och unionsnivå

1.    Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2021 inrätta, driva och kontinuerligt försöka förbättra nationella inventeringssystem för att uppskatta antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av de växthusgaser som anges i del 2 i bilaga III till denna förordning och säkerställa att uppgifterna i deras växthusgasinventeringar inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga.

2.    Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga inventeringsmyndigheter har tillgång till den information som anges i bilaga X till denna förordning, använder sig av rapporteringssystem som inrättats i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) nr 517/2014 för att förbättra uppskattningen av fluorerade gaser i de nationella växthusgasinventeringarna och kan genomföra de årliga konsekvenskontroller som avses i punkterna i och j i del 1 i bilaga III till denna förordning.

3.    Ett inventeringssystem inrättas härmed inom unionen för att säkerställa att de nationella inventeringarna med avseende på unionens växthusgasinventering inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga. Kommissionen ska förvalta, upprätthålla och kontinuerligt försöka förbättra detta system, vilket ska inbegripa upprättandet av ett program för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, fastställande av kvalitetsmål och utarbetande av en kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollplan för inventeringen, förfaranden för att slutföra utsläppsuppskattningar i syfte att sammanställa en inventering för unionen enligt punkt 5 i denna artikel och den översyn som avses i artikel 31.

4.    Kommissionen ska utföra en inledande kontroll av riktigheten av de preliminära växthusgasdata som ska lämnas in av medlemsstaterna enligt artikel 23.2. Den ska sända resultaten av denna kontroll till medlemsstaten inom sex veckor från sista inlämningsdatum. Medlemsstaterna ska senast den 15 mars, tillsammans med den slutliga inlämningen av inventeringen för år X-2, svara på alla relevanta frågor som uppkommer i samband med den inledande kontrollen.

5.    När en medlemsstat inte lämnar in de inventeringsuppskattningar som krävs för att sammanställa inventeringen för unionen senast den 15 mars, får kommissionen, i samråd och nära samarbete med den berörda medlemsstaten, utarbeta uppskattningar för att komplettera de uppgifter som medlemsstaten lämnat in. Kommissionen ska för detta ändamål använda tillämpliga riktlinjer för utarbetande av de nationella växthusgasinventeringarna.

6.    Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att fastställa regler om innehåll, struktur, format och inlämningsförfarande för informationen om nationella inventeringssystem och krav när det gäller inrättande, drift och funktion av nationella inventeringssystem och inventeringssystem på unionsnivå. Vid utarbetandet av sådana akter ska kommissionen beakta alla relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s organ eller av Parisavtalets organ.

Artikel 31
Granskning av inventeringen

1.    Under 2027 och 2032 ska kommissionen genomföra en omfattande granskning av de nationella inventeringsdata som inlämnats av medlemsstaterna enligt artikel 23.3 i denna förordning för att övervaka medlemsstaternas minskningar eller begränsningar av utsläppen av växthusgaser i enlighet med artiklarna 4, 9 och 10 i förordning [ ] [ESR] och deras utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i sänkor enligt artikel 4 och 12 i förordning [ ] [LULUCF] och annan minskning av utsläppen av växthusgaser eller begränsningsmål som anges i unionslagstiftningen. Medlemsstaterna ska delta fullt ut i denna process.

2.    Den omfattande granskning som avses i punkt 1 ska inbegripa

(a)kontroller för att verifiera att inlämnade uppgifter är transparenta, korrekta, enhetliga, jämförbara och fullständiga,

(b)kontroller för att upptäcka fall där inventeringsdata tas fram på ett sätt som inte är förenligt med UNFCCC:s vägledande dokumentation eller unionsreglerna,

(c)kontroller för att upptäcka fall där LULUCF-bokföringen genomförs på ett sätt som inte överensstämmer med UNFCCC:s vägledande dokumentation eller unionsreglerna, och

(d)i förekommande fall, en beräkning av de nödvändiga tekniska korrigeringarna i samråd med medlemsstaterna.

3.    Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa tidsplan och förfarande för att utföra den omfattande granskningen, inbegripet de uppgifter som anges i punkt 2 i denna artikel, och för att säkerställa samråd med medlemsstaterna avseende slutsatserna från granskningarna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.3.

