MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I juni 2010 antog Europeiska rådet Europa 2020-strategin, reformagendan som ska hjälpa EU att återhämta sig från krisen och bli starkare genom en samordnad, heltäckande strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

Allmän utbildning och yrkesutbildning är centrala inslag i Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla och i de integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik[1]. Förmodligen kan inget av de särskilda och överordnade målen i Europa 2020-strategin nås utan en kraftfull investering i humankapitalet. Fem av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020‑strategin är direkt beroende av att allmän och yrkesinriktad utbildning moderniseras: Unga på väg, en agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, den digitala agendan, innovationsunionen och plattformen mot fattigdom.

I sitt meddelande En budget för Europa[2], påpekar kommissionen att det finns utrymme för att öka EU:s stöd till allmän utbildning och yrkesutbildning för att därmed förbättra medborgarnas färdigheter och bidra till att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten i många medlemsstater. Kommissionen understryker också att den i sina externa insatser kommer att koncentrera sig på att föra fram och försvara EU:s värderingar utomlands, främja stöd till övergångs- och demokratiseringsprocesser och föra fram inrikespolitikens externa dimension.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

              Samråd

Omfattande samråd med allmänheten och intressenter hölls från början av 2010 till mitten av 2011 inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott.

När det gällde allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom fanns en tydlig samsyn bland de olika intressenter som tillfrågades. De gemensamma inslagen i bidragen kan sammanfattas på följande sätt:

· En mycket positiv bedömning av resultaten av programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus.

· Behovet av att utveckla en strategi som bygger på mer integration mellan olika utbildningssektorer, med andra ungdomsinriktade program och mellan olika befintliga EU-program för högre utbildning, oavsett om de är EU-interna (Erasmus), globala (Erasmus Mundus), regionala (Tempus, Alfa, Edulink) eller bilaterala (till exempel program med USA eller Kanada).

· Behovet av starkare kopplingar mellan den politiska utvecklingen och den verksamhet som stöds ur programmet.

· Vikten av en fortsatt fokusering på kvalitet, framför allt inom högre utbildning i och utanför EU.

· Betydelsen av att bibehålla EU‑instrument för att stödja både formellt och icke-formellt lärande för ungdomar, och behovet av att förbättra erkännandet av utbildningsresultat.

· Behov av att förenkla byråkratin och integrera insatser och prioriteringar.

· Behov av att görs programmet synligare.

När det gällde idrott kan de viktigaste punkter som lyftes fram av intressenterna sammanfattas som följer:

· Otillräcklig tillgång till idrott och fysisk aktivitet på alla utbildningsnivåer.

· Otillräckligt erkännande av värdet av frivilliginsatser inom idrotten.

· Dopning som ett allvarligt hot mot rättvisa idrottstävlingar.

· Bristande uppmärksamhet på idrottens samhällsvärde jämfört med dess kommersiella aspekter.

· Det kommersiella tryck som äventyrar den ursprungliga tanken bakom idrott baserad på fair play.

              Resultat av konsekvensbedömningar

Fyra konsekvensbedömningar gjordes av de tre befintliga programmen inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom (programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus) och, när det gällde idrott, av de förberedande insatser som godkänts av budgetmyndigheten.

På grund av likheterna mellan olika mål, rättsliga grunder och EU‑behörigheter inom dessa områden tas samma alternativ upp i de olika konsekvensbedömningarna: att avbryta insatserna eller programmen, att fortsätta driva dem i deras nuvarande form, att kraftigt stärka deras politiska fokus eller att slå samman programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus till ett enda, integrerat program.

Det alternativ som förespråkades och som togs upp i samtliga fyra konsekvensbedömningar var att samla de olika programmen i ett enda, vilket också ligger i linje med kommissionens meddelande om den fleråriga budgetramen som antogs den 29 juni 2011. Det alternativet skulle vara det mest konsekventa och kostnadseffektiva, av följande skäl:

– Det uppfyller behovet av ökade EU-investeringar i allmän utbildning och yrkesutbildning under den rådande finansiella och ekonomiska krisen, eftersom en växande ekonomi är beroende av välutbildade arbetstagare och av att kunna mobilisera de arbetslösas färdigheter och kompetens.

– Det är inriktat på och utvecklar de insatser som i de nuvarande programmen ger störst EU-mervärde och de största spridningseffekterna, leder till konkreta resultat för EU:s utbildningssystem och därmed i betydande utsträckning förbättrar investeringarnas avkastning.

– En koncentration av insatserna till den nya integrerade programstrukturen ger större samordningsvinster mellan de nuvarande programmen och mellan olika utbildningssektorer, vilket stärker utbildningsstrategin för livslångt lärande, ger ökad enhetlighet och bättre tillgång till potentiella bidragsmottagare genom en integrerad uppsättning centrala, horisontella insatser.

– Utöver samarbete mellan utbildningsanstalterna själva ökas fokuseringen på utbildningens och humankapitalets avgörande betydelse för innovation genom att partnerskap främjas mellan utbildning och näringsliv samt kvalitet inom undervisning och lärande lyfts fram, liksom anställbarhet och entreprenörskap.

– Slutligen medför det en rationalisering och förenkling av genomförande- och förvaltningsförfaranden och betydande möjligheter att sänka genomförandekostnaderna jämfört med de totala kostnaderna för de nuvarande programmen, dvs. Livslångt lärande, Aktiv ungdom och programmen för samarbete inom högre utbildning med tredjeländer).

              Förenklingar

I den fleråriga budgetramen är en av prioriteringarna för detta program att lyfta fram integrering, förenkling och en resultatbaserad tilldelning av medel. Denna strategi tillämpas i programmet ”Erasmus för alla” genom att det grundas på bestämmelserna i budgetförordningen.

Programmet kommer att minska antalet aktiviteter som får stöd. Det kommer i högre grad att utnyttja klumpsummebidrag för att öka effektiviteten. Framgångsrika exempel såsom schablonbidragen för Erasmusstudenternas rörlighet kommer att användas allmänt för rörlighetsinsatser. De nationella programkontoren kommer inte längre att hantera den individuella rörligheten, vilket minskar den administrativa arbetsbördan.

De nationella programkontoren kommer att bli den samlande punkten för aktiviteter som avser rörlighet i utbildningssyfte och vara öppna för unga människor, oavsett om de deltar som studenter, praktikanter eller volontärer. Användarvänligheten kommer också att öka för de deltagande högskolorna på internationell nivå genom en integrering av olika internationella spridda samarbetsprogram.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

”Erasmus för alla”, det samlade programmet inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, är motiverat utifrån de mål som anges i artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och utifrån subsidiaritetsprincipen.

Enligt artikel 165 i FEUF ska EU ”bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald”.

Enligt artikel 166 ska EU ”genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation”.

I båda artiklarna anges att EU och medlemsstaterna ska främja samarbetet med tredje land och behöriga internationella organisationer på utbildnings- och idrottsområdet (artikel 165.3) och inom yrkesutbildning (artikel 166.3).

Enligt vad som framhålls i halvtidsutvärderingarna av programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus uppkommer programmets europeiska mervärde genom den innovativa och gränsöverskridande karaktären i den verksamhet som genomförs och genom de produkter och partnerskap som den hjälper till att utveckla i hela Europa. Att uppmuntra till ett framgångsrikt samarbete mellan medlemsstaternas utbildningssystem samt på ungdoms- och idrottsområdet skulle kunna bidra till att fastställa och genomföra en politik och olika rutiner som fungerar och som uppmuntrar till inbördes lärande.

Samtidigt som genomförandeåtgärder införs, framför allt sådana som avser fördelningen av medel, innehåller förordningen också krav på tillämpning av det granskningsförfarande som beskrivs i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011. Urvalsbesluten kommer fortfarande att skickas till Europaparlamentet och kommittén för information.

Genom förordningen införs också de delegeringsbefogenheter som bygger på artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta nya rättsliga instrument kan enbart användas för ändring av bestämmelserna som avser resultatkriterier och de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren.

Erfarenheterna från tidigare program tyder på att bestämmelserna i artiklarna 13.7 och 22.2 om resultatkriterier respektive insatser som förvaltas av de nationella programkontoren kan behöva revideras under programmets gång. Bristen på flexibilitet i programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus och bristen på verktyg för att anpassa dem efter samhällets ändrade behov har kritiserats av viktiga intressenter inom de områdena.

Medlemsstaternas synpunkter beaktas i vederbörlig ordning genom systematiska samråd med experter. Samrådet kommer att utsträckas till att även omfatta experter som utsetts av Europaparlamentet för att garantera god representativitet. Kommissionen kommer också, där det är lämpligt, att samråda med relevanta intressenter inom de aktuella områdena.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2014–2020 omfattar anslag på 17 299 000 000 euro (i aktuella priser) för ett samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott samt ett ytterligare belopp från instrumenten under rubrik 4 som uppgår till 1 812 100 000 euro (i aktuella priser) .

Lägsta tilldelning av medel per sektor

För att finansieringen som tilldelas de viktigaste grupperna av intressenter och bidragsmottagare inte ska sjunka under de nivåer som garanteras i programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus för perioden 2007–2013 ska genomförandet av programmet inte resultera i en tilldelning till de viktigaste utbildningssektorerna som understiger följande belopp:

– Högre utbildning: 25 %

– Yrkesutbildning och vuxenutbildning: 17 %, varav vuxenutbildning: 2 %

– Skolutbildning: 7 %

– Ungdom: 7 %

5.           SAMMANFATTNING AV FÖRORDNINGEN

I förordningen anges bestämmelserna som ska gälla för ”Erasmus för alla”, ett nytt samlat program som omfattar allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott. Programmet bygger på Erasmusprogrammets breda genomslag och syftar till att stödja samtliga utbildningssektorer (dvs. högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenundervisning, skolutbildning och ungdom) utifrån ett perspektiv av livslångt lärande.

Programmet ”Erasmus för alla” är inriktat på tre typer av centrala insatser, nämligen studenters, ungdomars, lärares och anställdas gränsöverskridande och internationella rörlighet i utbildningssyfte, samarbete för innovation och god praxis mellan utbildningsanstalter samt genom samarbete med organ som är aktiva på ungdomsområdet och stöd till politiska agendor, samt stöd till kapacitetsuppbyggnad i tredjeländer, inklusive utvidgningsländer, med särskild inriktning på grannländer och den internationella politiska dialogen.

I linje med meddelandet om en budget för Europa 2020 kommer Erasmus för alla att omfatta de pågående internationella programmen (Erasmus Mundus, Tempus, Edulink och Alfa) samt samarbetsprogram med industriländerna. I detta syfte kommer programmets budget att kompletteras med finansiella anslag ur de olika instrumenten för yttre samarbete. Medel kommer att bli tillgängliga på grundval av två fleråriga anslag för fyra respektive tre år för att säkerställa stabilitet och förutsebarhet. Dessa anslag bör återspegla EU:s prioriteringar inom yttre samarbete, inbegripet där lämpligt biståndsmål. De kan justeras vid stora oförutsedda omständigheter eller betydande politiska förändringar för att återspegla stora förändringar i de politiska prioriteringarna.

Högsta kvalitet i utbildning och forskning inom europeiska studier täcks av en speciell artikel om Jean Monnet-insatsen. Ett kapitel ägnas åt idrott och är inriktat på kampen mot dopning, våld och rasism och främjandet av gränsöverskridande aktiviteter för att främja goda styrelseformer i idrottsorganisationer.

Ett nytt finansiellt instrument, en lånegarantimöjlighet, införs för att studenter ska kunna avlägga mastersexamen i ett annat europeiskt land. För närvarande är det svårt att få finansiering för sådana studier eftersom nationella bidrag och lån ofta inte kan tas med till andra länder eller inte är tillgängliga på mastersnivå, och privata banklån är mycket dyra. För att åtgärda detta problem kommer EU att tillhandahålla en partiell garanti till finansinstitut (banker eller organ för studielån) som godtar att erbjuda lån till studier på mastersnivå i andra deltagande länder på gynnsamma villkor för studenterna.

Programmet kommer att förvaltas i enlighet med principen om indirekt förvaltning. Ansvaret kommer att delas mellan medlemsstaterna och kommissionen. Nationella programkontor kommer att ha ansvar för huvuddelen av medlen, varav den största delen avsätts till rörlighet och samarbete. Kommissionen kommer att delegera förvaltningen av större samarbetsprojekt, politiskt stöd, Eurydice-nätverket samt Jean Monnet-insatsen och idrott till ett ansvarigt genomförandeorgan. Kommissionen kan därför, på grundval av en lönsamhetsanalys, utnyttja det existerande genomförandeorganet för genomförandet av programmet ”Erasmus för alla” under perioden 2014–2020, enligt vad som anges i rådets förordning (EG) nr 58/2003[3] av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram.

2011/0371 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA” Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[4],

med beaktande av yttrandet från Regionkommittén[5],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) I meddelandet En budget för Europa av den 29 juni 2011[6] föreslår kommissionen att det inrättas ett samlat program som omfattar allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, inklusive de internationella aspekterna av högre utbildning, och i vilket man förenar handlingsprogrammet Livslångt lärande som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG av den 15 november 2006[7], och programmet Aktiv ungdom som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/2006/EG av den 15 november 2006[8], handlingsprogrammet Erasmus Mundus som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1298/2008/EG av den 16 december 2008[9], ALFA III‑programmet som inrättades genom förordning nr 1905/2006/EG av den 18 december 2006[10] samt Tempus- och Edulink-programmen för att garantera större resurseffektivitet, en tydligare strategisk fokusering och synergieffekter som kan utnyttjas mellan olika aspekter av det samlade programmet. Dessutom föreslås att idrott ska bli en del av detta samlade program.

(2) Halvtidsrapporterna med utvärdering av de aktuella programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus samt det offentliga samrådet om unionens framtida verksamhet inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom samt högre utbildning visade att det finns ett betydande och på vissa punkter tilltagande behov av fortsatt samarbete och rörlighet inom dessa områden på europeisk nivå. I utvärderingsrapporterna underströks vikten av en närmare koppling mellan unionens program och utvecklingen inom utbildnings- och ungdomspolitik. Dessutom framfördes önskemål om att unionens verksamhet skulle struktureras på ett sätt som bättre motsvarar modellen för livslångt lärande, att enklare, mer användarvänliga och flexibla metoder för att genomföra sådan verksamhet skulle införas och att fragmenteringen av de internationella samarbetsprogrammen för högre utbildning skulle upphöra.

(3) Allmänheten i EU:s medlemsstater och i deltagande tredjeländer ser varumärket ”Erasmus” som en synonym för rörlighet på utbildningsområdet inom EU, vilket gör det naturligt att låta de utbildningssektorer som ingår i det nya programmet utnyttja varumärket i större omfattning.

(4) Det offentliga samrådet om unionens strategiska val för genomförandet av EU:s nya behörighet inom idrott och utvärderingsrapporten om förberedande insatser på idrottsområdet gav viktig information om prioriterade områden för unionens insatser och illustrerade det mervärde som unionen kan tillföra genom att stödja aktiviteter som syftar till att generera och sprida erfarenheter och kunskaper om olika frågor som påverkar idrotten på europeisk nivå.

(5) I den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020) beskrivs unionens strategi för det närmaste decenniet för att stödja smart och hållbar tillväxt för alla. I strategin anges fem långtgående mål som ska uppnås till 2020, framför allt på utbildningsområdet, där andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 procent och minst 40 procent av personerna i åldrarna 30–34 år ska ha högskoleexamen[11]. Detta inkluderar också strategins flaggskeppsinitiativ, framför allt Ungdom på väg[12] och agendan för nya kompetenser och arbetstillfällen[13].

(6) Europeiska unionens råd efterlyste den 12 maj 2009 en strategisk ram för det europeiska samarbetet inom allmän utbildning och yrkesutbildning (Utbildning 2020) med fyra strategiska mål som ska svara på de utmaningar som kvarstår för att skapa ett kunskapsbaserat Europa och se till att livslångt lärande blir verklighet för alla.

(7) Enligt artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, samt artiklarna 21 och 23 i stadgan om de grundläggande rättigheterna ska programmet främja jämställdhet mellan kvinnor och män och motverka diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(8) Programmet bör innehålla en stark internationell dimension, framför allt vad gäller högre utbildning, inte bara för att förbättra kvaliteten på den europeiska högre utbildningen i anslutning till den bredare målsättningen i Utbildning 2020 och unionens attraktion som studiemål, utan också för att främja förståelsen mellan människor och bidra till en hållbar utveckling av den högre utbildningen i tredjeländer.

