52002PC0043(01)

Ändrat förslag till Rådets Beslut om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration: integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet (2002-2006) (framlagt av kommissionen i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

Den 21 februari 2001 antog kommissionen sitt förslag till ett sjätte ramprogram (EG och Euratom) [1] för forskning och teknisk utveckling och den 30 maj 2001 antogs förslaget till de särskilda programmen för att genomföra det sjätte ramprogrammet [2]. Förslagen har utformats för att bidra till upprättandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

[1] KOM(2001) 94.

[2] KOM(2001) 279.

Ett avgörande steg under förhandlingarna om ramprogramsbesluten har nu tagits i och med Europaparlamentets första behandling (14.11.2001) och rådets antagande av en gemensam ståndpunkt (28.01.2002).

Europaparlamentets och rådets ståndpunkter beträffande det nya ramprogrammet är i stor utsträckning överensstämmande, både med avseende på budgeten och uppdelningen av denna, programstruktur, vetenskapliga och tekniska prioriteringar och metoder för genomförandet.

Kommissionen har å sin sida arbetat för att främja konvergensprocessen, framför allt genom att göra ändringar i ramprogramsförslagen och genom att ta med en stor del av Europaparlamentets ändringsförslag [3]. Kommissionen noterar med tillfredsställelse den gemensamma syn på de grundläggande principerna för det nya ramprogrammet som har uppnåtts genom rådets och Europaparlamentets ansträngningar, framför allt med avseende på prioriteringen av användandet av nya kraftfulla instrument, den starka koncentreringen på prioriterade områden och införandet av större flexibilitet vid genomförandet av programmet.

[3] KOM(2001) 709.

Kommissionen har nu en tillräckligt stabil grund för att lägga fram ändrade förslag till de särskilda programmen. De innehåller ändringar av ramprogrammet till följd av den första behandlingen och presenterar konsekvenserna i detalj med avseende på den forskning som skall genomföras och genomförandet. Syftet är att underlätta för de andra institutionerna vid behandlingen av de särskilda programmen, och förhandlingarna om dem, och målet är att så snart som möjligt enas om ramprogrammet, reglerna för deltagande och de särskilda programmen.

De största förändringarna i jämförelse med kommissionens tidigare förslag finns i programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet". De är bl. a. följande:

- Ändringar av strukturen och detaljerat forskningsinnehåll för det första prioriterade området (för att avspegla uppdelningen i två delar - "Avancerad genomik och dess tillämpning inom hälsovården" och "Kampen mot de stora sjukdomarna") och det sjätte prioriterade området (för att avspegla uppdelningen i tre delar - "Hållbara energisystem", "Hållbara yttransporter" och "Globala förändringar och ekosystem"). Mindre omfattande, men ändå betydelsefulla, ändringar har gjorts beträffande forskningsinnehållet i andra prioriterade områden.

- Ändringar av de från början politiskt inriktade forskningsprioriteringarna under rubriken "Stöd till politikområden och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov", samt ändringar när det gäller forskningsverksamheter i samband med prioriterade områden (i synnerhet beträffande forskning om jordbruk och marina ekosystem). Dessa ändringar beaktar innehållsmässiga förändringar och den betydande minskningen av budgeten till följd av den första behandlingen.

- Beskrivningen av instrumenten (bilaga III) har förfinats och förtydligats mot bakgrund av debatten inför den första behandlingen. Detta återspeglar principen om en mjuk övergång från "traditionella" till "nya" instrument för genomförandet av de prioriterade områdena, och tanken om ett fjärde instrument, i linje med tanken om en "spetsforskningsstege".

För att genomföra detta särskilda program föreslår kommissionen att den bistås av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén skall sammanträda i olika former, beroende på respektive prioriterade forskningsområde.

Ändringarna i programmet "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" berör framför allt åtgärder för rörlighet och infrastruktur. Mekanismerna och instrumenten som skall antas har gjorts mer detaljerade och tydliga och man har även beaktat den mer begränsade budget som fastställts för de åtgärderna. Beträffande Euratomprogrammet om "Kärnenergi" har de största förändringarna gjorts i delen om kärnklyvning där ett nytt prioriterat område om strålskydd och åtgärder för säkerheten i kärnkraftsanläggningar. Beskrivningarna av instrumenten (bilaga III) i båda dessa program har uppdaterats avsevärt, i enlighet med programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet".

I samtliga fall har budgetmedlen reviderats i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt.

2001/0122 (CNS)

Ändrat förslag till Rådets Beslut om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration: integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet (2002-2006)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 166 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [4],

[4] EGT

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [5],

[5] EGT

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [6], och

[6] EGT

av följande skäl:

(1) I enlighet med artikel 166.3 i fördraget skall Europaparlamentets och rådets beslut nr ..../../EG [7] om Europeiska gemenskapens sjätte fleråriga ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (nedan kallat "ramprogrammet") genomföras genom särskilda program som skall fastställa de närmare villkoren för programmens genomförande och längd och tillhandahålla de resurser som bedöms nödvändiga.

[7] EGT

(2) Ramprogrammet är uppdelat i tre stora verksamhetsområden: "Att inrikta och integrera gemenskapsforskningen", "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" och "Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet". Det första och det tredje av dessa verksamhetsområden skall, vad gäller indirekta åtgärder, genomföras inom ramen för detta särskilda program.

(3) Detta program omfattas av reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i gemenskapens forskningsverksamhet, och för spridning av forskningsresultat som Europaparlamentet och rådet antagit för ramprogrammet i beslut nr .../../EG [8](nedan kallade "regler för deltagande samt för spridning av resultat").

[8] EGT

(4) Man erkänner vikten av nya instrument (integrerade projekt och expertnätverk) som en överordnad prioritering för att nå målen kritisk massa, förenkling av förvaltningen samt det europeiska mervärde som gemenskapens forskning bidrar med i förhållande till den forskning som redan bedrivs på nationell nivå, och man erkänner även vikten av att forskningskapaciteten integreras. Med dessa instrument bör man kunna minska utgifterna för personal och förvaltning till maximalt 6,0 % av det totala belopp som anses nödvändigt för genomförandet av programmet. Under 2004 kommer oberoende experter att utföra en utvärdering av effektiviteten hos vart och ett av dessa instrument vid genomförandet av ramprogrammet.

(5) I enlighet med artikel 170 i fördraget är ramprogrammet öppet för deltagande av länder som har slutit nödvändiga avtal i detta syfte, samt även på projektnivå för att uppnå ömsesidiga fördelar, för deltagande av organ från tredje länder och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete.

(6) Vid genomförandet av detta program bör man särskilt sträva efter att främja forskares rörlighet i enlighet med kommissionens meddelande om en mobilitetsstrategi för det europeiska området för forskningsverksamhet, innovation; med tanke på små och medelstora företags behov, att underlätta för dem att delta samt att uppmuntra internationellt samarbete med länder utanför gemenskapen och med internationella organisationer. Kandidatländerna bör ägnas särskild uppmärksamhet.

(7) All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program skall vara förenlig med de grundläggande etiska principerna, även de som fastställs i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen; forskning för militära ändamål kan inte erhålla stöd.

(8) I enlighet med kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [9] och de resolutioner som antagits av rådet [10] och Europaparlamentet [11] i denna fråga kommer en handlingsplan att läggas fram i syfte att stärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap; det krävs också ytterligare förstärkta insatser. I samband med genomförandet av detta program kommer man att ta hänsyn till forskningens könsrollsaspekter.

[9] KOM(1999) 76.

[10] Resolution av den 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[11] Resolution av den 3 februari 2000, PE 284.656.

(9) För att till fullo kunna utnyttja detta programs potential bör man uppmuntra alla berörda parter, och i synnerhet medlemsstaterna, associerade kandidatländer och övriga associerade stater, att delta aktivt genom en gemensam insats för att utveckla samordningen av den forskningsverksamhet som genomförs i Europa (t.ex. genom att öppna och sammanlänka nationella program, och genom fri spridning av forskningsrelaterad information på alla nivåer).

(10) Detta program bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och öppet sätt, varvid hänsyn bör tas till berörda parters intressen, bland annat inom forskarvärlden, näringslivet, bland användarna och bland beslutsfattarna. Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vid behov anpassas till gemenskapens politik och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(11) Deltagandet i verksamheterna under detta program kommer att främjas genom publicering av den information som krävs om programmets innehåll, villkor för deltagande och förfaranden. Dessa uppgifter skall tillhandahållas potentiella deltagande i god tid och på ett effektivt och detaljerat sätt, även i de associerade kandidatländerna och övriga associerade länder. Särskilda åtgärder kommer att vidtas för att främja deltagande av forskare och institutioner från utvecklingsländer, länder i Medelhavsområdet, inklusive västra Balkan samt Ryssland och de nya oberoende staterna [12].

[12] NIS - Newly Independent States.

(12) Eftersom de åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut är förvaltningsåtgärder enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [13] bör de antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 4 i det beslutet.

[13] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(13) I sinom tid kommer kommissionen att se till att den verksamhet som genomförs inom ramen för programmet genomgår en oberoende bedömning, i en anda av öppenhet som ger alla berörda parter insyn i förfarandet.

De nya instrumenten kommer att användas inom varje tema från den tidpunkt då det sjätte ramprogrammet inleds, och när så är lämpligt som prioriterad metod, under fortsatt användning av särskilda målinriktade projekt och samordningsinsatser.(15) Varje prioriterat tematiskt område bör ha en egen budgetpost i Europeiska gemenskapens allmänna budget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I enlighet med ramprogrammet antas härmed ett särskilt program för att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet (nedan kallat "det särskilda programmet") för perioden från den [.....] till den 31 december 2006.

2. Målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna för det särskilda programmet anges i bilaga I.

Artikel 2

I enlighet med bilaga II till ramprogrammet uppgår det belopp som anses vara nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet till 12 855 miljoner euro, inbegripet maximalt 6,0 % för kommissionens förvaltningsutgifter. I bilaga II ingår en preliminär uppdelning av detta belopp.

Artikel 3

All forskningsverksamhet som genomförs inom det särskilda programmet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 4

1. De detaljerade bestämmelserna för gemenskapens finansiella deltagande i det särskilda programmet är samma som avses i artikel 2.2 i ramprogrammet.

2. Det särskilda programmet skall genomföras med hjälp av de instrument som beskrivs i bilagorna I och III till ramprogrammet. Detaljerna för dessa ingår i bilaga III.

3. Det särskilda programmet omfattas av reglerna för deltagande samt för spridning av resultat.

Artikel 5

1. Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet, med en detaljerad redogörelse för målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna i bilaga I samt med ett tidsschema för genomförandet.

2. I arbetsprogrammet skall relevant forskningsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer beaktas. Vid behov skall arbetsprogrammet uppdateras.

Artikel 6

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av det särskilda programmet.

2. Det förfarande som avses i artikel 7 skall tillämpas vid antagandet av följande åtgärder:

- Utveckling och uppdatering av det arbetsprogram som avses i artikel 5.1, inklusive de instrument vars användning är prioriterad och all senare anpassning av användningen av dessa.

- Anpassningar av den preliminära budgetindelning som anges i bilaga II.

Artikel 7

1. Kommissionen skall bistås av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en representant för kommissionen som ordförande.

2. När hänvisning görs till denna punkt skall det förvaltningsförfarande som anges i artikel 4 i beslut 1999/468/EG [14] tillämpas, i överensstämmelse med artikel 7.3 i det beslutet.

[14] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

3. Den tidsperiod som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

Artikel 8

1. Kommissionen skall i enlighet med artikel 4 i ramprogrammet regelbundet rapportera om vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av det särskilda programmet; rapporten skall innehålla information om finansiella aspekter.

2. Kommissionen skall se till att den oberoende övervakning och bedömning av programverksamheten som avses i artikel 6 i ramprogrammet genomförs inom de områden som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 9

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordföranden [...]

BILAGA I

Vetenskapliga och tekniska mål och huvudlinjerna för verksamheten

Programmet är strukturerad på följande sätt:

1. Att koncentrera och integrera gemenskapsforskningen

1.1. Prioriterade tematiska forskningsområden

1.1.1. Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

i) Avancerad genforskning och dess tillämpningar inom hälsovården

ii) Kampen mot de stora sjukdomarna

1.1.2. Informationssamhällets teknik (IST)

1.1.3. Nanoteknik och nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material och nya produktionsprocesser och produktionsanordningar

1.1.4. Flyg- och rymdteknik

1.1.5. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

1.1.6. Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem

i) Hållbara energisystem

ii) Hållbara yttransporter

iii) Globala förändringar och ekosystem

1.1.7. Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle

1.2. Särskilda åtgärder som omfattar ett bredare forskningsområde

1.2.1 Stödjande åtgärder och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov

1.2.2 Övergripande forskningsverksamhet som omfattar små och medelstora företag

1.2.3. Särskilda åtgärder för att främja internationellt samarbete

2. Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet

2.1. Stöd till samordningen av verksamheten

2.2. Stöd till en samstämmig utveckling av politiken

Inledning

Detta program skall främja forskning av världsklass i prioriterade nyckelområden av stor vikt som ger europeiskt mervärde och ökar industrins konkurrenskraft, och som har identifierats inom ramprogrammet 2002-2006, men också forskning rörande frågor som visat sig vara av stor betydelse för EU:s politiska behov och för olika aspekter av nya forskningsområden vid frontlinjen i samband med ramprogrammets genomförande.

Programmet skall främja en starkare integration av forskningen i Europa genom

- riktade åtgärder inom prioriterade tematiska forskningsområden, varvid kraftfulla finansieringsinstrument skall tillämpas (integrerade projekt och nätverk mellan spetsforskningscentra), som sammanför de olika forskningsaktörerna i lämpliga kombinationer för att ta i tu med de utmaningar som dessa prioriterade forskningsområden utgör, och för att uppnå den kritiska massa som behövs för att få resultat,

- Systematiskt och samordnat planerande och genomförande av forskning för att stödja gemenskapspolitik och för att pröva nya och framväxande vetenskapliga och tekniska områden, med beaktande av de behov som berörda aktörer i EU uttryckt.

- främjande av sammanslutning i nätverk och samarbete mellan nationella och europeiska forsknings- och innovationsnätverk, öppning av nationella program inom dessa prioriterade områden (där så är lämpligt genom tillämpning av artikel 169 i fördraget) och inom andra områden där sådana åtgärder kan förstärka grunden för den europeiska forskningen.

Detta program kompletterar programmet Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet och det särskilda programmet för GFC, och dess genomförande kommer därför att samordnas med dessa program.

Internationellt samarbete spelar en viktig roll i ramprogrammet. I detta särskilda program kan internationella åtgärder genomföras på följande sätt:

- Genom att forskare, forskargrupper och institutioner från länder utanför gemenskapen deltar på olika prioriterade tematiska områden som är av global betydelse och som redan är föremål för internationella insatser.

- Genom särskild samarbetsverksamhet med olika grupper av länder, som stöd till gemenskapens politik för yttre förbindelser och utvecklingshjälp.

Under rubriken Särskilda åtgärder som omfattar ett bredare forskningsområde redogörs för målen och villkoren för det internationella samarbetet inom ramprogrammet.

Kandidatländernas deltagande i detta program uppmuntras.

Små och medelstora företags deltagande kommer att uppmuntras, och jämställdhet mellan könen kommer att beaktas i alla steg av programmets genomförande.

Verksamheten som skall utföras under programmet skall genomföras på ett integrerat sätt för att se till att de olika elementen samordnas och samverkar sinsemellan och, där så är lämpligt med andra delar av ramprogrammet.

1. Att koncentrera och integrera gemenskapsforskningen

1.1. Prioriterade tematiska forskningsområden

De prioriterade tematiska områdena utgör den största utgiftsposten för sjätte ramprogrammet . Syftet med dessa områden är att med hjälp av en starkt riktad forskningsinsats inom gemenskapen uppnå samstämmiga och effektiva gemensamma insatser för att uppnå gemensamma mål. Denna insats skall göras i samarbete med andra insatser inom ramprogrammet och skall på ett öppet sätt samordnas med andra ramverk för forskning på regional, nationell, europeisk eller internationell nivå.

Åtgärderna beskrivs därför med utgångspunkt från följande:

- Allmänna mål och förväntade resultat inom varje prioriterat område.

- De forskningsprioriteringar som skall behandlas genom gemenskapsåtgärder.

De prioriterade tematiska forskningsområdena beskrivs utifrån deras allmänna mål och huvudsakliga forskningsinriktning. I de tillhörande arbetsprogrammen kommer det att redogöras närmare för forskningsinnehållet.

Inom de prioriterade tematiska områdena erkänner man vikten av nya instrument (integrerade projekt och expertnätverk) som en överordnad prioritering för att nå målen kritisk massa, förenkling av förvaltningen samt det europeiska mervärde som gemenskapens forskning bidrar med i förhållande till den forskning som redan bedrivs på nationell nivå, och man erkänner även vikten av att forskningskapaciteten integreras.