4.    Kommissionen ska genom en genomförandeakt fastställa den totala mängd utsläpp för de relevanta åren som framgår av korrigerade inventeringsdata för varje medlemsstat efter att de avslutat översynen uppdelade mellan utsläppsdata som är relevanta enligt artikel 9 i förordning [ ] [ESR] och utsläppsdata som avses i bilaga III del 1 c i denna förordning, samt fastställa den totala mängden utsläpp och upptag som är relevanta för artikel 4 i förordning [ ] [LULUCF].

5.    De uppgifter för varje medlemsstat som förtecknats i de register som upprättats i enlighet med artikel 13 i förordning [ ] [LULUCF] en månad efter dagen för offentliggörandet av en genomförandeakt som har antagits i enlighet med punkt 4 i denna artikel, ska användas vid kontrollen av efterlevnaden av artikel 4 i förordning [ ] [LULUCF], inbegripet ändringar av sådana data som uppstår till följd av att medlemsstaten i fråga använder sig av de flexibla lösningarna enligt artikel 11 i förordning [ ] [LULUCF].

6.    De data för varje medlemsstat som förtecknats i register upprättade i enlighet med artikel 11 i förordning [ ] [ESR] en månad efter den kontroll av överensstämmelse med förordning [ ] [LULUCF] som avses i punkt 5 i denna artikel, ska användas för kontroll av överensstämmelse enligt artikel 9 i förordning [ ] [ESR] för åren 2021 och 2026. Kontrollen av överensstämmelse enligt artikel 9 i förordning [ ] [förordning om ansvarsfördelning] för vart och ett av åren 2022–2025 och 2027–2030 ska utföras den dag som infaller en månad efter dagen för kontrollen av överensstämmelse för det föregående året. Denna kontroll ska omfatta ändringar av sådana data som framkommer som ett resultat av att medlemsstaten använder sig av de flexibla lösningarna enligt artiklarna 5, 6 och 7 i förordning [ ] [ESR].

Artikel 32
Nationella system och unionssystem för politiska strategier och åtgärder och prognoser

1.    Medlemsstaterna och kommissionen ska senast den 1 januari 2021 driva och kontinuerligt försöka förbättra nationella system respektive unionssystem för rapportering om politiska strategier och åtgärder och för rapportering om prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor. Dessa system ska inbegripa de relevanta institutionella, rättsliga och processrättsliga arrangemang som upprättats i en medlemsstat och unionen för utvärdering av politiska strategier och för utfärdande av prognoser om antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor.

2.    Medlemsstaterna respektive kommissionen ska ha som mål att säkerställa att de rapporterade uppgifterna om politiska strategier och åtgärder och prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor enligt artikel 16 inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga, och att data, metoder och modeller används och tillämpas och att aktiviteter för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll och känslighetsanalys genomförs.

3.    Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa struktur, format och inlämningsförfarande för information om nationella system och unionssystem för politiska strategier och åtgärder och prognoser enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel och artikel 16. När kommissionen föreslår sådana akter ska den beakta de relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s organ eller av Parisavtalets organ, inklusive internationellt överenskomna rapporteringskrav samt tidtabeller för övervakning och rapportering av den informationen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 37.3.

Artikel 33
Upprättande och förande av register

1.    Unionen och medlemsstaterna ska upprätta och upprätthålla register för att tillförlitligt redogöra för nationellt fastställda bidrag enligt artikel 4.13 och internationellt överförbara utsläppsbegränsningsresultat enligt artikel 6 i Parisavtalet.

2.    Unionen och medlemsstaterna får föra sina register i ett konsoliderat system, tillsammans med en eller flera andra medlemsstater.

3.    Uppgifterna i de register som avses i punkt 1 i denna artikel ska göras tillgängliga för den centrala förvaltare som utses i enlighet med artikel 20 i direktiv 2003/87/EG.

4.    Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att upprätta det register som avses i punkt 1 i den här artikeln och för att med hjälp av unionens och medlemsstaternas register ge verkan åt det nödvändiga tekniska genomförandet av relevanta beslut som antas av UNFCCC:s organ eller Parisavtalets organ i enlighet med punkt 1.