(9) Enligt den nya ramen för samarbete på ungdomsområdet (2010–2018)[14] ska alla ungdomar betraktas som en resurs för samhället och deras rätt att delta i utarbetandet av den politik som rör dem ska upprätthållas genom en löpande strukturerad dialog mellan beslutsfattare, ungdomar och ungdomsorganisationer på alla nivåer.

(10) För att stödja rörlighet, rättvisa och framstående studieresultat bör unionen inrätta en europeisk lånemöjlighet för att göra det möjligt för studenter, oavsett social bakgrund, att avlägga mastersexamen i ett annat deltagande land. Denna möjlighet bör vara tillgänglig för finansinstitut som godtar att erbjuda lån till studier på mastersnivå i andra deltagande länder på gynnsamma villkor för studenterna.

(11) Medlemsstaterna bör sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att programmet ska fungera väl. Det innebär också att visering för deltagare bör beviljas utan dröjsmål så att inga deltagare missar delar av eller hela sin utbildning, sitt yrkesutbildningsprogram eller utbyte och så att inga rörlighetsinsatser och projekt måste ställas in. I linje med artikel 19 i rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete[15] uppmuntras medlemsstaterna att inrätta påskyndade förfaranden för antagning.

(12) I meddelandet Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning beskrivs den ram inom vilken EU, medlemsstaterna och institutionerna för högre utbildning kan samarbeta för att öka antalet utexaminerade, förbättra utbildningens kvalitet och maximera den högre utbildningens och forskningens bidrag för att hjälpa våra ekonomier och samhällen att bli starkare efter krisen.

(13) I Bolognaförklaringen som undertecknades den 19 juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder fastställdes en mellanstatlig process för att inrätta ett ”europeiskt område för högre utbildning”, vilket fordrar stöd på unionsnivå.

(14) I den förnyade Köpenhamnsprocessen (2011–2020) beskrevs en långtgående och global vision för en europeisk yrkesutbildningspolitik med stöd från unionens utbildningsprogram till de överenskomna prioriteringarna, inklusive den internationella rörlighet och de reformer som genomförs av medlemsstaterna.

(15) Det är nödvändigt att intensifiera och öka det europeiska samarbetet mellan skolor och rörligheten för skolornas personal och elever för att kunna genomföra prioriteringarna i En agenda för europeiskt samarbete om skolor för 2000-talet[16] Skolutbildningens kvalitet i EU måste förbättras vad gäller kompetensutveckling, jämställdhet och integrering i skolsystem och läroanstalter. Dessutom måste läraryrket och skolornas ledarskap stärkas[17]. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas de strategiska målen att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid och förbättra resultaten vad gäller grundläggande färdigheter samt deltagande och kvalitet inom förskoleundervisning och omvårdnad[18]. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt att förstärka yrkeskompetensen för lärare och skolledare[19] samt förbättra utbildningsmöjligheterna för barn med invandrarbakgrund och barn från socioekonomiskt missgynnade miljöer[20].

(16) Den förnyade Europeiska agendan för vuxenutbildning som ingår i rådets resolution av den [….][21] syftar till att underlätta för alla vuxna att utveckla och förstärka sina färdigheter och kompetenser genom hela livet. Särskild uppmärksamhet ägnas därvid insatserna för att förbättra möjligheterna för det stora antalet lågutbildade européer som anges i Europa 2020.

(17) Insatserna som vidtas i Europeiskt ungdomsforum, nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric), Eurydice-nätverket, Euroguidance-nätverket, Eurodesk-nätverken, de nationella stödcentren för e-vänskolekontakter, de nationella Europass-centren och de nationella informationskontoren i grannländerna är avgörande för att genomföra programmet, i första hand genom att förse kommissionen med regelbunden och uppdaterad information om deras olika verksamhetsområden och genom spridning av programresultaten i unionen och i deltagande tredjeländer.

(18) Samarbetet mellan programmet och internationella organisationer inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, framför allt med Europarådet, behöver stärkas.

(19) Programmet bör bidra till att i hela världen utveckla spetskvaliteten på studierna om den europeiska integrationen. Det bör i synnerhet stödja läroanstalter som har en europeisk förvaltningsstruktur, täcker alla politiska områden som är av intresse för unionen, är icke-vinstdrivande organisationer och utfärdar erkända akademiska examensbevis.

(20) I kommissionens meddelande om att utveckla den europeiska dimensionen inom idrotten[22] av den 18 januari 2011 beskrivs kommissionens idéer för verksamhet på s inom idrott sedan Lissabonfördraget trätt i kraft. Där föreslås också ett antal konkreta insatser för kommissionen och medlemsstaterna inom tre breda områden: idrottens roll i samhället, idrottens ekonomiska betydelse och idrottens organisation.

(21) Tydligare kvalifikationer och färdigheter och en utökad acceptans för unionens verktyg bör underlätta rörligheten i hela Europa för personer som vill delta i livslångt lärande och på så sätt bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet samt underlätta rörlighet i yrkessyfte mellan länder och branscher. Tillträde för unga studenter (inbegripet studenter inom yrkesutbildning) till metoder, rutiner och teknik i andra länder kommer att göra dem mer anställbara i en global ekonomi. Det kan också bidra till att göra yrken med en internationell profil mer attraktiva.

(22) I det syftet rekommenderas att tillämpningen av den gemensamma ramen för tydlighet i kvalifikationer och behörighet (Europass) enligt Europaparlamentets och rådets beslut av den 15 december 2004[23], den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) enligt Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008[24], det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildning (Ecvet) enligt Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009[25] och det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) utökas.

(23) För att göra kommunikationen med den breda allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan kommunikationsinsatserna som vidtas på kommissionens initiativ bör de budgetmedel som anslås för kommunikationsinsatser i enlighet med denna förordning också bidra till intern spridning av information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen för denna förordning.

(24) Ett europeiskt mervärde bör garanteras för alla insatser som genomförs inom programmets ram; de bör även komplettera medlemsstaternas aktiviteter i enlighet med artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och andra aktiviteter, framför allt inom kultur, forskning, industri- och sammanhållningspolitik och yttre förbindelser.

(25) För en effektiv ledning av utvecklingen, inklusive utvärdering och övervakning, krävs särskilda resultatindikatorer som kan mätas över tid, som är realistiska och som även återspeglar ingripandets syfte samt är relevanta för respektive hierarki av mål och aktiviteter.

(26) I förordningen fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid som utgör särskild referens i enlighet med punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX/YY/201Z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och om sund ekonomisk förvaltning för budgetmyndigheten när det årliga budgetförfarandet genomförs.

(27) Behovet av att fastställa vilka resultatkriterier som ska ligga till grund för budgetfördelningen mellan medlemsstaterna för de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren bör grundas på de resultatindikatorer som anges i förordningen.

(28) Kandidatländerna för anslutning till unionen och Eftaländerna som ingår i EES bör kunna delta i unionens program i enlighet med ramavtal, beslut från associeringsrådet eller liknande avtal.

(29) Schweiziska edsförbundet får delta i unionens program i enlighet med det avtal som ska tecknas mellan unionen och det landet.

(30) I ett gemensamt meddelande från Europeiska kommissionen och EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en ny strategi för ett grannskapsområde i förändring[26] beskrevs bland annat syftet att ytterligare underlätta grannskapsländernas möjligheter att delta i unionens insatser för rörlighet och kapacitetsuppbyggande inom högre utbildning och att det framtida utbildningsprogrammet skulle öppnas för grannländerna.

(31) Europeiska unionens finansiella intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder genom hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckande och undersökning av oriktigheter, indrivning av medel som gått förlorade, betalats ut felaktigt eller använts på fel sätt samt, i förekommande fall, genom påföljder. EU:s utrikestjänst har visserligen allt större finansieringsbehov men EU:s ekonomiska och budgetmässiga situation begränsar de resurser som finns tillgängliga för sådant stöd. Kommissionen bör därför sträva efter en så effektiv användning som möjligt av tillgängliga resurser, framför allt genom användning av finansiella instrument med hävstångsverkan.

(32) I sitt meddelande En budget för Europa 2020 av den 29 juni 2011 betonar kommissionen sitt åtagande att förenkla unionens finansiering. Tillkomsten av ett samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott bör ge möjligheter till betydande förenklingar, rationaliseringar och synergier i samband med programmets förvaltning. Genomförandet bör ytterligare förenklas genom klumpsummor, enhetskostnader eller schablonfinansiering samt minskning av de formella kraven för bidragsmottagare och medlemsstater.

(33) För att säkra en snabb reaktion på ändrade behov under hela programmets löptid bör behörigheten att anta lagstiftningsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen vad gäller bestämmelserna om resultatindikatorer och de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren. Det är av särskild vikt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför lämpliga samråd, även på expertnivå. Kommissionen bör se till att relevanta dokument samtidigt skickas till Europaparlamentet och rådet i tid och på lämpligt sätt när den utarbetar och upprättar delegerade akter.

(34) För att säkra enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheten.

(35) Genomförandebefogenheterna avseende arbetsprogrammen bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[27].

(36) Ett korrekt slutförande av programmet bör garanteras, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2014 bör det tekniska och administrativa stödet vid behov garantera förvaltningen av insatser enligt de föregående program som inte slutförts före utgången av 2013.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Programmets räckvidd

1. Genom denna förordning inrättas ”Erasmus för alla”, ett program för unionens verksamhet inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott (nedan kallat programmet).

2. Programmet ska genomföras under perioden den 1 januari 2014 till 31 december 2020.

3. Programmet ska omfatta utbildning på alla nivåer grundat på livslångt lärande, framför allt högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, skolutbildning och ungdom.

4. Det ska omfatta en internationell dimension i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och även stödja aktiviteter inom idrott.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.           livslångt lärande: all allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, icke-formellt och informellt lärande under hela livet som leder till bättre kunskaper, färdigheter och kompetenser ur ett personligt, medborgerligt, samhälleligt och/eller arbetsrelaterat perspektiv, inklusive tillhandahållandet av rådgivning och vägledning,

2.           icke-formella miljöer: en inlärningsmiljö som ofta är planerad och organiserad, men som inte utgör en del av de formella utbildningssystemen,

3.           rörlighet i utbildningssyfte: att flytta fysiskt till ett annat land än hemlandet för studier, yrkesutbildning eller annan inlärning, inklusive praktik och icke-formellt lärande, eller undervisning eller deltagande i en gränsöverskridande yrkesutvecklingsaktivitet. Det kan omfatta förberedande utbildning i värdlandets språk. Rörlighet i utbildningssyfte omfattar också ungdomsutbyte och gränsöverskridande yrkesutvecklingsaktiviteter för ungdomsarbetare,

4.           samarbete för innovation och god praxis: gränsöverskridande samarbetsprojekt som omfattar organisationer inom allmän utbildning, yrkesutbildning och/eller ungdomsfrågor och kan inkludera andra organisationer,

5.           stöd till politiska reformer: alla slags aktiviteter som syftar till att stödja och underlätta en modernisering av utbildningssystemen genom ett förfarande för politiskt samarbete mellan medlemsstaterna, främst de öppna samordningsmetoderna,

6.           virtuell rörlighet: en uppsättning aktiviteter med stöd av informations- och kommunikationsteknik som organiseras på institutionell nivå och som förverkligar eller underlättar internationella samarbetsprojekt i samband med undervisning och/eller inlärning,

7.           personal: personer som antingen yrkesmässigt eller på frivillig grund deltar i allmän utbildning, yrkesutbildning eller icke-formellt lärande för ungdomar. Det kan omfatta lärare, utbildare, skolledare, ungdomsarbetare och personal som inte undervisar,

8.           ungdomsarbetare: en person som yrkesmässigt eller på frivillig grund arbetar med icke-formellt lärande,

9.           unga människor: personer mellan 13 och 30 år,

10.         högskolor:

a)      alla slags inrättningar för högre utbildning som i överensstämmelse med nationell lagstiftning eller praxis utfärdar erkänd examen eller annan erkänd eftergymnasial behörighet, oavsett vad dessa inrättningar kallas i medlemsstaterna,

b)      alla utbildningsanstalter som tillhandahåller yrkesinriktad utbildning på eftergymnasial nivå enligt nationell lagstiftning eller praxis,

11.         skola: alla slags läroanstalter (förskola, grundskola eller gymnasieskola) som erbjuder allmän, yrkesinriktad eller teknisk utbildning,

12.         akademisk läroanstalt: alla läroanstalter som ägnar sig åt utbildning och forskning,

13.         yrkesutbildning: varje form av grundläggande yrkesutbildning, inbegripet teknisk och yrkesinriktad undervisning och lärlingsutbildning som bidrar till yrkeskvalifikationer som erkänns av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de har förvärvats samt yrkesinriktad fortbildning som en person genomgår under sitt arbetsliv,

14.         vuxenutbildning: alla former av icke yrkesinriktat lärande för vuxna, såväl formellt, icke-formellt som informellt,

15.         gemensamma examina: ett integrerat utbildningsprogram som erbjuds av minst två högskolor som ger ett enda examensbevis, utfärdat och undertecknat av samtliga deltagande högskolor gemensamt och erkänt officiellt i de länder där de deltagande högskolorna är belägna,

16.         dubbla/multipla examina är utbildningsprogram som erbjuds av minst två (dubbla) eller flera (multipla) högskolor och där studenten efter genomförda studier erhåller ett separat examensbevis från var och en av de deltagande högskolorna,

17.         ungdomsaktivitet: en aktivitet utanför skolan (såsom ungdomsutbyte, frivilligarbete) som utförs av en ung människa, antingen individuellt eller i grupp och som utmärks av en icke-formell inlärningsstrategi,

18.         partnerskap: ett avtal mellan en grupp av läroanstalter eller organisationer i olika medlemsstater om att genomföra en gemensam europeisk verksamhet inom allmän utbildning, yrkesutbildning eller ungdom eller som inrättar ett formellt eller informellt nätverk på ett relevant område; när det gäller idrott avses ett avtal mellan en eller flera tredje parter såsom professionella idrottsorganisationer eller sponsorer i olika medlemsstater för att dra till sig ytterligare stöd i syfte att uppnå programmets önskade resultat,

19.         företag: alla företag som deltar i ekonomisk verksamhet inom den offentliga eller privata sektorn, oavsett storlek, rättslig ställning eller den ekonomiska sektorn inom vilken de är verksamma, inbegripet den sociala ekonomin,

20.         färdigheter: förmågan att tillämpa kunskaper och använda kunnande för att utföra uppgifter och lösa problem,

21.         kompetens: bevisad förmåga att använda kunskaper, färdigheter och attityder på ett ansvarsfullt och självständigt sätt inom lärande och i sociala och yrkesrelaterade sammanhang,

22.         nyckelkompetenser: den grundläggande uppsättning av kunskaper, färdigheter och attityder som alla individer behöver för att förverkliga och utveckla sig själva samt för aktivt medborgarskap, social integrering och sysselsättning,

23.         resultat: alla uppgifter, kunskaper och upplysningar, oavsett form eller natur, oavsett om de kan skyddas eller inte, som genereras genom insatsen samt alla tillhörande rättigheter, inklusive immateriella äganderätter,

24.         spridning av resultat: offentliggörande av resultaten från programmet och dess föregångare på lämpligt sätt så att resultaten erkänns, uppvisas samt tillämpas i bred skala,

25.         öppen samordningsmetod: en mellanstatlig metod som ger en ram för samarbete mellan medlemsstaterna, vars nationella politik följaktligen kan riktas mot vissa gemensamma mål. Inom ramen för detta program gäller den öppna samordningsmetoden för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom,

26.         EU:s verktyg för öppenhet: instrument som hjälper intressenter att förstå, uppskatta och i förekommande fall erkänna utbildningsresultat och kvalifikationer i hela unionen,

27.         grannskapsländer: de länder och territorier som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning XX/2012 av den X YY 2012[28] om inrättande av Europeiska grannskapsinstrumentet: Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Moldavien, Marocko, de ockuperade palestinska territorierna, Syrien, Tunisien och Ukraina. När det gäller aktiviteterna som får stöd inom ungdomsområdet betraktas även Ryssland som ett grannland,

28.         parallell karriär: en kombination av idrottsträning på hög nivå och allmän utbildning eller arbete.

Artikel 3

Europeiskt mervärde

1.           Programmet ska enbart stödja insatser och aktiviteter som har ett potentiellt EU-mervärde och bidrar till det allmänna mål som anges i artikel 4.

