This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012DC0501
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT Research and innovation for Europe's future mobility_Developing a European transport-technology strategy
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Forskning och innovation för Europas framtida rörlighet_En europeisk strategi för transportteknik
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Forskning och innovation för Europas framtida rörlighet_En europeisk strategi för transportteknik
/* COM/2012/0501 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Forskning och innovation för Europas framtida rörlighet_En europeisk strategi för transportteknik /* COM/2012/0501 final */
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1........... Forskning och innovation till stöd
för transportpolitiken.................................................... 3 2........... Att tillvarata den outnyttjade
innovationspotentialen i den europeiska transportsektorn...... 3 3........... En vision för framtidens transport
och rörlighet i Europa................................................... 5 3.1........ Användarorienterade integrerade
transporter................................................................... 5 3.2........ Hållbara fjärr-, intercity- och stadstransporter.................................................................. 6 4........... Att stärka Europas forsknings- och
innovationssystem på transportområdet...................... 7 5........... Initiativ för att förbättra
transportsektorns innovationskapacitet......................................... 8 5.1........ Starkare fokusering inom forskning
och innovation på transportområdet........................... 8 5.2........ Större samordning av
ansträngningarna............................................................................ 9 5.3........ Utanför bekvämlighetszonen: att
bryta teknisk inlåsning.................................................. 10 5.4........ Effektiv tillämpning av innovativa
lösningar..................................................................... 10 6........... Möjligheter och utmaningar vid
utbyggnad av transportteknik......................................... 11 7........... Det fortsatta arbetet...................................................................................................... 12 BILAGA: Forsknings- och innovationsområden,
prioriterade områden, och deras relevans för politikområdet 13 1. Forskning och
innovation till stöd för transportpolitiken I 2011 års vitbok om transporter[1] argumenterar man för att det
europeiska transportsystemet ska utvecklas till ett hållbart och
konkurrenskraftigt system som erbjuder ännu större rörlighet och fortsätter att
utgöra en grund för tillväxt och sysselsättning. Där sätts också ambitiösa mål
för att minska Europas beroende av importerad olja, förbättra miljön, minska
olyckorna och kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser. Dessa mål måste ses
mot bakgrund av en ständigt växande efterfrågan på transporter, skillnader i
olika transportslags utveckling, demografiska förändringar och en minskande
investeringskapacitet hos offentliga myndigheter. Gradvisa förändringar kommer inte att räcka
till för att möta de utmaningar som Europa och den europeiska transportsektorn
står inför. Regeringarna och transportsektorn i stort måste i stället försöka
frigöra sig från konventionellt tänkande. Det behövs nya idéer, banbrytande strategier
och entreprenörskap för att möta den nya verkligheten. Vad det handlar om är
inte bara det europeiska transportsystemets livskraft, utan också – med tanke
på transporternas betydelse för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen –
att uppnå en smart och hållbar europeisk ekonomi för alla, i enlighet med
Europa 2020-strategin[2]. Det är därför viktigt att Europas forsknings-
och innovationskapacitet mobiliseras till stöd för transportpolitiska och
samhälleliga mål. I vitboken föreslås att man ska inrätta ett ”gemensamt
europeiskt transportområde” som ska kunna användas av de 500 miljoner
människorna på den inre marknaden. Storleken på denna marknad kommer att
möjliggöra storskaliga tester av en mängd innovativa tekniker och tjänster, där
man kan dra nytta av stordrifts- och diversifieringsfördelar och skapa starka
hemmamarknader för Europas globalt verksamma transportsektor. På så sätt
kopplas innovation samman med de tre andra dimensioner som anges i vitboken:
den inre marknaden, infrastrukturutveckling och internationellt samarbete. I det här meddelandet sammanfattar
kommissionen resultaten av en första inventering av forskning och innovation
inom EU:s transportsektor. Man granskar också bristerna i Europas
innovationssystem för transporter och lägger fram preliminära förslag om hur
man ska ta itu med dem. Meddelandet kommer att tjäna som utgångspunkt
för utarbetandet av en europeisk strategisk plan för transportteknik som kommer
att motsvara vitbokens forsknings- och innovationsaspekt. Syftet är att säkerställa
ett enhetligt tillvägagångssätt som täcker olika finansieringskällor för
forskning och innovation inom transportsektorn för nästa finansiella
programperiod och därefter. I planen kommer man att ange vilka prioriterade
områden som har störst betydelse för forskning och innovation, redogöra för
effektiviteten i innovationskedjan och föreslå särskilda åtgärder för att
övervinna hindren för genomförandet. 2. Att tillvarata den
outnyttjade innovationspotentialen i den europeiska transportsektorn Transporttjänster och den transportrelaterade
tillverkningsindustrin bidrar i hög grad till Europas konkurrenskraft. EU:s sektor för transporttjänster och lagring,
inklusive post- och kurirtjänster, svarar för 5,1 % av det totala
förädlingsvärdet och 5,0 % av alla arbetstillfällen (cirka
11 miljoner personer). Om man räknar in tillverkning av
transportutrustning och handel med samt reparation av motorfordon (inkl.