KAPITEL 7
SAMARBETE OCH STÖD

Artikel 34
Samarbete mellan medlemsstaterna och unionen

1.    Medlemsstaterna ska samarbeta och säkerställa full samordning med varandra och med unionen i fråga om skyldigheter enligt denna förordning, särskilt vad gäller

(a)förfarandet för att utarbeta, anta, anmäla och bedöma de integrerade nationella energi- och klimatplanerna enligt artiklarna 9–12,

(b)förfarandet för att utarbeta, anta, anmäla och bedöma lägesrapporterna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna enligt artikel 15 och den årliga rapporteringen enligt artikel 23,

(c)det förfarande som hänger samman med kommissionens rekommendationer och vidtagandet av åtgärder med anledning av dessa rekommendationer i enlighet med artikel 9.2 och 9.3, artikel 15.5, artikel 26.1 och artikel 27.2 och 27.3,

(d)sammanställningen av en inventering av växthusgaser i unionen och utarbeta unionens rapport om denna i enlighet med artikel 23.3,

(e)utarbetandet av unionens nationella rapporter enligt artikel 12 i UNFCCC och unionens tvåårsrapport i enlighet med beslut 2/CP.17 eller efterföljande beslut som antas av UNFCCC:s organ,

(f)gransknings- och efterlevnadsförfaranden enligt UNFCC och Parisavtalet i överensstämmelse med varje tillämpligt beslut enligt UNFCCC, liksom unionens förfarande för granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar enligt artikel 31 i denna förordning,

(g)alla justeringar till följd av granskningsförfarandet enligt artikel 31 eller andra ändringar av inventeringar och inventeringsrapporter som har lämnats in eller ska lämnas in till UNFCCC-sekretariatet,

(h)sammanställningen av unionens approximativa inventering av växthusgaser i enlighet med artikel 23.1 a och artikel 23.1 sista stycket.

2.    Kommissionen får ge tekniskt stöd till medlemsstaterna vad avser skyldigheter enligt denna förordning, på begäran av en medlemsstat.

Artikel 35
Europeiska miljöbyråns roll

Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i dess arbete vad gäller dimensionerna ”minskade koldioxidutsläpp” och ”energieffektivitet” för efterlevnad av artiklarna 14, 15, 16, 17, 18, 19, 23, 24, 25, 29, 30, 31, 32 och 34 i enlighet med sitt årliga arbetsprogram. Detta ska omfatta hjälp med att

(a)sammanställa den information som har rapporterats av medlemsstater om politiska strategier och åtgärder och prognoser,

(b)genomföra kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden för den information som har rapporterats av medlemsstater om prognoser, politiska strategier och åtgärder,

(c)förbereda uppskattningar eller komplettera dem som är tillgängliga för Europeiska kommissionen för data om prognoser som inte har rapporterats av medlemsstaterna,

(d)sammanställa uppgifter, när sådana finns att tillgå i europeisk statistik och är lämpliga vad tidpunkten beträffar och krävs för kommissionens rapport om tillståndet i energiunionen till Europaparlamentet och rådet,

(e)sprida information som har insamlats inom ramen för denna förordning, inbegripet att upprätthålla och uppdatera en databas avseende medlemsstaternas begränsningspolitik och begränsningsåtgärder, och den europeiska klimatanpassningsplattformen med avseende på inverkan, sårbarhet och anpassning till klimatförändring,

(f)genomföra kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden vid utarbetandet av unionens inventering av växthusgaser,

(g)sammanställa unionens inventering av växthusgaser och utarbeta unionens rapport om inventeringen av växthusgaser,

(h)ta fram uppskattningar av uppgifter som inte har rapporterats i de nationella inventeringarna av växthusgaser,

(i)genomföra den granskning som avses i artikel 31,

(j)sammanställa unionens approximativa inventering av växthusgaser.

KAPITEL 8
DELEGERING

Artikel 36
Utövande av delegering

1.    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.4, 23.5, 27.4, 30.6 och 33.4 ska tilldelas kommissionen för en period av fem år från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.    Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.4, 23.5, 27.4, 30.6 och 33.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.    Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.    En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.4, 23.5, 27.4, 30.6 och 33.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL 9
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 37
Energiunionskommittén

1.    Kommissionen ska biträdas av en energiunionskommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 och arbeta inom de olika sektorsspecifika konstellationer som är relevanta för denna förordning.