Nätverken mellan spetsforskningscentra och de integrerade projekten kommer att användas då programmet inleds inom de olika prioriterade tematiska områdena och när så är lämpligt som prioriterad metod, under fortsatt användning av särskilda målinriktade projekt och samordningsinsatser. Utöver forskning och teknisk utveckling, kan de omfatta följande typer av verksamhet, beroende på vad som behövs för att uppnå målen: Demonstration, spridning och nyttiggörande. Samarbete med forskare och forskargrupper från länder utanför gemenskapen. Utveckling av mänskliga resurser och främjande av forskarutbildning. Utveckling av forskningsanläggningar och infrastruktur som är av särskild vikt för den berörda forskningen. Främjande av bättre kontakter mellan forskning och samhälle samt av kvinnornas roll inom forskningen.

Särskilda, riktade projekt och samordnade åtgärder för att förverkliga konceptet "spetsforsknings- och integrationsstege" (stairway of excellence and integration) samt särskilda stödåtgärder kan också användas vid genomförandet av de tematiska prioriteringarna.

För att uppnå målen för något eller några av de prioriterade tematiska forskningsområdena kan det också vara lämpligt att genomföra forskningsåtgärder inom ramen för det samarbete som avses i artikel 169-171 i fördraget.

Innovation är en viktig aspekt som bör beaktas vid utvecklingen och genomförandet av FoTU-verksamheten. Därför kommer i synnerhet spetsforskningsnätverken och de integrerade projekten att omfatta spridning och utnyttjande av kunskap och, där så är lämpligt, bidra till tekniköverföring och underlätta utnyttjandet av resultaten. I förekommande fall skall tekniköverföring till små och medelstora företag samt skapandet av forskningsbaserade företag beaktas särskilt, som en form av utnyttjande av forskningsresultat.

Kandidatländernas deltagande i detta program uppmuntras.

I vissa fall kan de prioriterade forskningsområdena omfatta forskning i gränsområdet för traditionell ämnesindelning, där det kommer att behövas tvärvetenskapliga och ämnesövergripande insatser för att uppnå resultat. De kommer vid behov också att genomföra grundforskning vid frontlinjen om frågor som är nära relaterade till ett eller flera av ämnena inom dem. Mätnings- och testningsaspekter kommer också att ägnas nödvändig uppmärksamhet. I samband med programmets genomförande kommer man att ta särskild hänsyn till samordningen mellan olika prioriterade områden samt mellan dessa och de åtgärder som genomförs inom ramen för rubriken stödjande åtgärder och förutseende av tekniska och vetenskapliga behov.

Vederbörlig hänsyn kommer att tas till principen om hållbar utveckling och jämställdhet. Där det är relevant kommer även beaktandet av etiska, sociala, rättsliga och bredare kulturella aspekter på forskningsverksamheten och forskningens potentiella tillämpningar, men också de socioekonomiska effekterna av vetenskaplig och teknisk utveckling samt teknisk-ekonomisk framtidsforskning ("Foresight") att ingå i verksamheten under denna rubrik. Forskning om etik i samband med vetenskaplig och teknisk utveckling kommer att genomföras inom ramen för programmet Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet.

I samband med genomförandet av detta program och den forskningsverksamhet som hänger samman med detta skall de grundläggande etiska principerna respekteras. Hit hör de principer som fastställs i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen, inbegripet skydd av människors värdighet och liv, skydd av personuppgifter och privatlivet, djurskydd samt miljöskydd i enlighet med gemenskapens lagstiftning och relevanta internationella konventioner och uppförandekoder (t.ex. Helsingforsdeklarationen i dess senaste lydelse, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997 och tilläggsprotokollet om förbud mot kloning av människor som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, FN-konventionen om barnens rättigheter, samt den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco) samt Världshälsoorganisationens gällande resolutioner.

Yttrandena från den Europeiska etiska rådgivningsgruppen om bioteknik (1991-1997) och yttrandena från den Europeiska gruppen för etik i vetenskap och ny teknik (1998-) skall också beaktas.

Deltagare i forskningsprojekt skall efterleva gällande lagstiftning och förordningar i de länder där forskningen kommer att genomföras. Vid behov skall deltagarna i forskningsprojekten begära de berörda etikkommittéernas godkännande innan FoTU-verksamheten inleds. För projektförslag som berör känsliga frågor kommer en etisk granskning att genomföras systematiskt. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

Följande forskningsområden skall inte finansieras inom ramprogrammet:

- Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

- Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga. [15]

[15] Forskning avseende cancerbehandling av gonaderna kan få stöd.

- Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

I enlighet med Amsterdamprotokollet om djurens skydd och välfärd skall djurförsök där så är möjligt ersättas med andra alternativ. Djurens lidande skall undvikas eller begränsas till ett minimum. Detta gäller i synnerhet (i enlighet med direktiv 86/609/EEG) djurförsök som berör arter som står människan nära. Förändringar av djurens arvsmassa och kloning av djur får endast tas i betraktande om målen är etiskt motiverade och villkoren är sådana att djurens välbefinnande garanteras och principerna för biologisk mångfald respekteras.

1.1.1 Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa [16]

[16] Inom detta verksamhetsområde, och andra verksamhetsområden inom ramprogrammet, kommer mänsklig kloning i reproduktionssyfte inte att kunna erhålla stöd. Ingen forskningsverksamhet som modifierar eller syftar till att modifiera människors genmaterial kommer att genomföras. Inte heller kommer det att genomföras forskningsverksamhet som berör skapandet av mänskliga embryon för forskningsändamål eller terapeutiska tillämpningar. Där så är möjligt bör djurförsök och djurprover ersättas med in-vitro- eller andra alternativa metoder. Djurens lidande måste undvikas eller begränsas till ett absolut minimum, och djurförsök som berör arter som står människan nära måste ägnas särskild uppmärksamhet i detta hänseende. (Se även direktiv 86/609/EEG). Modifiering av djurs genmaterial samt kloning av djur kommer endast att komma i fråga för mål som är motiverade på etiska grunder och under förutsättning att verksamheten genomförs under förhållanden som respekterar djurens välbefinnande och principerna för genetisk mångfald.

Sekvenseringen av humangenomet och många andra genom inleder en ny epok inom humanbiologin och erbjuder helt nya möjligheter att förbättra människors hälsa och främja industrin och näringslivet. I syfte att bidra till dessa nya möjligheter skall detta tematiska område inriktas på att integrera postgenomforskningen i de etablerade biomedicinska och biotekniska områdena, och skall underlätta integreringen av forskningsresurser (både offentliga och privata) i hela Europa för att öka samstämmigheten och uppnå den kritiska massa som krävs för att man skall få resultat. Integrerad tvärvetenskaplig forskning som möjliggör ett effektivt samspel mellan teknik och biologi är av avgörande betydelse inom detta temaområde för att omsätta genomuppgifter i praktiska tillämpningar. Dessutom är det mycket viktigt att få med de viktigaste berörda parterna, till exempel, där det är lämpligt, näringslivet, tjänsteleverantörer inom hälsovården samt läkare, beslutsfattare, regleringsmyndigheter, patientgrupper, och experter i etiska frågor osv. i genomförandet av detta temaområde. Jämställdhet mellan könen kommer att garanteras inom alla etapper av forskningsverksamheten [17].

[17] Det föreligger ofta skillnader mellan sjukdomars och åkommors orsaker, kliniska symptom, följder och behandling hos kvinnor och män. Därför skall möjligheten att det föreligger könsrelaterade skillnader beaktas i forskningsprotokoll, metodik och resultatanalyser vid all verksamhet som finansieras inom ramen för denna tematiska prioritering.

Detta prioriterade tematiska område skall stimulera och främja tvärvetenskaplig grundforskning i syfte att dra största möjliga nytta av genominformationen och bidra till utvecklingen av tillämpningar för människors hälsa. Tyngdpunkten kommer att läggas på forskning som inriktas på att omsätta grundkunskaper i tillämpningar för att möjliggöra faktiska och kontinuerliga medicinska framsteg och förbättra livskvaliteten. Denna forskning kan också få konsekvenser för forskningen på till exempel miljö- och jordbruksområdet, vilket omfattas av andra tematiska prioriteringar.

En viktig aspekt av Europeiska gemenskapens insatser kommer att vara främjandet av den europeiska bioteknik-industrin i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm. Dessutom skall förbindelserna förstärkas med all verksamhet som kan förbättra förutsättningarna för innovation inom hälsovårds- och biotekniksektorn, inte minst med små och medelstora företag. Hit hör också insatser för att främja företagsamhet och bidra till bättre investeringsmöjligheter för riskkapital, och att öka Europeiska investeringsbankens delaktighet. Man kommer också att försöka identifiera flaskhalsar inom lagstiftningen, som bromsar utvecklingen av nya gentekniska tillämpningar, och så tidigt som möjligt försöka förutse vilka etiska konsekvenser och andra följder för samhälle och allmänhet utvecklingarna inom genomforskningen kan komma att få.

Inom ramen för detta prioriterade tematiska område kommer man även att främja genomförandet och utvecklingen av Europeiska gemenskapens hälsopolitik.

Internationellt samarbete kommer att uppmuntras i alla steg av det prioriterade tematiska området. Där så är lämpligt kommer man också att beakta Europeiska gemenskapens åtaganden i fråga om kampen mot fattigdomen i utvecklingsländerna, och till den viktiga roll som förbättrad hälsa spelar i detta sammanhang, i enlighet med artikel 177 i fördrager samt Europeiska gemenskapens prioriterade insatser för bekämpning av HIV/aids, malaria och tbc.

Forskningsprioriteringar

i) Avancerad genomik med tillämpningar inom hälsovården

Grundläggande kunskaper och verktyg för funktionsgenomik i alla organismer

Det strategiska målet är att bidra till den grundläggande kunskapen om genominformationen genom att utveckla den kunskapsbas, de verktyg och de resurser som krävs för att utforska funktionen hos gener och genprodukter som är av betydelse för människors hälsa och undersöka deras inbördes samverkan och deras samspel med omgivningen. Forskningsverksamheten kommer att omfatta följande:

- Genernas uttryck och proteomik: Målet är att ge forskarna bättre möjligheter att utforska funktionen av gener och genprodukter och att fastställa de komplexa regleringsnät (biokomplexitet) som styr grundläggande biologiska processer.

Forskningen skall inriktas på följande: utveckling av verktyg för massundersökningar och metoder för övervakning av genernas uttryck och proteinprofil samt för att fastställa proteiners funktion och samspel.

- Strukturell genomik: Målet är att ge forskarna möjlighet att snabbare och effektivare än vad som är möjligt i dag fastställa proteiners och andra makromolekylers tredimensionella struktur. Detta är av stor betydelse för undersökningen av proteiners funktion och för utveckling av läkemedel.

Forskningen skall inriktas på följande: utveckling av verktyg för massundersökningar som gör det möjligt att fastställa makromolekylers tredimensionella struktur med hög upplösning.

- Komparativ genomik och populationsgenetik: Målet är att ge forskare tillgång till väldefinierade modellorganismer för att förutsäga och pröva geners funktion och att till fullo utnyttja de olika populationsbaserade kohorter som finns att tillgå i Europa för att fastställa sambanden mellan genfunktion och hälsa respektive sjukdom.

Forskningen skall inriktas på följande: utveckling av modellorganismer och transgena verktyg, utveckling av genetiska epidemiologiska verktyg och standardiserade protokoll för gentypning.

- Bioinformatik: Målet är att ge forskarna tillgång till effektiva verktyg för hantering och tolkning av de ständigt växande mängderna av genomuppgifter och att ge forskarvärlden tillgång till dessa uppgifter i en lättillgänglig och brukbar form.

Forskningen skall inriktas på följande: utveckling av bioinformatik-verktyg och resurser för lagring, sökning och hantering av data, utveckling av databiologimetoder för elektroniskt förutsägande av geners funktion och för simulation av komplexa regleringsnätverk.

- Tvärvetenskapliga funktionsgenomiska metoder för att undersöka grundläggande biologiska processer: Syftet är att göra det möjligt för forskare att studera grundläggande biologiska processer genom att integrera de innovativa metoder som nämns ovan.

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på att klargöra mekanismerna bakom grundläggande cellulära processer för att fastställa vilka gener som är inblandade och tyda vilka funktioner de har i levande organismer.

Tillämpningar av kunskaper och teknik inom genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

Det strategiska målet är att främja den europeiska bioteknikindustrins konkurrenskraft genom att utnyttja den stora mängd av biologiska data som produceras inom genomiken och genom biotekniska utvecklingar. Forskningsverksamheten kommer att omfatta följande:

- Teknikplattformar för utveckling av nya diagnosverktyg, preventionsinsatser och behandlingsmetoder: Målet är att främja samarbete mellan universitet och näringslivet inom områden där tvärvetenskapliga tillvägagångssätt med tillämpning av nyaste teknik från genomforskningen kan bidra till utvecklingar inom hälsovård och till kostnadsbesparingar genom exaktare diagnoser, individualiserad behandling och effektivare utveckling av nya läkemedel, behandlingsmetoder och andra nya produkter som härstammar från den nya tekniken.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: rationell och snabb utveckling av nya, säkrare och effektivare läkemedel inbegripet farmakogenomiska metoder, utvecklingen av nya diagnosmetoder, utvecklingen av nya in-vitro testmetoder för att ersätta djurförsök, utveckling och provning av nya verktyg för prevention och behandling, t.ex. somatisk gen- och cellterapi ( framför allt stamcellterapi) och immunterapi, innovativ postgenomisk forskning, med stor potential för tillämpning.

I syfte att garantera att sådan ny teknik utvecklas på ett socialt acceptabelt sätt och accepteras av allmänheten, och att dess utveckling sker så effektivt som möjligt, krävs det att regleringsmyndigheter, experter i etiska frågor, patienter och samhället som helhet aktivt deltar på ett så tidigt stadium som möjligt i ovan nämnda verksamheter.

ii) Kampen mot de stora sjukdomarna

Tillämpningsinriktad inställning till kunskaper och teknik inom medicinsk genomik

Målet är att utveckla förbättrade strategier för prevention och hantering av sjukdomar hos människan och för att bidra till liv och åldrande i god hälsa. Verksamheten kommer uteslutande att vara inriktad på att för alla relevanta organismer integra genomikaspekter i mer etablerade medicinska metoder för undersökning av sjukdomar och hälsorelaterade faktorer. Tyngdpunkten kommer att ligga på s.k. "translational research", dvs. forskning som syftar till att omsätta grundkunskaper i kliniska tillämpningar. Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande:

- Kampen mot , hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och sällsynta sjukdomar: Målet är att förbättra prevention och hantering av viktiga orsaker till dödlighet och dålig hälsa i Europa och att samla Europas forskningsresurser i kampen mot sällsynta sjukdomar.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: integrering av klinisk expertis och kliniska resurser med relevanta modellsystem och avancerade verktyg inom funktionell genomik i syfte att främja nya utvecklingar inom prevention och behandling av dessa sjukdomar.

- Kampen mot antibiotika- och läkemedelsresistens: Målet är att ta itu med det växande hot mot människors hälsa som uppstår genom patogener som blivit resistenta mot läkemedel.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: utnyttjande av kunskaperna om mikrobers genom och samspelet mellan värd och patogen för utveckling av vaccin och alternativa behandlingsstrategier i syfte att kringgå problemet med resistens mot antibiotika och andra läkemedel, utveckling av strategier för optimal användning av antibiotika, stöd till Europeiska gemenskapens nät för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar.

- Studiet av hjärnan och kampen mot sjukdomar i nervsystemet: Målet är att utnyttja genominformationen för att få bättre kunskap om hjärnans funktion och funktionsstörningar i syfte att bättre förstå mentala processer, bekämpa neurologiska åkommor och sjukdomar samt förbättra hjärnans återställningsförmåga.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: ökad kunskap om de molekylära och cellrelaterade grunderna för hjärnans funktion, skador, formbarhet och återställningsförmåga, inlärning, minne samt kognition. utveckling av strategier för prevention och behandling av neurologiska och mentala störningar och sjukdomar.

- Studiet av människans utveckling och åldrandeprocessen: Målet är att öka kunskapen om människans utveckling, med särskilt beaktande av åldrandeprocessen, i syfte att utveckla den faktabas som behövs för att förbättra hälsovårdsstrategier och för att främja ett liv och åldrande i hälsa.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: kunskap om människans utveckling från befruktning till vuxen ålder, undersökning av de molekylära och cellrelaterade faktorer som styr ett åldrande i hälsa, inbegripet dessa faktorers samspel med miljö-, beteende- och könsrelaterade faktorer.

Kampen mot cancer

Syftet är att utveckla bättre patientinriktade strategier från förebyggande till diagnos och behandling i kampen mot cancer. Forskningen kommer därför att vara inriktad på att överföra den nya kunskap som skapas genom genforskning och grundforskning på andra områden i tillämpningar som förbättrar klinisk praxis och folkhälsa.