motorcyklar), står transportsektorn för 7,9 % av förädlingsvärdet och
8,2 % av arbetstillfällena (18 miljoner personer). Många små och medelstora företag inom den
transportrelaterade tillverkningsindustrin gör omfattande investeringar i
forskning och utveckling (FoU). Transportsektorn får allt fler globala
konkurrenter som satsar mycket på innovation och investeringar. I dagens snabbt
föränderliga värld har Europa inte råd att hamna på efterkälken. De europeiska
företagen måste kunna ta till sig av innovativ teknik och nya företagsmodeller
så att Europa behåller sin världsledande ställning inom transporter. Enligt en analys av transportsektorns
innovationskapacitet[3]
gjorde EU-baserade företag FoU-investeringar på transportområdet för mer än
39 miljarder euro under 2008[4].
Detta innebär att transporter är den sektor som investerar mest i forskning och
utveckling i EU. Ytterligare 4,2 miljarder euro investerades av
medlemsstaterna och EU. EU-baserade företag står för mer än 40 % av
världens egenfinansierade FoU-investeringar med koppling till transport. Detta
är mer än både japanska och USA-baserade företag, vilka svarar för cirka en
fjärdedel vardera. Jämfört med den privata sektorn och
medlemsstaterna är EU:s nuvarande investeringar i forskning och innovation på
transportområdet inte så stora i reella tal, men deras hävstångseffekt är
betydande. EU har bidragit med ca 600 miljoner euro per år via det sjunde
ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och
demonstration. Finansieringen från programmet för det transeuropeiska
transportnätet, Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala
utvecklingsfonden (Eruf) ska underlätta marknadslansering och ibruktagande. EU
svarar också för viktig samordning genom en rad olika instrument och
partnerskap, t.ex. europeiska teknikplattformar och gemensamma teknikinitiativ[5], och man är en föregångare när
det gäller att föreslå breda politiska åtaganden och lagstiftningskrav.
Hittills har transportrelaterad forskning fått 43,5 miljoner euro genom Marie
Curie-åtgärder inom sjunde ramprogrammet. Detta har också inneburit attraktiva
karriärmöjligheter för forskare. När det gäller innovationskapacitet kan
transportsektorn delas in i mycket heterogena undersektorer, och dessa är
utsatta för olika marknadstryck och har skilda incitament för innovation och
specifika användarkrav. I vissa undersektorer finns det en obalans mellan
sådana marknadsaktörer som tar fram lösningar och sådana som tar dem i bruk.
Ett annat särdrag är medlemsstaternas skilda institutionella ramar för
transportpolitiken, liksom deras olika prioriteringar för transportforskning,
innovation och ibruktagande. Resultatet av detta är att Europa inte till fullo
utnyttjar de potentiella fördelarna med en större samordning mellan
medlemsstaterna av forsknings- och innovationsansträngningarna på
transportområdet eller inom olika transportrelaterade industrier. Ett verkligt
europeiskt område för transportforskning och -innovation har ännu inte
realiserats. Hittills har fokus för den EU-finansierade
forskningen och innovationen till stor del legat på forskning i stället för på
demonstration, marknadslansering och fullt ibruktagande av nya lösningar, även
om det finns åtaganden för hela cykler när det gäller t.ex. ERTMS[6], Sesar[7] och Galileo[8]. Kommissionen föreslår en ny
strategi för att frigöra transportsektorns fulla innovationspotential och ta
itu med de utmaningar som beskrivs ovan. Det kommer att krävas en diversifierad
portfölj av offentliga och privata finansieringskällor, bl.a. i form av nya
finansiella instrument för att öka hävstångseffekten hos de offentliga
satsningarna. Man måste också i högre grad tillämpa principen om att användaren
betalar. 3. En vision för
framtidens transport och rörlighet i Europa En vision för hur man kan utveckla de
europeiska transporterna kan ligga till grund för en diskussion om forskning
och innovation och om de lösningar som krävs för att komma närmare vitbokens
mål. Utgångspunkten är den analys[9]
som låg till grund för vitboken om transporter, och dokumentet Scientific
Assessment of Strategic Transport Technologies[10]. Den vision som skisseras nedan måste beakta
den förväntade utvecklingen för den europeiska transportrelaterade
tillverkningsindustrin. Industri i Europa kommer att fortsätta att gå från
kostnadsbaserade konkurrensfördelar till sådana som bygger på stort
förädlingsvärde. Denna process är kopplad till innovation avseende utformning,
produktion och drift av komplexa och koldioxidsnåla system och tjänster. Detta
kommer att främja sysselsättning och tillväxt. Införandet av nya material och
produktionsprocesser kommer att knyta nya teknikföretag till den transportrelaterade
tillverkningsindustrin. I kombination med starkare korsbefruktning mellan olika
transportsätt kommer detta att främja sektorns innovativa karaktär, leda till
miljövänligare produkter, och stärka Europas varumärke för produkter och
tjänster av hög kvalitet. 3.1. Användarorienterade
integrerade transporter I framtiden kommer ett bättre samspel mellan
transport, energi och informations- och kommunikationsteknik och -nät att leda
till bättre miljö och större resurseffektivitet. För transporternas del kommer
man att se en förskjutning mot rörlighet som till stor del bygger på användning
av alternativa bränslen, hållbara energikällor och ökad användning av
energieffektiva och miljövänliga transportmedel. Alternativa typer av
drivsystem och smart kommunikationsteknik kommer att vara en nyckelfaktor för
en ny generation av rena och ”uppkopplade” fordon. Transportsystemet kommer att bli helt
integrerat och intermodalt, så att resenärer och gods enkelt kan växla mellan
olika transportsätt och röra sig över gränserna. Växande efterfrågan från
slutanvändarna i kombination med ytterligare utveckling av den inre marknaden
kommer att leda till nya tjänster, ökad tillförlitlighet och mer flexibilitet
för passagerare och lastägare. Alla större flygplatser och kusthamnar kommer
att anslutas till järnvägsnätet. Detta kommer att kompletteras med helt
intermodala system och tjänster för information, bokning och betalning.
