52013PC0430

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET           

Det här förslaget till rättsakt är en stimulansåtgärd enligt artikel 149 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och syftar till att stärka samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna i medlemsstaterna. De offentliga arbetsförmedlingarna ansvarar för att genomföra den aktiva arbetsmarknadspolitiken och tillhandahålla arbetsförmedlingstjänster i allmänhetens intresse. De ingår i relevanta ministerier, offentliga organ eller (icke vinstdrivande) offentligrättsliga företag. De offentliga arbetsförmedlingarna erbjuder tjänster som arbetsmarknadsinformation, stöd för att söka arbete, rådgivning, yrkesvägledning, platsförmedling och stöd för yrkesmässig och geografisk rörlighet. I många fall handhar de offentliga arbetsförmedlingarna också arbetslöshetsförmåner och andra sociala förmåner. Hur effektivt de arbetar är också en viktig faktor för hur väl arbetsmarknadspolitiken ska fungera.

Att stärka samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna i EU har konstaterats vara ett viktigt inslag i arbetet för att uppnå sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin[1]. Kommissionen har förespråkat en modernisering av de offentliga arbetsförmedlingarnas arbete, partnerskap mellan offentliga arbetsförmedlingar och andra arbetsförmedlingar samt en omvandling av de offentliga arbetsförmedlingarna till ”övergångsbyråer” med en ny kombination av ”aktiva” och ”passiva” arbetsmarknadsåtgärder[2]. Rådet har nyligen uppmanat till partnerskap mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsgivare, arbetsmarknadens parter och företrädare för ungdomar när det gäller att genomföra ungdomsgarantierna[3]. De offentliga arbetsförmedlingarna behandlas också direkt i de gällande EU-riktlinjerna för medlemsstaternas nationella arbetsmarknadspolitik, de s.k. sysselsättningsriktlinjerna[4].

Krympande offentliga budgetar och behovet av ökad kostnadseffektivitet inom de offentliga arbetsförmedlingarna har lett till att flera medlemsstater har reformerat sina offentliga arbetsförmedlingar genom att integrera dem med olika organ som tillhandahåller arbetslöshetsförmåner, lägga ut tjänster på entreprenad till privata företag, föra ut arbetsförmedlingarnas verksamhet på regioner och kommuner samt förbättra tjänsterna med hjälp av olika it-verktyg och självbetjäningsverktyg. Samtidigt förändras de offentliga arbetsförmedlingarnas utgifter fortlöpande (bortsett från arbetslöshetsförmånerna): en regelbunden undersökning bland de offentliga arbetsförmedlingarna[5] visade att utgifterna ökade under 2007–2010 och att de mestadels minskade under 2011. Den senaste budgetprognosen visar att de flesta offentliga arbetsförmedlingar tror att utgifterna kommer att vara högre 2013 än under föregående år.

De nationella skillnaderna i fråga om de offentliga arbetsförmedlingarnas affärsmodell, förhållandena på arbetsmarknaden och de rättsliga ramarna har lett till att arbetsmarknadsprogrammen genomförs med olika verkningsgrad i de olika länderna. Medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att ansvara för att organisera, anställa personal och leda arbetet inom sina offentliga arbetsförmedlingar. Genom detta förslag inrättas ett europeiskt nätverk för offentliga arbetsförmedlingar, vilket gör det möjligt att jämföra arbetsförmedlingarnas resultat på europeisk nivå, kartlägga god praxis och främja ömsesidigt lärande för att förbättra arbetsförmedlingarnas kapacitet och effektivitet. Erfarenheten har visat att medlemsstaterna inte deltar i ömsesidigt lärande och benchmarking i tillräcklig utsträckning på eget initiativ.    

De offentliga arbetsförmedlingarna började samarbeta på europeisk nivå 1997, när kommissionen inrättade en informell rådgivande grupp med offentliga arbetsförmedlingar för att främja samarbete, utbyte och ömsesidigt lärande mellan medlemsorganisationerna[6] och få återkoppling från experter på sysselsättningsområdet. Trots de framsteg som gjorts under åren är den nuvarande samarbetsmodellen alltför begränsad i flera avseenden.   