Den patientinriktade metoden omfattar tre sammanlänkade delar. Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande:

- Att utveckla infrastruktur för användning av cancerforskning i Europa, att främja utvecklingen av faktabaserade riktlinjer för god klinisk praxis och bättre folkhälsostrategier genom att påskynda överföringen av befintliga forskningsresultat i tillämpningar.

- Att stödja klinisk forskning, i synnerhet kliniska provningar, med syfte att godkänna nya och förbättrade behandlingsmetoder.

Att främja s.k. "translational research", dvs. forskning som syftar till att omsätta grundkunskaper i kliniska tillämpningar inom klinisk praxis och folkhälsa.

Kampen mot de stora fattigdomsrelaterade smittsjukdomarna

Det strategiska målet är att försöka göra något åt det globala hot som utgår från de tre stora smittsjukdomarna, HIV/aids, malaria och tbc, genom utveckling av effektiva metoder för att bekämpa sjukdomarna, inte minst för användning i utvecklingsländerna. Man utgår ifrån att utvecklingsländerna kommer att vara viktiga parter i genomförandet av denna programdel och eventuellt kommer att delta direkt i särskild verksamhet inom den, inte minst inom ramen för programmet för kliniska försök.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: utveckling av lovande behandlingsmöjligheter (vaccin, terapier och mikrobicider mot HIV) för de berörda sjukdomarna genom att främja forskning inom hela spektrumet från grundläggande molekylärforskning, utgående från mikrobernas genomik, och till förklinisk provning och "proof-of-principle", dvs. bevis för att en teknik kan fungera, inrättandet av ett program för kliniska försök som skall förena och främja den kliniska provningsverksamheten i Europa, särskilt sådan som är inriktad på tillämpningar i utvecklingsländer, inrättandet av ett nät för aids-terapi-försök i Europa för att göra kliniska provningar av aidsterapier för användning i Europa mer samstämmiga och komplementära.

Forskningsverksamheten inom detta prioriterade temaområde omfattar grundforskning vid frontlinjen om frågor som är direkt relaterade till ett eller flera ämnen inom temaområdet. Två kompletterande metoder skall användas - en receptiv och öppen, och en proaktiv.

1.1.2 Informationssamhällets teknik (IST)

Informationssamhällets teknik (IST) håller på att förändra vår ekonomi och vårt samhälle. Det är inte bara nya arbetsmetoder och företagsformer som uppstår, utan det tillhandahålls också lösningar på stora samhälleliga utmaningar som hälsovård, miljö, säkerhet, rörlighet och sysselsättning, vilket innebär att vårt dagliga liv också påverkas i hög grad. IST-sektorn är i dag en av de största i unionens näringsliv, med en årsomsättning på 2 000 miljarder euro. Bara i Europa är 12 miljoner människor sysselsatta inom denna sektor.

Den tematiska prioriteringen för informationssamhällets teknik skall bidra direkt till utvecklingen av Europas politik för kunskapssamhället i enlighet med vad som överenskommits vid Europeiska rådets möten i Lissabon år 2000 och i Stockholm år 2001, samt med vad som behandlas i handlingsplanen för e-Europe. Därigenom garanteras gemenskapen en ledande position i fråga om generisk och tillämpad teknik inom ramen för den kunskapsbaserade ekonomin. Syftet är att främja nyskapande och konkurrenskraft i gemenskapens näringsliv och industri och att se till att den europeiska allmänheten får tillgång till fördelarna med ITS.

Utan verkliga insatser för att uppnå en kritisk massa i ITS-forskningens nyckelområden kommer vi inte att kunna upprepa gemenskapens framgångar i fråga om mobilkommunikation eller hushållselektronik. Insatserna syftar därför till att mobilisera forskarvärlden kring mål på medellång och lång sikt och att underlätta samordningen av offentlig och privat verksamhet på gemenskapsnivå, bland annat för att utveckla nödvändiga kompetenser och främja innovationen. Verksamheten skall omfatta högrisk-FoTU och långsiktig FoTU, t.ex. utvecklingen av den nya generationen mobila och trådlösa system efter 3G.

Stora framsteg har redan gjorts, men det finns ännu mycket att göra innan vi kan dra största möjliga nytta av de kunskapsbaserade tjänsternas potential i vårt dagliga liv. Det är fortfarande svårt för många människor att använda eller få tillgång till produkter och tjänster, och den "digitala klyftan" vidgas, både inom Europa och i den övriga världen. Forskningsverksamheten skall inriktas på framtida generationers teknik, där datorer och nät kommer att integreras i den vardagliga omgivningen och därmed göra en mängd olika tjänster och tillämpningar tillgängliga via användarvänliga gränssnitt. I denna vision av den "intelligenta miljön" står användaren, dvs. den enskilda människan, i centrum för utvecklingen av ett framtida kunskapssamhälle med plats för alla.

Det prioriterade tematiska forskningsområdet för informationssamhällets teknik skall främja genomförandet av handlingsplanen för eEurope genom att bidra till utvecklingen av ett informations- och kunskapsbaserat samhälle i hela Europa och uppmuntra de minst utvecklade regionerna till aktiv delaktighet. Det kommer även att omfatta verksamhet som sammanlänkar EU:s insatser med den internationella verksamheten. Målet är att uppnå gränsöverskridande enighet inom hela temaområdet, t.ex. genom initiativet för intelligenta produktionsprocesser (IMS) eller dialogen om driftsäkerhetsfrågor, avseende ytterligare integrering av forskningen i de nya associerade staterna i EU:s forskningsverksamhet och förenkling av samarbetet med utvecklingsländer.

Utöver ovanstående kommer man inom det prioriterade tematiska området att stödja forskning kring framtida och ny teknik vid frontlinjen på IST-området.

I samband med nedanstående prioriteringar kommer det prioriterade tematiska området också att omfatta verksamhet för en vidare utveckling av Geant-projektet och infrastruktur av GRID-typ.

Forskningsprioriteringar

i) Tillämpad forskning avseende informationssamhällets teknik som berör samhälleliga och ekonomiska utmaningar

Målet är att utvidga de IST-baserade lösningarnas omfång och effektivitet när det gäller stora samhälleliga eller ekonomiska utmaningar, och att på ett enkelt och tillförlitligt sätt överallt och alltid göra dessa lösningar tillgängliga för allmänheten, företag och organisationer.

- Förtroende- och säkerhetsfrämjande teknik: Målet är att utveckla teknik för att ta itu med de stora säkerhetsproblem som en digital värld medför, och för att skydda de enskilda människornas och olika samhällsgruppers rättigheter.

Forskningsverksamheten skall inriktas på grundläggande säkerhetsmekanismer och deras driftskompatibilitet, dynamiska säkerhetsprocesser, avancerad kryptering, teknik för att öka skyddet av privatlivet, teknik för hantering av digitala tillgångar och teknik för driftsäkerhet som främjar företags och organisationers verksamhet i dynamiska och mobila system.

- Forskning som berör samhälleliga utmaningar: Verksamheten är främst inriktad på "intelligenta miljöer" som gör det möjligt för en bredare allmänhet att få tillgång till informationssamhällets tjänster, dvs. effektivare hälsovård, bättre system för förvaltning av och stöd till rörlighet och miljö samt skydd av kulturarvet. Samordning av verksamhet som integrerar flera funktioner inom dessa olika områden kommer också att få stöd.

Forskningsverksamhet som berör "e-integration" kommer främst att inriktas på system som ger allmän tillgång till tjänster, på lättillgänglig teknik som möjliggör full delaktighet för alla i informationssamhället samt på stödsystem som återställer funktioner eller kompenserar för funktionsnedsättningar och på så sätt ger personer med särskilda behov och deras vårdpersonal en högre livskvalitet. På hälsoområdet skall verksamheten inriktas på intelligenta system och skall syfta till stöd för personer som är yrkesverksamma inom hälsosektorn, men också till att förse patienter med skräddarsydd hälsovård och information samt till att främja bättre hälsa och förebyggande av sjukdomar bland hela befolkningen. Forskningen skall också inriktas på intelligenta system som kan främja skyddet av människor och egendom, och som kan skydda civil infrastruktur.

På mobilitetsområdet skall forskningsverksamheten inriktas på fordonsinfrastruktur och bärbara system som tillhandahåller integrerad säkerhet, komfort och effektivitet och möjliggör avancerade informationstjänster för navigering och positionering samt annan logistik. På miljöområdet skall forskningen främst inriktas på kunskapsbaserade system för förvaltning av naturresurserna samt för risk- och krishantering, inbegripet humanitär minröjning. Forskningen rörande fritid skall främst inriktas på intelligenta och mobila system och tillämpningar för underhållning och turism. Vad gäller kulturarvet skall verksamheten inriktas på intelligenta system för dynamisk tillgång till och skydd av materiella och immateriella kulturella och vetenskapliga tillgångar.

- Forskning som berör utmaningar i arbetslivet och i näringslivet: Målet är att förse företag, allmänheten, den offentliga förvaltningen och andra organisationer med de förutsättningar som krävs för att de skall kunna bidra till och dra nytta av utvecklingen av en trygg kunskapsbaserad ekonomi, samtidigt som man ökar arbetskvalitet och välbefinnande i arbetslivet och främjar livslång fortlöpande inlärning i syfte att förbättra yrkeskompetenserna. Forskningen skall också bidra till ökad kunskap om de socioekonomiska drivkrafterna bakom IST-utvecklingen och den inverkan denna utveckling kommer att få.

Forskning avseende e-handel och digital förvaltning kommer att inriktas på att för europeiska privata och offentliga organisationer, och inte minst för små och medelstora företag, tillhandahålla interaktiva system och tjänster för ökad innovationsförmåga, förädlingsvärde och ökad konkurrenskraft inom kunskapsekonomin, och på att främja nya företagsekosystem. Forskning om organisering av kunskap skall syfta till att främja organisatoriskt nyskapande och ökad reaktionskapacitet genom framtagning, ömsesidigt tillhandahållande, handel med samt spridning av kunskap. Arbetet som berör elektronisk och mobil handel kommer främst att inriktas på driftskompatibla, multimodala tillämpningar och tjänster över heterogena nätverk. Hit hör också handel oberoende av tid och plats (anytime-anywhere trading), samarbete, arbetsflöde och elektroniska tjänster över hela det värdeskapande spektrumet av produkter och tjänster.

Forskning om e-handelssystem skall inriktas på ny arbetsplatsdesign som omfattar nyskapande teknik för främjad kreativitet och bättre samarbete, samt på ökad effektivitet i fråga om resursutnyttjande och utvidgade sysselsättningsmöjligheter för alla på det lokala planet. Verksamheten avseende e-inlärning skall inriktas på skräddarsydd, personlig tillgång till och förmedling av läromedel samt på avancerade inlärningsmiljöer i skolor och på universitet, på arbetsplatsen samt för livslångt lärande i allmänhet, under utnyttjande av lösningar som omfattar intelligent miljö.

- Lösning av komplexa problem inom vetenskap, teknik, näringsliv och i samhället: Målet är att utveckla teknik som gör det möjligt att utnyttja datorers behandlings- och lagringskapaciteter även när dessa är spridda geografiskt, och att göra dem skarvfritt tillgängliga för komplex problemlösning i vetenskap, industri, näringsliv och samhälle. Tillämpningsområdena omfattar miljö, energi, hälsa, transport, industriteknik, finansväsende och nya medier.

Forskningen skall främst inriktas på nya beräkningsmodeller, inbegripet dator- och informations-grids, peer-to-peer-teknik och tillhörande middleware för att utnyttja storskaliga, vitt spridda databearbetnings- och lagringresurser och utveckla funktionssäkra och skyddade plattformar som låter sig anpassas till olika skalor. Hit hör även nya verktyg för samarbete och programmeringsmetoder som främjar tillämpningars driftskompatibilitet, samt nya generationer av simulation, visualisering och datasökning.

ii) Teknik för kommunikation, hantering av information och programvara

Målet är att konsolidera och vidareutveckla Europas starka sidor inom områden som mobilkommunikation, hushållselektronik och inbyggd programvara och system, och att förbättra kommunikations- och datateknikens prestanda, kostnadseffektivitet, funktionalitet och anpassningsförmåga. Arbetet kommer också att leda till nästa generation av Internet.

- Data- och nätteknik: Målet är att utveckla den nya generationen mobila och trådlösa system och nät som möjliggör optimala tjänsteförbindelser överallt, men också heloptiska nät för att öka nätens öppenhet och kapacitet, lösningar för att förbättra nätverkens driftskompatibilitet och anpassningsförmåga samt teknik för personlig tillgång till audivisuella system i nätverk.

Verksamheten avseende mark- och satellitbaserade [18], mobila och trådlösa system och nät efter 3G kommer att inriktas på nästa generations teknik och garantera samarbete och skarvlösa övergångar vid underhålls- och styrningsplattformar i en rad olika trådlösa tekniker via en gemensam IP-plattform (Internetprotokoll), samt nya protokoll som effektivt utnyttjar frekvensspektrumet, verktyg och tekniker för att utveckla trådlösa omkonfigurerbara, IP-anpassade apparater, system och nät.

[18] Verksamheter avseende satellitkommunikation genomförs i samordning med verksamheten inom det fjärde prioriterade området, "flyg- och rymdteknik".

Forskning om heloptiska nät kommer främst att inriktas på förvaltning av optiska våglängdskanaler som möjliggör flexibla och snabba tjänster och fiberlösningar för de lokala näten (LAN). Forskningen om driftskompatibla nätlösningar, inbegripet end-to-end-drift av nät, skall främja tillhandahållandet av generiska tjänster, deras samverkan samt driftskompatibilitet mellan heterogena nät och plattformar. Hit hör även programmerbara nät som tillhandahåller anpassningsbar tilldelning av nätresurser i realtid och ger kunderna förbättrade möjligheter att själva styra tjänsterna.

Forskningen skall också inriktas på teknik för personlig tillgång till audiovisuella system och tillämpningar i nätverk och medieövergripande tjänsteplattformar och nät, TV-arkitektur som väcker kundernas förtroende och tillämpningar som kan hantera, koda, lagra, identifiera och visa hybrida multimediala 3D-signaler och -objekt.

- Programvaruteknik, inbyggda system och distribuerade system: Målet är att utveckla ny programvaruteknik, miljöer för utveckling av multifunktionella tjänster samt verktyg för kontroll av komplexa, spridda system för att skapa intelligenta miljöer och för att klara av den förväntade tillväxten och spridningen av tillämpningar och tjänster.

Forskningen skall inriktas på ny teknik för programvaror och system som ger möjlighet till att kombinera, skalanpassa, men också frågor som tillförlitlighet och hållbarhet, samt automatisk anpassning. Den skall även gälla middleware för förvaltning, kontroll och användning av spridda resurser. Verksamhet inriktad på utveckling av ramar för skapandet av olika typer av tjänster samt nya komponentramar skall syfta till ökad tjänstefunktionalitet, inbegripet metainformation samt byggblockens semantik och taxonomi. Nya strategier, algoritmer och verktyg för systematisk och noggrann design, prototyputveckling och kontroll av komplexa spridda system kommer att tas upp. Verksamheten kommer bl.a. att omfatta inbyggda system i nätverk, distribuerade sensorsystem, databehandling, lagringsresurser och därmed relaterad kommunikation. Dynamisk resursfördelning kommer att vara ett viktigt inslag liksom kognitiv teknik för generisk igenkänning av föremål och händelser.

iii) Komponenter och mikrosystem

- Mikro-, nano- och optoelektronik: Målet är att minska kostnaderna, öka prestandan och förbättra omkonfigurerbarheten, skalbarheten, anpassningsbarheten och autoanpassningen i mikro-, nano- och optoelekroniska komponenter och inbyggda system på ett chip, sk. systems-on-a-chip.

Forskningen kommer att inriktas på vidareutveckling av CMOS-tekniken för processer och utrustning och förbättring av apparaters funktionalitet, prestanda och funktionsintegration. Den skall beröra alternativ processteknik, apparattyper, material och arkitekturlösningar för att uppfylla de behov som uppstår inom kommunikation och databehandling. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt konstruktioner med låg effekt och där radiofrekvenser och blandsignaler utnyttjas. Verksamhet som berör optiska, optoelektroniska och fotoniska komponenter skall inriktas på verktyg och system för informationsbehandling, kommunikation, omkoppling, lagring, avkänning och bildframställning. Forskningen om elektronbaserade nanokomponenter, men även molekylärelektroniska anordningar, skall inriktas på sådana som lovar omfattande funktionalitet och har en god integrerings- och masstillverkningspotential.

- Mikro- och nanoteknik, mikrosystem och displayer: Målet är att öka kostnadseffektiviteten, prestandan och funktionaliteten hos delsystem och mikrosystem och att öka deras integrationsgrad och miniatyrisering för att förbättra gränssnitten med omgivningen och med nätkopplade tjänster och system.