Intermodala terminaler och plattformar för passagerare och gods kommer att vara
”smart” utformade och försedda med avancerad utrustning, bl.a. för att
underlätta smidig omlastning av gods. Nya metoder för spårning, uppföljning och
hantering av gods kommer att resultera i högeffektiva, billiga och papperslösa
logistiktjänster med lägre koldioxidutsläpp. Varor kommer att levereras inom
garanterade leveranstider. När det gäller transportsäkerhet och transportskydd
kommer tekniken att bidra till att möta olika samhällskrav som ”nollvision för
allvarliga olyckor” och ”absolut säkerhet”. På medellång sikt kommer man att införa ett
nytt system för användarorienterad europeisk transportförvaltning samt
informations- och betalningstjänster som bygger på senaste teknik för
positionsbestämning, kommunikation och övervakning. På kortare sikt kommer
befintliga system för modal förvaltning och information att finslipas, tas i
bruk och, där så är lämpligt, kompletteras med gränssnitt mot andra
transportsätt för att möjliggöra sammanhängande rese- och logistiktjänster. Transportinfrastrukturen kommer att förändras.
Modern infrastruktur kommer i allt högre grad att integrera nya komponenter som
gör den ”smart” (intelligent, IKT-kompatibel och automatiserad), miljövänlig
(nya, lätta och återvinningsbara material) och intermodal (automatiserade
terminaler och transportnav och automatiserad utrustning). Den kommer att
integrera tillförseln av alternativa bränslen med låga koldioxidutsläpp och
innovativa förvaltnings- och driftssystem. Det transeuropeiska stomnätet för
transporter kommer att vara en viktig förebild i detta sammanhang. Den nya
infrastrukturen kommer att kännetecknas av klimatmässig motståndskraft, lägre
driftavbrottstid och låga underhållskostnader. 3.2. Hållbara
fjärr-, intercity- och stadstransporter Nya generationer av rena, säkra och tysta
vägfordon, luftfartyg, fartyg och tåg kommer att ersätta de transportmedel som
vi för närvarande använder. Luftfartyg, fartyg och tåg har dock lång livslängd,
vilket innebär – om man bortser från möjligheten till efterjustering – att
fördelarna kommer att visa sig endast långsamt även om operativa och tekniska
förbättringar kommer att genomföras tidigare. Nya luftfartyg och fartyg i
kombination med ett paradigmskifte i trafikledningens organisation kommer att
innebära stora miljöfördelar och effektivitetsvinster för en sektor vars
marknad kommer att växa starkt också i fortsättningen. Sjö- och järnvägstransporter över medellånga
avstånd kommer att vinna marknadsandelar på både passagerar- och godssidan tack
vare nyutvecklade och specialanpassade transportmedel. En miljövänligare
försörjningskedja kommer också att leda till en trafikomställning av mer
långväga godstransporter mot sjöfart och järnväg. Vägtransporter av gods över
medellånga avstånd och persontransporter med långfärdsbuss kommer i allt högre
grad att ske med nya typer av fordon i särskilda transportnät med miljövänlig
infrastruktur. En gradvis skärpning av utsläppskraven för nya
personbilar väntas öka användningen av alternativa drivsystem, särskilt i
innerstäderna. Samtidigt kan man därigenom behålla rörligheten. Det kommer att
skapas nya typer av resurssnåla transportsätt för människor, och man kommer i
ökad utsträckning att cykla och gå i stadsområden som fått ny utformning.