2.           EU-mervärdet hos programmets insatser och aktiviteter ska framför allt garanteras genom

a)       deras gränsöverskridande karaktär, framför allt gränsöverskridande rörlighet och samarbete som syftar till en långsiktig systemeffekt,

b)      deras komplementaritet och synergier med andra nationella och internationella program och unionsprogram och politikområden som möjliggör stordriftsfördelar och kritisk massa,

c)       deras bidrag till en effektiv användning av unionens verktyg för erkännande av kvalifikationer och öppenhet.

Artikel 4

Programmets allmänna mål

1.           Programmet ska bidra till målen i Europa 2020‑strategin och i den strategiska ramen för Utbildning 2020, inklusive de riktmärken som anges i de instrumenten, till en förnyad ram för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018), till en hållbar utveckling av den högre utbildningen i tredjeländer och till utvecklingen av en europeisk dimension inom idrotten.

2.           I synnerhet ska programmet bidra till att nå följande överordnade mål i Europa 2020‑strategin:

a)      Minskning av antalet elever som lämnar skolan i förtid.

b)      Ökning av antalet studenter i åldern 30­–34 år med avslutad högre utbildning.

KAPITEL II

Allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor

Artikel 5

Särskilda mål

Programmet ska ha följande särskilda mål inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor:

a)           Förbättra nyckelkompetenser och färdigheter, framför allt deras relevans för arbetsmarknaden och samhället, samt unga människors deltagande i Europas demokratiska liv, framför allt genom bättre möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för unga människor, studerande, personal och ungdomsarbetare, och genom att stärka samarbetet mellan utbildningssektorn, ungdomsområdet och arbetslivet.

– Indikatorer:

– Andelen deltagare som har förstärkt sina centrala kompetenser och/eller färdigheter som är relevanta för anställbarheten.

– Andelen unga deltagare som säger sig vara bättre förberedda för att delta i det sociala och politiskt livet.

b)           Främja kvalitetsförbättringar, innovationskvalitet och internationalisering inom utbildningsanstalterna samt inom ungdomsarbete, i första hand genom förstärkt gränsöverskridande samarbete mellan leverantörer av utbildning, ungdomsorganisationer och andra intressenter.

– Indikator: Andelen organisationer som har deltagit i programmet och som har     utarbetat/infört innovativa metoder.

c)           Främja utvecklingen av ett europeiskt område för livslångt lärande, stimulera till politiska reformer på nationell nivå, stödja modernisering av utbildningssystem inklusive icke-formellt lärande och stödja det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, i första hand genom ett ökat politiskt samarbete, bättre utnyttjande av verktyg för erkännande och tydlighet och spridning av god praxis.

– Indikator: Antalet medlemsstater som utnyttjar resultaten i de öppna samordningsmetoderna i utvecklingen av sin nationella politik.

d)           Stärka den internationella dimensionen för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom, i första hand inom högre utbildning, genom att göra unionens högskolor mer attraktiva och stödja unionens yttre verksamhet, inbegripet biståndsmålen, genom att främja rörlighet och samarbete mellan högskolorna i EU och tredje land och genom riktat kapacitetsuppbyggande i tredjeländer.

– Indikator: Antalet högskolor utanför EU som deltar i rörlighet och samarbete.

e)           Förbättra språkundervisning och språkinlärning och främja språklig mångfald.

– Indikator: Andelen deltagare som har förbättrat sina språkkunskaper.

f)            Främja kvalitet inom undervisning och forskning som avser europeisk integration genom Jean Monnet-aktiviteter i hela världen enligt vad som anges i artikel 10.

– Indikator: Antalet studenter som får utbildning genom Jean Monnet-aktiviteter.

Artikel 6

Programområden

1.           Programmets mål ska uppnås genom följande tre typer av insatser inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom:

a)      Enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte.

b)      Samarbete för innovation och god praxis.

c)      Stöd till politiska reformer.

2.           De särskilda Jean Monnet-aktiviteterna beskrivs i artikel 10.

Artikel 7

Enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte

1.           Insatsen för enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte ska stödja

a)      gränsöverskridande rörlighet för studenter inom högre utbildning och yrkesutbildning samt för unga människor som deltar i icke-formella aktiviteter mellan de deltagande länderna på det sätt som anges i artikel 18; denna rörlighet kan innebära studier vid en partnerinstitution, arbetslivserfarenhet utomlands eller deltagande i ungdomsaktiviteter, i första hand volontärarbete; rörlighet för studier på mastersnivå ska stödjas genom en lånegarantifacilitet för studenter enligt vad som framgår av artikel 14.3,

b)      gränsöverskridande rörlighet för personal inom de deltagande länderna som avses i artikel 18. Denna rörlighet kan anta formen av undervisning eller deltagande i fortbildningsaktiviteter utomlands.

2.           Insatsen ska också stödja den gränsöverskridande rörligheten för studenter, unga människor och personal till och från tredjeländer i samband med högre utbildning, inklusive rörlighet som organiserats på grundval av gemensamma, dubbla eller multipla examina av god kvalitet eller gemensamma inbjudningar att lämna projektförslag, samt icke-formell inlärning.

Artikel 8

Samarbete för innovation och god praxis

1.           Insatsen för samarbete för innovation och god praxis ska stödja

a)      gränsöverskridande, strategiska partnerskap mellan organisationer som deltar i aktiviteter som rör allmän utbildning, yrkesutbildning och/eller ungdomar eller inom andra relevanta sektorer som utarbetar och genomför gemensamma initiativ och främjar utbyte av erfarenheter och kunskap,

b)      gränsöverskridande partnerskap mellan företag och utbildningsanstalter i form av

– kunskapsallianser mellan högskolor och företag som främjar kreativitet, innovation och entreprenörskap genom att erbjuda relevanta inlärningsmöjligheter, inklusive utarbetande av nya kursplaner,

– sektoriella kunskapsallianser mellan tillhandahållare av allmän och yrkesinriktad utbildning och företag som främjar anställbarhet, skapar nya sektorspecifika kursplaner, utvecklar innovativa metoder för yrkesundervisning och yrkesutbildning och som tillämpar unionens verktyg för brett erkännande.

c)      IT-baserade stödplattformar, inklusive e-vänskolekontakter, som omfattar utbildningssektorer och ungdom och möjliggör lärande av kamrater, virtuell rörlighet och utbyte av bästa praxis och som ger tillträde till deltagare i grannländerna.

2.           Insatsen ska också stödja utveckling, kapacitetsuppbyggande, regional integrering, kunskapsutbyte och moderniseringsprocesser genom partnerskap mellan högskolor i unionen och tredjeländer samt inom ungdomssektorn, särskilt för lärande av kolleger och gemensamma utbildningsprojekt som främjar regionalt samarbete, framför allt med grannländerna.

Artikel 9

Stöd till politiska reformer

1.           Insatser till stöd till politiska reformer ska omfatta de aktiviteter som initieras på unionsnivå, nämligen

a)      aktiviteter i samband med genomförandet av unionens politiska agenda för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom (öppna samordningsmetoden) samt Bologna- och Köpenhamnsprocesserna och den strukturerade dialogen med unga människor,

b)      tillämpning av unionens verktyg för tydlighet i de deltagande länderna, framför allt Europass, den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och stöd till EU-gemensamma nätverk,

c)      politisk dialog med relevanta europeiska intressenter inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom,

d)      Europeiskt ungdomsforum, nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (NARIC), Eurydice-nätverket, Eurodesk-nätverken, de nationella stödcentren för e-vänskolekontakter, de nationella Europass-centren och de nationella informationskontoren i grannländerna och anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater som ännu inte deltar fullt ut i programmet.

2.           Insatsen ska också stödja politisk dialog med tredje länder och internationella organisationer.

Artikel 10

Jean Monnet-aktiviteter

Syftet med Jean Monnet-aktiviteterna ska vara följande:

a)      Främja undervisning och forskning om den europeiska integrationen i hela världen bland forskare, studenter och medborgare, i första hand genom att inrätta Jean Monnet-professurer och andra akademiska insatser samt genom att erbjuda bistånd till andra kunskapsbyggande aktiviteter vid högskolor.

b)      Stödja aktiviteterna inom akademiska läroanstalter eller föreningar som är aktiva inom europeiska integrationsstudier och som stöder en Jean Monnet-märkning för kvalitet.

c)      Stödja följande akademiska institutioner med europeisk målsättning:

i)        Europeiska universitetsinstitutet, Florens.

ii)       Europeiska högskolan (Brygge och Natolin).

d)      Främja politisk debatt och utbyte mellan den akademiska världen och beslutsfattare om unionens politiska prioriteringar.

KAPITEL III

Idrott

Artikel 11

Särskilda mål

I linje med de allmänna målen ska programmet ha följande särskilda mål inom idrott:

a)      Motverka gränsöverskridande hot mot idrotten, såsom dopning, uppgjorda matcher, våld, rasism och intolerans.

– Indikator: andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att bekämpa hoten mot idrotten.

b)      Stödja goda styrelseformer inom idrotten och parallella karriärer för idrottsutövare.

– Indikator: andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att förbättra styrelseformer och parallella karriärer.

c)      Främja social integrering, lika möjligheter och hälsofrämjande fysisk aktivitet genom ökad idrottsutövning.

– Indikator: andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att stärka social integrering, lika möjligheter och deltagarfrekvens.

Artikel 12

Aktiviteter

1.           Samarbetsmålen inom idrotten ska uppnås genom följande gränsöverskridande aktiviteter:

a)      Stöd till gränsöverskridande samarbetsprojekt.

b)      Stöd till icke-kommersiella europeiska idrottsevenemang som rör flera olika europeiska länder.

c)      Stöd till ett starkare evidensbaserat beslutsunderlag.

d)      Stöd till kapacitetsuppbyggnad inom idrottsorganisationer.

e)      Dialog med relevanta europeiska intressenter.

2.           De idrottsaktiviteter som stöds ska där det är lämpligt anskaffa kompletterande finansiering genom partnerskap med tredje parter, såsom privata företag.

KAPITEL IV

Finansiella bestämmelser

Artikel 13

Budget

1.           Finansieringsramen för genomförande av detta program från den 1 januari 2014 ska vara 17 299 000 000 euro.

Följande belopp ska anslås till programmets insatser:

a)       16 741 738 000 euro för insatser inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom, enligt vad som framgår av artikel 6.1.

b)       318 435 000 euro för Jean Monnet-aktiviteter enligt vad som framgår av artikel 10.

c)       238 827 000 euro för insatser inom idrott, enligt vad som framgår av kapitel III.

2.           Förutom finansieringsramen som anges i punkt 1 och för att främja den internationella dimensionen och framför allt inom den högre utbildningen, och förutom de belopp som anges i artikel 13.1, ska ett preliminärt belopp på 1 812 100 000[29] euro från de olika instrumenten för yttre förbindelser (instrumentet för utvecklingssamarbete, europeiska grannskapsinstrumentet, föranslutningsinstrumentet, partnerskapsinstrumentet samt Europeiska utvecklingsfonden) anslås till insatser inom rörlighet i utbildningssyfte till eller från andra länder än de länder som anges i artikel 18.1 och till samarbete och politisk dialog med myndigheter/institutioner/organisationer från dessa länder. Bestämmelserna i denna förordning ska gälla för användningen av dessa medel.

Medel kommer att bli tillgängliga endast på grundval av två fleråriga anslag för de fyra första åren respektive de tre återstående åren. Denna finansiering kommer att återspeglas i den fleråriga vägledande programplaneringen i dessa instrument, i linje med fastställda behov och prioriteringar hos länderna i fråga. Dessa anslag kan ses över vid stora oförutsedda omständigheter eller betydande politiska förändringar i linje med EU:s prioriteringar inom yttre förbindelser. Samarbetet med icke medverkande länder får i förekommande fall baseras på ytterligare anslag från partnerländerna som ska tillhandahållas enligt förfaranden som man enats om tillsammans med dessa länder.

3.           I enlighet med det förväntade mervärdet för de tre typerna av insatser som anges i artikel 6.1 och med principerna för kritisk massa, koncentration, resurseffektivitet och prestationer, ska beloppet som anges i artikel 13.1 a preliminärt fördelas som följer:

– [65 %] av beloppet ska avsättas för enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte.

– [26 %] av beloppet ska avsättas för samarbete för innovation och bästa praxis.

– [4 %] av beloppet ska avsättas för politiska reformer.

– [3 %] av beloppet ska täcka driftsanslagen för de nationella programkontoren.

– [2 %] av beloppet ska täcka administrativa utgifter.

4.           Anslagen till programmet ska även täcka utgifter för förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att förvalta programmet och förverkliga programmålen. I detta ingår särskilt undersökningar, möten med experter, information och kommunikation, inklusive intern kommunikation om EU:s politiska prioriteringar i den utsträckning som de är knutna till de allmänna målen i denna förordning, kostnader kopplade till IT, i första hand informationsbehandling och informationsutbyte, samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen uppbär för förvaltningen av programmet.

5.           De finansiella anslagen kan också täcka utgifterna för det tekniska och administrativa stöd som krävs för att säkra övergången mellan programmet och de insatser som vidtagits enligt beslut nr 1720/2006/EG om inrättande av programmet Livslångt lärande, beslut nr 1719/2006/EG om inrättande av programmet Aktiv ungdom och beslut nr 1298/2008/EG om inrättande av programmet Erasmus Mundus. Vid behov kan anslagen tas upp i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter och möjliggöra förvaltning av insatser som ännu inte slutförts till den 31 december 2020.

6.           De medel för enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte som avses i artikel 6.1 a och som ska förvaltas av ett nationellt programkontor ska tilldelas på grundval av befolkningens storlek och levnadskostnaderna i medlemsstaten, avståndet mellan medlemsstaternas huvudstäder och prestationer. Prestationsparametern svarar för 25 % av de totala medlen enligt de kriterier som avses i punkterna 7 och 8.

7.           Syftet med att fördela medel på grundval av prestationer är att främja ett effektivt resursutnyttjande. Kriterierna som används för att mäta prestationer ska grundas på de senaste tillgängliga uppgifterna. De kriterierna är:

a)      Antalet resultat per år kopplade till de överenskomna resultaten.

b)      Nivån på de årliga betalningar.

Dessa kriterier kan komma att ses över under programmets gång i enlighet med det förfarande som anges i artikel 28 om delegerade lagstiftningsakter.

8.           Tilldelningen av medel för år 2014 ska bygga på senaste tillgängliga uppgifter om resultat och budgetutnyttjande för programmen Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus till den 1 januari 2014.

9.           Programmet kan tillhandahålla stöd genom särskilda innovativa finansieringssätt, framför allt de som anges i artikel 14.3.

Artikel 14

Särskilda finansieringsmodeller

1.           Kommissionen ska tillämpa EU:s finansiella stöd i enlighet med förordning XX/2012 [budgetförordningen].

2.           Kommissionen kan gå ut med gemensamma inbjudningar att lämna projektförslag med tredjeländer eller deras organisationer och programkontor för gemensamt finansierade projekt. Projekt kan bedömas och väljas ut genom ett gemensamt bedömnings- och urvalsförfarande som de berörda finansierande organen ska enas om i enlighet med principerna som anges i förordning XX/2012[30] [budgetförordningen].

3.           Kommissionen ska tillhandahålla finansiering för att garantera lån till studenter bosatta i ett deltagande land enligt definitionen i artikel 18.1 som genomför fullständiga masterstudier i ett annat deltagande land. Lånet ska tillhandahållas genom en förvaltare med behörighet enligt ett avtal om borgensåtaganden som innehåller detaljerade bestämmelser och krav för utnyttjande av det finansiella instrumentet samt parternas respektive skyldigheter. Det finansiella instrumentet ska uppfylla bestämmelserna om finansiella instrument i budgetförordningen och i den delegerade lagstiftningsakt som ersätter genomförandebestämmelserna. I enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ska intäkter och återbetalningar som uppkommer genom garanternas åtgärder tillfalla finansieringsinstrumentet. Detta finansieringsinstrument, inbegripet markandsbehov och användning, kommer att omfattas av den övervakning och utvärdering som avses i artikel 15.2.

4.           Offentliga organ, liksom skolor, högskolor och organisationer inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott som har erhållit över 50 % av sina årliga intäkter från offentliga källor under de senaste två åren ska anses besitta den nödvändiga finansiella, yrkesmässiga och administrativa kapaciteten för att utföra programmets aktiviteter. De ska inte behöva bestyrka detta ytterligare.