Forskningen skall inriktas på nya tillämpningar och funktioner som utnyttjar tvärvetenskapliga samspel (mellan exempelvis elektronik, mekanik, kemi, biologi osv.) i kombination med tillämpning av mikro- och nano-strukturer och nya material. Målet är att utveckla innovativa, kostnadseffektiva och tillförlitliga mikrosystem och omkonfigurerbara miniatyriserade delsystemmoduler. Verksamheten skall också inriktas på displayer till lägre pris och med stort informationsinnehåll och hög upplösning, samt avancerade sensorer, inbegripet optiska och biometriska sensorer till lågt pris och haptiska tillämpningar. Verksamheten som rör nano-tillämpningar och -system kommer att inriktas på utnyttjandet av grundläggande fenomen, processer och strukturer som utlovar nyartad eller förbättrad avkänning samt på förbättrad funktionalitet och på integrering och tillverkning av sådana tillämpningar och system.

iv) Teknik för kunskapshantering och intelligenta gränssnitt

Målet är att öka IST-tillämpningarnas och -tjänsternas användbarhet och ge bättre tillgång till den kunskap de kan förmedla, i syfte att bidra till att de används och sprids mer allmänt.

- Kunskapsteknik och digitalt innehåll: Målet är att tillhandahålla automatiserade lösningar för skapande och organisation av utrymmen för virtuell kunskap (t.ex. kollektiva minnen) och på så sätt stimulera radikalt nya innehålls- och mediatjänster och -tillämpningar.

Verksamheten skall inriktas på teknik som stöder införskaffande, utformning, navigering, nerladdning, återgivning och visualisering samt tolkning och spridning av kunskap. Dessa funktioner skall integreras i nya semantikbaserade och kontextmedvetna system, inbegripet kognitiva och agentbaserade verktyg. Verksamheten kommer att inriktas på utvidgningsbara kunskapsresurser och ontologi i syfte att underlätta driftskompatibilitet mellan tjänster och lägga grunden för nästa generations semantiska nättillämpningar. Dessutom skall forskningen beröra teknik som stöder formgivning, skapande, förvaltning och publicering av multimedieinnehåll via fasta och mobila nät och tillämpningar, och med förmåga att anpassa sig själva till användarnas förväntningar. Målet är att främja inrättandet av rika, interaktiva innehåll för personanpassad distribution och avancerade och säkra medie- och underhållningstillämpningar.

- Intelligenta gränssnitt och ytor: Målet är att tillhandahålla effektivare metoder för att komma åt allmän information, samt enklare och naturligare metoder för att interagera med den kunskap och information som omger oss.

Forskningen skall inriktas på naturliga, anpassningsbara och multisensoriella gränssnitt och interaktiva ytor för en omgivning som är medveten om vår närvaro, vår personlighet och våra behov, och som kan reagera intelligent på tal, åtbörder eller andra sinnen. Målet är att dölja teknikens komplexitet genom att främja ett skarvlöst samspel mellan människor, mellan människa och apparatur, virtuella och materiella föremål, samt den kunskap de kan förmedla inom en rad olika miljöer. Detta omfattar även forskning om virtuell och förhöjd verklighet.

Verksamheten skall även beröra teknik för flerspråkig och mångkulturell tillgång och kommunikation som stöder snabbt och billigt tillhandahållande av interaktiva, informationsrika tjänster som motsvarar de personliga, yrkes- och handelsrelaterade krav som de olika medlemmarna i språkligt och kulturellt mångfacetterade samhällen kan ha.

IST - framtida och ny teknik: syftet är att hjälpa fram nya områden och samfund beträffande IST-relaterad forskning och teknik. Vissa av dessa kommer att bli av strategisk betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i framtiden och bidra till den huvudsakliga IST-verksamheten. För att kunna vara öppen inför nya idéer och se till att det finns en kritisk massa av forskning där det krävs en strategisk inriktning samt en skarvlös täckning av den nyaste tekniken för informationssamhället kommer två kompletterande metoder att användas - en receptiv och öppen, och en proaktiv.

1.1.3 Nanoteknik och nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material och nya produktionsprocesser och produktionsanordningar

Övergången till kunskapssamhället och införandet av hållbar utveckling kräver nya produktionsparadigmer och nya koncept för produkter och tjänster. Den europeiska tillverkningsindustrin måste övergå från resursbaserade till kunskapsbaserade mer miljövänliga metoder, från kvantitet till kvalitet, från massproducerade engångsprodukter till skräddarsydda, återanvändbara produkter och tjänster som kan uppgraderas. Detta innebär en övergång från materiella och konkreta till immateriella produkter, processer och tjänster.

Sådana förändringar innebär en radikal omstrukturering av de industriella strukturerna och kräver fler innovativa företag med nätverksförmåga och som behärskar ny hybridteknik som kombinerar nanoteknik, materialkunskap, teknik, informationsteknik samt bio- och miljövetenskap. Detta förutsätter dessutom ett intensivt samarbete över de traditionella vetenskapliga ämnesgränserna. Den senaste industriella utvecklingen omfattar även ett nära samspel mellan teknik och organisation, eftersom båda dessa områden är starkt beroende av nytt kunnande och kompetens.

Framgångsrika tekniska lösningar måste sökas i allt tidigare led i utvecklings- och produktionsprocessen. Nya material och nanoteknik spelar en avgörande roll i detta avseende, främst som innovationskatalysatorer. Detta innebär att tyngdpunkten i gemenskapens forskningsverksamhet måste flyttas från kortsiktiga till mer långsiktiga åtgärder, och att innovation måste utvecklas från att ske via stegvis förändring till att bygga på nya genombrottsstrategier Gemenskapsforskningen kommer att ha stora fördelar av den internationella dimensionen.

Forskningsprioriteringar

i) Nanoteknik och nanovetenskap

Nanoteknik utgör en ny ansats när det gäller materialvetenskap och -teknik. Europa har en stark position inom nanovetenskapen, men detta måste omsättas i konkreta konkurrensfördelar för den europeiska industrin. Målet är dubbelt: dels gäller det att främja inrättandet av en FoTU-intensiv europeisk industri inom nanotekniksektorn, och dels måste man bidra till att nanotekniken tillämpas i befintliga industrisektorer. Forskningsverksamheten må vara långsiktig och innebära stora risker, men måste vara inriktad på industriella tillämpningar. Industriföretag och små och medelstora företag, inklusive nystartade företag, kommer aktivt att uppmuntras bland annat genom att främja nära samarbete mellan universitet och näringsliv inom ramen för konsortier som genomför omfattande projekt med stor genomslagskraft.

- Tvärvetenskaplig, långsiktig forskning för att öka kunskapen om olika fenomen, samt processtyrning och utveckling av forskningsverktyg: Målet är att utvidga den generiska kunskapsbasen för tillämpningsinriktad nanovetenskap och nanoteknik, och att utveckla avancerade forskningsverktyg och -tekniker.

Forskningen skall inriktas på följande: fenomen i molekylär- och mesoskopisk skala, självorganiserande material och strukturer, molekyl- och biomolekylmekanismer och -motorer, ämnesövergripande och nya ansatser för att integrera utvecklingar i fråga om oorganiska, organiska och biologiska material och processer.

- Nanobioteknik: Målet är att främja forskningen om integrering av biologiska och icke-biologiska enheter i syfte att skapa nya möjligheter för ett stort antal tillämpningar, exempelvis bearbetning och medicinska och miljörelaterade analyssystem.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: laboratorier i chipform, gränssnitt till biologiska enheter, ytmodifierade nanopartiklar, avancerad medicinering och andra områden där nanosystem eller nanoelektronik kan integreras med biologiska enheter, bearbetning, hantering och spårning av biologiska molekyler eller komplex, elektronisk spårning av biologiska enheter, mikroflödeskunskap, främjande och kontroll av cellers tillväxt i substrat.

- Konstruktionsteknik på nanonivå för framställning av material och komponenter: Målet är att utveckla material med nya funktionella och strukturella egenskaper och överlägsen prestanda genom att kontrollera deras nanostruktur. Hit hör även teknik för tillverkning och bearbetning av sådana material.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: nanostrukturerade legeringar och kompositer, avancerade funktionella polymermaterial och nanostrukturerade funktionella material.

- Utveckling av teknik och instrument för kontroll och styrning: Målet är att utveckla nästa generation av instrumentering för analys och tillverkning i nanoskala. Som riktmärke gäller en storlek eller upplösning på 10 nm.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: en rad olika avancerade tekniker för tillverkning i nanoskala (litografi- eller mikroskopibaserade tekniker), banbrytande teknik, metoder eller instrument som utnyttjar materiens självmonterande egenskaper och leder till utveckling av maskiner i nanoskala.

- Tillämpningar inom områden som hälsa, kemi, energi, optik och miljö: Målet är att främja nanoteknikens potential för banbrytande tillämpningar genom att integrera forskningsutvecklingar i material och tekniska tillämpningar i industrisammanhanget.

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: datoriserad modellering, avancerad produktionsteknik, utveckling av innovativa material med förbättrade egenskaper.

ii) Kunskapsbaserade multifunktionella material

Nya material med stort kunskapsinnehåll och nya funktioner samt bättre prestanda är av avgörande betydelse för innovation i fråga om teknik, tillämpningar och system, och främjar hållbar utveckling och konkurrenskraft i sektorer som transport, energi, medicin, elektronik och konstruktion. För att säkra Europas starka position på de nya teknikmarknaderna, som förväntas växa med en till två tiopotenser inom det kommande årtiondet, måste de olika aktörerna mobiliseras genom avancerat samarbete inom FoTU, exempelvis högriskforskning och med hjälp av samordning mellan materialforskning och industritillämpningar.

- Utveckling av grundläggande kunskaper: Målet är att med hjälp av verktyg för experiment, och modellering samt teoretiska hjälpmedel få bättre kunskap om komplexa fysisk-kemiska och biologiska fenomen som berör hantering och bearbetning av intelligenta material. Detta kommer att lägga grunden för syntetisering av större, komplexa eller självmonterande strukturer med fastställda fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaper.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: långsiktiga, tvärvetenskapliga åtgärder med hög industriell risk, i syfte att konstruera och utveckla nya strukturer med fastställda egenskaper, utveckling av supra- och makromolekylteknik med särskild inriktning på syntetisering, utnyttjande och potentiell användning av nya högkomplexa molekyler och deras föreningar.

- Teknik som berör framställning, omvandling och bearbetning av kunskapsbaserade multifunktionella material och biomaterial: Målet är en hållbar produktion av nya, "smarta" material med skräddarsydda egenskaper som kan tillämpas vid konstruktion av makrostrukturer. Dessa nya material, som kan tjänstgöra i sektorövergripande tillämpningar bör omfatta inbyggda egenskaper som kan utnyttjas i specificerade situationer, men även förbättrade inre egenskaper eller ytfunktioner som främjar högre prestanda.

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: nya material, och självreparerande material, sektorsöverskridande teknik samt ytforskning och -teknik.

- Teknologiskt stöd till materialutveckling: Målet är att överbrygga klyftan mellan kunskapsproduktion och kunskapsanvändning och på så sätt råda bot på det europeiska näringslivets svagheter i fråga om integration av material och tillverkning. Detta kan uppnås genom utveckling av nya verktyg som möjliggör tillverkning av nya material i en miljö som präglas av hållbar konkurrenskraft.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: de inneboende aspekterna av att förbättra materialens design och bearbetning, samt verktygen för detta, provning, validering och skalökning, integration av livscykelsaspekter, åldrande, biokompatibilitet och miljöeffektivitet.

iii) Nya tillverkningsmetoder och produktionsanordningar

Nya, flexiblare, mer integrerade, säkra och rena tillverkningskoncept kommer att kräva banbrytande organisatorisk och teknisk utveckling till stöd för nya produkter, processer och tjänster, som samtidigt leder till minskade (interna och externa) kostnader. Målet är att förse framtidens industrisystem med de verktyg som behövs för en effektiv livscykel, dvs. hållbar konstruktion, produktion, användning och återvinning, men även lämpliga organisationsmodeller och förbättrad kunskapshantering.

- Utveckling av nya processer och flexibla och intelligenta produktionssystem: Målet är att främja industrins övergång till en mer kunskapsbaserad organisation av tillverkning och system, och att få den att se tillverkningen ur ett helhetsperspektiv som inte bara omfattar hård- och mjukvaran, utan även människorna och det sätt på vilka dessa lär sig och delar med sig av kunskap.

Forskningsverksamheten kommer främst att inriktas på följande: innovativa, tillförlitliga, smarta och kostnadseffektiva tillverkningsprocesser och -system, samt deras integration i framtidens fabrik: integration av hybridteknik utgående från nya material och deras bearbetning, mikrosystem och automatisering, tillverkningsutrustning med hög precision samt integration av informations- och kommunikationsteknik, sensor- och styrteknik samt innovativ robotteknik.

- Systemforskning och riskhantering: Målet är att bidra till ökad hållbarhet för industriella system och till en betydande och mätbar minskning i deras miljö- och hälsoeffekter, bland annat med hjälp av nya industriella ansatser och genom bättre resurseffektivitet och minskad förbrukning av primära tillgångar .

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: utveckling av nya tillämpningar och system för ren och säker produktion, icke-förorenande hantering av avfall och minskning av riskerna vid produktion och tillverkning, inbegripet bioprocesser, utvidgning av företagens produktansvar och ansvar för förbrukning och hantering av industriavfall, undersökning av samspelet mellan produktion, användning och förbrukning samt de socioekonomiska följderna av detta.

- Bästa möjliga livscykelprestanda för industrins system, produkter och tjänster: Produkter och produktionsmetoder måste i allt större utsträckning inriktas på livscykel- och tjänsteaspekter, samtidigt som de måste bli intelligenta, kostnadseffektiva, säkra och rena. Den stora utmaningen är därför att utveckla nya industrikoncept och metoder som beaktar hela produktens livscykel, vilket måste leda till nya produkter, nyskapande inom organisationen och effektiv informationshantering och omvandling av information till användbar kunskap inom värdekedjan.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: innovativa system för produkter och tjänster som leder till bästa möjliga kedja för förloppet från konstruktion via tillverkning och underhåll till bortskaffande genom utveckling och användning av hybridteknik och nya organisationsstrukturer

Forskningsverksamheten inom detta prioriterade temaområde omfattar grundforskning vid frontlinjen om frågor som är direkt relaterade till ett eller flera ämnen inom temaområdet. Två kompletterande metoder skall användas - en receptiv och öppen, och en proaktiv.

1.1.4 Flyg- och rymdteknik

Under de senaste årtiondena har Europas betydande tekniska och industriella kapacitet inom flyg- och rymdteknik och rymdtillämpningar lett till ett stort antal olika bidrag till ökad livskvalitet för befolkningen och utveckling och tillväxt av ekonomin, även för länder utanför Europa. De ekonomiska fördelarna består i högkvalificerad arbetskraft och ett balanserat handelsöverskott, och detta kan få stora effekter i form av ökad konkurrenskraft i andra sektorer i näringslivet.

Även om flyg- och rymdteknik är skilda ämnesområden så har de mycket gemensamt: de kräver mycket stora FoTU-insatser med långa utvecklingstider och stora investeringar. Hård konkurrens, strategiska aspekter och allt strängare miljöregler gör att man hela tiden måste försöka öka den tekniska sakkunskapen genom att konsolidera och koncentrera FoTU-insatserna så att de bättre kan uppfylla samhällets behov.

Flygteknikforskningen skall planeras utgående från en strategisk forskningsagenda som överenskommits av alla berörda parter på europeisk nivå i samband med det nya konsultativa rådet för flygteknisk forskning i Europa, som också skall fungera som planeringsbas för nationella program. Detta skall få till följd att de nationella insatserna och gemenskapens verksamhet inom detta område bättre kompletterar varandra och att samarbetet byggs ut. Den europeiska strategin för rymden kommer att fungera som referens för planeringen av rymdforskning med målet att samla de viktigaste berörda parterna i projekt av gemensamt intresse, och att knyta nära kontakter till FoTU-verksamhet som genomförs av andra parter, t.ex. rymdorganisationer, Eurocontrol och näringslivet. Dessutom skall man tillämpa relevanta artiklar i fördraget för att på lämpligt sätt stöda sådana initiativ.

Forskningsprioriteringar

i) Flygteknik

I rapporten "Vision 2020", som sammanställts av ledande aktörer inom denna sektor av gemenskapens näringsliv, betonas vikten av att samla gemenskapens och medlemsstaternas forskningsinsatser kring en gemensam vision och en strategisk forskningsdagordning. Därför kommer forskningsverksamheten att inriktas på följande fyra huvudfrågor. Verksamheten skall omfatta kommersiella luftfarkoster för transportändamål, inbegripet system och komponenter för dessa, men också element till trafikledning ombord och på marken.