De nationella offentliga arbetsförmedlingarnas deltagande i denna verksamhet är fortfarande frivilligt, och detta försvårar möjligheterna att i ett tidigt skede upptäcka bristande resultat hos de offentliga arbetsförmedlingarna och eventuella strukturella arbetsmarknadsproblem som beror på detta. Det saknas också en rapporteringsmekanism, vilket innebär att politiska beslutsfattare på nationell och europeisk nivå inte informeras systematiskt om resultaten av nuvarande metoder för benchmarking och ömsesidigt lärande.  

Arbetet med att göra de offentliga arbetsförmedlingarna mer jämförbara genom att gruppera dem efter affärsmodell har hittills inte fungerat. Kopplingarna mellan insatserna för benchmarking och ömsesidigt lärande är svaga och inkonsekventa, och det nuvarande programmet för ömsesidigt lärande har ingen vetenskapligt solid evidensbas. Det är bara några få offentliga arbetsförmedlingar som deltar i ömsesidigt lärande och effekterna är därför alltför begränsade.

De offentliga arbetsförmedlingarna måste anpassa sina organisationsmodeller, affärsstrategier och processer till den snabba utvecklingen om de ska kunna bli ”lärande organisationer” och bidra till sysselsättningskommitténs arbete. I sitt aktuella dokument PES Strategy EU 2020[7] fastställer nätverket fem nyckelområden för förändring för att uppnå målen för Europa 2020-strategin: i) skapa en koppling till efterfrågesidan, ii) inta en ledande roll genom samarbete/partnerskap, iii) utveckla färdighetsbaserade insatser, iv) sträva efter varaktiga resultat i fråga om aktivering samt v) förbättra karriärmöjligheterna.

Detta förslag syftar till att utvidga, stärka och befästa pågående initiativ för att gynna alla offentliga arbetsförmedlingar. Förslaget om utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna utgör en samlad insats för att modernisera arbetsförmedlingarna och ge dem möjlighet att agera effektivt tillsammans i den aktuella ekonomiska krisen.

Ett europeiskt nätverk för offentliga arbetsförmedlingar som inrättas på en solid rättslig grund skulle kunna förbättra samordningen av insatser mellan de offentliga arbetsförmedlingarna och ge nätverket befogenhet att agera. En formaliserad struktur är en förutsättning för att man ska kunna öka nätverkets potential att bidra till att ta fram innovativa, evidensbaserade åtgärder för genomförande av politiken i linje med Europa 2020-målen. En sådan struktur skulle också göra det lättare att genomföra arbetsmarknadsprojekt som finansieras via Europeiska socialfonden (ESF). Det föreslagna initiativet kan bidra till ökad kostnadseffektivitet.

Det nätverk som inrättas enligt detta beslut kommer att ta initiativ i form av stimulansåtgärder som syftar till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna på sysselsättningsområdet. Dessa kompletterar det samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar som sker inom Eures på grundval av artiklarna 45 och 46 i fördraget.

2.         RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR   

Eftersom större vikt läggs vid evidensbaserade politiska åtgärder grundar sig detta förslag på en rad undersökningar och samråd med berörda parter.

Särskilt relevanta var undersökningarna om affärsmodeller för offentliga arbetsförmedlingar[8], om system för att mäta de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat och om arbetskraftens geografiska rörlighet[9], om de offentliga arbetsförmedlingarnas roll i fråga om trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden (flexicurity)[10], om de offentliga arbetsförmedlingarnas roll när det gäller att förutse kompetensbehov inom arbetskraften och utrusta arbetstagarna för nya jobb[11]. Resultaten av programmet för ömsesidigt lärande mellan de offentliga arbetsförmedlingarna[12] och resultaten av frågeformuläret om krisåtgärder för de offentliga arbetsförmedlingarna 2009–2013[13] har beaktats, liksom resultaten av det aktuella benchmarkingprojektet för offentliga arbetsförmedlingar[14], som samfinansieras av kommissionen.

Benchmarkinginitiativets framtid har diskuterats flera gånger under 2012 och 2013 med den nuvarande rådgivande gruppen med arbetsförmedlingar. Ett samråd med gruppen om viktiga inslag i detta förslag ägde rum i mars och maj 2013, och medlemmarna uppmanades att lämna synpunkter om tänkbara mål, initiativ och politiska handlingsalternativ som rör detta förslag.