Integrerad planering för hållbar rörlighet kommer att inlemmas i stads- och
regionutveckling. Logistik och leveranser och distribution av varor i städerna
kommer att vara bullerfria och i allt högre grad koldioxidfria. Man kommer
också att skapa nya distributionsformer för godstransporter i städer. Utvecklingen av kollektivtrafiken kommer att
koncentreras till städerna, eftersom det är där som kollektivtrafiken kan öka
sina marknadsandelar. Kollektivtrafiken kommer alltmer att drivas med el. Resor
med kollektiva färdmedel kommer att förbli överkomliga i pris och tillgängliga
för alla, oavsett social ställning och bostadsort (främjande av
transporttillgänglighet). Det kan skapas helt nya affärsmodeller för kollektiva
och privata transporter, t.ex. samägande av transportmedel. En ny generation
transportmedel för personlig rörlighet som kan kopplas ihop och utvecklas till
”individualiserade” system för kollektivtrafik kan komma att se dagens ljus.
Skräddarsydda och miljövänliga bussar, långfärdsbussar, minibussar eller
taxibilar kommer att garantera ”tillgänglighet på (elektronisk) begäran” på landsbygden. 4. Att stärka Europas
forsknings- och innovationssystem på transportområdet Visionen ovan kommer bara att förverkligas om
det europeiska forsknings- och innovationssystemet på transportområdet
levererar de nya lösningar som krävs. Detta kräver strategiska åtgärder på fyra
områden. För det första bör forskningens och
innovationens förankring i transportpolitiken förstärkas. I
flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen[11]
och den digitala agendan för Europa[12]
understryks behovet av en strategisk syn på innovation. I kommissionens förslag
till Horisont 2020[13]
(med förbehåll för att det antas av den lagstiftande myndigheten) lyfter man
fram smarta, gröna och integrerade transporter som en av de sex stora
samhälleliga utmaningar där europeisk forskning och innovation kan göra en
verklig skillnad. I vitboken om transporter rekommenderas också att alla
transportslag integreras i ett enda europeiskt transportsystem. Detta skulle
innebära att man bryter med den nuvarande tendensen att betrakta varje
transportslag för sig. För det andra bör de insatser som görs av
enskilda aktörer och sektorer samordnas bättre. Parallella forskningsinsatser
ökar visserligen generellt sett sannolikheten för ett genombrott och ger upphov
till ett större spektrum av tänkbara lösningar. Särdragen hos
innovationsarbetet inom transportsektorn gör dock att gemensamma eller
samordnade insatser mellan ett flertal sektorer och aktörer skulle kunna vara
effektivare på vissa områden. Transportföretag pekar t.ex. ofta på att
innovativa lösningar är otillräckliga eller kommer för tidigt. Producenterna av
transportlösningar väntar i stället ofta på tydliga marknadssignaler innan de
tar fram nya lösningar. De förstår inte heller alltid användarnas behov fullt
ut[14]. För det tredje är det viktigt att bryta
teknologisk inlåsning och institutionellt ”silotänkande”. Befintliga strukturer
och allianser mellan berörda parter gör det svårt att ta vara på den fulla
potentialen hos sådan innovation på transportområdet som bygger på andra
transportsätt och sektorer. Transportinnovation kan t.ex. påverkas i högre grad
av utvecklingen i sektorer som telekom och energi. Transportföretag som skulle
kunna dra nytta av sådana innovativa lösningar har ofta låga vinstmarginaler
och begränsade incitament för att investera i nya lösningar. Slutligen gör faktorer som t.ex. krav på
omfattande tillgångar, stora investeringsbehov och betydande hinder för nya
marknadsaktörer att transportsektorn inte lyckas få ut de nydanande lösningar
som krävs på marknaden. Problemet med en ”Dödens dal” mellan forskning och
utveckling, å ena sidan, och innovation och marknadslansering, å andra sidan,
har redan belysts i meddelandet om flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen.