- Ökad konkurrenskraft: Målet är att ge tillverkningsindustrins tre sektorer (skrov, motorer och utrustning) möjlighet att öka sin konkurrenskraft genom att minska utvecklingskostnaderna och de direkta driftskostnaderna för luftfarkoster med 20 % på kort sikt och med 50 % på längre sikt, och att öka passagerarnas komfort.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: integrerade system och processer för design i syfte att förverkliga konceptet med vitt förgrenade företag med anläggningar på flera håll samt för intelligentare produktionsteknik, nya luftfarkostkonfigurationer, avancerad aerodynamik, avancerade material och strukturer, avancerad motorteknik, avancerade mekaniska, elektriska och hydrauliska system, bättre miljöförhållanden i kabinen och tillämpning av multimedietjänster för att öka passagerarnas komfort.

- Att lindra miljöeffekterna vad gäller utsläpp och buller : Vad gäller utsläpp är målet att uppfylla Kyoto-åtagandena och att kompensera för den framtida ökningen av lufttransporter genom att minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen med 50 % på lång sikt, och kväveoxidutsläppen med 20 % på kort och med 80 % på lång sikt. Vad gäller buller är målet att minska störningarna utanför flygplatsområdena med mellan 4 och 5 dB på kort sikt och med 10 dB på lång sikt.

Verksamheten skall inriktas på förbrännings- och framdrivningssystem, motorteknik samt tillhörande styrsystem med låga utsläppsvärden, aerodynamiska koncept med lågt luftmotstånd, lätta skrovstrukturer och högtemperaturmaterial, men även på förbättrade operationella förfaranden för flyg. Forskningen om buller skall inriktas på följande: teknik för motorer och kraftverk, aeroakustik för minskning av buller från skrovet, avancerade system för bullerkontroll och nya operationella förfaranden för flygledning i närheten av flygplatser.

- Förbättrad säkerhet för luftfarkoster: Målet är att uppnå en halvering av olycksstatistiken på kort sikt och att minska den till en femtedel på längre sikt, i syfte att kompensera för det ökande antalet flygningar.

Vad beträffar förebyggande säkerhetsåtgärder kommer forskningen att inriktas på följande: granskning av systemomfattande säkerhetsmodeller, förbättrade feltoleranta system och cockpitkonstruktion som utgår från människan och ger flygpersonalen möjlighet att på ett kontrollerbart sätt hålla sig informerade om uppkommande situationer. Forskning om lindring av olyckor skall inriktas på förbättrade material och strukturer, men också avancerade säkerhetssystem.

- Ökad driftskapacitet och förbättrad säkerhet för lufttransportsystemet: Målet är att förbättra utnyttjandet av luftrummet och av flygplatserna och på så sätt minska flygförseningarna med hjälp av ett skarvlöst, integrerat europeiskt trafikledningssystem, som skulle innebära att upprättandet av ett europeiskt luftrum underlättades.

Forskningen skall inriktas på automatiseringshjälpmedel ombord och på marken, kommunikations-, navigations- och övervakningssystem samt förfaranden vid flygning som möjliggör införandet av Free Flight-konceptet i det framtida europeiska ATM-systemet.

ii) Rymdteknik

Målet är att bidra till genomförandet av den europeiska strategin för rymden, bland annat genom att i samverkan med ESA och medlemsstaterna inrikta verksamheten på ett litet antal gemensamma åtgärder av gemensamt intresse. Särskild vikt skall läggas på verksamhet som kompletterar rymdorganisationernas insatser (integration av mark- och rymdsystem och -tjänster samt demonstration av heltäckande tjänster). Hit hör följande verksamhetsområden:

- Galileo: det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo, som utvecklats i nära samarbete med Europeiska rymdorganisationen, kommer att vara klart för drift till år 2008. Tillämpningar av denna infrastruktur kommer att beröra en mängd verksamhetsområden i det europeiska samhället. Tillgången till tjänster för exakt navigation och tidmätning kommer att få stora konsekvenser inom många områden.

Det är viktigt att utveckla den sakkunskap och kunskap som krävs i Europa, så att denna nya teknik kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: utveckling av sektorövergripande koncept, system och verktyg, användarutrustning (även mottagare) som bygger på tillhandahållande av tjänster för exakt navigering och tidmätning, spridning av avancerade, samordnade och skarvlösa tjänster av hög kvalitet inom alla miljöer (tätorter, inomhus och utomhus, på land, till sjöss, i luften osv.), i samverkan med tillhandahållandet av andra tjänster (telekommunikation, övervakning, observation osv.).

- GMES: Målet är att främja utvecklingen av satellitbaserade informationstjänster genom utveckling av teknik som överbryggar klyftan mellan tillgång och efterfrågan samt att bygga ut den europeiska kapaciteten på området för global övervakning av miljö och säkerhet.

Forskningen skall inriktas på följande: sensorer, data och informationsmodeller som utvecklats i Europa eller på annat håll, samt utveckling av prototyper för operationella tjänster som motsvarar specifika typer av efterfrågan (exempelvis global miljö, markanvändning, ökenspridning, katastrofhantering). Forskningen, även sådan som rör datainsamling eller sammanfogande och kvalificering av modeller som kombinerar rymd- och markdata i ett integrerat operationellt informationssystem, skall bygga på befintliga satellitdata, exempelvis från Envisat, framtida EarthWatch-projekt eller andra system.

- Satellitbaserad telekommunikation: Syftet är att integrera denna med mer allmänna telekommunikationssystem, t.ex. markbaserade system [19].

[19] Med tanke på kopplingen mellan kommunikationssatelliter och markbaserad teknik kommer tillhörande aktiviteter att läggas fram inom ramen för de berörda åtgärderna inom det prioriterade tematiska området Informationssamhällets teknik.

Forskningsverksamheten inom detta prioriterade temaområde omfattar grundforskning vid frontlinjen om frågor som är direkt relaterade till ett eller flera ämnen inom temaområdet. Två kompletterande metoder skall användas - en receptiv och öppen, och en proaktiv.

1.1.5 Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet .

Detta prioriterade tematiska område syftar till att främja den europeiska befolkningens hälsa och välbefinnande genom att bidra till ökad kunskap om vilka effekter föda och miljöfaktorer har för människors hälsa, och genom att förse människorna med säkra och sunda livsmedel av hög kvalitet, bland annat från havsbruk, med hjälp av integrerade produktionssystem med ursprung inom fiske, vattenbruk och jordbruk, som kontrolleras i alla led. Genom att ge det klassiska konceptet "från gård till gaffel" en ny vändning vill detta prioriterade tematiska område bidra till att konsumentskydd läggs till grund för all utveckling av nya och säkrare livsmedels- och fodertillverkningskedjor, dvs. "från gaffel till gård". I det sammanhanget skall man använda sig av de verktyg som finns inom biotekniken och ta hänsyn till de nyaste rönen inom genforskningen.

Detta slutanvändarinriktade tillvägagångssätt speglas i de sju specifika forskningsmål som fastställts. Integrerade forskningsansatser som omfattar flera specifika mål. Med tanke på att större delen av livsmedelssektorn utgörs av små företag kommer verksamhetens framgång att bero på hur väl man lyckas anpassa kunskap och förfaranden till dessa företags särskilda situation.

Forskningsprioriteringar

- Epidemiologin bakom kostrelaterade sjukdomar och allergier. Målet är att undersöka de komplexa sambanden mellan kost och metabolism, immunsystem, genetisk bakgrund och miljöfaktorer i syfte att identifiera viktiga riskfaktorer och utveckla gemensamma europeiska databaser.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: epidemiologiska undersökningar av hälsoeffekterna av diet, kost och levnadsvanor för konsumenter och specifika befolkningsgrupper som till exempel barn, och på förebyggande respektive utveckling av specifika sjukdomar, allergier och åkommor, metoder och modeller för mätning och analys av livsmedels sammansättning och kostintag, riskbedömning, epidemiologi och intervention, samt undersökning av vilken inverkan genetiska variationer har, med hjälp av funktionsgenomik.

- Kostens inverkan på hälsan: Målet är att tillhandahålla den vetenskapliga grunden för att förbättra hälsan genom kostval och att utveckla nya, hälsofrämjande livsmedel, bl.a. med tanke på nya produkter, produkter från ekologiskt jordbruk, mervärdesmat, produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer samt sådana som bygger på den senaste bioteknikutvecklingen, med hjälp av bättre kunskap om livsmedelsmetabolism och genom att utnyttja de möjligheter som redan nu erbjuds inom proteomik och bioteknik.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: de allmänna sambanden mellan kost och hälsa, livsmedelsingredienser, patogeners inverkan, inverkan på hälsan av kemiska föroreningar och nya smittämnen av priontyp, förebyggande av sjukdomar, näringsbehov och interventionsstrategier som syftar till att främja hälsan, faktorer som påverkar konsumenternas inställning till livsmedel och livsmedelsproduktion, hälsofrämjande livsmedels egenskaper, metoder för bedömning av risker och fördelar med näringsämnen och bioaktiva ämnen, olika befolkningsgruppers särskilda egenskaper, t.ex. de äldres och barnens situation.

- Förfaranden för "spårbarhet" under hela produktionskedjan: Målet är att bygga ut den vetenskapliga och tekniska basen för att möjliggöra fullständig spårbarhet, till exempel genetiskt modifierade organismer, däribland sådana som bygger på den senaste utvecklingen inom biotekniken från råvarans ursprung till inhandlade livsmedelsprodukter och på så sätt öka konsumenternas förtroende för livsmedelsutbudet.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: utveckling, provning och harmonisering av teknik och metodik för fullständig spårbarhet genom hela livsmedelskedjan, skalökning, genomförande och provning av metoder i hela livsmedelskedjor, äkthetsintyg, korrekt märkning, tillämpning av HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) under hela livsmedelskedjan.

- Metoder för att analysera, upptäcka och kontrollera kemiska föroreningar och patogena mikroorganismer (virus, bakterier, parasiter och nya typer av smittämnen av priontyp): Målet är att bidra till utveckling, förbättring, validering och harmonisering av tillförlitliga och kostnadseffektiva metoder för provtagning och mätning av kemiska föroreningar och befintliga eller nya patogena mikroorganismer (t.ex. virus, bakterier, jäst, svampparasiter och nya typer av smittämnen av priontyp, inbegripet utarbetande av metoder för ante-mortem-diagnos av BSE och scrapie) för att kunna kontrollera säkerheten i livsmedels- och foderförsörjningen, och garantera korrekta uppgifter för riskanalys.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: metoder och normer för analys och spårning av livsmedelsburna patogener och kemiska föroreningar, inbegripet standardförberedande aspekter, modellering och tillvägagångssätt för att förbättra befintliga strategier för förebyggande och kontroll, provtagning för spårning och geografisk kartläggning av prioner, prioners överföring och livslängd,

- Säkrare och miljövänliga tillverkningsmetoder och sundare livsmedel: Målet är att utveckla jordbrukssystem med lägre insats (jord- och vattenbruk) baserade på integrerade produktionssystem, resurssnålare metoder, även ekologiskt jordbruk, samt användning av växt- och djurforskning samt bioteknik och förbättrade omvandlingsprocesser i syfte att producera säkrare sundare, näringsrika, funktionella och varierade livsmedel och djurfoder och förbättra dessas kvalitet med hjälp av innovativ teknik.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: utveckling av bättre integrerade produktionssystem, resurssnålare jordbruksmetoder, ekologiskt jordbruk och GMO-baserad produktion samt metoder för bearbetning och distribution och innovativa tekniker för säkrare och näringsrikare livsmedel och foder av högre kvalitet, enskild och jämförande bedömning av säkerhets-, kvalitets-, miljö- och konkurrensaspekter på olika produktionsmetoder och livsmedel, förbättrad djurhållning, avfallshantering och djuromsorg från gård till slakteri, tillämpning av djur- och växtforskning samt bioteknik, inbegripet genforskning, för utveckling av råvaror av högre kvalitet och näringsrika livsmedel.

- Konsekvenser för människors hälsa av djurfoder och användande av biprodukter av olika slag i djurfoder: Målet är att förbättra kunskapen om djurfoders roll, även produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer och användning av biprodukter av olika ursprung i djurfoder, i livsmedelssäkerheten, minska användningen av olämpliga råvaror och utveckla alternativa, nya djurfoderkällor.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: epidemiologiska undersökningar av djurfoderrelaterade, foderburna sjukdomar, vilken inverkan råvaror (inbegripet avfalls- och biprodukter av olika ursprung) samt bearbetningsmetoder, tillsatser och veterinärläkemedel som används i djurfoder har på djurs och människors hälsa, förbättrad avfallshantering i syfte att garantera att vissa specifika högriskämnen och förbjudna material inte hamnar i foderkedjan, nya källor för protein, fett och energi, som ersättning för kött- och benmjöl, för bästa möjliga tillväxt, förökningspotential och livsmedelsproduktkvalitet.

- Miljöriskers inverkan på hälsan: Målet är att fastställa vilka miljöfaktorer som är skadliga för hälsan, och att öka kunskapen om de berörda mekanismerna och om hur man kan förebygga eller minska dessa effekter och risker.

a) Risker som är kopplade till livsmedelskedjan (kemiska, biologiska och fysikaliska).

b) Kombinerad exponering för godkända ämnen, inbegripet konsekvenser av lokala miljökatastrofer och föroreningar för livsmedelssäkerheten, med betoning på kumulativa risker, smittvägar till människan, konsekvenser på lång sikt och exponering för låga doser samt påverkan på särskilt utsatta grupper, i synnerhet barn.

- Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: Identifiering av orsaker (inbegripet föroreningar) och fysiologiska mekanismer som ligger bakom miljö- och livsmedelsrelaterade miljöfaror, och ökad kunskap om exponeringsvägar, beräkning av kumulativ, lågdoserad och kombinerad exponering, samt effekter på lång sikt. Dessutom definition och skydd av särskilt känsliga grupper, miljöfaktorer och -mekanismer som medverkar till det ökande antalet allergier, inverkan av ämnen som stör endokrina organ, kronisk kemisk förorening och kombinerade miljöexponeringar, överföring av vattenrelaterade sjukdomar (parasiter, virus, bakterier osv.).

Forskningsverksamheten inom detta prioriterade temaområde omfattar grundforskning vid frontlinjen om frågor som är direkt relaterade till ett eller flera ämnen inom temaområdet. Två kompletterande metoder skall användas - en receptiv och öppen, och en proaktiv.

1.1.6 Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem

I fördraget fastställs att hållbar utveckling skall vara ett centralt mål för Europeiska gemenskapens verksamhet, vilket betonades under Europeiska rådet i Göteborg. Globala förändringar , tryggad energiförsörjning, hållbara transporter, hållbar förvaltning av Europas naturresurser och dessa områdens samband med mänsklig verksamhet skall i detta sammanhang läggas till grund för detta prioriterade temaområde för forskning. Målet med åtgärderna inom detta prioriterade tematiska område är att stärka den vetenskapliga och tekniska kapacitet som gemenskapen behöver för att kunna få till stånd en hållbar utvecklingsmodell på lång och kort sikt som omfattar miljörelaterade, ekonomiska och sociala aspekter, och kunna bidra på ett betydelsefullt sätt till det arbete som görs internationellt för att lindra eller till och med vända den aktuella tendensen, för att förstå och hantera globala förändringar och kunna bevara balansen i ekosystemen.

1.1.6.1 Hållbara energisystem

De strategiska målen berör minskning av utsläppen av växthusgaser och föroreningar, säkrad energiförsörjning, ökad användning av förnybar energi samt strävan efter ökad konkurrenskraft för gemenskapens industri. För att uppnå dessa mål på kort sikt krävs omfattande forskningsinsatser som uppmuntrar användningen av teknik som håller på att utvecklas, och som främjar förändrade efterfråge- och konsumtionsmönster i fråga om energi genom att förbättra energieffektiviteten och integrera förnybar energi i energisystemet. . Införandet av hållbar utveckling på lång sikt kräver också omfattande FoTU-insatser i syfte att garantera att energi och förnybara energikällor, nya energibärare och ny teknologi som till exempel väte och bränsleceller som i sig utgör en ren energikälla blir tillgängliga på ekonomiskt attraktiva villkor och att övervinna de potentiella hindren för deras införande.

Forskningsprioriteringar

i) Forskningsverksamhet med inverkan på kort och medellång sikt

Gemenskapens FoTU-verksamhet hör till de viktigaste instrumenten för att främja genomförandet av nya bestämmelser på energiområdet och på ett avgörande sätt påverka dagens ohållbara utvecklingsmönster, som präglas av växande beroende av import av fossila bränslen, ständigt ökande energibehov, allt fler trafikstockningar i transportsystemet och ökande koldioxidutsläpp. FoTU-verksamheten kan erbjuda nya tekniska lösningar som kan påverka konsumenternas och användarnas beteende, särskilt i stadsmiljö .

Målet är att få ut tekniska lösningar på marknaden så fort som möjligt genom demonstrationsåtgärder och andra forskningsåtgärder inriktade på marknaden och som omfattar pilotmiljöer för konsumenter och användare och där tekniska, organisatoriska, institutionella, finansiella och samhällsrelaterade aspekter beaktas.