I januari 2013 lade gruppen fram ett diskussionsunderlag med titeln Towards an integrated European Public Employment Services bench-learning initiative. Det diskuterades vid det informella mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) och av sysselsättningskommittén. Vid det informella mötet i rådet konstaterades att ett utökat och mer fokuserat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna skulle leda till ett förbättrat utbyte av bästa praxis och man bad därför att ett detaljerat förslag till initiativ om benchlearning skulle utarbetas[15].

Dessa samråd och undersökningar visar att berörda parter är eniga om att det behövs ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna. Alla offentliga arbetsförmedlingar bör bli aktiva deltagare i nätverket. Det fanns också ett brett stöd för att utvidga benchmarking-mekanismen och skapa en starkare koppling mellan insatserna för benchmarking och ömsesidigt lärande.

De offentliga arbetsförmedlingarna har också deltagit på ett öppet sätt i lämpliga skeden av förberedelserna inför meddelandet av beslutet i kommissionens arbetsprogram 2013–2014, och här presenteras de mer detaljerade förberedelserna av denna text. De offentliga arbetsförmedlingarnas synpunkter har inhämtats både skriftligt och genom öppna samrådsmöten och har beaktats när det gäller centrala aspekter som direkt berör dem, dvs. nätverkets initiativ/verksamhet och styrningsstrukturer, kommissionens roll och samarbetet med andra arbetsförmedlingar och med rådet, särskilt sysselsättningskommittén.

Eftersom förslaget främst kommer att få indirekta effekter och de huvudsakliga tekniska inslagen i initiativet för benchmarking och ömsesidigt lärande kommer att fastställas i en delegerad akt, ansågs en konsekvensbedömning vara överflödig. Några budgetkonsekvenser förväntas inte heller.         

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER          

Rätten att vidta åtgärder grundar sig på artikel 149 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilket Europaparlamentet och rådet får besluta om stödåtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på sysselsättningsområdet genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och beprövade erfarenheter, tillhandahålla jämförande analys och rådgivning, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, särskilt med hjälp av pilotprojekt.

Unionsåtgärder är motiverade även på grund av att förslaget om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna kommer att bidra till fördragets mål, särskilt att främja full sysselsättning (artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

Hela förslaget om utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna är en stimulansåtgärd i enlighet med artikel 149. Med tanke på den föreslagna stimulansåtgärdens karaktär är en rättsakt – dvs. ett beslut av Europaparlamentet och rådet – det lämpligaste alternativet.

Ett utökat samarbete genom incitament för de offentliga arbetsförmedlingarna att samarbeta inom specifika initiativ är i linje med subsidiaritetsprincipen, eftersom syftet är att stödja medlemsstaterna i deras strävan att modernisera sina offentliga arbetsförmedlingar med tanke på den pågående ekonomiska krisen och i syfte att uppnå Europa 2020-strategins sysselsättningsmål.

Beträffande samordning mellan de offentliga arbetsförmedlingarna innebär unionens åtgärder ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar själva. De offentliga arbetsförmedlingarna har ett uppdrag att främja nationella intressen och prioriteringar, och samverkar oftast inte över hela EU. De insatser för benchmarking och ömsesidigt lärande som görs på EU-nivå förstärker liknande mindre insatser som kanske bara omfattar några få nationella offentliga arbetsförmedlingar som vill bidra till att utforma ett EU-omfattande samarbete.

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen eftersom det läggs fram som en stimulansåtgärd för de offentliga arbetsförmedlingarna och dess varaktighet är begränsad till Europa 2020-strategins löptid som beslutats av rådet.          

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Kommissionens förslag till flerårig budgetram omfattar ett förslag om 958,19 miljoner euro för ett EU-program för social förändring och social innovation för perioden 2014–2020. Det utökade samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna kommer att finansieras via avsnitten för programmet för social förändring och social innovation/Progress/sysselsättning. Ett vägledande årligt belopp på 4 miljoner euro budgeteras för denna stimulansåtgärd. Ca 3 miljoner euro budgeteras för insatserna för benchmarking och ömsesidigt lärande, och flera anbudsinfordringar kan komma att offentliggöras. Upp till 1 miljon euro per år kommer sannolikt att användas för nätverksmöten och vetenskapliga undersökningar om frågor som rör de offentliga arbetsförmedlingarna.