5.           Bidrag för rörlighet i utbildningssyfte som tilldelas enskilda personer ska vara undantagna från alla skatter och sociala avgifter. Samma undantag ska gälla för förmedlande organ som tilldelar sådana bidrag till de berörda personerna.

6.           Det belopp som avses i artikel [127.1] i budgetförordningen ska inte gälla för finansiellt stöd för rörlighet i utbildningssyfte som tilldelas enskilda personer.

KAPITEL V

Resultat och spridning

Artikel 15

Övervakning och utvärdering av resultat

1.           Kommissionen ska regelbundet övervaka programmets utveckling och resultat i relation till målen i samarbete med medlemsstaterna. Detta gäller framför allt följande:

a)       Det europeiska mervärde som anges i artikel 3.

b)      Fördelningen av medel till de viktigaste utbildningssektorerna för att garantera en fördelning av finansieringen som ger en betydande systemeffekt när programmet genomförs.

2.           Förutom den löpande övervakningen ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport senast i slutet av 2017 för att bedöma programmets måluppfyllelse, programmets resurseffektivitet och dess europeiska mervärde med tanke på ett eventuellt beslut om förlängning, ändring eller avslutande av programmet. Utvärderingen ska ta upp utrymmet för förenklingar, programmets interna och externa enhetlighet, den fortsatta relevansen för samtliga mål samt insatsernas bidrag till unionens prioriteringar för en smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska också beakta utvärderingsresultaten när det gäller de långsiktiga effekterna av de föregående programmen (Livslångt lärande, Aktiv ungdom, Erasmus Mundus och andra internationella program inom högre utbildning).

3.           Utan att detta ska påverka de krav som anges i kapitel VII och de skyldigheter för de nationella programkontoren som anges i artikel 22 ska medlemsstaterna senast den 31 mars 2017 respektive den 30 juni 2019 överlämna rapporter till kommissionen om programmets genomförande och resultat.

Artikel 16

Kommunikation och spridning

1.           Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa spridning av information, PR och uppföljning av de insatser som stöds ur programmet, samt spridning av resultaten från de tidigare programmen Livslångt lärande, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom.

2.           Bidragsmottagarna i de projekt som stöds genom insatser och aktiviteter som avses i artiklarna 6, 10 och 12 ska se till att resultat och uppnådda effekter kommuniceras och sprids korrekt.

3.           De nationella programkontor som avses i artikel 22 ska utveckla en konsekvent politik för effektiv spridning och utnyttjande av resultaten från de aktiviteter som stöds ur insatserna som de förvaltar inom ramen för programmet och hjälpa kommissionen med den allmänna uppgiften att sprida information om programmet och dess resultat.

4.           De offentliga och privata organen inom de viktigaste utbildningssektorer som omfattas av programmet ska använda varumärkesnamnet ”Erasmus” i samband med kommunikations- och spridningsaktiviteter som avser information i samband med programmet. Varumärkets namn ska knytas till de viktigaste utbildningssektorerna som följer:

– ”Erasmus högre utbildning” ska knytas till alla typer av högre utbildning i Europa och internationellt.

– ”Erasmus yrkesutbildning” ska knytas till yrkesutbildning och vuxenutbildning.

– ”Erasmus skolor” ska knytas till skolutbildning.

– ”Erasmus ungdomsdeltagande” ska knytas till icke-formellt lärande för ungdomar.

5.           Kommunikationsaktiviteterna ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av EU:s politiska prioriteringar, under förutsättning att de anknyter till den allmänna målsättningen för denna förordning.

KAPITEL VI

Tillträde till programmet

Artikel 17

Tillträde

1.           Programmet ska vara öppet för alla organ, offentliga och privata, som är verksamma inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott på gräsrotsnivå.

2.           När programmet genomförs ska kommissionen och medlemsstaterna ägna särskild uppmärksamhet åt att underlätta deltagandet av personer med särskilda svårigheter på grund av kön eller pedagogiska, sociala, fysiska, psykiska, geografiska, ekonomiska och kulturella skäl.

Artikel 18

Deltagande länder

1.           Programmet är öppet för medverkan av följande länder (nedan kallade de deltagande länderna):

a)      Medlemsstaterna.

b)      Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi i enlighet med de allmänna principerna och villkoren för deras deltagande i unionens program i deras respektive ramavtal, beslut från associeringsrådet eller liknande överenskommelser.

c)      De Eftaländer som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

d)      Schweiziska edsförbundet, förutsatt att ett bilateralt avtal om medverkan ingås med det landet.

2.           De deltagande länder som anges i punkt 1 ska omfattas av alla skyldigheter och fullgöra alla uppgifter som fastställs i denna förordning i förhållande till medlemsstaterna.

3.           Programmet ska stödja samarbete med partner från tredjeländer, i första hand partner från grannländerna, i de insatser och aktiviteter som avses i artiklarna 6 och 10.

KAPITEL VII

Förvaltnings- och revisionssystem

Artikel 19

Komplementaritet

Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa den övergripande överensstämmelsen och komplementariteten med

a)      relevant unionspolitik, framför allt sådan som gäller kultur och media, sysselsättning, hälsa, forskning och innovation, företagande och rättvisa samt konsument-, utvecklings- och sammanhållningspolitik,

b)      unionens övriga relevanta finansieringskällor inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor, framför allt Europeiska socialfonden och övriga finansiella instrument som avser sysselsättning och social integrering, Europeiska regionala utvecklingsfonden, forsknings- och innovationsprogrammen samt de finansiella instrument som avser rättvisa och medborgarskap, hälsa, yttre samarbetsprogram och föranslutningsinstrument.

Artikel 20

Genomförandeorgan

Programmet ska genomföras av följande organ:

a)           Kommissionen på unionsnivå.

b)           De nationella programkontor på nationell nivå som ska inrättas i de deltagande länderna enligt vad som avses i artikel 18.1.

Artikel 21

Nationell myndighet

1.           Inom en månad efter denna förordnings ikraftträdande ska medlemsstaterna i en formell underrättelse som vidarebefordras av deras ständiga representation meddela kommissionen namnen på de personer som är juridiskt behöriga att agera för deras räkning som ”nationell myndighet” för de syften som anges i denna förordning. Om den nationella myndigheten ersätts under programperioden ska medlemsstaten omedelbart meddela kommissionen enligt samma förfarande.

2.           Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att avlägsna juridiska och administrativa hinder för att programmet ska fungera korrekt, inklusive hanteringar av viseringar.

3.           Inom tre månader efter denna förordnings ikraftträdande ska den nationella myndigheten utse ett samordningsorgan (nedan kallat det nationella programkontoret). Den nationella myndigheten ska tillhandahålla kommissionen en förhandsbedömning av kravuppfyllelse som visar att det nationella programkontoret uppfyller bestämmelserna i artikel 55.1 b vi och artiklarna 57.1, 57.2 och 57.3 i förordning nr XX/2012 och artikel X i den delegerade förordningen nr XX/2012 samt unionens krav för interna kontrollstandarder för nationella programkontor och reglerna för hur de ska förvalta programmens medel till bidragsstöd.

4.           Den nationella myndigheten ska utse ett oberoende revisionsorgan enligt vad som avses i artikel 24.

5.           Den nationella myndigheten ska övervaka och kontrollera programmets förvaltning på nationell nivå. Den ska underrätta kommissionen och rådgöra med den i god tid innan den fattar beslut som kan inverka på programmets förvaltning, särskilt vad gäller dess nationella programkontor.

6.           Den nationella myndigheten ska grunda sin förhandsbedömning av kravuppfyllelse på sina egna kontroller och revisioner och/eller kontroller och revisioner som utförts av det oberoende revisionsorgan som avses i artikel 24.

7.           Om det nationella programkontor som utses för programmet är detsamma som det nationella programkontor som hade ansvar för att förvalta de tidigare programmen Livslångt lärande eller Aktiv ungdom kan kontroller och revisioner i samband med förhandsbedömningen av kravuppfyllese begränsas till de krav som är nya och specifika för programmet.

8.           Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av förhandsbedömningen inte godtar det nationella programkontor som utsetts ska den nationella myndigheten se till att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas så att det organ som utsetts till nationellt programkontor uppfyller de minimikrav som anges av kommissionen eller utse ett annat organ till nationellt programkontor.

9.           Den nationella myndigheten ska tillhandahålla adekvat medfinansiering för drift av de nationella programkontoren så att programmet förvaltas i enlighet med gällande unionsbestämmelser.

10.         På grundval av den årliga förvaltningsförklaringen från det nationella programkontoret, den oberoende revisionsförklaringen och kommissionens analys av det nationella programkontorets efterlevnad och prestationer ska den nationella myndigheten informera kommissionen senast den 30 oktober varje år om sin övervaknings- och kontrollverksamhet med avseende på programmet.

11.         Den nationella myndigheten ska ta ansvar för en korrekt förvaltning av de unionsmedel som kommissionen överför till det nationella programkontoret för det bidragsstöd som ska beviljas enligt programmet.

12.         Vid fall av oriktigheter, försummelse eller bedrägeri som kan tillskrivas ett nationellt programkontor eller vid allvarliga brister eller undermåliga prestationer från det nationella programkontoret och i de fall där detta leder till att kommissionen ställer krav gentemot det nationella programkontoret ska den nationella myndigheten vara ansvarig gentemot kommissionen för de medel som inte återvinns.

13.         Den nationella myndigheten kan återkalla det nationella programkontorets mandat, antingen på eget initiativ eller på begäran från kommissionen, i de fall som anges i punkt 11. Om den nationella myndigheten vill återkalla det nationella programkontorets mandat av andra motiverade skäl ska den meddela kommissionen om detta minst sex månader innan det nationella programkontorets mandat upphör att gälla. I ett sådant fall ska den nationella myndigheten och kommissionen formellt komma överens om särskilda och tidsbestämda övergångsåtgärder.

14.         Vid ett eventuellt återkallande ska den nationella myndigheten genomföra de nödvändiga kontrollerna av EU:s medel som förvaltats av det återkallade nationella programkontoret och se till att dessa medel samt alla de dokument och förvaltningsverktyg som behövs för programmet överförs utan störningar till det nya nationella programkontoret. Den nationella myndigheten ska förse det återkallade nationella programkontoret med de nödvändiga finansiella resurserna för att det ska fortsätta utföra sina avtalsmässiga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen till dess skyldigheterna överförs till ett nytt nationellt programkontor.

Artikel 22

Det nationella programkontoret

1.           Det nationella programkontoret ska

a)      vara en juridisk person eller del av en juridisk person och lyda under lagarna i den berörda medlemsstaten; ett ministerium får inte utses till nationellt programkontor,

b)      förfoga över tillräcklig ledningskapacitet, personal och infrastruktur för att kunna uppfylla sina åligganden tillfredsställande samt garantera en effektiv förvaltning av programmet och en sund finansiell förvaltning av unionens medel,

c)      förfoga över de operativa och rättsliga resurserna för att tillämpa de administrativa, avtalsenliga och finansiella förvaltningsregler som gäller på unionsnivå,

d)      erbjuda tillräckliga finansiella garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, motsvarande nivån på de unionsmedel som kontoret får ansvar för,

e)      utses för hela programperioden.

2.           Det nationella programkontoret ska vara ansvarigt på nationell nivå för vissa insatser i programmet i enlighet med artikel 55.1 b vi i förordning nr XXX/2012 [den kommande budgetförordningen] och artikel X i den delegerade förordningen nr XXX/2012 [de kommande genomförandebestämmelserna]. Dessa insatser är följande:

a)      Alla programinsatser inom den centrala insatsen ”rörlighet i utbildningssyfte för enskilda personer”, med undantag av den rörlighet som organiseras på grundval av gemensamma eller dubbla/multipla examina och unionens system för lånegarantier.

b)      Programinsatsen ”strategiska partnerskap” inom den centrala insatsen ”Samarbete för innovation och god praxis”.

c)      Förvaltning av insatser på gräsrotsnivå inom den centrala insatsen ”Stöd till politiska reformer”.

3.           Det nationella programkontoret ska ha ansvar för att leda alla faser av projektets livscykel för de programinsatser som avses i punkt 2, eventuellt med undantag för de urvals- och tilldelningsbeslut för strategiska partnerskap som avses i samma punkt.

4.           Det nationella programkontoret ska bevilja bidragsstöd till bidragsmottagare antingen genom ett bidragsavtal eller ett bidragsbeslut i enlighet med det som kommissionen bestämmer för den aktuella programinsatsen.

5.           Det nationella programkontoret ska rapportera till kommissionen och dess nationella myndighet en gång per år i enlighet med vad som anges i artikel 57.5 i budgetförordningen nr XX/2012. Det nationella programkontoret ska ha ansvar för att tillämpa de synpunkter som framförs av kommissionen efter dess analys av det nationella programkontorets förvaltningsförklaring och revisionsberättelsen efter den oberoende revisionen av det nationella programkontoret.

6.           Det nationella programkontoret får inte delegera några av uppgifterna i programmet eller det budgetgenomförande som ålagts det till tredje part utan ett skriftligt förhandsmedgivande från den nationella myndigheten och kommissionen. Det nationella programkontoret ska ensamt ha hela ansvaret för de uppgifter som delegeras till en tredje part.

7.           Om ett nationellt programkontor byts ut ska det återkallade nationella programkontoret ha det juridiska ansvaret för att genomföra sina avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen tills dessa skyldigheter har överförts till ett nytt nationellt programkontor.

8.           Det nationella programkontoret ska ha ansvar för att förvalta och avsluta finansiella avtal avseende de tidigare programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom (2007–2013) som fortfarande gäller när programmet startar.

Artikel 23

Europeiska kommissionen

1.           Inom två månader efter det att kommissionen mottagit den bedömning av kravuppfyllelse som avses i artikel 21.3 från den nationella myndigheten ska kommissionen godta, godta med förbehåll eller avvisa förslaget till nationellt programkontor. Kommissionen ska inte ingå något avtalsförhållande med det nationella programkontoret innan förhandsbedömningen har accepterats. Om kommissionen godtar förslaget med förbehåll kan den besluta att vidta proportionella försiktighetsåtgärder som gäller avtalsförhållandet med det nationella programkontoret.

2.           Kommissionen ska när den godkänner förhandsbedömningen av det nationella programkontor som utsetts för programmet formalisera de rättsliga skyldigheterna med avseende på finansiella avtal i samband med de tidigare programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom (2007–2013) som fortfarande gäller när programmet startar.

3.           I dokumentet som styr den avtalsreglerade förbindelsen mellan kommissionen och det nationella programkontoret ska följande anges:

a)       Interna kontrollnormer för de nationella programkontoren och reglerna för de nationella programkontorens förvaltning av unionens medel för bidragsstöd.

b)      Det nationella programkontorets arbetsprogram, som ska innehålla förvaltningsuppgifterna för det nationella programkontor som EU‑bidraget ges till.

c)       Rapporteringskraven för det nationella programkontoret.

4.           Kommissionen ska varje år ställa följande programmedel till det nationella programkontorets förfogande:

a)      Medel för bidragsstöd i medlemsstaten för de insatser i programmet som det nationella programkontoret fått i uppdrag att förvalta.

b)      Ett finansiellt bidrag som stöd till det nationella programkontorets uppgifter i samband med programförvaltningen. Detta ges i form av ett schablonbidrag till det nationella programkontorets driftskostnader. Det ska fastställas på grundval av storleken på de unionsmedel till bidragsstöd som det nationella programkontoret fått ansvar för.

5.           Kommissionen ska fastställa kraven för det nationella programkontorets arbetsprogram. Kommissionen ska inte ställa några programmedel till det nationella programkontorets förfogande förrän efter det att det nationella programkontorets arbetsprogram formellt godkänts av kommissionen.

6.           Kommissionen ska granska det nationella förvaltnings- och kontrollsystemet på grundval av efterlevnadskraven för nationella programkontor som avses i artikel 21.3, framför allt genom en bedömning av den nationella myndighetens förhandsutvärdering, det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring och yttrandet från det oberoende revisionsorganet samt med vederbörlig hänsyn till den årliga information från den nationella myndigheten om dess övervakning och kontroll av programmet.

7.           Efter sin utvärdering av den årliga förvaltningsförklaringen och yttrandet från det oberoende revisionsorganet ska kommissionen vidarebefordra sitt yttrande och sina synpunkter om dem till det nationella programkontoret och den nationella myndigheten.