Detta problem förekommer utan tvekan inom transportsektorn. 5. Initiativ för att
förbättra transportsektorns innovationskapacitet Kommissionen föreslår en rad initiativ för att
genomföra nödvändiga åtgärder. De kommer att bidra till att uppfylla målen och
till att ta itu med den utmaning som gäller transporter inom Horisont 2020[15]. 5.1. Starkare
fokusering inom forskning och innovation på transportområdet Den gemensamma strategiska och genomgående
planeringen kommer att fungera som ett viktigt instrument för att stärka
innovationssystemet. Det här meddelandet ska tjäna som en utgångspunkt för
detta arbete, och kommissionen föreslår tre omfattande forsknings- och
innovationsområden där konkreta och användbara resultat måste uppnås under de
kommande 20 åren. ·
När det gäller transportmedel bör ett
paradigmskifte mot alternativa typer av drivsystem och drivmedel samt smart
kommunikationsteknik leda till utvecklingen av rena, smarta, säkra och tysta
väg- och järnvägsfordon, luftfartyg och fartyg, liksom effektivare gränssnitt
mot infrastrukturen. Detta inbegriper en utveckling av komponenter, material
och nödvändig teknik. Den europeiska transportrelaterade tillverkningsindustrin
bör, förutom att fylla de europeiska användarnas behov på ett bättre sätt,
också öka sin globala konkurrensfördel. ·
Vad gäller infrastruktur krävs det framsteg i fråga
om smart, miljövänlig, klimatmässigt motståndskraftig infrastruktur som kräver
litet underhåll, och när det gäller tillhandahållande av alternativa bränslen,
modal trafikledning och modala informationssystem för att betjäna användarna,
efterfrågestyrning och andra lösningar för en optimal användning av
infrastrukturen. Det krävs kapacitetsuppbyggnad på lokal, regional och
nationell nivå för både offentliga myndigheter som ansvarar för
tillhandahållandet av tjänster och för transportföretag. ·
När det gäller transporter och transporttjänster
krävs det stora framsteg i fråga om sammanhängande och effektiva tjänster för
passagerar- och godstransporter för att möjliggöra en starkare integrering av
alla transportslag, i synnerhet för transporter i och mellan städer samt i
fråga om lämpligt utformade knutpunkter och effektiv utrustning för omlastning.
Man måste också göra framsteg när det gäller integrerad multimodal information,
trafikledning och efterfrågestyrning på europeisk nivå, sammanhängande logistik
och innovativa lösningar för rörlighet i städer, bland annat i form av
kollektivtrafik av hög kvalitet. Transportsäkerhet och transportskydd samt
IKT-tillämpningar kommer att integreras på dessa områden, liksom användarbehov
som t.ex. tillgänglighet, eftersom dessa aspekter påverkar fordon,
infrastruktur och tjänster. Det behövs också socioekonomisk forskning och
förstudier, inklusive forskning för att förstå användarnas beteende. För att sådana nya
lösningar som bidrar till den europeiska transportpolitikens mål faktiskt ska
börja tillämpas måste europeisk forskning och innovation få ett tydligare
fokus. I bilaga 1 anges de tre innovationsområdena, de tio delområden[16] som dessa är indelade i, samt
förhållandet mellan delområdena och vitbokens mål. Mot bakgrund av en
expertbedömning anser kommissionen att dessa tio delområden har en betydande
potential att bidra till vitbokens mål fram till 2030, och inom vissa områden
fram till 2050. Delområdena tar samtidigt hänsyn till särdragen hos de olika
transportslagen och till multimodala aspekter. De utgör dock varken en slutlig
ståndpunkt eller en uppräkning av prioriteringar för framtida forsknings- och
innovationsprogram. De kan också komma att anpassas till följd av diskussioner
med olika aktörer. Delområdena är en utgångspunkt för de
färdplaner som kommer att börja tas fram i september 2012 för att fokusera den
europeiska FoU-verksamheten och -finansieringen på tekniska lösningar som
effektivt bidrar till att uppfylla olika politikmål. Färdplansarbetet syftar också
till att identifiera befintliga brister och åtgärda svaga länkar i
innovationskedjan. Slutresultatet kommer att utgöra en eller flera färdplaner
för varje delområde, där man klargör finansiering, instrument och aktörer och
anger övervaknings- och styrmekanismer som kan anpassas till en föränderlig
kontext. Särskild tonvikt kommer att läggas på delområden där det förekommer
marknadsmisslyckanden eller där gemensamma eller samordnade insatser kan
påskynda spridningen av ny teknik. Utarbetandet av färdplanerna, som ska bygga på
det här meddelandet och det dithörande arbetsdokumentet, kommer att bestå av
ett samråd med berörda parter för att ta reda på var åtgärder på europeisk nivå
kan få störst effekt. För varje prioriterat område kommer man att eftersträva
enighet om de krav som kan härledas ur politikmålen och den europeiska tekniska
utvecklingsnivån. Där så är möjligt kommer färdplaner som tagits fram av
aktörerna att tjäna som utgångspunkt. Denna process kommer att styras av en
vetenskaplig strategi som innebär att man granskar färdplanerna i syfte att
förhindra fragmentering och därigenom kan anta ambitiösare mål och uppnå en
kritisk massa vid genomförandet av lösningar. På vissa områden, särskilt sådana
som rör flera transportsätt och där man inte har någon lämplig färdplan, kommer
uppgiften att kräva större ansträngningar. De färdplaner som arbetet utmynnar i kommer
att ligga till grund för den europeiska strategiska planen för transportteknik.