Förslaget är budgetneutralt och kräver inte extra personalresurser. Kommissionens personal (2,5 heltidsekvivalenter) som idag arbetar inom GD Sysselsättning med frågor som rör de offentliga arbetsförmedlingarna kommer att fungera som sekretariat för nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.         

5.           DELEGERADE AKTER   

Förslaget innehåller en bestämmelse som ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter. Det gäller främst en delegerad akt för att införa en allmän ram för genomförandet av initiativen för benchmarking och ömsesidigt lärande.      

Det är motiverat att använda delegerade akter som rättsligt instrument eftersom det kompletterar grundrättsakten med mer detaljerade icke väsentliga inslag, i det här fallet en allmän ram för genomförandet av initiativen för benchmarking och ömsesidigt lärande.      

Den allmänna ramen kommer att omfatta de tekniska inslagen i benchmarkingsystemen, t.ex. metoder, grundläggande kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma produkter, resultat, konsekvenser och kostnader för olika affärsmodeller, processer, resultat och verktyg för de offentliga arbetsförmedlingarna samt andra kriterier för att fastställa bästa praxis. I denna fastställs vilka uppgifter de offentliga arbetsförmedlingarna ska lämna varje månad respektive varje år, inlärningsinstrumenten i det integrerade programmet för ömsesidigt lärande, t.ex. seminarier, ömsesidiga bedömningar, tekniskt stöd, studiebesök och villkor för deltagandet i insatserna för benchmarking och ömsesidigt lärande.       

Insamlingen av uppgifter och analysen av benchmarking-insatsen ska enligt planerna skötas externt. De offentliga arbetsförmedlingarna kommer att knytas till denna process för att de ska bli delaktiga i benchmarking-resultaten.           

De pågående frivilliga benchmarking-projekten för offentliga arbetsförmedlingar kan till stor del användas, om de offentliga arbetsförmedlingarna godkänner detta. Det finns tillgängliga tidsserier för flera indikatorer som mäter arbetssökandes övergång till arbetsmarknaden, t.ex. från arbetslöshet, korttidsarbetslöshet, eller utbildningsåtgärd till sysselsättning. Tillgången till lediga platser och matchningen med lämpliga sökande samt arbetssökandes och arbetsgivarnas nöjdhet med tjänsterna mäts också med flera indikatorer.     

Ytterligare indikatorer och kontextvariabler kommer att behöva definieras för att bedöma samspelet mellan affärsmodellerna och processerna i förhållande till resultat.          

De flesta av inslagen i insatserna för benchmarking och ömsesidigt lärande kommer att fastställas i den allmänna ramen. Tekniska uppgifter som kan förändras med tiden kommer att ingå i nätverkets arbetsprogram.

2013/0202 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 149,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[16],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[17],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Den 17 juni 2010 godkände Europeiska rådet[18] kommissionens förslag om en Europa 2020-strategi för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla[19]. Europeiska rådet förespråkade full mobilisering av passande EU-instrument och EU-politik för att bidra till att de gemensamma målen uppnås och uppmanade medlemsstaterna att utöka de samordnade åtgärderna. De offentliga arbetsförmedlingarna spelar en central roll när det gäller att förverkliga Europa 2020-strategins mål att en sysselsättningsgrad på 75 % för kvinnor och män i åldern 20–64 år ska ha uppnåtts senast 2020.

(2) Genom artikel 45 i fördraget säkerställs fri rörlighet för arbetstagare inom unionen och i artikel 46 fastställs åtgärder för att genomföra denna frihet, särskilt genom ett nära samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna. Det nätverk för offentliga arbetsförmedlingar som inrättas genom detta beslut kommer dock inte bara att behandla allmänna aspekter på geografisk rörlighet, utan också en rad olika mål och initiativ som rör stimulansåtgärder för att förbättra medlemsstaternas samarbete på sysselsättningsområdet. Artikel 149 i fördraget är därför en lämplig rättslig grund för detta beslut.

(3) I enlighet med artikel 148.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt antog rådet den 21 oktober 2010 riktlinjer för sysselsättningspolitiken. Dessa integrerade riktlinjer ger medlemsstaterna vägledning så att de kan utarbeta egna nationella reformprogram och genomföra reformerna. Sysselsättningsriktlinjerna utgör grunden för de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdar till medlemsstaterna enligt artikel 148.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Under de senaste åren har dessa inkluderat särskilda rekommendationer om de offentliga arbetsförmedlingarnas funktionssätt och kapacitet och den aktiva arbetsmarknadspolitikens verkningsgrad i medlemsstaterna.