2.    Denna kommitté ersätter den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 8 i beslut 93/389/EEG, artikel 9 i beslut 280/2004/EG och artikel 26 i förordning (EU) nr 525/2013. Hänvisningar till den kommitté som inrättats enligt dessa rättsakter ska tolkas som hänvisningar till den kommitté som inrättas genom denna förordning.

3.    När det hänvisas till denna artikel ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 38
Granskning

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2026 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till styrningen av energiunionen och om förenligheten av planerings-, rapporterings- och övervakningsbestämmelserna i denna förordning med annan unionslagstiftning eller framtida beslut med avseende på UNFCCC och Parisavtalet. Kommissionen får lägga fram förslag vid behov.

Artikel 39
Ändringar av direktiv 94/22/EG

Direktiv 94/22/EG ändras på följande sätt:

(1)I artikel 8 ska punkt 2 utgå.

(2)Artikel 9 ska utgå.

Artikel 40
Ändringar av direktiv 98/70/EG

Direktiv 98/70/EG ändras på följande sätt:

(1)I artikel 8.4 ska andra meningen utgå.

(2)I artikel 7a.1 tredje stycket ska led a ersättas med följande:

”Den totala volymen för varje typ av bränsle eller energi som levererats.”.

(3)I artikel 7a.2 ska första meningen ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska ålägga leverantörerna att så gradvis som möjligt minska växthusgasutsläppen per energienhet från bränslen och energi under hela livscykeln med upp till 10 % fram till den 31 december 2020, jämfört med den lägsta standard för bränslen som anges i bilaga II till rådets direktiv (EU) 2015/652.”.

Artikel 41
Ändring av direktiv 2009/31/EG

I artikel 38 i direktiv 2009/31/EG ska punkt 1 utgå.

Artikel 42
Ändringar av förordning 663/2009

Förordning 663/2009/EG ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 27 ska punkterna 1 och 3 utgå.

(2)Artikel 28 ska utgå.

Artikel 43
Ändring av förordning (EG) 715/2009

Artikel 29 i förordning (EG) nr 715/2009 ska utgå.

Artikel 44
Ändringar av direktiv 2009/73/EG

Direktiv 2009/73/EG ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 5 ska utgå.

(2)Artikel 52 ska ersättas med följande:

”Artikel 52

Rapportering

Kommissionen ska övervaka och se över tillämpningen av detta direktiv och, som bilaga till den rapport om tillståndet i energiunionen som avses i artikel 29 i förordning [XX/20XX] [den här förordningen], överlämna en övergripande lägesrapport till Europaparlamentet och rådet.”.

Artikel 45
Ändring av rådets direktiv 2009/119/EG

Artikel 6.2 i rådets direktiv 2009/119/EG ska ersättas med följande:

”2. Senast den 15 mars varje år ska medlemsstaterna till kommissionen översända en sammanfattande kopia av registret över lager som avses i punkt 1, som åtminstone visar kvantitet och natur avseende de beredskapslager som är upptagna i registret den sista dagen föregående kalenderår.”.

Artikel 46
Ändringar av direktiv 2010/31/EU

Direktiv 2010/31/EU ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 2a i direktiv 2010/31/EU [ändrat genom förslag COM(2016) 765] ska följande punkt 4 införas:

”4. Den långsiktiga strategin enligt punkt 1 ska lämnas in till kommissionen som en del av den integrerade nationella energi- och klimatplanen i enlighet med artikel 3 i förordning [XX/20XX] [den här förordningen].”.

(2)I artikel 5.2 andra stycket ska meningen ”Rapporten får inkluderas i de handlingsplaner för energieffektivitet som avses i artikel 14.2 i direktiv 2006/32/EG” utgå. 