De kommer att tjäna som underlag för det framtida arbetet inom kommissionen,
t.ex. utarbetandet av arbetsprogram för Horisont 2020, identifiering av
finansieringskraven, lagstiftningsförslag som kan stimulera ibruktagandet etc. 5.2. Större
samordning av ansträngningarna Kommissionen föreslår att man ska utveckla partnerskapen
och förbättra styrningen av innovationskedjan. Man har inom ramen för
befintliga transportrelaterade offentlig-privata partnerskap och europeiska
teknikplattformar redan tagit fram användbara färdplaner och strategiska
forskningsagendor, särskilt för modala frågor. Kompletterande eller förbättrade
offentlig-privata samordningsmekanismer kan komma att testas. Gemensamt
programarbete i form av partnerskap mellan medlemsstaterna med stöd av
kommissionen, eller europeiska innovationspartnerskap, kan också vara värt att
testa. Man kommer att skapa kopplingar till andra strategiska forsknings- och
innovationsstrategier, t.ex. SET-planen[17]. Regelbunden och tillförlitlig information till
beslutsfattare och intressenter inom den privata sektorn kan underlätta
övervakning och styrning av utveckling och ibruktagande av innovativa
lösningar. För detta ändamål har kommissionen för avsikt att inrätta ett
övervaknings- och informationssystem för forskning och innovation på
transportområdet (Transport Research and Innovation Monitoring and Information
System – Trimis). Med hjälp av medel från Horisont 2020 kommer Trimis att bli
kommissionens instrument för kartläggning av tekniktrender och forsknings- och
innovationskapacitet. Det är möjligt att systemet kommer att kopplas ihop med
kommissionens portal för forskning och innovation på transportområdet, som är
en kompletterande informationskälla. Slutligen kräver de globala miljöproblemen
samordnade globala åtgärder. Kapplöpningen mot hållbar rörlighet äger rum på den
globala arenan. Detta innebär att en integrering av den internationella
dimensionen i europeisk forskning och innovation på transportområdet är en
viktig faktor för Europas framgång. Särskilt strävan mot globala avtal och mål
för minskade utsläpp av växthusgaser (t.ex. på Icao- och IMO-nivå) kan
säkerställa global utveckling, saluföring och användning av innovativa
lösningar som kan bidra till att uppnå hållbar rörlighet. Europa måste etablera
fasta internationella partnerskap för att värna sina lagstiftningsmässiga och
kommersiella intressen. 5.3. Utanför
bekvämlighetszonen: att bryta teknisk inlåsning För att stimulera innovation på områdena
rörlighet och transport räcker det inte med att man mobiliserar mogna segment
av transportmarknaden. Dessa segment måste också kompletteras med befintliga
eller nya aktörer från sådana områden som telekom, innehållsindustrin,
finansiella tjänster och energimarknaden. Resultatet av detta kan bli en
korsbefruktning mellan olika intressen och entreprenörskulturer som stimulerar
till icke-konventionellt och visionärt tänkande. Den strategiska planen för
transportteknik kommer därför också ha följande mål: ·
Att skapa sådana samordningsvinster mellan olika
områden – t.ex. transport-, energi-, informations- och telekomtjänster samt
regionutveckling och miljö – som kan generera mervärde i fråga om rörlighet för
företag och konsumenter och när det gäller mer generella mål, som tillväxt och
sysselsättning. Detta bör åstadkommas genom en färsk strategi som grundar sig
på nya systembaserade koncept och banbrytande idéer. ·
Utforma ett antal nya och kreativa principer och
instrument samt tvärvetenskapliga angreppssätt för att stimulera företagande,
t.ex. pristävlingar, nya strategier för riskkapital och system för smart
offentlig upphandling, som kan utgöra en rättidig och lämplig respons från
myndigheternas sida på användargemenskapernas krav och marknadens dynamik. ·
Skapa en ny dynamik för innovation på
transportområdet som kan leda till en nytändning för branschen i stort, och
därigenom göra den attraktiv för en ny generation av begåvningar, innovatörer
och företagare. Det kan krävas samordnade investeringar i utbildning och en
omprövning av vilka färdigheter som utbildningarna ska ge. Konkurrenskraften
för sektorns små och medelstora företag kan stärkas genom bättre tillgång till
finansiering, enklare tillträde till europeiska och internationella marknader
och mindre byråkrati. 5.4. Effektiv
tillämpning av innovativa lösningar Ovannämnda åtgärder kommer att bidra till att
fokusera och samordna insatserna, och därigenom till att skapa ny dynamik. För
att säkerställa en snabb och bred marknadspenetration och användning av ny
transportteknik och nya transporttjänster, och utan att äventyra den inre
marknaden, kan offentlig intervention, om marknaden inte reagerar i tillräcklig
omfattning, också ske i form av föreskrifter, standarder för att säkerställa
interoperabilitet eller tjänstekontinuitet, immateriella rättigheter,
upphandling och finansiella incitament. EU kan minska snedvridningar som
orsakas av bidrag och genom intäktsgenerering. Den strategiska planen för transportteknik
kommer att underlätta genomförandet av de finansieringsprogram som kommissionen
föreslagit för nästa fleråriga budgetram, förutsatt att den antas av den
lagstiftande myndigheten. Detta inbegriper Horisont 2020, Fonden för ett
sammanlänkat Europa[18],
Eruf och Sammanhållningsfonden[19]
samt programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag[20]. Europeiska investeringsbanken
kommer att uppmanas att intensifiera tillhandahållandet av förmånliga lån via
finansieringsinstrumentet för riskdelning, öka sin utlåning till
transportsektorn i enlighet med sin nya utlåningspolitik[21] och ge större tekniskt bistånd
till offentliga och privata aktörer. Offentligt ekonomiskt stöd måste ges helt
i enlighet med EU:s bestämmelser om statligt stöd, bland annat de som gäller
forskning, utveckling, innovation, finansiering av transporter och
infrastrukturinvesteringar. 6. Möjligheter och
utmaningar vid utbyggnad av transportteknik Om de uppsatta målen ska nås krävs det att
många av dagens transportsystem och lösningar ersätts med nya inom en ganska
kort tidsperiod. För att utsläppsmålen för det europeiska transportsystemet ska
kunna nås krävs det ytterligare investeringar i utrustning, innovativa fordon
och infrastruktur för laddning av fordon till en kostnad av uppskattningsvis
1 000 miljarder euro mellan 2010 och 2030[22].