(4) Dessa rekommendationer skulle behöva stödjas ytterligare genom en utökad evidensbas, återkoppling om resultaten av politiska åtgärder och samarbete mellan medlemsstaternas offentliga arbetsförmedlingar. Det nätverk för offentliga arbetsförmedlingar som inrättas genom detta beslut bör därför ta konkreta initiativ som gemensamma evidensbaserade benchmarkingsystem, motsvarande insatser för ömsesidigt lärande, ömsesidigt bistånd mellan medlemmarna i nätverket och strategiska åtgärder för att modernisera de offentliga arbetsförmedlingarna. Nätverkets och de enskilda medlemmarnas expertis bör också utnyttjas för att på begäran av rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) och sysselsättningskommittén ta fram en evidensbas för utarbetande av sysselsättningspolitiska åtgärder.

(5) Vid det informella mötet mellan ministrarna i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) konstaterades att ett utökat och mer fokuserat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna skulle leda till ett förbättrat utbyte av bästa praxis och man bad därför om ett detaljerat förslag till initiativ om benchlearning[20].

(6) Det nätverk för offentliga arbetsförmedlingar som inrättas genom detta beslut bör ha ett nära samarbete med sysselsättningskommittén på grundval av artikel 150 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och bidra till dess arbete genom att tillhandahålla faktaunderlag och rapporter om genomförandet av politiken. Nätverket kommer att bidra till rådets arbete via sysselsättningskommittén. Nätverkets samlade kunskaper om genomförandet av sysselsättningspolitiken och den jämförande analysen av de offentliga arbetsförmedlingarna kan vara värdefulla för politiska beslutsfattare på både nationell och europeisk nivå vid bedömning och utarbetande av sysselsättningspolitiska åtgärder.

(7) Nätverket bör bidra till genomförandet av sysselsättningspolitiska initiativ som t.ex. rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti[21]. Nätverket kan också stödja initiativ som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv, bland annat genom ökad öppenhet när det gäller färdigheter och kvalifikationer.

(8) Nätverket bör stödja samarbetet mellan medlemmarna, utveckla gemensamma initiativ för utbyte av information och bästa praxis på alla områden där de offentliga arbetsförmedlingarna är verksamma, jämförande analyser och rådgivning samt främja innovativa metoder för arbetsförmedlingarnas arbete. Genom detta nätverk möjliggörs heltäckande, evidensbaserade och resultatinriktade jämförelser mellan alla offentliga arbetsförmedlingar så att bästa praxis kan identifieras. Med dessa resultat bör medlemmarna kunna utforma och tillhandahålla arbetsmarknadstjänster inom sina ansvarsområden. Nätverkets initiativ bör leda till större genomslagskraft för de offentliga arbetsförmedlingarnas åtgärder och till mer effektiv användning av offentliga medel.

(9) För att införa en allmän ram för genomförandet av initiativen för benchmarking och ömsesidigt lärande bör befogenheter att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa de tekniska inslagen i benchmarkingsystemen och insatserna för ömsesidigt lärande. Här bör ingå metoder, grundläggande kvantitativa och kvalitativa indikatorer för resultatbedömning, inlärningsinstrumenten i det integrerade programmet för ömsesidigt lärande och villkoren för deltagande i dessa initiativ. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå – särskilt med experter från arbetsförmedlingarna. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(10) Eftersom de offentliga arbetsförmedlingarna har olika modeller, uppgifter och sätt att tillhandahålla tjänsterna är det varje medlemsstats sak att bland ledningen för den offentliga arbetsförmedlingen utse en person till ledamot av nätverkets styrelse. Om tillämpligt bör ledamoten även representera medlemsstatens övriga offentliga arbetsförmedlingar i styrelsen. De utsedda ledamöterna bör ha befogenhet att fatta beslut på de sändande organisationernas vägnar. Nätverkets verksamhet bör vara öppen för deltagare på alla nivåer, för att skapa delaktighet för alla offentliga arbetsförmedlingar.