(3)I artikel 9.5 ska första meningen ersättas med följande:

”Som en del av sin rapport om tillståndet i energiunionen som avses i artikel 29 i förordning [XX/20XX] [den här förordningen] ska kommissionen vartannat år rapportera till Europaparlamentet och rådet om medlemsstaternas framsteg när det gäller att öka antalet nära-nollenergibyggnader. På grundval av denna rapporterade information ska kommissionen utarbeta en handlingsplan och, vid behov, föreslå rekommendationer och åtgärder enligt artiklarna 27 och 28 i förordning [XX/20XX] [den här förordningen] för att öka antalet sådana byggnader samt främja bästa praxis vad gäller kostnadseffektiv omvandling av befintliga byggnader till nära-nollenergibyggnader.”.

(4)I artikel 10 ska punkterna 2 och 3 utgå.

Artikel 47
Ändringar av direktiv 2012/27/EU

Direktiv 2012/27/EU ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 4 ska sista stycket utgå.

(2)I artikel 18.1 ska led e utgå.

(3)I artikel 24 ska punkterna 1–4 och 11 utgå.

(4)Bilaga XIV ska utgå.

Artikel 48
Ändring av direktiv 2013/30/EU

I artikel 25 i direktiv 2013/30/EU ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska årligen, som ett led i rapporteringen enligt artikel 23 i förordning [XX/20XX] [den här förordningen], rapportera till kommissionen den information som anges i bilaga IX punkt 3.”.

Artikel 49
Ändringar av rådets direktiv (EU) 2015/652

Rådets direktiv (EU) 2015/652 ska ändras på följande sätt:

(1)I bilaga I, del 2 ska punkterna 2, 3, 4 och 7 utgå.

(2)Bilaga III ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

(b)”1. Medlemsstaterna ska rapportera de uppgifter som anges i punkt 3. Dessa uppgifter ska rapporteras för alla bränslen och all energi som släppts ut på marknaden i varje medlemsstat. Där flera biodrivmedel blandas med fossila bränslen ska uppgifter om varje biodrivmedel anges.”.

(c)I punkt 3 ska leden e och f utgå.

(3)Bilaga IV ska ändras på följande sätt:

(a)Följande mallar för rapportering av uppgifter om överensstämmelse mellan rapporterade uppgifter ska utgå:

- Ursprung – en enda leverantör

- Ursprung – gemensamma leverantörer

- Inköpsställe

(b)I noteringarna om formatet ska punkterna 8 och 9 utgå.

Artikel 50
Upphävande

Förordning (EU) nr 525/2013 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021, med förbehåll för övergångsbestämmelserna i artikel 51. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XI.

Artikel 51
Övergångsbestämmelser

Genom undantag från artikel 50 i denna förordning ska artikel 7 och artikel 17.1 a och 17.1 d i förordning (EU) nr 525/2013 fortsätta att gälla för de rapporter som innehåller de uppgifter som krävs enligt de artiklarna för åren 2018, 2019 och 2020.

Artikel 19 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta tillämpas på granskningen av inventeringsuppgifter om utsläpp av växthusgaser för åren 2018, 2019 och 2020.

Artikel 22 i förordning (EU) nr 525/2013 ska fortsätta att gälla för inlämnande av den rapport som krävs enligt den artikeln.

Artikel 52
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 33, 46.2–46.4 och 47.3 och 47.4 ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Kommissionen

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 40  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

☑  Ny åtgärd 

◻  Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 41  

◻  Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻  Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från den [DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☑  Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period fr.o.m. 2018 för en obegränsad tid,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 42  

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☑ genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

–◻ via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

x  Indirekt förvaltning genom delegering till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–x organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

De beräknade utgifter som nämns i detta avsnitt kommer att tillgodoses i sin helhet inom ramen för de nuvarande ursprungliga anslagen i budgetposterna i fråga fram till 2020.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Nödvändiga anslag för personalbehov och övriga administrativa utgifter ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

32 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses (GD Energi)

34 motsvarar det politikområde som avses (GD Klimatpolitik)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–☑    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☑    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Finansieringsöversikt för organ

Europeiska miljöbyrån

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på byråns anslag

3.2.3.Beräknad inverkan på byråns personalresurser

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 55  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

☑  Ny åtgärd 

◻  Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 56  

◻  Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻  Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från den [DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☑  Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period fr.o.m. 2018 för en obegränsad tid,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 57  

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☑ genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

–    via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

x  Indirekt förvaltning genom delegering till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–x organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på byråns anslag