8.           Om kommissionen inte kan godta det nationella programkontorets förvaltningsförklaring eller yttrandet från det oberoende revisionsorganet kan kommissionen genomföra de korrigerande försiktighetsåtgärder som krävs för att skydda EU:s finansiella intressen i enlighet med artikel 57.4 i budgetförordningen nr XX/2012

9.           Kommissionen ska organisera regelbundna möten med nätverket av nationella programkontor för att säkerställa ett konsekvent genomförande av programmet i samtliga deltagande länder.

10.         Kommissionen kan begära att de nationella myndigheterna utser de institutioner eller organisationer eller de kategorier av sådana institutioner eller organisationer som har rätt att delta i särskilda programinsatser på sina respektive territorier.

Artikel 24

Revisionsorgan

1.           Det oberoende revisionsorganet ska avge en revisionsberättelse om den årliga förvaltningsförklaring som anges i artikel 57.5 d och 57.5 e i budgetförordningen nr XX/2012.

2.           Det oberoende revisionsorganet ska

a)      besitta den nödvändiga yrkesmässiga kompetensen för att genomföra revisioner inom den offentliga sektorn,

b)      se till att revisionsverksamheten tar hänsyn till internationellt accepterade revisionsstandarder,

c)      inte befinna sig i en intressekonflikt vad gäller den juridiska enhet som det nationella programkontoret ingår i. Det ska framför allt vara funktionsmässigt oberoende med avseende på den juridiska person som det nationella programkontoret ingår i och får inte utföra några andra kontroller eller revisioner avseende den juridiska personen eller för dess räkning.

3.           Det oberoende revisionsorganet ska ge kommissionen och dess företrädare samt revisionsrätten fullständig tillgång till all dokumentation och alla rapporter till stöd för den revisionsförklaring det avger om det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring.

KAPITEL VIII

Kontrollsystem

Artikel 25

Kontrollsystemets principer

1.           Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med insatser som finansieras enligt denna förordning genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet med hjälp av effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom att belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2.           Kommissionen ska ha ansvar för övervakande kontroller med avseende på programmets insatser som förvaltas av de nationella programkontoren. Den ska fastställa minimikrav för de nationella programkontorens och det oberoende revisionsorganets kontroller.

3.           Det nationella programkontoret ska ha ansvar för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna inom programmets insatser enligt vad som avses i artikel 22.2. Dessa kontroller ska erbjuda en rimlig säkerhet för att de tilldelade bidragen används som avsetts och i enlighet med gällande unionsregler.

4.           Vad gäller de programmedel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen ombesörja en korrekt samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren på grundval av principen om samordnad granskning och riskbaserad utvärdering. Denna bestämmelse gäller inte för Olafs undersökningar.

Artikel 26

Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen, dess företrädare och revisionsrätten ska ha rätt att granska stödjande handlingar och utföra kontroller på plats hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer eller annan tredje part som erhållit EU-finansiering. De får också granska och kontrollera de nationella programkontoren.

2.           Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av EU-finansiering, i syfte att utröna om bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras med EU-medel påverkats av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadat Europeiska unionens ekonomiska intressen.

3.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska rätten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i sådana samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

KAPITEL IX

Delegering av befogenheter och genomförandebestämmelser

Artikel 27

Delegation av befogenheter till kommissionen

Kommissionen ska ha rätt att anta delegerade lagstiftningsakter i enlighet med artikel 28 om ändring av artiklarna 13.7 och 22.2 avseende prestationskriterier respektive bestämmelserna om de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren.

Artikel 28

Delegering

1.           Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel.

2.           Den delegering av befogenheter som avses i artikel 27 ska tilldelas kommissionen för en period på sju år från det att denna förordning träder i kraft och under hela programmets löptid.

3.           Den delegering av befogenheter som avses i artikel 27 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten för delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.           När kommissionen antar delegerade akter ska den omgående och samtidigt anmäla detta till Europaparlamentet och rådet.

5.           En delegerad akt som har antagits i enlighet med artikel 27 träder i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två månader efter det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, har underrättat kommissionen om att de inte har några invändningar. Denna period ska förlängas med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär.

Artikel 29

Genomförande av programmet

För att genomföra programmet ska kommissionen anta årliga arbetsprogram genom genomföranderättsakter i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 30.2. De årliga arbetsprogrammen ska innehålla de mål som ska uppnås, förväntade resultat, genomförandemetod och totala belopp. De ska också innehålla en beskrivning av de insatser som ska finansieras, en uppgift om det belopp som ska anslås till varje insats, samt fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren och en vägledande tidsplan för genomförandet. De ska innehålla prioriteringar, huvudsakliga utvärderingskriterier och maximalt andel samfinansiering för bidragen.

Artikel 30

Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           Vid hänvisning till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL X

Slutbestämmelser

Artikel 31

Upphävande - övergångsbestämmelser

1.           Beslut nr 1720/2006/EG om inrättande av programmet Livslångt lärande, beslut nr 1719/2006/EG om inrättande av programmet Aktiv ungdom och beslut nr 1298/2008/EG om inrättande av programmet Erasmus Mundus ska upphävas från den 1 januari 2014.

2.           Insatser som påbörjades senast den 31 december 2013 på grundval av beslut nr 1720/2006/EG, beslut nr 1719/2006/EG och beslut nr 1298/2008/EG ska i förekommande fall förvaltas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

3.           Medlemsstaterna ska på nationell nivå säkerställa en smidig övergång mellan de insatser som genomfördes i anslutning till de föregående programmen inom livslångt lärande, ungdomsfrågor och internationellt samarbete inom högre utbildning, och de insatser som ska genomföras i detta program.

Artikel 32

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den...

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

[ska åtfölja varje förslag eller initiativ som läggs fram för den lagstiftande myndigheten]

(artikel 28 i budgetförordningen och artikel 22 i genomförandebestämmelserna)

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken insatsen ska pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad(e) förvaltningsmetod(er)

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Erasmus för alla, EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltnings- och budgeteringsstrukturen[31]

Rubrik 15 Utbildning och kultur

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

x Förslaget/initiativet avser en ny åtgärd

¨ Förslaget/initiativet avser en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[32]

¨ Förslaget/initiativet avser en befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Förslaget/initiativet avser en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Europa 2020-strategin

Prioritering: Smart tillväxt för alla, ett samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott.

Allmänna mål: Utbildning och kompetens

Flaggskeppsinitiativ: Agenda för nya kompetenser och arbetstillfällen, Ungdom på väg

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål 1:

Förbättra nyckelkompetenser och färdigheter, framför allt deras relevans för arbetsmarknaden och samhället, samt unga människors deltagande i Europas demokratiska liv, framför allt genom bättre möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för unga människor, studerande, personal och ungdomsarbetare, och genom att stärka samarbetet mellan utbildningssektorn, ungdomsområdet och arbetslivet.

Specifikt mål 2:

Främja kvalitetsförbättringar, innovationskvalitet och internationalisering inom utbildningsanstalterna samt i samband med ungdomsarbete, i första hand genom ett förstärkt gränsöverskridande samarbete mellan tillhandahållare av allmän utbildning och yrkesutbildning/ungdomsorganisationer och andra intressenter.

Specifikt mål 3:

Främja utvecklingen av ett europeiskt område för livslångt lärande, stimulera till politiska reformer på nationell nivå, stödja modernisering av utbildningssystem inklusive icke-formellt lärande och stödja det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, i första hand genom ett ökat politiskt samarbete, bättre utnyttjande av verktyg för erkännande och tydlighet och spridning av god praxis.

Specifikt mål 4:

Stärka den internationella dimensionen för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom, i första hand, genom att öka attraktionskraften hos unionens högskolor och stödja unionens utvecklingsmål genom att främja rörlighet och samarbete mellan högskolorna EU och i tredjeländer och genom riktat kapacitetsuppbyggande i tredje länder.

Specifikt mål 5:

Förbättra språkundervisning och språkinlärning och främja språklig mångfald.

Specifikt mål 6:

Främja kvalitet i undervisnings- och forskningsverksamhet som gäller europeisk integration genom Jean Monnet-aktiviteter i hela världen.

Specifikt mål 7:

Motverka gränsöverskridande hot mot idrotten, såsom dopning, uppgjorda matcher, våld, rasism och intolerans.

Specifikt mål 8:

Stödja goda styrelseformer inom idrotten och parallella karriärer för idrottsutövare.

Specifikt mål 9:

Främja social integrering, lika möjligheter och hälsofrämjande fysisk aktivitet genom ökad idrottsverksamhet.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Föreslagen ny aktivitet i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen:

15.02 Allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Genom att främja gränsöverskridande rörlighet och samarbete i utbildningssyfte inom formellt och icke-formellt lärande, såväl inom unionen som internationellt ska Erasmus för alla hjälpa medlemsstaterna uppnå betydande effekter för deras respektive system för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom. De förväntade fördelarna antas sträcka sig långt bortom de berörda individerna. Initiativet kommer att hjälpa unga människor skaffa sig nya färdigheter och öka deras anställbarhet. De kommer att göra utbildningsanstalterna effektivare, öppnare och mer internationella samt tillhandahålla verktyg, analys och forskning av god kvalitet.

Inom icke-formellt lärande och ungdomsarbete förväntas de starkaste effekterna bli för de enskilda personernas utveckling vad gäller utbildning och yrke, inklusive främjandet av ungdomarnas deltagande i samhälle och idrott. Programmet kommer också att forma politiska initiativ som Europeiska volontärtjänsten som stärker samarbetet inom frivilligverksamhet för unga människor.

För kandidatländer och tredjeländer kommer förslaget att stärka möjligheterna till partnerskap i syfte att skapa ett närmare samarbete, i första hand kring rörlighetsaktiviteter. Förstärkt samarbete kommer att stödja kapacitetsuppbyggnad och modernisering av den högre utbildningen i partnerländerna samt bidra till att göra Europa attraktivare.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Indikatorer || Uppgiftskällor || Mål

– Personer med eftergymnasial utbildning – Ungdomar som slutar skolan i förtid || Europa 2020 Utbildning 2020-rapporter Eurostat || Till 2020 ska minst 40 % av alla i åldern 30–34 år ha examen från eftergymnasial utbildning. Till 2020 ska högst 10 % av alla i åldern 18–24 år ha enbart grundskoleutbildning och inte delta i allmän utbildning eller yrkesutbildning.

Andelen deltagare som har förstärkt sina nyckelkompetenser och/eller färdigheter som är relevanta för anställbarheten. || Eurostat Slutrapport från bidragsmottagare Studier/Eurobarometer || Till 2020 ska 95% av de unga deltagarna ange att de har skaffat sig eller förbättrat nyckelkompetenser genom deltagande i ett projekt inom programmet.

Andelen unga deltagare som säger sig vara mer motiverade att delta i socialt och politiskt liv. || Slutrapport från bidragsmottagare Studier/Eurobarometer || Till 2020 ska 70 % av de unga deltagarna säga att de är bättre förberedda att delta i socialt och politiskt liv tack vare sitt deltagande i ett projekt inom programmet.

Andelen organisationer som har deltagit i programmet och som har utvecklat/infört innovativa metoder || Studier/Eurobarometer Slutrapport || Årlig ökning

Antalet medlemsstater som utnyttjar resultaten i den öppna samordningsmetoden i utvecklingen av sin nationella policy. || Utbildning 2020 || Alla medlemsstater beaktar systematiskt relevanta tillgängliga informationer/ resultat från den öppna samordningsmetoden för allmän utbildning och yrkesutbildning till 2020.

Antalet institutioner inom högre utbildning utanför unionen som deltar i rörlighets- och samarbetsinsatser. || Slutrapport IT-övervaknings-verktyg Studier/Eurobarometer || Årlig ökning

Andelen deltagare som har förbättrat sina språkkunskaper. || || Till 2020 ska minst 80 % av alla elever i grundskolan få undervisning i minst två främmande språk.

Procentuell ökning av antalet Jean Monnet-projekt i världen || Slutrapport IT-övervakningsverktyg Studier/Eurobarometer || Årlig ökning

– Andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att bekämpa hoten mot idrotten. – Andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att förbättra styrelseformer och parallella karriärer. – Andelen deltagare som utnyttjar resultaten från gränsöverskridande projekt för att stärka social integrering, lika möjligheter och deltagarfrekvens. || Slutrapport IT-övervakningsverktyg Studier/Eurobarometer || Årlig ökning

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

– Erbjuda ökade möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för studenter, ungdomar, lärare, utbildare och ungdomsarbetare.

– Stärka det gränsöverskridande samarbetet mellan allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsorganisationer för att främja innovativa undervisningsmetoder och utbyte av god praxis.

– Stärka den internationella dimensionen inom utbildningen genom ett förstärkt samarbete med vissa regioner i världen, framför allt unionens grannar.

– Stödja politiska reformer i medlemsstaterna.

– Stödja idrottsaktiviteter med inriktning på kampen mot dopning, våld och rasism och främja gränsöverskridande aktiviteter.

1.5.2.     Mervärde av en insats på unionsnivå

Enligt översynen av unionens budget bör ”unionsbudgeten användas till att finansiera allmänna nyttigheter på unionsnivå eller insatser som medlemsstaterna och regionerna inte kan finansiera själva, eller användas där den kan garantera ett bättre resultat”. Halvtidsutvärderingar av pågående program för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom (i första hand Livslångt lärande och Aktiv ungdom) har visat att det viktigaste EU‑mervärdet från programmet uppkommer genom de genomförda aktiviteternas gränsöverskridande och innovativa karaktär och genom de produkter och partnerskap som detta bidrar till att ta fram. Att uppmuntra till ett framgångsrikt samarbete mellan medlemsstaternas utbildningssystem samt på ungdoms- och idrottsområdet skulle kunna bidra till att utforma och genomföra en politik och rutiner som fungerar och som uppmuntrar till inbördes lärande.

Lagstiftningsförslaget respekterar subsidiaritetsprincipen eftersom uppgifterna för att vidta förstärkande åtgärder inom de områden det gäller anges i fördraget (artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionen). Insatserna genomförs med fullständig respekt för medlemsstaternas ansvar, framför allt vad gäller undervisningens innehåll och de nationella utbildningssystemens utformning samt den kulturella och språkliga mångfalden, och i enlighet med principen om indirekt decentraliserad förvaltning.

Unionens instrument kommer att vara inriktat på studenters och lärares rörlighet, förbättrat utbyte av information och bästa praxis, anpassning efter näringslivets förändring genom yrkesutbildning och omskolning och underlättande av möjligheterna att få tillgång till sådan utbildning.

1.5.3.     Erfarenheterna från tidigare liknande insatser

Inom utbildning och kultur har det nuvarande programmet för livslångt lärande varit resultatet av en integrering av tre tidigare program[33] till ett enda. Som framgår av halvtidsbedömningen av programmet för livslångt lärande har denna integrering varit framgångsrik, i första hand i förvaltningshänseende, tack vare avsevärd administrativ förenkling samt spridning av information till målgrupperna.

En ytterligare förenkling väntas nu genom integreringen av programmet för livslångt lärande med Aktiv ungdom och olika internationella samarbetsprogram. Dessa program har i själva verket redan vissa gemensamma förvaltningsstrukturer (nationella programkontor, genomförandeorgan) och de omfattar liknande typer av insatser (i första hand rörlighets- och samarbetsprojekt).

När det gäller det politiska innehållet visar utvärderingarna att de nuvarande gemenskapsprogrammen för att främja gränsöverskridande rörlighet i samband med såväl formellt som icke-formellt lärande inom unionen och internationellt redan har fått betydande effekter på systemnivå som sträcker sig långt utöver fördelarna för de berörda individerna.

Utvärderingarna visar att den inneboende komplexiteten i den återstående fragmenteringen av det nuvarande programmet för livslångt lärande i sex delprogram, över 50 mål och över 60 insatser är alltför komplicerad. Det medför en risk för dubbleringar, hämmar utvecklingen av en konsekvent strategi för livslångt lärande och begränsar utrymmet för effektivitetsvinster och kostnadseffektivitet. Vissa pågående insatser saknar den kritiska massa som krävs för en långsiktig effekt. Likheterna mellan de allmänna målen och genomförandemekanismerna för delprogrammen inom Livslångt lärande och Aktiv ungdom, som båda är inriktade på rörlighet, samarbete och humankapital, måste utnyttjas fullt ut, framför allt vad gäller förvaltning och genomförande av programmet.