(11) Nätverket bör ersätta den befintliga informella rådgivande gruppen för offentliga arbetsförmedlingar i EU och EES, som kommissionen har stött sedan 1997, och i sitt arbete utgå från dess erfarenheter. Gruppens synpunkter har beaktats vid utarbetandet av detta beslut.

(12) De huvudsakliga insatsområden som anges i den informella expertgruppens rapport PES Strategy 2020[22] bör användas som vägledning för att tillämpa det planerade konceptet för modernisering och förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarna.

(13) Nätverket bör ge ömsesidigt stöd för medlemmarna så att de kan stödja varandra i arbetet med att modernisera organisationsstrukturer och tillhandahållandet av tjänster genom utökat samarbete, särskilt kunskapsöverföring, studiebesök och personalutbyten.

(14) Nätverket och dess initiativ bör finansieras via Progress/sysselsättningsdelen av programmet för social förändring och social innovation inom ramen för de anslag som fastställs av budgetmyndigheten.

(15) När det gäller projekt som utvecklas av nätverket eller fastställs i samband med insatserna för ömsesidigt lärande och sedan genomförs i de individuella offentliga arbetsförmedlingarna har medlemsstaterna tillgång till finansiering via Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Horisont 2020.

(16) Kommissionen kommer att vidta de administrativa åtgärder som behövs för att inrätta nätverket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Inrättande

Ett EU-omfattande nätverk för offentliga arbetsförmedlingar (nedan kallat nätverket) inrättas härmed för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020. Nätverket kommer att genomföra initiativ enligt vad som fastställs i artikel 3.

I nätverket ingår

a)           de offentliga arbetsförmedlingar som medlemsstaterna utser, och

b)           kommissionen.

Medlemsstater med regionala autonoma offentliga arbetsförmedlingar ska se till att dessa är representerade i tillräcklig grad i nätverkets särskilda initiativ.

Artikel 2 Mål

Genom nätverket ska den planerade stimulansåtgärden bidra till

a)           genomförandet av Europa 2020-strategin för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla samt till uppnåendet av dess överordnade mål, särskilt de som rör sysselsättning,

b)           ett bättre funktionssätt för arbetsmarknaderna i EU,

c)           bättre integration av arbetsmarknaderna,

d)           ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet, och

e)           bekämpning av social utestängning och integration av personer som är utestängda från arbetsmarknaden.

Artikel 3 Nätverkets initiativ

1.           Nätverket ska särskilt göra följande:

a)      Utveckla och genomföra EU-omfattande evidensbaserade benchmarkingsystem bland de offentliga arbetsförmedlingarna på grundval av kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat och samla evidens för att skapa en lämplig metod för ömsesidigt lärande. Nätverket ska också delta aktivt i genomförandet av dessa insatser genom att dela med sig av uppgifter, kunskaper och metoder.

b)      Tillhandahålla ömsesidigt stöd i form av ömsesidiga insatser eller gruppinsatser genom samarbete, utbyte av information, erfarenheter och personal mellan medlemmarna, inklusive stöd för genomförandet av landsspecifika rekommendationer från rådet som rör de offentliga arbetsförmedlingarna.

c)      Anta och tillämpa ett koncept för modernisering och förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarna på viktiga områden.

d)      Utarbeta rapporter på sysselsättningsområdet, antingen på begäran av rådet eller kommissionen eller på eget initiativ.

e)      Bidra till genomförandet av sysselsättningspolitiska initiativ.

f)       Anta och genomföra ett årligt program som innehåller arbetsmetoder, förväntade resultat och andra uppgifter som rör genomförandet av benchmarkingsystemen.

2.           Nätverket ska upprätta en rapporteringsmekanism för initiativen 3.1.a och 3.1.b. I enlighet med denna bestämmelse ska medlemmarna i nätverket avlägga årliga rapporter till nätverket.

Artikel 4 Samarbete

Nätverket ska samarbeta med berörda parter på arbetsmarknadsområdet, bland annat andra arbetsförmedlingar, genom att låta dem medverka i relevanta insatser och möten i nätverket samt genom att utbyta information och uppgifter.

Artikel 5 Nätverkets funktionssätt

1.           Nätverket ska ledas av en styrelse, till vilken varje medlemsstat ska utse en ordinarie styrelseledamot och en suppleant som hämtas från den offentliga arbetsförmedlingens ledning. Kommissionen ska utse en ordinarie styrelseledamot och en suppleant. Suppleanterna ska ersätta de ordinarie ledamöterna vid behov.