Man kan tycka att det är en stor summa, men det är ungefär lika mycket som
hushållen i EU lägger på transporter under ett år[23]. Den analys som gjorts av Europeiska
kommissionen[24]
visar att även om investeringskostnaderna inte är försumbara blockeras
marknadsintroduktionen av nya lösningar främst av bristen på ekonomiska
incitament för förändring på systemnivå, både för användare och leverantörer.
Samtidigt är utbyggnaden av nya, miljövänliga, smarta, säkra och effektiva
transporter en fantastisk möjlighet för att uppnå våra miljö- och klimatmål,
liksom för att stärka Europas konkurrenskraft. Utmaningarna inför framtiden är brådskande och
av många olika slag. Det krävs därför en politisk debatt om hur berörda parter,
medlemsstaterna och kommissionen kan göra åtaganden om och förverkliga ett
snabbare och effektivare införande och ibruktagande av innovativa lösningar.
Med tanke på den press som den rådande ekonomiska krisen och dess efterdyningar
kommer att sätta på de offentliga budgetarna måste man göra prioriteringar och
inrätta lämpliga instrument (t.ex. ekonomiska incitament, reglering,
standarder, politiskt fastställda mål för industrin, frivilliga åtaganden och
samordningsinsatser) för att stimulera genomförandet på alla prioriterade
områden. Europas transportsystem måste anpassas. Med
tanke på det brådskande läget och acceptansen för, samt möjligheten att finansiera
genomförandet av, de innovativa lösningar som krävs för att målen ska nås måste
beslutsfattarna tala om var de står i valet mellan olika instrument.
Medvetenheten hos konsumenterna bör öka, och olika stimulansåtgärder skulle
kunna bidra till att främja sådana förändringar i konsumenternas beteende som
är förenliga med den tekniska utvecklingen. Detta skulle underlätta lanseringen
på marknaden och öka efterfrågan på avancerade produkter och tjänster. Alla
resonemang om åtgärders kostnader måste för övrigt ställas i relation till
kostnaderna för att inte göra någonting. 7. Det fortsatta arbetet I det här meddelandet presenteras
kommissionens ståndpunkter om hur forskning och innovation på transportområdet
kan bidra till uppfyllandet av de ambitiösa målen i vitboken om transporter och
underlätta genomförandet av Horisont 2020. I detta ingår också att skapa
kopplingar till strategier för smart specialisering. Kommissionen uppmanar rådet och
Europaparlamentet att ·
bekräfta målet om att forskning och innovation på
transportområdet i högre grad ska samordnas med målen för den europeiska
transportpolitiken, med beaktande av det rådande ekonomiska och politiska läget
och de långsiktiga hållbarhetsmålen, ·
enas om att fokusera insatserna på att leverera
banbrytande och hållbara transportlösningar på europeisk, nationell och lokal
nivå genom användning av innovativ teknik, nya tjänster och entreprenörskap, ·
överväga hur man kan nå en lämplig balans mellan de
olika instrument som krävs för marknadslansering och utbyggnad, ·
stödja utarbetandet av en europeisk strategisk plan
för transportteknik och alternativen för ytterligare åtgärder, i enlighet med
vad som anges i detta meddelande. BILAGA: Forsknings-
och innovationsområden, prioriterade områden, och deras relevans för politikområdet I tabellen anges
hur teknisk innovation på de olika prioriterade områdena förväntas bidra till
vitbokens mål. Forsknings- och innovationsområde || Delområde || Vitbokens tio mål (sammanfattade för att öka läsbarheten) Stadstransporter och -logistik med låga utsläpp || Drivmedel med låga koldioxidutsläpp för flyg- och sjötransporter || Godstrafikomställning från vägtransporter || EU-höghastighetsnät för tåg || Multimodalt stomnät för TEN-T || Omfattande nät på lång sikt || Trafikledningssystem för alla transportslag || Informationstjänster för multimodala transporter || Nära-nollvision för vägtransporter || Större inslag av ”användaren betalar” och ”förorenaren betalar” Rena, effektiva, säkra, tysta och smarta transportmedel || Rena, effektiva, säkra, tysta och smarta vägfordon || ¢ || || || || || || || || ¢ || Rena, effektiva, säkra, tysta och smarta luftfartyg || || ¢ || || || || || ¢ || || || Rena, effektiva, säkra, tysta