Halvtidsutvärderingen av programmet Livslångt lärande pekar på att ett samlat program skulle kunna öka samstämmigheten mellan de olika finansieringsmöjligheter som erbjuds bidragsmottagarna och stärka strategin för livslångt lärande genom att knyta samman samtliga program som avser formell och icke-formell utbildning i alla etapper av utbildningsspektrumet. Det kommer att bredda möjligheterna till strukturerade partnerskap, både mellan olika utbildningssektorer och med arbetslivet och andra relevanta aktörer. På förvaltningsnivå kan stordriftsfördelarna vara betydande om insatser av liknande natur har likartade genomföranderegler och förfaranden, vilket innebär förenklingar för både bidragsmottagare och förvaltande organ på EU-nivå och nationell nivå. Programmet kommer också att erbjuda flexibilitet och uppmuntran, så att budgetfördelningen mellan insatser, bidragsmottagare och länder på ett bättre sätt återspeglar prestationer och potentiella resultat.

Samma sak gäller det internationella samarbetet inom högre utbildning, som också hämmas av unionsinstrumentens fragmentering, vilket gör det svårt för studenter och läroanstalter att få tillgång till de olika möjligheterna och för unionen att vara synlig internationellt. Liknande program har olika mål, omfattning, operativa modeller och tidsscheman och kan svårligen samverka med varandra. Bristen på förutsägbarhet och stopp-startfinansieringen av vissa insatser gör det svårt för högskolorna att bygga upp ett långsiktigt samarbete.

1.5.4.     Samstämmighet och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Erasmus för alla är inte det enda unionsprogrammet som ägnas åt utbildning och ungdom. Strukturfonderna och det kommande forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 är också starkt knutna till Europa 2020‑strategin och framför allt dess övergripande mål för högre utbildning och elever som avbryter sin utbildning i förtid. Synergieffekterna mellan instrumenten kommer att säkras genom en tydlig åtskillnad mellan de olika typerna av investeringar och målgrupper som stöds: utbildningsinfrastrukturen stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden, personer i arbetsmarknadsutbildning och rörlighet för vuxna studenter av Europeiska socialfonden, rörlighet för forskare av Horisont 2020. Dessutom stöder Erasmus för alla enbart gränsöverskridande projekt, medan strukturfondernas inriktning har en nationell eller regional dimension.

Syftet är att låta medlemsstaterna testa och prova ut verktyg och metoder inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet i Erasmus för alla och sedan tillämpa dem på det egna territoriet med hjälp av strukturfonderna.

Komplementariteten med Horisont 2020 kommer att få stor betydelse för den högre utbildningen, inklusive dess internationella dimension där universitetens kvalitet och forskning kommer att stärkas.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid.

– x Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

– x Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2025.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under obegränsad tid.

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[34]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen.

x Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– x genomförandeorgan,

– ¨  organ som inrättats av gemenskaperna[35]

– x nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning,

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen.

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna.

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer.

x Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Vad gäller Erasmusinitiativet för rörlighet i samband med studier på mastersnivå som anges i artikel 14.3 tänker kommissionen tillämpa systemet med gemensam förvaltning med internationella organisationer. Enligt de detaljerade förhandlingarna om avtalsvillkoren är det troligt att Europeiska investeringsbanken ska väljas ut för att agera ombud för förvaltning av garantin.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Bestämmelser om uppföljning och rapportering kommer att fastställas på grundval av effektivitet och kostnadseffektivitet, grundat på erfarenheterna från de nuvarande programmen.

För att nå detta mål kommer ett antal förenklingar att genomföras i förfarandet för bidragsförvaltning. Syftet med förenklingarna kommer att vara att minska den administrativa arbetsbördan och tillhörande kostnader för programmets deltagare, minska förvaltningsorganens kostnader för övervakning och kontroll, förbättra kvaliteten på de uppgifter som samlas in och minska antalet fel.

För att genomföra denna förenkling kommer följande åtgärder att genomföras:

–        Rationalisering av programmets struktur och insatser: drastisk minskning av antalet olika insatser med olika förvaltningsregler. Gemensamt och integrerat kontor för olika insatser.

–        Klumpsummor och schablonbidrag eller bidrag som bygger på enhetskostnader ska användas generellt i maximal omfattning. Bidrag till individer för insatser som avser rörlighet i utbildningssyfte kommer utan undantag att utformas som klumpsummor. Rapportering och kontroll kommer följaktligen att fokusera på att förverkliga den aktivitet som stöds och de uppnådda resultaten, snarare än på en bedömning av om de uppkomna kostnaderna är bidragsberättigade, samt att minska arbetsbördan och utrymmet för misstag för såväl programmets deltagare som förvaltningsorganen.

–        För samarbetsprojekt och stöd till politiska reformer kommer fokuseringen att skärpas på resultaten, vilket medger en ökning av klumpsummor. Om bidragen grundas på faktiska kostnader kommer de i huvudsak att avse direkta kostnader.

–        Programmets bidragsmottagare kommer att lämna den nödvändiga förvaltningsinformationen i sina bidragsansökningar och rapporter. Rapporteringskraven kommer att stå i proportion till bidragets storlek och den föreslagna insatsens varaktighet och komplexitet. Indikatorerna fastställs i den rättsliga grunden för att ge en stabil grund för insamling och utnyttjande av uppgifter i övervaknings- och rapporteringssyfte.

–        Det minskade antalet insatser kommer att få stöd genom elektroniska blanketter för bidragsmottagarnas ansökan och rapportering. Det kommer att underlätta insamling och utnyttjande av data för övervakning och rapportering på såväl nationell som europeisk nivå.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

De risker som identifierats i samband med genomförandet av de nuvarande programmen hamnar i huvudsak i följande kategorier:

–        Fel på grund av att reglerna är komplicerade: de nuvarande programmen visar att det förekommer fler fel och finansiella justeringar i samband med insatser med mer komplicerade finansiella förvaltningsregler, framför allt om bidraget baseras på faktiska kostnader.

–        Kontrollkedjans pålitlighet och underhåll av revisionsspåret: de nuvarande programmen förvaltas av ett stort antal mellanhänder, de nationella programkontoren, revisionsorganen och medlemsstaterna.

–        Ineffektivt utnyttjande av de administrativa resurserna: en undersökning av kostnaderna för att kontrollera de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren i de nuvarande programmen har visat att de nationella programkontoren i många länder för närvarande tillämpar betydligt mer omfattande och fler kontroller än vad som krävs av kommissionen. Det stora antalet av i första hand mycket små rörlighetsbidrag för enskilda personer lägger dessutom en mycket stor börda på deltagarna och de nationella programkontoren. Det nationella programkontor som förvaltar relativt små belopp från unionens medel har också betydligt högre förvaltningskostnader än de programkontor som enbart förvaltar större belopp.

–        Särskilda målgrupper: framför allt inom ungdomssektorn, men också i viss utsträckning inom vuxenutbildningen kanske deltagarna inte har de nödvändiga finansiella resurserna eller sofistikerade ledningsstrukturerna, till exempel grupper av unga människor som skapats enbart för att förvalta ett ungdomsutbytesprojekt. Denna brist på formell struktur kan påverka deras finansiella och operativa kapacitet att förvalta unionens medel.

–        Potentiell dubblering av medel mellan olika insatser på grund av deras bredare omfattning: de nuvarande programinsatserna förvaltas av ett nätverk av nationella programkontor, ett genomförandeorgan och kommissionen. Olika IT-baserade förvaltningssystem används av dessa aktörer. Samtidigt är den nuvarande definitionen av programinsatserna ganska bred, vilket i princip medger viss dubblering av finansieringen.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Kontrollsystemet för det nya programmet kommer att organiseras på ett sådant sätt att det garanterar att kontrollerna är effektiva och kostnadseffektiva.

1. Minska antalet fel på grund av komplicerade regler

Som anges i 2.1 ovan blir den viktigaste förenklingen i syfte att minska antalet fel som beror på att de finansiella reglerna är komplexa en omfattande användning av bidrag i form av klumpsummor, schablonbelopp och skalor av enhetskostnader.

Detta ligger i linje med studien av kostnaderna för kontroller som analyserade kostnaderna för kontroller inom fyra olika typer av insatser i programmet för livslångt lärande som förvaltas av de nationella programkontoren:

– Rörlighet i Erasmus: stora bidrag åt individuella universitet som grundas på klumpsummor och schablonbelopp till återkommande bidragsmottagare. Bidragen utgör 50 % av programmets budget.

– Rörlighet i Leonardo och överföring av innovationsprojekt: medelstora och stora bidrag till multilaterala partnerskap som bygger på klumpsummor respektive faktiska kostnader.

– Partnerskap: små bidrag till skolor, yrkesutbildning och vuxenutbildning som bygger på klumpsummor.

– Individuell rörlighet: mycket små bidrag till enskilda lärare inom skolor och vuxenutbildning.

Studien ger följande resultat för programmet Livslångt lärande (LL):

Typ av åtgärd || Rutinkontroll || Skrivbordskontroll || I efterhand

– Erasmus, rörlighet || 0,16 % || 0,32 % || 0,17 %

Leonardoprojekt || 2,55 % || 1,67 % || 1,77 %

Partnerskap || 0,25 % || 0,36 % || Ej tillämpligt

– Individuell rörlighet || 0,66 % || 0,93 % || Ej tillämpligt

Genomsnitt LL || 0,81 % || 1,05 % || 0,40 %

De genomsnittliga finansiella justeringarna efter rutinkontroll av slutrapporter (100 procent av bidragsavtalen kontrollerade) är 0,81 procent, men siffran varierar mellan 0,16 procent för Erasmus-rörlighet till 2,55 procent för Leonardoprojekt. När det gäller skrivbordskontroller på grundval av stödjande dokument av ett urval av bidragsavtal (mellan 10 och 25 procent av populationen ska kontrolleras) är genomsnittet 1,05 procent, vilket sträcker sig från 0,32 procent för Erasmusrörlighet till 1,67 procent för Leonardoprojekt. Samma mönster återkommer vid kontroller i efterhand och på platsen.

Som ovanstående visar är den verkliga felfrekvensen cirka 0,50 procent. Denna låga felfrekvens bekräftas också av oberoende finansiella granskningar av avtalen mellan kommissionen och de nationella programkontoren (0,07 procent år 2010).

För programmet Aktiv ungdom är felfrekvenserna svårare att få fram. Enligt de finansiella revisioner av avtalet mellan kommissionen och de nationella programkontoren som gjordes 2010 var felfrekvensen 1,71 procent, men den påverkas kraftigt av systemfel i ett enskilt land för avtalen mellan kommissionen och det nationella programkontoret för 2005 och 2007.

Den genomsnittliga felfrekvensen för de båda programmen tillsammans var 0,3 procent.

Enligt det nya programmet ska cirka 80 % av budgeten tilldelas insatser inom rörlighet i utbildningssyfte och för sådana insatser kommer bidragen att ges i form av klumpsummor och skalor av enhetskostnader. Mot den bakgrunden kan man räkna med att det blir möjligt att hålla eller till och med ytterligare minska den redan låga felfrekvensen för programmet som helhet.

Transformeringen av individuella bidragsavtal till avtal som förvaltas av organisationer väntas dessutom förbättra felfrekvensen i riktning mot den som gäller för Erasmusrörlighet.

För insatserna som ingår i Samarbete för innovation och god praxis samt Stöd till politiska reformer kommer kommissionen där detta är möjligt att fastställa klumpsummor, enhetskostnader och schablonbidrag i förhållande till förväntade resultat och produkter, framför allt för Strategiska partnerskap (finansieringsmekanism motsvarande den för partnerskap i ovanstående tabell).

För den minoritet av insatser för vilka bidragen kan förbli (delvis) baserade på verkliga kostnader, bör förenklingen av bidragsförvaltningen ske framför allt genom en omdefiniering av tillåtliga kostnader och en begränsning av EU:s bidrag till specifika typer av direkta kostnader, i linje med rekommendationerna från GD Utbildning och kulturs internrevision av felfrekvensen i direktförvaltningen. Följande finansieringsmetoder och förenklingar föreslås för bidrag:

–        Förenklad ersättning av verkliga direkta kostnader.

–        En tydlig beskrivning av direkta personalkostnader för att ge bidragsmottagarna rättssäkerhet och för att minska antalet fel.

–        Rättssäkerhet vad gäller tidsregistrering genom att tillhandahålla en tydlig och enkel uppsättning minimivillkor i reglerna för deltagande.

–        Avskaffande av skyldigheten att registrera tid för personal som arbetar 100 procent med unionsprojektet.

–        Möjligheten att använda enhetspersonalkostnader (genomsnittliga personalkostnader) för bidragsmottagare för vilka detta är deras normala redovisningsmetod.

–        Ett enda schablonbelopp som täcker indirekta kostnader som tillämpas enbart på direkta personalkostnader.

–        För insatser som förvaltas av genomförandeorganet: användning av revisionsintyg för bidrag ovanför ett visst tröskelbelopp, genom vilka revisorerna ska intyga att de finansiella rapporterna är lagenliga och uppfyller gällande krav.

Dessa insatser bör resultera i lägre felfrekvenser för de typer av projekt som för närvarande har relativt höga felfrekvenser, till exempel Leonardo-överföring av innovation och framför allt de insatser som förvaltas direkt av kommissionen och genomförandeorganet.

Förväntade resultat/syftet med internkontrollen

Redan i de nuvarande programmen anges mycket detaljerade kontrollkrav per typ av insats, grundat på en riskanalys som tar hänsyn till bidragsnivån, insatsens komplexitet, antalet partner och bidragsmottagarens återkomsttid. En liknande strategi kommer att tillämpas för det nya programmet. Den kommer emellertid att ta hänsyn till den minskade risken på grund av den förenkling som planeras. Sådana minskningar motiveras dessutom av de extremt låga felfrekvenserna i stora delar av de nuvarande programmen. Goda kunskaper om kontrollsystemen och deras resultat kommer att göra det möjligt att fastställa kontrollmål som bygger på den risk man löper.

På grundval av ovanstående planeras följande kontrollmål för insatserna som ska förvaltas av de nationella programkontoren:

|| Rörlighet i utbildningssyfte || Samarbetsprojekt

Systemkontroller på platsen av åter-kommande bidrags-mottagare av flera olika bidrag (i förekommande fall inklusive finansiella kontroller på platsen av senast ingångna avtal) || För nya bidragsmottagare: en kontroll under programperioden per återkommande bidragsmottagare som erhåller ett årligt bidrag >250 000 euro || En kontroll under programperioden per återkommande bidragsmottagare som erhåller ett årligt bidrag >1 000 000 euro

För bidragsmottagare som kontrollerats för liknande insatser under de tidigare programmen kommer system-kontrollerna att bero på resultaten från tidigare kontroller.

Kontroller på platsen under insatsen av icke återkommande bidragsmottagare || 1 % beroende på bidragsnivå och typ av mottagare

Rutinkontroll av slutrapporter || 100 %

Skrivbordskontroll av stöddokument || 2–5 % beroende på bidragsnivå och typ av mottagare || 2–10 % beroende på bidragsnivå, typ av bidrag och typ av mottagare

Finansiella efterhands-kontroller på platsen || 0,25–1 % beroende på bidragsnivå, typ av bidrag, typ av mottagare och resultat från tidigare kontroller.

Särskilda kontrollmål kan införas för särskilt små länder med mycket begränsat antal deltagare i en viss insats för att undvika att samma bidragsmottagare måste genomgå grundliga kontroller varje år på grund av de kvantitativa minimikraven.

Kontrollerna på platsen under pågående insats kommer att väljas omsorgsfullt eftersom de normalt sett inte leder till finansiella justeringar men innebär en mycket hög kostnad för de nationella programkontoren. De kan vara begränsade till vissa områden, till exempel med ett stort deltagande av företag, organ med en mer begränsad finansiell kapacitet eller informella grupper (främst ungdomssektorn) och bygga på risker som upptäckts efter datautvinning.

Om allvarliga problem påträffas hos en viss bidragsmottagare kan frekvensen för systemkontrollerna på platsen av återkommande bidragsmottagare ökas under programperioden.

2. Kontrollkedjans och revisionsspårets pålitlighet

För de nuvarande programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom har ett stabilt kontrollsystem inrättats för att kontrollera utnyttjandet av unionens medel för de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren, vilket utgör 75 % av programbudgeten, i medlemsstaterna. Systemet inrättades 2007 och har mognat betydligt under de senaste åren. Dess soliditet har erkänts av Revisionsrätten (DAS 2008, 2009 och 2010) och den interna revisionstjänsten (2009–2010 års revision av de nationella programkontorens förvaltnings- och kontrollsystem för programmet Livslångt lärande).