- Ren energi, särskilt förnybara energikällor och deras integrering i energisystemet inbegripet förvaring, distribution och användning

Syftet är att föra ut förbättrad teknik för förnybar energi på marknaden och att integrera förnybar energi i nät och distributionskedjor genom att t.ex. stödja sådana aktörer som engagerat sig för "hållbara samhällen" där en stor del av energiförsörjningen utgörs av förnybar energi. I samband med sådana åtgärder kommer man att använda förbättrade tekniska och/eller socioekonomiska metoder för "grön el", värme eller biobränslen och integreringen av dessa i distributionsnät för energi eller distributionskedjor, även i kombination med konventionell energidistribution i stor skala.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: öka de viktigaste nya och förnybara energikällornas kostnadseffektivitet, effektivitet och tillförlitlighet, integrera förnybar energi och effektivt samverkande decentraliserade källor med renare konventionell och storskalig generering, validering av nya metoder för förvaring, distribution och användning av energi.

- Energisparande och energieffektivitet, inbegripet det som skall åstadkommas genom användning av förnybara råvaror.

Det övergripande målet är att minska efterfrågan på energi med 18 % till 2010 för att bidra till att EU skall kunna uppfylla sina åtaganden att bekämpa klimatförändringen och trygga energiförsörjningen. Tyngdpunkten i forskningsverksamheten skall framför allt ligga på eko-byggnader för besparing av energi och förbättrad miljö och livskvalitet för de boende. Verksamhet för kombinerad produktion av el, värme och kyla (polygeneration) kommer att bidra till att gemenskapen uppnår målet att fördubbla användningen av kraftvärme för elproduktion i EU, från 9 % till 18 % till 2010, och förbättra effektiviteten i den kombinerade produktionen av el, värme och tjänster för kylning genom användning av ny teknik, som t.ex. bränsleceller och integrering av förnybara energikällor.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: öka sparande och effektivitet, huvudsakligen i stadsmiljö och framför allt i byggnader, genom optimering och validering av nya metoder och tekniker, däribland även kraftvärme och fjärrvärmesystem/system för kylning, möjligheter som erbjuds genom lokal produktion och användning av förnybar energi för en mer effektiv uppvärmning av byggnader.

- Alternativa motorbränslen.

Enligt kommissionens ambitiösa mål skall 20 % av all diesel och bensin ersättas med alternativa bränslen inom vägtransportsektorn före 2020. Syftet är att trygga energiförsörjningen ytterligare genom att minska beroendet av import av flytande kolväten och att ta itu med problemet med utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. Kortsiktig FoTU skall, i enlighet med meddelandet om alternativa bränslen för vägtransport, på kort sikt koncentreras på tre typer av alternativa motorbränslen som har potential att få betydande marknadsandelar - biobränslen, naturgas och väte.

Forskningsverksamheten skall inriktas på följande: integrering av alternativa motorbränslen i transportsystemet, främst i system för ren stadstrafik, kostnadseffektiv och säker produktion, lagring och distribution (inbegripet infrastruktur för bränslepåfyllning) av alternativa motorbränslen, optimal användning av alternativa bränslen i nya koncept för energieffektiva fordon, strategier och verktyg för hantering av omvandlingen av marknaden för alternativa motorbränslen.

ii) Forskningsverksamhet med inverkan på lång sikt

På medellång och längre sikt är målet att utveckla nya och förnybara energikällor och nya energibärare som till exempel väte som är både billiga och rena och låter sig integreras i ett långsiktigt hållbart energiförsörjnings- och efterfrågesammanhang, både för stationära och mobila tillämpningar. En fortsatt användning av fossila bränslen under den närmsta framtiden kräver dessutom kostnadseffektiva lösningar för en minskning av koldioxidutsläppen. Målet är att uppnå ytterligare minskningar av utsläppen av växthusgaser, efter det att Kyotoprotokollets tidsfrist löpt ut år 2010. Framtida storskalig utveckling av sådan teknik kommer att kräva avgörande förbättringar av dess kostnadseffektivitet och andra konkurrensaspekter, i jämförelse med konventionella energikällor, inom ramen för det socioekonomiska och institutionella sammanhang där de utnyttjas.

- Bränsleceller, inbegripet tillämpningar för dessa: bränsleceller utgör en ny teknik, som på längre sikt väntas kunna ersätta stora delar av dagens bränslesystem inom industri, byggnader och vägtransport, tack vare högre effektivitet, lägre föroreningsnivåer och en potential för låga kostnader. Det långsiktiga kostnadsmålet ligger på 50 euro per kW för vägtransport och 300 euro för fasta tillämpningar för långtidsanvändning samt för bränsleceller/elektrolysanläggningar.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: kostnadsminskningar i fråga om tillverkning av bränsleceller och i tillämpningar för byggnader, transport och decentraliserad elproduktion, avancerade material för låg- och högtemperaturbränsleceller för ovan nämnda tillämpningar.

- Ny teknik för energibärare/energitransport och lagring på europeisk nivå, särskilt väte: Syftet är att utveckla nya metoder för en hållbar energiförsörjning på lång sikt där väte och ren el är de huvudsakliga energibärarna. När det gäller H2 måste metoder utvecklas för att användningen skall kunna ske på ett säkert sätt och till motsvarande kostnad som för konventionella bränslen. Beträffande el måste nya decentraliserade och framför allt förnybara energikällor integreras på ett optimalt sätt med sammankopplade europeiska regionala och lokala distributionsnät för att försörjningen skall kunna ske på ett säkert och tillförlitligt sätt och hålla hög kvalitet.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: ren, kostnadseffektiv produktion av väte , , väteinfrastruktur, inbegripet transport, distribution, lagring och användning. När det gäller el kommer tyngdpunkten att ligga på nya metoder för analys, planering, kontroll och övervakning av elförsörjningen och -distributionen, och på teknik för lagring, interaktiv överföring och distributionsnät.

- Nya och avancerade koncept för förnybar energiteknik: Förnybar energiteknik kan på lång sikt utgöra ett stort bidrag till världens och EU:s energiförsörjning. Tyngdpunkten kommer att ligga på teknik med viktig framtida energipotential som kräver forskningsinsatser på lång sikt, med hjälp av åtgärder som framför allt har ett stort europeiskt mervärde, för att övervinna det stora hinder som de höga investeringskostnaderna utgör.och göra denna teknik konkurrenskraftig i förhållande till konventionella bränslen.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: för solcellsteknik: hela produktionskedjan från råvara till solcellsystem samt integrationen av solceller i bostäder och storskaliga solcellsystem för elproduktion i megawatt-skala. För biomassa kommer hinder inom distributionskedjan för biomassa på följande områden att omfattas: produktion, förbränningsteknik, förgasningsteknik för el- och vätgas-/syntesgasproduktion och biobränslen för transport. På andra områden kommer insatsen att, på europeisk nivå, koncentreras på att integrera de särskilda aspekterna av FoTU-verksamheten som kräver långsiktig forskning.

- Avskiljning och deponering av koldioxid i kombination med anläggningar för renare fossila bränslen: Kostnadseffektiv uppsamling och bindning av koldioxid är av avgörande betydelse för att användningen av fossila bränslen skall kunna ingå i ett scenario för hållbar energiförsörjning och på så sätt minska kostnaderna för koldioxiden per ton till omkring 30 euro på medellång sikt och 20 euro på längre sikt för avskiljning på över 90 %.

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: utveckla holistiska synsätt när det gäller att få ner utsläppsnivån från energiomvandlingssystem som bygger på fossila bränslen till nära noll, system för avskiljning av koldioxid till låg kostnad, både före och efter förbränning, samt förbränningsteknik med ökad syrgastillförsel och nya koncept; utveckling av säkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade alternativ för bortskaffande av koldioxid, framför allt i form av geologisk lagring, och undersökningsåtgärder för att utvärdera möjligheterna till kemisk lagring.

1.1.6.2 Hållbara yttransporter

I vitboken "Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden" förutses för Europeiska unionen en ökning av efterfrågan efter transporter med 38 % för gods och 24 % för passagerare fram till år 2010 (mot basåret 1998). De redan i dag hårt belastade transportnäten kommer att behöva absorbera denna extra trafik, och dagens tendenser tyder på att andelen transporter som faller på mindre hållbara transportmedel kommer att öka. I sjätte miljöhandlingsprogrammet betonas behovet av att minska transportsektorns påverkan på miljön. Målet är därför både att försöka bekämpa trafikstockningarna och att bromsa eller vända denna utveckling med avseende på fördelningen mellan olika transportsätt genom att åstadkomma en bättre integrering och omfördelning mellan de olika transportmedlen. På så sätt skall man öka säkerheten, prestandan och effektiviteten, och minska inverkan på miljön maximalt, och se till att ett verkligt hållbart europeiskt transportsystem utvecklas, samtidigt som den europeiska industrins konkurrenskraft med avseende på produktion och drift av transportmedel och -system främjas.

Forskningsprioriteringar

i) Utveckling av miljövänliga transportsystem och transportmedel. Målet är att minska yttransporternas (järnväg, väg, vattenväg) bidrag till utsläppen av koldioxid och andra föroreningar, även buller, samtidigt som fordonens och fartygens säkerhet, komfort, kostnads- och energieffektivitet höjs. Tyngdpunkten kommer att ligga på rena stadstransporter och rationell användning av bilar i städer.

- Ny teknik och nya metoder för all yttransport (väg, järnväg, vattenväg).

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: högeffektiva framdrivningssystem (och komponenter för dessa) med utgångspunkt i alternativa och förnybara bränslen där hänsyn skall tas till infrastrukturen för bränsleförsörjning, utveckling av framdrivningssystem (och komponenter för dessa) med en utsläppsnivå på noll eller nära noll, framför allt sådana där bränsleceller, väteförbränning och infrastrukturen för bränsleförsörjning till bränsleceller integreras i transportsystemet, integrerade koncept för rena stadstransporter och rationell användning av bilar i städer.

- Avancerad konstruktions- och produktionsteknik.

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: "transportspecifik" avancerad konstruktions- och produktionsteknik (framför allt för miljöer för specialtillverkning) för en förbättrad kvalitet, säkerhet, återvinning, bekvämlighet och kostnadseffektivitet hos miljövänliga fordon (bilar och tåg) och fartyg.

ii) Effektivare och konkurrenskraftigare järnvägs- och sjötransporter. Målen är att garantera säker och intelligent passagerar- och godstransport med fokus framför allt på efterfrågan på transporter och omläggning av transportslagen för att göra järnvägs-, sjö- och kombinerade transporter effektivare, samt att öka säkerheten på väg, järnväg och till sjöss och undvika trafikstockningar (särskilt i stadsområden och känsliga områden) genom integrering av innovativ elektronik och programvara för utveckling och drift och med avancerade system för satellitnavigering och telematiklösningar.

- Omfördelning och integrering av olika transportsätt.

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: driftskompatibla transportsystem så att transportnäten skall kunna kopplas samman, framför allt för att det europeiska järnvägssystemet skall kunna bli konkurrenskraftigt och ett europeiskt informationssystemet för sjöfarten skall kunna integreras, tjänster, teknik och system för intermodal transport och avancerad logistik.

- Ökad säkerhet på väg, järnväg och vattenväg, och undvikande av trafikstockningar.

Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: teknik och strategier för att förbättra trafiksäkerheten och säkerheten till sjöss, avancerade system och koncept för samspel mellan människa-fordon, fordon-fordon och fordon-infrastruktur, storskaliga plattformar för integrering och validering av intelligenta transportsystem (t.ex. prissättning av transporter, transport- och trafikledning och information), inbegripet applikationer för satellitnavigering, nya fordonstyper och operativa förfaranden för att öka kapacitet och säkerhet, vilka skall vara miljövänliga (i synnerhet i städer och känsliga områden).

1.1.6.3 Globala förändringar och ekosystem

Globala förändringar omfattar komplexa dynamiska förändringsprocesser i olika tidsperspektiv i jordsystemets fysikaliska, kemiska och biologiska komponenter (t.ex. i atmosfären, i haven och på land), och i synnerhet förändringar som påverkas av mänsklig verksamhet. Målen för detta prioriterade tematiska område är: 1) att förstärka möjligheterna att förstå, spåra och förutsäga globala förändringar och att utveckla strategier för förebyggande, lindring och anpassning , i nära samarbete med berörda internationella forskningsprogram och inom ramen för relevanta konventioner som Kyotoprotokollet och Montrealprotokollet; 2) att bevara ekosystemen samt skydda den biologiska mångfalden, vilket också skulle bidra till en hållbar användning av land- och havsresurser. När det gäller global förändring är strategier för ett integrerat hållbart utnyttjande av jordbrukets och skogens ekosystem särskilt viktiga om dessa ekosystem skall bevaras och de kommer att bidra på ett betydande sätt till en hållbar utveckling av Europa. Dessa mål kan bäst uppnås genom verksamhet som syftar till utveckling av de gemensamma och integrerade förfaranden som krävs för att genomföra en hållbar utveckling, varvid man bör beakta de miljörelaterade, ekonomiska och sociala aspekterna, men också vilken inverkan de globala förändringarna får för alla länder och regioner i världen. Därigenom främjas en konvergens av de europeiska och de nationella forskningsinsatserna så att man bland annat kommer fram till gemensamma definitioner av tröskelvärden för hållbarhet och till gemensamma beräkningsmetoder, samtidigt som internationellt samarbete främjas, syfte att utveckla gemensamma strategier för att ta itu med frågorna kring de globala förändringarna.

Forskningsprioriteringar

- Mekanismer bakom utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar och utsläppens inverkan på klimat, uttunningen av ozonlagret och sänkor (hav, skogar och mark): Målet är att spåra och beskriva globala förändringsprocesser i samband med utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar från alla källor, inbegripet de som härrör från energiförsörjning, transport och jordbruk, förbättra möjligheterna att förutse och bedöma deras globala och regionala inverkan, bedöma möjligheter att lindra effekterna, och ge de europeiska forskarna bättre tillgång till anläggningar och plattformar för forskning kring global förändring.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: kunskap om och mätning av förändringarna i kol- och kvävecyklerna, vilken roll samtliga källor för de olika växthusgaserna och luftföroreningarna, liksom sänkor för dessa ämnen i biosfären spelar, effekterna av dessa på klimatets dynamik och föränderlighet, samt på havens och atmosfärens kemi, och deras samspel, framtida nivåer på ozonskiktet i stratosfären och ultraviolett strålning, förutsägande av globala klimatförändringar och konsekvenser , besläktade fenomen (som El Niño, förändringar av havsnivån och av havsströmmarna), samt strategier för lindring och anpassning.

- Vattnets kretslopp, inbegripet jordrelaterade aspekter: Målet är att förstå mekanismerna bakom, och bedöma inverkan av de globala förändringarna och i synnerhet av klimatförändringarna på vattnets kretslopp, vattenkvaliteten och tillgången till vatten, liksom markfunktioner och jordkvalitet i syfte att tillhandahålla en grund för utvecklingen av förvaltningsinstrument för vattensystem som kan lindra effekterna av dessa förändringar

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: klimatförändringens inverkan på delarna i den hydrologiska cykeln - samspelet mellan land/hav/atmosfär, fördelningen mellan grund- och ytvatten, sötvatten- och våtmarksekosystem, markprocesser samt vattenkvalitet, bedömning av hur känsliga vatten-/jordsystem är för globala förändringar, förvaltningsstrategier och deras inverkan, samt scenarier för efterfrågan efter respektive tillgång till vatten.

- Biologisk mångfald och ekosystem: Målet är att utveckla bättre kunskap om den biologiska mångfalden och om ekosystemens funktion i haven och på land, att förstå och minska inverkan av mänsklig verksamhet på dessa samt garantera hållbar förvaltning av naturresurserna och de terrestra och marina ekosystemen samt skydd av genetiska resurser.

Forskningsverksamheten kommer främst att inriktas på följande: bedömning och förutsägande av förändringar i ekosystemens biologiska mångfald, strukturer, funktioner och dynamik samt systemens potential, med betoning på marina ekosystems funktion, samspelet mellan samhälle, ekonomi, biologisk mångfald och livsmiljöer, integrerad bedömning av de drivkrafter som påverkar hur ekosystemen fungerar och den biologiska mångfalden, och begränsningsalternativ , åtgärder för riskbedömning, förvaltning, bevarande och återställande med avseende på terrestra och marina ekosystem.

- Drivkrafterna bakom ökenspridning och naturkatastrofer: Målet är att förstå mekanismerna bakom ökenspridning och naturkatastrofer inbegripet kopplingarna till klimatförändringen i syfte att förbättra risk- och konsekvensbedömningar och utveckla bättre metoder för stöd till beslutsfattande.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: storskalig, integrerad bedömning av jord-/markförstörelse och ökenspridning i Europa, och tillhörande strategier för förebyggande och lindring, långsiktiga prognoser för hydro-geologiska risker , strategier för övervakning, kartläggning och hantering av naturkatastrofer, förbättrad beredskap inför olyckor, och lindring av dessa.