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–◻    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på miljöbyråns personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–x    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad inverkan på personalen (ytterligare) – Extern personal

Utöver de 9 tillfälligt anställda (4 AD + 5 AST) som för närvarande arbetar vid miljöbyrån med uppgifter som har anknytning till denna förordning, behöver miljöbyrån ytterligare 3 kontraktsanställda för att täcka följande:

Klimatförändringsbegränsning och förnybara energikällor, vilket omfattar en bedömning av information om nationella prognoser/nationell utveckling, politiska strategier och åtgärder och biomassa,

Klimatförändringsbegränsning och energieffektivitet, vilket omfattar en bedömning av information om nationella prognoser/nationell utveckling, politiska strategier och åtgärder, och

Integrerad rapportering på klimat- och energiområdet

Upprätta, förvalta och upprätthålla nya rapporteringsflöden och infrastruktur för e-rapportering när det gäller dataflödena under dess ansvar.

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenten bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–x    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 64 .

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Antagen vid den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) i december 2015.

(2) Baserat på ett klimatmål om att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 % till 2030 jämfört med 1990, ett bindande mål EU-nivå om att minst 27 % av den energi som används i EU ska vara förnybar år 2030 och ett vägledande mål på EU-nivå om minst 27 % för att förbättra energieffektiviteten fram till 2030 och ett elsammanlänkningsmål på 15 %. I slutsatserna anges också att energieffektivitetsmålen kommer att ses över senast 2020, med siktet inställt på en EU-nivå på 30 %.

(3) Kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 med titeln ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030” (COM/2014/015 final).

(4) Sammanfattning av den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen, ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning (EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013 (arbetsdokument från kommissionens avdelningar).

(5) Yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen, ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009/EG, förordning (EG) nr 715/2009/EG, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013.

(6) Samrådet inriktades på i) hur nuvarande planerings- och rapporteringsskyldigheter på energi- och klimatområdet skulle kunna rationaliseras för att bättre tjäna målen för energiunionen, ii) hur man bäst går vidare för att utveckla integrerade planerings-, rapporterings- och övervakningsverktyg, och iii) hur man inrättar en styrningsprocess som bidrar till uppnåendet av målen för energiunionen.

(7) Belgien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien och Sverige.

(8) Dvs. de nationella handlingsplanerna för förnybar energi, de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet samt klimatplaneringskraven.

(9) COM/2016/0482 final - 2016/0231 (COD).

(10) COM/2016/0479 final - 2016/0230 (COD).

(11) EUT C , , s. .

(12) EUT C , , s. .

(13) Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1).

(14) Europeiska rådets slutsatser från den 23–24 oktober 2014 (EUCO 169/14).

(15) Meddelande från kommissionen: Tillståndet i energiunionen 2015 av den 18 november 2015, COM(2015) 572 final.

(16) Europeiska rådets slutsatser från den 26 november 2015 (14632/15).

(17) Europaparlamentets resolution av den 15 december 2015: På väg mot en europeisk energiunion (2015/2113(INI)).

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).

(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 517/2014 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1).

(24) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

(25) EUT L […], […], s. […].

(26) EUT L […], […], s. […].

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(28)

   Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).

(29) Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten (EGT L 164, 30.6.1994, s. 3).

(30) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (EUT L 200, 31.7.2009, s. 31).

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 36).

(34) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94).

(35) Rådets direktiv 2009/119/EG av den 14 september 2009 om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (EUT L 265, 9.10.2009, s. 9).

(36) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(37) Direktiv av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(38) Direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).

(39) Rådets direktiv (EU) 2015/652 av den 20 april 2015 om fastställande av beräkningsmetoder och rapporteringskrav i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 107, 25.4.2015, s. 26).

(40) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(41) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(42) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(43) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(44) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(45) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(46) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(47) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(48) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(49) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(50) Sådant stöd kan omfatta bedömning av rapporter, intervjuer med berörda parter, anordnande av seminarier och konferenser etc.

(51) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(52) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(53) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(54) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

(55) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(56) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(57) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(58) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(59) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(60) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(61) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(62) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(63) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(64) Se artiklarna 11 och 17 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

(65) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.