Genom den nya budgetförordning som föreslås av kommissionen införs ett nytt element som kommer att behöva beaktas i kontrollkedjan. Enligt artikel 57.5 d krävs det i själva verket att organ som de nationella programkontoren varje år utarbeta en förvaltningsförklaring om att årsredovisningen är fullständig, exakt och sanningsenlig, att de interna kontrollsystemen fungerar korrekt, att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta och att principen om sund ekonomisk förvaltning följts. Enligt artikel 57.5 e krävs det dessutom ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan om förvaltningsförklaringen som anges i punkt d som ska omfatta alla dess komponenter. Enligt den nya budgetförordningen ska de nationella programkontoren skicka in förvaltningsförklaringen till kommissionen senast den 1 februari och den oberoende revisionsförklaringen den 15 mars året efter det år förklaringen avser.

Som en följd av denna förändring av budgetförordningen kommer kontrollkedjan för programinsatser som förvaltas av de nationella programkontoren att antas, samtidigt som den bygger på befintlig god praxis för att säkra en sund användning av EU:s medel.

Följande system planeras för insatserna som genomförs av de nationella programkontoren:

–        Kontrollerna kommer att organiseras på tre nivåer: av de nationella programkontoren, av oberoende revisionsorgan som utsetts av medlemsstaterna och kommissionen, varigenom kommissionen kommer att beakta de kontroller som utförts av andra organ för att garantera kostnadseffektivitet. I det syftet kommer kommissionen att organisera ett regelbundet utbyte av kontroll- och revisionsplaner mellan aktörerna i ett flerårigt revisionsperspektiv.

–        De nationella programkontoren kommer att ansvara för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna, men deras system för internkontroll och efterlevnad kommer att övervakas av medlemsstaterna och revideras av ett oberoende revisionsorgan. Kommissionen kommer att fastställa kraven för kontrollerna på nationell nivå för att garantera konsekvens och pålitlighet och övervaka genomförandet av kontroller på medlemsstatsnivå. Detta förfarande är redan väl etablerat av kommissionen som varje år ger ut en så kallad vägledning för nationella programkontor med minimikrav, kontrollmål och tekniska riktlinjer för de nationella programkontoren vad gäller primärkontroller av programmens bidragsmottagare. Samma sak gäller riktlinjerna för nationella myndigheter, som fastställer minimiomfattningen för de sekundära kontrollerna och ger metodologisk vägledning för att ge en acceptabel vägledning samt garantera konsekvens och jämförbarhet för kontrollerna. Efter införandet av de nya kraven för nationella programkontor i budgetförordningen (se framför allt artiklarna 57.5 d och e) kommer riktlinjerna för nationella myndigheter att ersättas av “överenskomna förfaranden” för de oberoende revisionsorganen i det nya programmet.

–        Det nuvarande tungrodda systemet med årliga förvaltningsförklaringar från medlemsstaterna kommer att ersättas av ett effektivare system:

▪        Medlemsstaterna ska utse sina nationella programkontor och lämna en bedömning av kravuppfyllelse i förhand om att programkontoret kommer att uppfylla de minimikrav som anges av kommissionen för internkontroll och unionens regler för förvaltning av projektets livscykel för de decentraliserade insatserna.

▪        De nationella programkontoren ska förelägga kommissionen en årlig förvaltningsförklaring som åtföljer dess årsrapport om förvaltning och genomförande av programmet, inklusive finansiell rapportering och rapporteringen som avser kontroll av bidragsmottagarna.

▪        Det nationella programkontorets förvaltningsförklaring ska bli föremål för ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan som har den nödvändiga yrkesmässiga kompetensen för revision av offentliga organ. Medlemsstaterna ska utse det oberoende revisionsorganet och se till att det uppfyller de minimikrav som anges av kommissionen.

▪        Även om det oberoende revisionsorganet kommer att ha ansvar för att kontrollera och granska det nationella programkontoret i enlighet med kraven i den nya budgetförordningen, kommer medlemsstaterna att övervaka och kontrollera det nationella programkontorets efterlevnad av kommissionens krav och informera kommissionen årligen om sina övervaknings- och kontrollaktiviteter.

▪        Kommissionen kommer själv att övervaka hela kontrollsystemet genom att utföra kontroller och revisioner (både system- och finansrevisioner) på nationell nivå med vederbörlig hänsyn till de kontroller och revisioner som utförts av andra organ. Kommissionens kontroller kommer därför att vara proportionella mot de nationella kontrollsystemens styrka. Informationen om nationella och europeiska kontroller och revisioner kommer att granskas regelbundet för att undvika luckor och dubbleringar.

Till skillnad mot vad som gäller de nuvarande programmen skulle medlemsstaterna inte längre behöva avge en årlig förvaltningsförklaring på grund av kraven på effektivitet och kostnadseffektivitet för nationella programkontor i den nya budgetförordningen (se artikel 57.5).

De kommer emellertid fortfarande att ha ansvar för att övervaka och kontrollera genomförandet av programmet på nationell nivå och kommer årligen att informera kommissionen om detta.

För att skapa en god kvalitetsgrund för generaldirektörens förvaltningsförklaring kommer ett permanent kontrollsystem att inrättas som innehåller följande komponenter:

▪        Förvaltningsförklaringen från det nationella programkontoret som ska lämnas in den 1 februari N+1.

▪        Den oberoende revisionsförklaringen som ska avges senast den 15 mars N+1.

▪        Kommissionens analys av förvaltningsförklaringen och den oberoende revisionsberättelsen och synpunkterna på den från det nationella programkontoret och medlemsstaten, inklusive formella synpunkter och rekommendationer vid en eventuell bristande efterlevnad från det nationella programkontorets sida.

▪        Informationen från medlemsstaterna senast den 30 oktober varje år om deras övervaknings- och kontrollverksamhet på nationell nivå vad gäller programmet.

I kombination med kommissionens systemkontroller och finansiella revisioner förväntas kostnaderna för kontroller minska ytterligare i riktning mot de proportionellt sett mindre kostsamma kontrollerna av programmet för Livslångt lärande (dessa kostnader utgör för närvarande knappt 2 procent av EU:s årsbudget för de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren, uppdelat på 0,23 procent för kommissionen, 0,16 procent för medlemsstaterna och 1,59 procent för de nationella programkontoren. Detta kan jämföras med en total kostnad på cirka 5,75 procent för Aktiv ungdom, vari ingår 1,00 procent för kommissionen, 0,82 procent för medlemsstaterna och 3,93 procent för de nationella programkontoren).

Kostnaderna för kontroller bör framför allt minska på två nivåer: på kommissionsnivå, eftersom samma antal tjänstemän kommer att förvalta en betydligt större budget med färre nationella programkontor, och på medlemsstatsnivå, eftersom deras övervakning kommer att kräva färre direkta kontroller tack vare det oberoende revisionsorganet. Kostnaderna för kontroller hos de nationella programkontoren förväntas också minska, men inte lika mycket: samtidigt som minimiandelen bidragsmottagare som ska kontrolleras kommer att minska, kommer de att förvalta större budgetar och därför fler bidragsmottagare.

Beroende på resultaten av kommissionens kontroller och revisioner kan kommissionen införa försiktighetsåtgärder för de nationella programkontoren (såsom stopp för åtaganden eller betalningar) samt korrigerande åtgärder (i första hand finansiella korrigeringar). Båda typerna av åtgärder tillämpas redan och har visat sig effektiva när det gäller att lösa allvarliga problem i samband med icke-efterlevnad och undermåliga prestationer.

Insatser som förvaltas av ett genomförandeorgan

Kommissionen kommer att tillämpa de kontrollåtgärder som krävs för genomförandeorganen i enlighet med artikel 59 i budgetförordningen [i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram].

Kommissionen kommer dessutom att övervaka och kontrollera att genomförandeorganet uppfyller lämpliga kontrollmål för de insatser som det får ansvar för att förvalta. Denna övervakning kommer att ingå i villkoren för samarbetet mellan ansvarigt generaldirektorat och genomförandeorganet och i organets halvårsvisa rapportering.

År 2010 reserverade sig genomförandeorganet för förvaltningen av det nuvarande (2007–2013) programmet Aktiv ungdom. För det programmet var väsentligheten för 2010 års riskvärde 7,38 procent, vilket emellertid utgjorde mindre än 0,5 procent av genomförandeorganets totala utgiftsbudget för 2010. Tack vare denna mycket låga siffra kvarstod den allmänna förvaltningsförklaringen för genomförandeorganets redovisning. Analysen av felen visade att de i första hand gällde svårigheterna för vissa bidragsmottagare att lägga fram adekvat styrkande dokumentation och att vissa tillåtlighetsregler inte hade respekterats.

En handlingsplan utarbetades och genomfördes 2011 för alla program som förvaltades av genomförandeorganet. Planen syftade till att förbättra informationen som lämnades av bidragsmottagarna om deras finansiella skyldigheter, revisioner och kontroller i efterhand (genom att utforma ett informationspaket eller förbättra övervakningsbesökens effektivitet och utfall), förbättra skrivbordskontrollernas strategier och konsolidera genomförandeorganets revisionsstrategi.

Genomförandeorganets tillämpning av handlingsplanen väntas minska felfrekvensen till i slutet av nuvarande fleråriga budgetram. Vad gäller 2011 kan man redan dra slutsatsen att den beräknade felfrekvensen för programmet Aktiv ungdom bör vara cirka 1 procent. På grundval av trenden efter halva tiden bör nivån för icke-efterlevnad för de insatser som planeras i det nya programmet ligga väl under tröskelvärdet på 2 procent.

Dessutom bör de förenklingsåtgärder som ingår i det föreslagna programmet ytterligare minska risken för fel.

Insatser som förvaltas direkt av kommissionen

Kommissionen har för avsikt att enbart förvalta ett minimalt antal bidrags- och tjänsteavtal direkt.

År 2009 och 2010 reserverade sig GD Utbildning och kultur mot genomförandet av centraliserade direkta insatser. På samma sätt som för genomförandeorganet visade analysen av de observerade felen att de till största delen gällde bidragsmottagarnas oförmåga att lägga fram styrkande dokumentation eller att de dokumenten höll en för låg kvalitet.

De korrigerande åtgärder som har vidtagits bör minska antalet observerade fel före utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen. Åtgärderna inkluderar riktad information till bidragsmottagarna för att de ska bli medvetna om sina skyldigheter och övergå mer till resultatbaserad redovisning av projekt eller en strategi som bygger på schablonbidrag, införandet av ”överenskomna förfaranden” för certifiering av revisioner av redovisade utgifter i början av 2010 och stickprovskontroller av styrkande handlingar. Ett mer centraliserat finansiellt kretslopp inrättas dessutom för att samla den finansiella expertisen för behandling av det minskade antalet transaktioner.

Även när det gäller centraliserade direkta transaktioner kommer de planerade förenklingarna att bidra till att minska risken för fel.

3. Ineffektivt utnyttjande av administrativa resurser

Undersökningen av kostnadskontrollerna har visat att ett stort antal nationella programkontor gör fler och mer omfattande kontroller än vad som krävs av kommissionen, utan att detta nödvändigtvis medför ett tydligt mervärde. Kommissionen uppskattar att kostnaden för dessa ytterligare kontroller utgör nästan 20 procent av de nationella programkontorens totala kontrollkostnad.

I en miljö präglad av nedskärningar av offentliga utgifter bör sådana extrakostnader begränsas till risker eller identifierade problemfall i det nya programmet. Kommissionen kommer därför att gör en ännu tydligare beskrivning av kontrollkraven och erbjuda de nationella programkontoren kontrollverktyg, till exempel checklistor, för att se till att samma kontrollregler gäller i samtliga länder för samma insatser.

Ytterligare vinster i samband med utnyttjandet av administrativa resurser kommer att uppkomma genom avskaffandet av individuella avtal om rörlighetsbidrag. Det nationella programkontoret kommer att överföra samtliga bidrag för rörlighet som ges enskilda individer till det organ som organiserar rörligheten (till exempel skolor, leverantörer av yrkesutbildning) snarare än till enskilda studenter och lärare. Detta bör minska antalet avtal betydligt och reducera arbetsbelastningen i alla faser av projektets livscykel för deltagare och genomförandeorgan.

Studien av kontrollkostnader har visat att kostnaden för kontrollerna till viss del är beroende av storleken på den budgetandel som förvaltas av de nationella programkontoren. För Livslångt lärande varierar den kostnaden mellan 1,26 procent för de sex största länderna till 3,35 procent för de sex minsta. Variationen är ännu större för Aktiv ungdom (som förvaltar cirka 1/6 av budgeten för Livslångt lärande): från 3,66 procent till 12,62 procent. Med beaktande av dessa skillnader förespråkar kommissionen i sitt förslag att ett enda nationellt programkontor per land ska utses för att öka den kritiska massan och skära ner på förvaltningskostnaderna.

4. Att ta itu med brister inom särskilda målgrupper

Tack vare de förenklingar som föreslås för bidragsförvaltningen, framför allt en mer omfattande användning av engångsbelopp och schablonbidrag, bör felfrekvensen minska även för deltagare med en mindre stabil organisationsstruktur och lägre finansiell kapacitet, i första hand i ungdomssektorn, men också inom vuxenutbildningen.

Efter dessa förenklingsåtgärder accepterar kommissionen en viss återstående risk i samband med det politiska valet att ge EU‑stöd åt dessa typer av deltagare med tanke på programmålen.

5. Förebyggande av risken för dubbel finansiering

Se punkt 2.3 nedan.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Det bör konstateras att på det hela taget har bara ett mycket begränsat antal fall av bedrägerier förekommit i samband med de nuvarande programmen. Detta, och de mycket låga felfrekvenserna, motiverar att åtgärderna för att förebygga bedrägeri och oriktigheter är proportionella och kostnadseffektiva.

I enlighet med en rekommendation efter en internrevision har kommissionen analyserat potentiella områden där det kan förekomma överlappningar eller dubbel finansiering i programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom. Även om dubbel finansiering är teoretiskt möjlig, förhindras den redan effektivt av preventiva kontroller i urvalsfasen, både av de nationella programkontoren och genomförandeorganet.

På grundval av ovanstående och för att ytterligare minska risken för bedrägerier och oriktigheter planeras följande åtgärder för det nya programmet:

–        Förebyggande av bedrägerier och oriktigheter beaktas redan i programmets utformning. I de nuvarande programmen medger det stora antalet olika insatser vissa dubbleringar av aktiviteter och deltagare, men detta bör kunna förhindras i framtiden genom en utformning som drar upp tydliga skiljelinjer mellan insatserna för att undvika att samma deltagare kan genomföra likartade aktiviteter inom ramen för olika insatser.

–        Registrering av deltagare i ett centralt register (eventuellt någon av kommissionens befintliga deltagarportaler) introduceras. Det kommer att medge korsvisa kontroller i förväg av vilka organisationer och länder som deltar i olika programinsatser. Det kommer att förhindra bidragsshoppande i olika deltagande länder.

–        Ett datalager kommer att inrättas för alla programinsatser (centraliserade och decentraliserade) i den utsträckning som olika IT-förvaltningsverktyg fortfarande används.

–        Kontroll av de personer som deltar i insatser för rörlighet i utbildningssyfte kommer att bli möjlig via en särskild it-applikation (Mobility Tool) som för närvarande redan ger möjlighet att registrera samtliga rörlighetsdeltagare i Leonardo da Vinci-projekten i programmet Livslångt lärande.

–        Både de nationella programkontoren och genomförandeorganen kommer att behöva rapportera misstänkta fall av bedrägerier och oriktigheter till kommissionen i samband med att de upptäcks, förutom att inkludera dem i den regelbundna rapporteringen. De kommer också att vara skyldiga att vidta rättsliga åtgärder för att återvinna programmedel som förlorats, betalats ut felaktigt eller använts oriktigt av bidragsmottagarna.