2.           En ordförande och två vice ordföranden ska utses bland de styrelseledamöter som representerar offentliga arbetsförmedlingar; ordföranden representerar nätverket. De vice ordförandena ska ersätta ordföranden vid behov.

3.           Styrelsen ska enhälligt anta sin arbetsordning, som bland annat ska innehålla bestämmelser om styrelsens beslutsfattande och om utnämning av ordförande och vice ordförande och deras mandatperiod. Styrelsen ska genom majoritetsbeslut anta ett årligt arbetsprogram, som omfattar inrättandet av arbetsgrupper och regler för språkanvändning vid nätverkets möten, samt den årliga rapport som nätverket ska offentliggöra.

4.           Styrelsen ska biträdas av ett sekretariat som tillhandahålls av och finns inom kommissionen. Sekretariatet ska i samarbete med ordföranden och de vice ordförandena förbereda styrelsemöten, det årliga arbetsprogrammet och den årliga rapporten.

Artikel 6 Finansiellt stöd för stimulansåtgärden

De sammanlagda medlen för genomförandet av detta beslut ska fastställas inom ramen för programmet för social förändring och social innovation, vars årliga anslag ska godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramen.

Artikel 7 Antagande av en allmän ram

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 8 med avseende på en allmän ram för att genomföra de initiativ för benchmarking och ömsesidigt lärande som anges i artikel 3.1, inklusive metoder, grundläggande kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat, inlärningsinstrument för det integrerade programmet för ömsesidigt lärande och villkoren för deltagande i dessa initiativ.       

Artikel 8 Delegeringens utövande

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7 ska ges till kommissionen för en period av sju år från och med den dag då beslutet träder i kraft.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i artikel 7 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antas enligt artikel 7 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 9 Översyn

Fyra år efter detta besluts ikraftträdande ska kommissionen lämna en rapport om dess tillämpning till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska särskilt bedöma i vilken utsträckning nätverket har bidragit till uppnåendet av de mål som anges i artikel 2 och om det har fullgjort sina uppgifter.

Artikel 10 Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               Kommissionens meddelande Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig.

[2]               Kommissionens meddelande En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning, KOM(2010) 682 slutlig, kommissionens meddelande Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning, COM(2012) 173 final.

[3]               Slutsatserna från rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 28 februari 2013.

[4]               Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

[5]               PES Crisis response questionnaire 2010-2013, European Job Mobility Laboratory.

[6]               I gruppen ingår de offentliga arbetsförmedlingarna från EU:s medlemsstater, Norge, Island och Liechtenstein (EES)

[7]               Public Employment Services’ Contribution to EU 2020, PES 2020 Strategy Output Paper, 2012.

[8]               Study on PES business models, European Job Mobility Laboratory 2012.

[9]               PES performance measurement systems and geographical labour mobility, Ecorys 2012.

[10]             The role of the Public Employment Services related to ‘Flexicurity’ in the European Labour Markets, Teknologisk Institut i Danmark, 2009.

[11]             Anticipating skill needs of the labour force and equipping people for new jobs - Which role for Public Employment Services in early identification of skill needs and labour up-skilling?, Teknologisk Institut i Danmark, 2010.

[12]             Dialogen mellan offentliga arbetsförmedlingar är Europeiska kommissionens stödprogram för ömsesidigt lärande för offentliga arbetsförmedlingar. Mer information finns på http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=423&langId=sv

[13]             PES Crisis response questionnaire 2010-2013, European Job Mobility Laboratory.

[14]             Benchmarkingprojektet för offentliga arbetsförmedlingar är ett frivilligt projekt som samfinansieras av Progress. Mer information finns på http://www.pes-benchmarking.eu/english/about.asp?IdPageLv=1

[15]             Informellt möte mellan ministrarna i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i Dublin den 7–8 februari 2013.

[16]             EUT C , , s. .

[17]             EUT C , , s. .

[18]             EUCO 13/10, 17.6.2010.

[19]             Kommissionens meddelande Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.

[20]             Informellt möte mellan ministrarna i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i Dublin den 7–8 februari 2013.

[21]             Rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti (7123/13).

[22]             Public Employment Services’ Contribution to EU 2020, PES 2020 Strategy Output Paper, 2012.