och smarta fartyg || || ¢ || ¢ || || || || || || || Rena, effektiva, säkra, tysta och smarta järnvägsfordon || || || ¢ || ¡ || || || || || || Infrastruktur och smarta system || Smart, miljövänlig, klimatmässigt motståndskraftig infrastruktur som kräver litet underhåll || || || ¢ || ¢ || ¢ || ¡ || || || ¢ || Europaomfattande distributionsinfrastruktur för alternativa bränslen || ¢ || ¡ || ¡ || || || || || || || Effektiva system för modal trafikledning (inkl. kapacitets- och efterfrågestyrning) || || ¢ || ¢ || ¡ || ¡ || || ¢ || ¡ || ¡ || ¡ Transporttjänster och -verksamhet för passagerar- och godstrafik || Integrerade informations- och förvaltningstjänster som täcker flera transportsätt || || ¡ || ¡ || || ¡ || ¡ || || ¢ || || Sammanhängande logistik || ¡ || ¡ || ¢ || || || || || ¡ || || Integrerad och innovativ rörlighet och transport i städer || ¡ || || || || || || || ¡ || ¢ || ¢ Detta prioriterade område förväntas i hög grad
bidra till uppfyllandet av vitbokens mål. ¡ Detta prioriterade område förväntas i viss mån
bidra till uppfyllandet av vitbokens mål. [1] Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde
– ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, KOM(2011) 144
slutlig. [2] Europa 2020: En strategi för smart och
hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig. [3] Mapping innovation in the European transport sector,
Gemensamma forskningscentrumet (2011), EUR 24771 EN. [4] Beloppet avser egenfinansierade FoU-investeringar. För
att undvika att offentliga FoU-investeringar dubbelräknas har man i möjligaste
mån inte tagit med offentligfinansierad forskningsverksamhet. [5] T.ex. EU-initiativet för ”gröna” bilar, Clean Sky och
Sesar (Single European Sky ATM Research) samt de nuvarande europeiska
teknikplattformar som har störst betydelse för transporter: Acare (Advisory
Council for Aviation Research and Innovation in Europe), Errac (European Rail
Research Advisory Council), Ertrac (European Road Transport Research Advisory
Council), och teknikplattformen Waterborne (Technology Platform for the
Maritime and Inland Navigation sectors). [6] Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg. [7] Single European Sky ATM Research. [8] Europas högteknologiska globala
satellitnavigeringssystem. [9] Hållbara framtida transporter – Ett integrerat,
teknikstyrt och användarvänligt transportsystem, KOM(2009) 279 slutlig. [10] Scientific Assessment of Strategic Transport
Technologies, Gemensamma forskningscentrumet (2012), EUR 25211 EN. [11] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén:
Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen,
KOM(2010) 546 slutlig. [12] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En
digital agenda för Europa, KOM(2010) 245 slutlig/2. [13] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Horisont
2020 – ramprogrammet för forskning och innovation, KOM(2011) 808 slutlig. [14] Summary Analysis of Responses to a Country Survey on
Innovation in Transport, International Transport Forum (2010). [15] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation
(2014–2020), KOM(2011) 809 slutlig. [16] Forsknings- och innovationsområdena och de prioriterade
delområdena beskrivs mer ingående i ett arbetsdokument från kommissionens
avdelningar, Preliminary Descriptions of Research and Innovation Areas and
Fields, SEC….. [17] En europeisk strategisk plan för energiteknik
(SET-plan) – ”Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp”, KOM(2007) 723
slutlig. [18] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, KOM(2011) 665 slutlig. [19] http://ec.europa.eu/regional_policy/what/future/proposals_2014_2020_sv.cfm [20] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora
företag (2014–2020), KOM(2011) 834 slutlig. [21] EIB:s utlåningspolitik på transportområdet:
http://www.eib.org/projects/publications/eib-transport-lending-policy.htm [22] Impact Assessment Accompanying the White Paper on
Transport, SEC(2011) 358 slutlig, s. 84. [23] Motsvarande 13,6 % av hushållsutgifterna. Källa:
Eurostat. [24] Mapping innovation in the European transport sector,
Gemensamma forskningscentrumet (2011), EUR 24771 EN.