- Strategier för hållbar markförvaltning, inbegripet kustzoner, jordbruksmark och skogar: Syftet är att bidra till utvecklingen av strategier och verktyg för en hållbar markanvändning, med tonvikt på kustzoner, jordbruksmark och skogar, inbegripet integrerade koncept för användning av jordbruks- och skogsresurser i flera syften samt den integrerade kedjan från skog till virke för att garantera en hållbar utveckling på ekonomisk och social nivå och på miljöområdet.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: utveckling av de verktyg som krävs för en integrerad förvaltning av kustzoner, utvärdering av positiva och negativa externa effekter hos olika produktionssystem inom jord- och skogsbruk, utveckling av strategier för hållbar skogsförvaltning med beaktande av regionala särdrag, strategier/koncept för hållbar förvaltning och användning av jordbruks- och skogsresurser i flera syften, kostnadseffektiviteten hos nya miljövänliga process- och återvinningstekniker inom den integrerade kedjan från skog till virke.

- Operativa prognoser och modelleringar, inbegripet observationssystem för global klimatförändring: Målet är att systematiskt studera olika parametrar i havet, på land och i atmosfären, samt även klimatparametrar i syfte att förbättra prognostiseringen av miljön i haven, på land och i atmosfären, konsolidera långsiktiga observationer för modellering och i synnerhet förutsägelser samt sammanställa gemensamma europeiska databaser och bidra till internationella program.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: observation av parametrar i havet, på land och i atmosfären som är nödvändiga för strategier för forskning om och hantering av den globala förändringen och andra extrema situationer, stora nät för observation/övervakning/prospektering/operativa prognoser/modellering (varvid utvecklingarna i fråga om GMES skall beaktas och den europeiska dimensionen av G3OS skall tillhandahållas).

Kompletterande forskning skall främst inriktas på följande: utveckling av avancerade metoder för riskbedömning och metoder för utvärdering av miljökvalitet, inbegripet relevant prenormativ forskning om mätningar och provning för dessa ändamål.

Forskningsverksamheten inom detta prioriterade temaområde omfattar grundforskning vid frontlinjen om frågor som är direkt relaterade till ett eller flera ämnen inom temaområdet. Två kompletterande metoder skall användas - en receptiv och öppen, och en proaktiv.

1.1.7 Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon fastställdes att övergången till det europeiska kunskapssamhället kommer att påverka många aspekter av befolkningens liv. Det övergripande målet är att tillhandahålla en god kunskapsbas för hanteringen av denna övergång, som kommer att bestämmas av nationella, regionala och lokala strategier, program och åtgärder, men också av enskilda personers, familjers och andra samhällsenheters välöverlagda beslut.

Med tanke på hur komplexa, omfattande och sammanflätade dessa frågor är måste man välja en forskningsansats som grundas på kraftigt ökad forskningsintegration, samarbete mellan ämnen och över ämnesgränserna, samt mobilisering av de europeiska forskarsamfund inom samhällsvetenskap och humaniora som sysslar med denna typ av forskning. Verksamheten skall också syfta till att med hjälp av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning identifiera utmaningar för samhället som kan uppkomma på medellång och lång sikt, och skall garantera att viktiga berörda parter i samhället aktivt deltar i arbetet, och att resultaten av denna forskning sprids till berörda målgrupper. I syfte att främja utvecklingen av jämförande, gränsöverskridande och tvärvetenskaplig forskning och samtidigt bevara den mångfald av forskningsmetoder som präglar Europa, är insamling och analys av verkligt jämförbara data och samordnad utveckling av statistik och kvalitets- och kvantitetsindikatorer bland annat i fråga om det framväxande europeiska kunskapssamhället av avgörande betydelse.

Därför skall lämplig samordning av den samhällsvetenskapliga forskningen och framtidsforskningsansatser ("Foresight") garanteras inom ramen för alla prioriterade områden i de särskilda programmen.

Forskningsprioriteringar

i) Kunskapssamhället och den sociala sammanhållningen

Utvecklingen av det europeiska kunskapssamhället är en klar prioritering för Europeiska gemenskapen. Forskningen syftar till att skapa en grund för den kunskap som krävs för att denna utveckling sker på ett sätt som är förenligt med Europas särskilda situation och strävanden.

- Förbättrad produktion, spridning och användning av kunskap, och dess inverkan på den ekonomiska och sociala utvecklingen: Målet är att bidra till kraftigt ökad förståelse för kunskapens egenskaper och funktioner som offentlig och privat egendom, och att tillhandahålla grunden för utveckling av strategier och beslutsfattande.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: kunskapens egenskaper och funktioner i förhållande till ekonomi och samhälle liksom även för innovation och företagande, samt förändringen av ekonomiska och samhälleliga institutioner, dessutom den dynamik som ligger till grund för produktion, spridning och användning av kunskap, den roll som kodifiering av kunskap spelar samt effekterna av informations- och kommunikationstekniken, och slutligen betydelsen av territoriestrukturer och sociala nät i dessa processer.

- Alternativ och val för utvecklingen av ett kunskapssamhälle : Målet är att utveckla integrerad kunskap om hur det kunskapsbaserade samhället kan främja de samhällsmål för EU som slagits fast vid Europeiska rådets möte i bl.a. Lissabon - hållbar utveckling, social sammanhållning och ökad livskvalitet, varvid hänsyn skall tas till den mångfald av samhällsmodeller som präglar Europa.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: kunskapssamhällets överensstämmelse med de europeiska samhällsmodellerna och behovet att öka livskvaliteten, social och geografisk sammanhållning, könsrollsfrågor och frågor om relationerna mellan olika generationer samt sociala nätverk, följden av förändrade arbets- och sysselsättningsvillkor samt en förändrad arbetsmarknad, tillgång till utbildning och livslångt lärande.

- Olika vägar till kunskapssamhället: Målet är att tillhandahålla jämförande perspektiv över hela Europa och på så sätt lägga en förbättrad grund för utveckling och genomförande av strategier för övergången till kunskapssamhället på nationell och regional nivå.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: globaliseringens konvergenstryck på (kunskaps-)samhället, förutsättningarna för regional variation, utmaningar för Europas samhällen som har att göra med den kulturella mångfalden och det ökande antalet kunskapskällor, medias roll i detta sammanhang.

ii) Medborgarskap, demokrati och nya styrelseformer

Verksamheten skall syfta till identifiering av de viktigaste faktorerna bakom förändrade styrelseformer, i synnerhet i samband med ökad integration och globalisering och ur historie- och kulturarvsperspektiv, samt följderna av dessa förändringar och möjligheter att uppnå förbättrade demokratiska styrelseformer, lösa konflikter, skydda de mänskliga rättigheterna och ta hänsyn till kulturell mångfald och skillnader i identitet.

- Följderna av den europeiska integrationen och utvidgningen för styrelseformer och den enskilde medborgaren: Målet är att undersöka de viktigaste sambanden mellan den europeiska integrationsprocessen och utvidgningen, men även frågor som rör demokrati, institutionella strukturer och den enskildes välbefinnande.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: sambanden mellan integration, utvidgning och institutionella förändringar och dessa sambands historiska utveckling och med ett jämförande perspektiv, följderna av förändringarna av det globala sammanhanget, och Europas roll i detta, men även följderna av en utvidgning av Europeiska unionen för befolkningens välbefinnande.

- Fastställande av ansvarsområden och nya styrelseformer: Målet är att bidra till utvecklingen av olika styrelseformer på flera nivåer som är kontrollerbara, legitima och tillräckligt motståndskraftiga och flexibla för att kunna ta sig an samhällsförändringar som integration och utvidgning av unionen, men också att se till att beslutsprocesserna fungerar effektivt och på ett legitimt sätt.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: fördelning av ansvarsområden mellan olika nivåer och mellan den offentliga och den privata sektorn, demokratiska styrelseformer, representativa institutioner samt den roll som civilsamhällets organisationer spelar, privatisering, allmänhetens intresse, nya lagstiftningsförfaranden, företagsledning ("corporate governance"), samt följderna för rättssystemen.

- Säkerhetsfrågor - konfliktlösning och återställande av lag och ordning: Målet är att främja utvecklingen av institutioners och samhällens kapaciteter i fråga om konfliktlösning, identifiera vilka faktorer som leder till framgång eller misslyckanden när det gäller att förebygga konflikter samt utveckla bättre möjligheter för förmedling i konfliktsituationer.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: tidig identifiering av faktorer som leder till konflikter inom och mellan länder, jämförande analyser av förfaranden för att förebygga och lösa konflikter och skipa rättvisa i olika frågor, Europas roll på den regionala och internationella arenan när det gäller sådana frågor.

- Nya former för medborgarskap och kulturell identitet: Målet är att främja allmänhetens engagemang och delaktighet i beslutsfattandet i Europa, att utveckla kunskapen om hur medborgarskapet upplevs och vilken betydelse det har, hur de mänskliga rättigheterna kan garanteras i Europa och att kartlägga hur olika identiteter kan samexistera och röra sig fritt.

Forskningsverksamheten skall främst inriktas på följande: sambanden mellan olika nya former av medborgarskap, inbegripet rättigheter för personer som inte är medborgare i det land där de bor, tolerans, mänskliga rättigheter, rasism och främlingshat, medias roll i utvecklingen av ett offentligt europeiskt område, medborgarskapsbegreppets och den personliga identitetens utveckling i en situation som präglas av stora skillnader i Europa, bland annat av kulturell art, med beaktande av befolkningsrörelser, social och kulturell dialog inom Europa och med andra regioner i världen, samt slutligen vilka följder detta har för utvecklingen av det europeiska kunskapssamhället.

Forskningsverksamheten inom detta prioriterade temaområde omfattar grundforskning vid frontlinjen om frågor som är direkt relaterade till ett eller flera ämnen inom temaområdet. Två kompletterande metoder skall användas - en receptiv och öppen, och en proaktiv.

1.2. Särskild verksamhet som omfattar ett bredare forskningsområde

Verksamheten under denna rubrik skall komplettera forskning inom de prioriterade tematiska forskningsområdena och skall omfatta följande:

- Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov

- Särskilda forskningsåtgärder för små och medelstora företag

- Särskild verksamhet för internationellt samarbete

1.2.1 Stöd till politikområden och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov

Denna verksamhet har en viktig egen roll i ramprogrammets 2002-2006 övergripande arkitektur. De omfattar gemensamma genomförandelösningar och bidrar till den kritiska massa som behövs för att garantera effektivitet och flexibilitet inom sådan forskning som är av särskild vikt för de grundläggande målen för gemenskapens forskningsverksamhet och som berör ett brett spektrum av behov som inte kan tillfredsställas inom ramen för de prioriterade temaområdena. I synnerhet skall denna verksamhet syfta till följande:

- Att främja utveckling och genomförande av gemenskapspolitiken (varvid man bör bevaka både framtida unionsmedlemmars och de nuvarande medlemsstaternas intressen), och att övervaka dess effekter.

- Att undersöka nya och kommande vetenskapliga och tekniska problem och möjligheter, inte minst inom ämnesövergripande och tvärvetenskapliga forskningsområden, där åtgärder på europeisk nivå är lämpliga med tanke på möjligheterna att utveckla strategiska positioner i fråga om spjutspetskunskap och på nya marknader, eller att förutsäga stora frågor som det europeiska samhället kommer att ställas inför.

Gemensamt för dessa verksamheter är att de kommer att genomföras under en flerårsperiod, och anpassas direkt till de viktigaste berörda parternas behov och synpunkter (t.ex. beslutsfattare, industrins användargrupper, forskningsgrupper som bedriver forskning vid frontlinjen osv.). De skall genomföras parallellt med en flexibel programmekanism som skall genomföras under programmets gång, för fastställande av särskilda prioriteringar, som motsvarar behov som uppdagas och omfattas av ovan nämnda målsättningar.

Prioriteringar som fastställs på detta sätt kommer sedan att tas med i arbetsprogrammet för det särskilda programmet, tillsammans med de prioriteringar som fastställts utgående från målsättningar i andra delar av programmet. De kommer att uppdateras regelbundet. Detta kommer att leda till att budgeten för denna verksamhet under hela genomförandeperioden löpande kan anslås för de särskilda prioriteringar som uppdagas.

Programmeringen kommer att utföras av kommissionen, utgående från förslag som inkommit i samband med en omfattande konsultation av berörda parter i EU och de länder som är associerade till ramprogrammet beträffande frågor som bör behandlas.

De forskningsverksamheter som anges nedan och som har valts ut utgående från behov som redan kan fastställas i dag kommer att kunna förfoga över ett första anslag på 350 miljoner euro. 50. Resterande 220 miljoner euro kommer att anslås under loppet av det särskilda programmets löptid.

i) Forskning med inriktning på politikområden

Verksamheten under denna rubrik syftar främst till att ge stöd till följande:

- Den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken.

- En hållbar utveckling, i synnerhet gemenskapens politiska mål med avseende på miljön ( däribland de som fastställts för sjätte miljöhandlingsprogrammet [20]), energi (grönboken Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning [21]) samt transport (vitboken om gemenskapens transportpolitik [22]).

[20] KOM(2001) 31.

[21] KOM(2000) 769.

[22] KOM(2001) 370.

- Annan gemenskapspolitik nämligen hälsa (i synnerhet folkhälsa), , regional utveckling, handel, , utvecklingsbistånd, inre marknaden och konkurrenskraft, socialpolitik och sysselsättning, utbildning, kultur, jämställdhet, konsumentskydd, skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, yttre förbindelser, inbegripet politiken för utvidgningen och de statistiska verktyg och metoder som krävs.

- Mål för gemenskapspolitiken som härrör från de politiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställt beträffande t.ex. ekonomisk politik, informationssamhället samt e-Europe och företag.

Verksamheten kan inbegripa prenormativ forskning, mätningar och provning om gemenskapspolitiken kräver detta.

Flerårig programmering

Den fleråriga programmeringen av denna verksamhet kommer att grundas på yttranden från de berörda vetenskapliga kommittéer som har att göra med den politik det är fråga om. Programmeringen kommer att genomföras med hjälp av en användargrupp bestående av olika avdelningar inom kommissionen. Dessa kommer vid behov också att kunna anlita en oberoende rådgivningsstruktur bestående av framstående experter inom forskning och näringsliv. Användargruppen kommer att bedöma de förslag som inkommer avseende ämnen som skall tas upp. Därvid utgår den från följande kriterier:

- Förslagens bidrag till formulering och utveckling av strategier (t.ex. kopplingar till rättsaktsförslag som förbereds eller viktiga tidsfrister inom området).

- Deras potentiella bidrag till utvecklingen av EU:s konkurrenskraft, förstärkningen av dess vetenskapliga och tekniska bas samt fullbordandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, inbegripet en effektiv integration av kandidatländerna.

- Europeiskt mervärde, i synnerhet utgående från forskning som genomförts i medlemsstaterna på de berörda ämnesområdena.

- De föreslagna forskningstemanas och tillvägagångssättens vetenskapliga betydelse och genomförbarhet.

- Garanti för en lämplig uppgiftsfördelning och för synergivinster mellan denna verksamhet och Gemensamma forskningscentrets direkta åtgärder till stöd för gemenskapens politik.

I en krissituation som kräver brådskande och oförutsedda forskningsinsatser kan programstrukturen komma att ändras med hjälp av ett särskilt förfarande för oförutsedda situationer, utgående från samma utvärderingskriterier.

Första forskningsprioriteringar

Beträffande politikrelaterade forskningsprioriteringar som motsvarar omedelbara behov utgår man från förslag till ämnesområden som lagts fram av kommissionens avdelningar, och rådfrågar vid behov de berörda vetenskapliga kommittéerna. Man har också tagit hänsyn till unionens allmänna mål, så som de fastställts i slutsatserna från Europeiska rådets möten.

De har delats in i grupper med utgångspunkt från följande typer av åtgärder, inom ramen för en struktur som skall garantera största möjliga synergi mellan olika politiska krav och vetenskapliga resultat, och som sammanfattar och kompletterar de prioriterade temaområdena:

- Hållbar förvaltning av Europas naturresurser. Forskningen inom detta område motsvarar politiska behov som i första hand har att göra med att modernisera den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken och göra den mer hållbar, samt att främja landsbygdsutvecklingen och skogsbruket. Denna forskning skall särskilt inriktas på följande:

Modernisering av jordbruket och skogsbruket och deras hållbarhet, inbegripet deras multifunktionella betydelse för att säkerställa en hållbar utveckling och främjande av landsbygden.

Verktyg och bedömningsmetoder för hållbar förvaltning av jordbruket och skogsbruket.

Modernisering av fisket och dess hållbarhet, inbegripet vattenbruksbaserade produktionssystem.