–        När det gäller fall av bedrägeri, oriktigheter eller försummelse som kan tillskrivas ett nationellt programkontor och som resulterar i förlust av unionsmedel som inte kan återvinnas är medlemsstaten ansvarig enligt den rättsliga grund som gäller och skyldig att ersätta kommissionen.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker [36]

Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och berörda budgetrubriker i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgift || Bidrag

Nummer [Beskrivning………………...……….] || Diff./icke-diff[37]. || från Efta[38] länder || från kandidat- länder[39] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetför-ordningen

5 || 15.01 Administrativa utgifter inom politikområdet utbildning och kultur, artiklarna 1–3 || Icke-diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och berörda budgetrubriker i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fler-åriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgift || Bidrag

Nummer [Beskrivning…………………...……….] || Diff./icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetför-ordningen

1 || 15.01.04.01 ”Erasmus för alla”– Utgifter för administrativ förvaltning || Icke-diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ

4 || 15.01.04.01 ”Erasmus för alla”– Internationellt – Utgifter för administrativ förvaltning || Icke-diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ

1 || 15.02.01 ”Erasmus för alla” || Diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ

4 || 15.02.01 ”Erasmus för alla” – Internationellt || Diff. || JA || JA || JA/NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) – nuvarande priser

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott ”Erasmus för alla”

GD: EAC || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

15.02.01 ”Erasmus för alla” || Åtaganden || (1) || 1,467 || 1,763 || 2,072 || 2,390 || 2,722 || 3,065 || 3,421 || 0 || 16,899

Betalningar || (2) || 1,174 || 1,692 || 1,989 || 2,294 || 2,613 || 2,942 || 3,285 || 911 || 16,899

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program[40] || || || || || || || || ||

15.01.04 ”Erasmus för alla” – Utgifter för administrativ förvaltning[41] || || (3) || 43,118 || 48,218 || 51,247 || 56,904 || 61,481 || 67,313 || 71,595 || 0 || 400

Avsättningar TOTALT för GD EAC || Åtaganden || =1+1a +3 || 1,510 || 1,811 || 2,123 || 2,447 || 2,783 || 3,132 || 3,493 || 0 || 17,299

Betalningar || =2+2a +3 || 1,217 || 1,740 || 2,040 || 2,351 || 2,674 || 3,009 || 3,356 || 911 || 17,299

GD: EAC || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Ÿ TOTALA driftsanslag H1 || Åtaganden || (4) || 1,467 || 1,763 || 2,072 || 2,390 || 2,722 || 3,065 || 3,421 || 0 || 16,899

Betalningar || (5) || 1,174 || 1,692 || 1,989 || 2,294 || 2,613 || 2,942 || 3,285 || 911 || 16,899

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 43,118 || 48,218 || 51,247 || 56,904 || 61,481 || 67,313 || 71,595 || 0 || 400

Avsättningar TOTALT enligt RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || (7) =4+ 6 || 1,510 || 1,811 || 2,123 || 2,447 || 2,783 || 3,132 || 3,493 || 0 || 17,299

Betalningar || (8) =5+ 6 || 1,217 || 1,740 || 2,040 || 2,351 || 2,674 || 3,009 || 3,356 || 911 || 17,299

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Rubrik 4 || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Ÿ 15.02.02 ”Erasmus för alla” – Internationellt, driftsanslag TOTALT || Åtaganden || (1) || 215 || 227 || 236 || 247 || 257 || 272 || 285 || 0 || 1,739

Betalningar || (2) || 172 || 218 || 227 || 237 || 247 || 261 || 274 || 104 || 1,739

Ÿ 15.01.04.02 – TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (3) || 9 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || 12 || 0 || 73

Avsättningar TOTALT enligt RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || (7) =4+ 6 || 224 || 237 || 246 || 257 || 268 || 283 || 297 || 0 || 1,812

Betalningar || (8) =5+ 6 || 181 || 228 || 237 || 247 || 258 || 272 || 286 || 104 || 1,812

|| || || || || || || || || || ||

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 20180 || 2019 || 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Avsättningar TOTALT för RUBRIKERNA 1 till 4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =7+9+11 || 1,734 || 2,048 || 2,369 || 2,704 || 3,051 || 3,415 || 3,790 || 0 || 19,111

Betalningar || =8+10+11 || 1,398 || 1,969 || 2,277 || 2,599 || 2,932 || 3,281 || 3,642 || 1,015 || 19,111

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) – 2011 års priser

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD: EAC ||

Ÿ Personal[42] || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 || 170 * 0,127 +0,064 * 16 + 0,073 * 18 =23,928 ||  167,496

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 2,684

TOTALT GD EAC || Anslag || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 170,180

Avsättningar TOTALT enligt RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 170,180

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) – nuvarande priser

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Avsättningar TOTALT för RUBRIKERNA 1 till 5 i den fleråriga budgetramen) || Åtaganden || 1,758 || 2,072 || 2,393 || 2,729 || 3,076 || 3,439 || 3,814 || 0 || 19,281

Betalningar || 1,407 || 1,990 || 2,298 || 2,619 || 2,952 || 3,301 || 3,662 || 1,053 || 19,281

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) – nuvarande priser

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || År ð || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Den enskildes rörlighet i utbildningssyfte || Typ av resultat[43] || Genomsnitt-liga kostnader || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

Personal (HE-VET - Skol-, vux-, ungdoms-personal) || Individuell rörlighet || 0,00157 || 80.000 || 117,073 || 103.847 || 155,029 || 125.229 || 190,665 || 146.498 || 227,510 || 170.723 || 270,426 || 194.152 || 313,734 || 221.851 || 365,617 || 1.042,300 || 1.640

Studenter (HE) || Individuell rörlighet || 0,00238 || 230.000 || 512,530 || 250.767 || 570,048 || 269.387 || 624,549 || 287.908 || 680,843 || 309.004 || 745,321 || 329.407 || 810,541 || 353.527 || 887,181 || 2.030,000 || 4.831

Studenter (VET) || Individuell rörlighet || 0,00216 || 70.000 || 141,131 || 82.114 || 168,886 || 92.976 || 195,026 || 103.780 || 222,044 || 116.086 || 253,333 || 127.987 || 284,934 || 142.058 || 322,543 || 735,000 || 1.588

Unga inlärare || Individuell rörlighet || 0,00155 || 75.000 || 109,032 || 75.865 || 112,509 || 76.641 || 115,919 || 77.413 || 119,428 || 78.292 || 123,196 || 79.142 || 127,043 || 80.147 || 131,213 || 542,500 || 838

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Internationell rörlighet för studenter H4[44] || Individuell rörlighet || 0,00733 || 16,717 || 122,550 || 17,657 || 129,447 || 18,349 || 134,520 || 19,220 || 140,904 || 19,998 || 146,604 || 21,125 || 154,869 || 22,152 || 162,393 || 135,219 || 991,287

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Gemensamma examina[45] || Individuell rörlighet || 0,03411 || 2.198 || 98,686 || 2.937 || 120,416 || 3.752 || 140,865 || 4.732 || 162,002 || 6.031 || 186,520 || 6.759 || 211,275 || 7.619 || 240,791 || 34.028 || 1.161

Masters (låne-garantier) || Individuell rörlighet || 0,00266 || 11.966 || 31,834 || 24.413 || 64,949 || 41.497 || 110,400 || 55.026 || 146,392 || 64.759 || 172,286 || 66.064 || 175,758 || 67.377 || 179,251 || 331.100 || 881

Delbelopp för individuell rörlighet i utbildningssyfte || 485,880 || 1,133 || 557,600 || 1,321 || 627,831 || 1,512 || 694,576 || 1,699 || 764,892 || 1,898 || 824,637 || 2,078 || 894,730 || 2,289 || 4 850,147 || 11,930

Samarbete för innovation och god praxis || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

Strategiska partnerskap (små) || Gränsöver-skridande projekt || 0,11389 || 1.550 || 164,476 || 1.838 || 198,958 || 2.141 || 236,369 || 2.442 || 275,043 || 2.786 || 319,970 || 3.228 || 378,213 || 3.510 || 419,447 || 17.495 || 1.992,476

Strategiska partnerskap (medel) || Gränsöver-skridande projekt || 0,30928 || 325 || 93,115 || 500 || 146,085 || 657 || 195,714 || 813 || 247,037 || 990 || 307,046 || 1.193 || 377,379 || 1.365 || 440,419 || 5.842 || 1.806,795

Kunskapsalli-anser/sektoriella allianser || Gränsöver-skridande projekt || 0,86238 || 14 || 11,142 || 29 || 23,632 || 43 || 35,319 || 56 || 47,407 || 71 || 61,575 || 86 || 75,861 || 104 || 93,097 || 404 || 348,033

Webb-plattformar || Webbplattformar || 7,27300 || 3 || 22,284 || 3 || 22,732 || 3 || 23,184 || 3 || 23,648 || 3 || 24,120 || 3 || 24,606 || 3 || 26,604 || 3 || 167,179

Internationell HE-kapacitets-förstärkning || Gränsöver-skridande projekt || 0,733 || 126 || 92,450 || 133 || 97,653 || 138 || 101,480 || 145 || 110,596 || 151 || 110,596 || 159 || 116,831 || 167 || 122,507 || 1,020 || 747,813

Delbelopp för Samarbete för innovation och god praxis || 2,015 || 383,467 || 2,500 || 489,061 || 2,978 || 592,067 || 3,456 || 699,431 || 3,998 || 823,307 || 4,666 || 972,889 || 5,146 || 1,102 || 24,760 || 5 062,295

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Stöd till politiska reformer || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

– Stöd till politiska reformer || Multipla || 102,332 || Ν/Α || 74,014 || Ν/Α || 78,537 || Ν/Α || 84,405 || Ν/Α || 104,727 || Ν/Α || 110,818 || Ν/Α || 123,212 || Ν/Α || 140,610 || Ν/Α || 716,323

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Jean Monnet-aktiviteter || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

– Jean Monnet-aktiviteter || Multipla || 45,491 || Ν/Α || 36,834 || Ν/Α || 38,475 || Ν/Α || 42,120 || Ν/Α || 46,044 || Ν/Α || 48,943 || Ν/Α || 51,444 || Ν/Α || 54,575 || Ν/Α || 318,435

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Idrottsaktiviteter || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

– Idrottsaktiviteter || Gränsöverskridande projekt || 34,118 || Ν/Α || 16,978 || Ν/Α || 23,815 || Ν/Α || 32,016 || Ν/Α || 36,035 || Ν/Α || 39,052 || Ν/Α || 44,525 || Ν/Α || 46,406 || Ν/Α || 238,827

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Driftsanslag || Typ av resultat || Genomsnittlig kostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

– Driftsanslag || Programförvaltning || 63,189 || N/A || 47,751 || N/A || 48,712 || N/A || 55,200 || N/A || 61,935 || N/A || 68,915 || N/A || 76,162 || N/A || 83,650 || N/A || 442,325

TOTAL KOSTNAD Rubrik 1 och rubrik 4 || || 1,682 || || 1,990 || || 2,308 || || 2,637 || || 2,979 || || 3,336 || || 3,706 || || 18,368

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) – 2011 års priser

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || ||

Personalresurser ||  23,928 ||  23,928 ||  23,928 ||  23,928 ||  23,928 ||  23,928 ||  23,928 ||  167,496

Övriga administrativa utgifter || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 0,3834 || 2,684

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 || 24,311 ||  170,180

Belopp utanför RUBRIK 5[46] i den fleråriga budgetramen || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ karaktär[47] || 52,118 || 58,218 || 61,247 || 66,904 || 72,481 || 78,313 || 83,595 || 472, 877

Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 52,118 || 58,218 || 61,247 || 66,904 || 72,481 || 78,313 || 83,595 || 472,877

TOTALT || 76,430 || 82,530 || 85,559 || 91,216 || 96,792 || 102,625 || 107,906 || 643,057

3.2.3.2.            Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltidsekvivalenter utan decimal

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| 15 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 170 || 170 || 170 || 170 || 170 || 170 || 170

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsinsatser) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsinsatser) || || || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter) FTE)[48] ||

|| 15 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier, utstationerade nationella experter – totalt) || 34 || 34 || 34 || 34 || 34 || 34 || 34

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy [49] || – vid huvudkontoret[50] || || || || || || ||

|| – i delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och utstationerade experter som arbetar med indirekta forskningsinsatser) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsinsatser) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || 204 || 204 || 204 || 204 || 204 || 204 || 204

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta insatsen i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel. . Belopp och tilldelningar kommer att justeras beroende på resultaten från den planerade externaliseringsprocessen.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Programmets förvaltning

Extern personal || Programmets förvaltning

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x Förslaget/initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som föreslagits av kommissionen i dess meddelande KOM(2011)0500.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[…]

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsinstrumentet utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen omarbetas[51].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[…]

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Ange vilken extern organisation som bidrar till samfinansieringen || || || || || || || ||

Förslaget omfattar bidrag från tredje part från Eftaländerna, Schweiz och Turkiet samt anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi.

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– x Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Disponibla anslag för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativet inverkan på inkomsterna[52]

2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[…]

[1]               KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.

[2]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[3]               EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.

[4]               EUT C , , s. .

[5]               EUT C , , s. .

[6]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[7]               EUT L 327, 24.11.2006, s. 45.

[8]               EUT L 327, 24.11.2006, s. 30.

[9]               EUT L 340, 19.1.2008, s. 83.

[10]             EUT L 378, 27.12.2006, s. 41.

[11]             KOM(2010) 2020, 3.3.2010.

[12]             KOM(2010) 477 slutlig, 15.9.2010.

[13]             KOM(2010) 682 slutlig, 26.11.2010.

[14]             EUT C 311, 19.12.2009, s. 1. Rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018).

[15]             EUT L 375, 23.12.2004, s. 12.

[16]             KOM(2008) 425 slutlig, 3.7.2008.

[17]             EUT C 319, 13.12.2008, s. 20. Rådets slutsatser om skolor inför 2000-talet.

[18]             EUT C 119, 28.5.2009, s. 2. Rådets slutsatser om Utbildning 2020.

[19]             EUT C 300, 12.12.2007, s. 6. Rådets slutsatser om att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen. EUT C 302, 12.12.2009, s. 6. Rådets slutsatser om lärares och skolledares yrkeskompetens.

[20]             EUT C 301, 11.12.2009, s. 5. Rådets slutsatser om utbildning av barn med invandrarbakgrund EUT C 135, 26.5.2010, s. 2. Rådets slutsatser om utbildningens och yrkesutbildningens sociala dimension.

[21]             EUT C , , s. .

[22]             KOM(2011) 12 slutlig, 18.11.2011.

[23]             EUT L 390, 31.12.2004, s. 6.

[24]             EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.

[25]             EUT C 115, 8.7.2009, s. 11.

[26]             KOM(2001) 303 slutlig, 25.5.2011.

[27]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[28]             EUT L, , s.

[29]             Detta belopp bygger på utgiftsnivån för perioden 2007–2013 och har höljts med en ratingfaktor som återspeglar ökningstakten i instrumenten under rubrik 4.

[30]             EUT L, , s.

[31]             ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning (Activity-Based Management) – ABB: Verksamhetsbaserad budgetering (Activity-Based Budgeting).

[32]             I den mening som avses i artikel 49.6 a och b i budgetförordningen.

[33]             Sokrates, Leonardo da Vinci och eLearning.

[34]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[35]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[36]             Budgetrubriker för genomförandeorganet ska fastställas när väl utgifterna stabiliserats.

[37]             Diff. = differentierade åtaganden / Icke-diff. = icke differentierade åtaganden.

[38]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[39]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer på västra Balkan.

[40]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[41]             Kommissionen skulle eventuellt (delvis) kunna anförtro genomförandet av programmet Erasmus för alla till ett genomförandeorgan. Belopp och fördelning av de uppskattade kostnaderna kan komma att justeras beroende på den grad av externalisering som beslutas. Den inkluderar de administrativa utgifterna för genomförandeorganet som kan få till uppgift att genomföra en del av programmet i samband med en stor mängd obehandlade ärenden. De administrativa utgifterna bör vara konstanta.

[42]             Totalt 204 heltidsekvivalenter inkluderar förvaltning av nationella programkontor, direkt förvaltning av kommissionen, övervakning och samordning med genomförandeorganet samt all personal för stöd och samordning i samband med programmet.

[43]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[44]             Inklusive organisering av rörlighetsavgifter.

[45]             Gemensamma masters- och doktorsexamina utvalda för fem omgångar inom insats 1 i Erasmus Mundus-programmet 2009–2013 kommer att få bidrag inom Erasmus för alla för de återstående omgångarna beroende på resultaten av ett årligt granskningsförfarande som görs med ledning av framstegsrapporter och tillgängliga budgetmedel.

[46]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[47]             Inkluderar H1 och H4. GD EAC tänker (delvis) externalisera genomförandet av programmet till EACEA:s genomförandeorgan och till de nationella programkontoren. Ovanstående siffror och budgetrubriker kommer vid behov att ändras i enlighet med denna externaliseringsprocess.

[48]             CA = kontraktsombud, INT= vikarier (”interimspersonal”), JED= unga experter vid delegationerna, LA = Lokalombud, SNE = Utstationerade nationella experter.

[49]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[50]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[51]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[52]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.