Nya och miljövänligare produktionsmetoder för att främja djurens hälsa och välfärd.

Miljöbedömning (mark, vatten, luft, buller, inbegripet effekterna av kemiska ämnen).

- Hälsa, säkerhet och möjligheter för Europas människor. Forskningen inom detta område utgår från politiska behov som främst berör genomförandet av den europeiska sociala agendan samt framtida socialpolitiska frågor, folkhälsa och konsumentskydd samt skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Denna forskning skall särskilt inriktas på följande:

Faktorer som påverkar hälsan och tillhandahållande av högkvalitativa och hållbara hälsovårdstjänster och pensionssystem (särskilt i samband med åldrande och demografiska förändringar).

Folkhälsofrågor, bland annat epidemiologi som bidrar till förebyggande av sjukdomar och insatser i kampen mot nya, sällsynta och överförbara sjukdomar, allergier, säker blodgivning och säkra organdonationer, testmetoder som inte omfattar djurförsök.

Miljöfrågornas betydelse för hälsan (inbegripet metoder för riskbedömning, och minskning av riskerna för människor vid naturkatastrofer).

Frågor som rör människor med handikapp eller funktionshinder (bland annat lika tillgång till möjligheter).

Insikter om migrations- och flyktingströmmar.

Insikter om utvecklingstendenser inom brottsligheten i samband med allmän säkerhet.

Frågor som rör civilskyddet, inbegripet biosäkerhet, och krishantering.

- Att bidra till den ekonomiska potentialen och sammanhållningen i en utvidgad och mer integrerad Europeisk union. Forskningen inom detta område skall främst inriktas på de behov som uppkommer inom politik som rör den europeiska ekonomins konkurrenskraft, dynamik och integration i samband med utvidgning, globalisering och Europas handelsrelationer med den övriga världen. Denna forskning skall särskilt inriktas på följande:

Bidragande till europeisk integration, hållbar utveckling, konkurrensförmåga och handelspolitik (inbegripet förbättrade metoder för att bedöma ekonomisk utveckling och sammanhållning).

Utveckling av verktyg, indikatorer och driftsparametrar för bedömning av hållbara transport- och energisystems prestanda (i förhållande till ekonomi, miljö och samhälle).

En heltäckande säkerhetsanalys och utvärderingssystem för transporter och forskning om olycksrisker och säkerhet i samband med system för mobilitet.

Prognoser för och utveckling av innovativa strategier för hållbarhet på medellång och lång sikt.

Frågor som gäller informationssamhället (som förvaltning och skydd av digitala tillgångar, inbegripet tillgång till informationssamhället).

Skydd av kulturarvet.

Förbättrad kvalitet på, tillgång till och spridning av europeisk statistik.

Man kommer också att samordna behandlingen av forskningsfrågor som berör flera olika politikområden, t.ex. i fråga om mätning och konsekvensbedömning av demografiska förändringar och, mer allmänt, utvecklingen av statistik och indikatorer som kan vara av relevans för politiken.

ii) Forskning för att undersöka nya och framväxande vetenskapliga och tekniska problem och möjligheter

Forskningen inom detta område skall svara mot behoven på vissa nya områden som omfattas av gemenskapsforskningens legitima uppgiftsområden och som täcker eller ligger utanför de prioriterade tematiska områdena, framför allt eftersom de är starkt ämnesövergripande och/eller tvärvetenskapliga. Dessutom skall forskningen svara mot behovet att möta oväntade förändringar av stor betydelse. Genom att sammanföra resurser från hela EU skall man föra fram den europeiska forskningen till en ledande position och bana väg för eller skapa nya vetenskapliga och tekniska utvecklingar. Detta skall främja utbytet av idéer mellan universitetsvärlden och näringslivet och göra det lättare att utnyttja Europas forskningsfördelar för att utveckla ett dynamiskt, kunskapsbaserat samhälle.

Till en början skall följande verksamhetsområden främjas:

- Forskning för att snabbt bedöma nya upptäckter och nyupptäckta fenomen som kan förebåda framväxande risker eller problem av stor betydelse för Europas samhällen, och för att finna lämpliga lösningar på dessa.

- Forskning på nya kunskapsområden och om framtida teknik, bland annat inom tvärvetenskapliga områden. Denna forskning är mycket innovativ och omfattar därför även stora (tekniska) risker. Forskningsverksamheten skall vara öppen för nya idéer med stor potential för betydande effekter på näringslivet och/eller samhället eller för långsiktig utveckling av Europas forskningskapacitet.

Förslagen kommer att bedömas utgående från vetenskaplig kvalitet, potential för framtida inverkan och, inte minst på det första området, innovation.

Flerårig programmering

De särskilda frågor som forskningsverksamheten inom ovan nämnda kategorier kommer att inriktas på under programmets gång kommer att väljas ut med hjälp av flerårig programmering på grundval av hur angelägna de är och hur sannolikt det är att de i framtiden kommer att vara relevanta för samhället, näringslivet eller ekonomin, och med hänsyn tagen till pågående forskning inom området. Bedömningen av ämnena kommer att genomföras med hjälp av en oberoende rådgivande struktur med sakkunniga på hög nivå från forskning och näringsliv, och skall även omfatta följande kriterier:

- De föreslagna forskningsområdenas potentiella bidrag till innovation och utvecklingen av EU:s konkurrenskraft, förstärkningen av dess vetenskapliga och tekniska bas samt fullbordandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, inbegripet effektiv integration av kandidatländerna.

- De föreslagna forskningstemanas och tillvägagångssättens vetenskapliga betydelse och aktualitet.

I en krissituation som kräver brådskande och oförutsedda forskningsinsatser kan programstrukturen komma att ändras med hjälp av ett särskilt förfarande för oförutsedda situationer, utgående från samma utvärderingskriterier.

iii) Genomförande

Den programmerade verksamheten skall genomföras med hjälp av ansökningsomgångar. Verksamheten skall främst genomföras med följande medel:

- Särskilda riktade forskningsprojekt med i allmänhet begränsat omfång som bedrivs i partnerskap i en omfattning som är anpassad till de behov som skall täckas.

- Särskilda samordningsåtgärder och sammankoppling i nätverk av forskningsverksamhet på nationell nivå, där de fastställda målen kan uppnås genom mobilisering av existerande kapaciteter i medlemsstaterna, kandidatländerna och andra associerade stater.

I vissa väl motiverade fall, då målen bäst kan uppnås på detta sätt, kan expertnätverk och integrerade projekt tillgripas i begränsad utsträckning.

Projekten kommer att väljas ut av kommissionen efter att ha bedömts av oberoende experter.

Särskilda stödåtgärder kan också användas för att genomföra dessa verksamheter.

1.2.2 Övergripande forskningsverksamhet som omfattar små och medelstora företag

Mål

Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för gemenskapens konkurrenskraft och sysselsättning, inte bara för att de utgör det stora flertalet av Europas företag, utan också eftersom de är dynamiska och driver på förändringar på nya marknader (inte minst de små och medelstora företag som är verksamma inom teknikområden vid frontlinjen). Även om det rör sig om en heterogen grupp kan man säga att alla sådana företag står inför ökande konkurrenstryck på grund av att den europeiska inre marknaden nu tagit form, och att de därför löpande måste förnya sig för att följa med den tekniska utvecklingen. Dessutom både vill och måste allt fler små och medelstora företag inleda internationell verksamhet för att komma åt nya marknader och möjligheter.

I allmänhet kommer små och medelstora företag att delta i den verksamhet som genomförs i de prioriterade tematiska forskningsområdena inom ramen för spetsforskningsnätverk, integrerade projekt och särskilda riktade forskningsprojekt. Dessutom kommer det att inrättas särskilda möjligheter för små och medelstora företag i form av åtgärder för kollektiva forskningsinsatser och forskningssamverkan. Dessa kommer främst att riktas till den stora grupp av små och medelstora företag som har en potential för innovation, men begränsad forskningskapacitet. Forskningssamverkan skall dock även ge utrymme för innovativa små och medelstora företag att samarbeta med universitet och forskningscentrum.

Sammanlagt, utöver övergripande verksamhet, kommer minst 15 % av budgeten för de sju prioriterade tematiska områdena i detta program att anslås för små och medelstora företag.

Kollektiv forskning

Kollektiv forskning är en form av forskning som genomförs av FoTU-aktörer på uppdrag av industriförbund eller grupperingar inom näringslivet i syfte att utvidga kunskapsbasen för stora grupper små och medelstora företag och därigenom öka deras allmänna konkurrenskraft. När sådan forskning genomförs i europeisk skala, genom omfattande projekt som pågår i flera år, är den ett mycket effektivt redskap för att tillfredsställa de tekniska behov som kan uppkomma i viktiga sektorer inom näringslivet.

Utifrån program som finns i många av medlemsstaterna skall denna åtgärd ge grupperingar inom näringslivet möjlighet att identifiera och uttrycka forskningsbehov som är gemensamma för ett stort antal små och medelstora företag på europeisk nivå. Åtgärden skall göra det möjligt att förbättra den allmänna tekniska basen för hela sektorer inom Europas näringsliv. Genom att koppla samman grupperingar inom näringslivet i olika länder och ge finansiellt stöd till större projekt, samtidigt som projektsamordnarna får större ansvar för genomförandet, bidrar man till att forma den kollektiva forskningen i enlighet med de mål som fastställts för det europeiska området för forskningsverksamhet.

Projekt för kollektiv forskning kan exempelvis omfatta följande:

- Forskning som berör gemensamma problem/utmaningar (t.ex. strävan att uppfylla lagstiftningskrav, miljöprestanda osv.).

- Standardförberedande forskning (forskning som syftar till att lägga den vetenskapliga grunden för europeiska normer och standarder).

- Forskning som syftar till att förstärka den teknologiska basen inom vissa sektorer.

- Utveckling av "teknologiska verktyg" (t.ex. diagnosredskap och säkerhetsutrustning).

Utifrån väldefinierade riktlinjer skall projekten förvaltas av industriförbund eller andra grupperingar på gemenskapsnivå, eller av minst två nationella industriförbund/-grupperingar som är etablerade i skilda europeiska länder. Europeiska ekonomiska intressegrupperingar som företräder små och medelstora företags intressen är också behöriga. En "kärntrupp" av små och medelstora företag som är anslutna till varje projekt skall övervaka utvecklingen från utvecklingsfasen till spridningen av projektresultaten.

Ett tvåstegsförfarande har utvecklats för identifiering av ämnen och projekturval (en ansökningsomgång för preliminära projektförslag, och, när de förslag som valts ut i den första bedömningsomgången har utvecklats till slutgiltiga projektförslag, en andra utvärdering och urval bland dessa). Stödnivån och andra kontraktvillkor för projekt för kollektiv forskning kommer att vara beroende av projektens mål.

- Projekt som syftar till ökad konkurrenskraft för en specifik industrisektor kan få gemenskapsstöd på maximalt 50 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna. I sådana fall är det avtalsparten (näringslivsgrupperingarna) som äger projektresultaten.

- Projekt med betydande lagstiftande innehåll, eller som tydligt bidrar till "allmänhetens bästa" (t.ex. miljöskydd, folkhälsa) kan erhålla mer stöd. I sådana fall skall tonvikten ligga på en europaomfattande spridning av forskningsresultaten.

I samtliga fall skall spridning av resultaten bland de små och medelstora företagen garanteras med hjälp av exempelvis särskilda utbildnings- eller demonstrationsåtgärder (åtgärder för införlivande).

Åtgärder för forskningssamverkan

Forskningssamverkan går ut på att ett begränsat antal små och medelstora företag från olika länder, med specifika problem eller behov, lägger ut den forskning som behövs på entreprenad till en FoTU-aktör, men behåller äganderätten till resultaten. Projekten är relativt korta och kan beröra alla typer av forskningsämnen eller -områden, utgående från specifika problem och behov hos de berörda små och medelstora företagen. Andra företag (som inte räknas som små och medelstora företag), liksom även slutanvändare, kan delta i projekt för forskningssamverkan på villkor att de inte spelar en dominerande roll, och att deras tillgång till resultaten begränsas.

Dessa verksamheter kan också genomföras av innovativa och högteknologiska små och medelstora företag i samarbete med forskningscentra och universitet.

Forskningssamverkan skall genomföras med hjälp av en öppen ansökningsomgång. Information och råd om de små och medelstora företagens möjligheter att omfattas av denna verksamhet kommer att ges via kontaktpunkter som inrättats av kommissionen, och genom att använda systemet med nationella kontaktpunkter. Inom ramen för denna verksamhet skall även samordningen av ett riktat nätverk av nationella kontaktpunkter för små och medelstora företag i medlemsstaterna och de associerade staterna inhysas. Detta nät skall förse små och medelstora företag på regional och nationell nivå med information och stöd avseende deras deltagande i ramprogrammet (inbegripet spetsforskningsnätverk och integrerade projekt). Genom nära samordning med åtgärderna för ekonomisk och teknisk information samt med de innovationsstödstjänster som genomförs inom ramen för rubriken Forskning och innovation kommer de små och medelstora företagen att kunna dra nytta av alla planerade instrument och verksamhetstyper.

1.2.3 Särskilda åtgärder för att främja internationellt samarbete

Det allmänna målet med internationellt samarbete inom ramen för ramprogrammet är att bidra till att öppna det europeiska området för forskningsverksamhet för den övriga världen. Denna verksamhet utgör ramprogrammets särskilda bidrag till öppningsprocessen, och som kommer att kräva gemensamma insatser av gemenskapen och medlemsstaterna.

Verksamheterna inom ramen för detta avsnitt kommer att ha följande särskilda mål:

- Att hjälpa europeiska forskare, företag och forskningsorganisationer i EU och de länder som är associerade till ramprogrammet att få tillgång till kunskap och sakkunskap på andra håll i världen.

- Att bidra till att Europa aktivt och samstämmigt deltar i internationella forskningsinitiativ i syfte att utvidga kunskapen och bidra till att lösa globala frågor av stor betydelse, t.ex. avseende hälsa och miljö.

- Att på det vetenskapliga och tekniska området ge stöd till genomförandet av gemenskapens politik i fråga om yttre förbindelser och utvecklingsstöd.

Den internationella samarbetsverksamheten skall dels ske genom att verksamheterna under de sju prioriterade tematiska områdena öppnas för forskare och institutioner från länder utanför gemenskapen, dels i form av särskild verksamhet.

Sådan särskild verksamhet, som genomförs till stöd för gemenskapens politik inom yttre förbindelser och utvecklingshjälp, kommer att inriktas på tre grupper av länder, nämligen Medelhavsländerna utanför Europeiska gemenskapen, Ryssland och de nya oberoende staterna, samt utvecklingsländerna.

Den särskilda verksamheten skall komplettera deltagandet av forskare och institutioner från dessa länder i spetsforskningsnät och integrerade projekt som är öppna för sådan medverkan i olika former, beroende på projektens teman och vilka länder som berörs.

Forskningsprioriteringarna i denna verksamhetskategori definieras utgående från de intressen och mål som fastställts för gemenskapens politiska samarbete med de olika grupperna av länder, men också av dessa länders särskilda ekonomiska och samhälleliga behov.

De skall därför i synnerhet omfatta följande:

- För Medelhavsländerna utanför gemenskapen: bidrag till utvecklingen av Europa-Medelhavssamarbetet, frågor rörande miljö, hälsa och vatten, men också skydd av kulturarvet.

- För Ryssland och de nya oberoende staterna: stabilisering av FoTU-potentialen, frågor som rör förändringar i industrins produktionssystem, miljö- och hälsoskydd samt olika säkerhetsfrågor.

- För utvecklingsländerna: problem rörande hälsa och folkhälsa, livsmedelssäkerhet samt ett rationellt utnyttjande av resurser.

Denna verksamhet skall genomföras i form av begränsade projekt för forskning, teknisk utveckling och demonstration, åtgärder för samordning av nationella insatser samt, vid behov, särskilda stödåtgärder.

Samarbetet med Ryssland och de nya oberoende staterna kommer främst att genomföras inom ramen för Intas-strukturen, som upprättats av gemenskapen och medlemsstaterna gemensamt.

I alla tre fall är ett av huvudmålen att bidra till att förstärka, stabilisera, utveckla eller anpassa de lokala forskningssystemen.

Därför skall ramprogramsverksamheten syfta till bättre samordning och samspel med verksamhet som genomförs inom ramen för andra finansiella instrument, t.ex. Meda-programmet för Medelhavsområdet, Tacis-programmet för Ryssland och de nya oberoende staterna samt Europeiska utvecklingsfonden och ALA-fonden (för Latinamerika och Asien) för utvecklingsländerna. Denna verksamhet kan bidra till utvecklingen av mänskliga resurser för forskning, forskningsinfrastruktur, innovationsförmåga och utnyttjandet av resultat i dessa länder.

2. Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet

Upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet förutsätter förbättrad samstämmighet och samordning inom verksamhet och strategier för forskning och innovation på nationell, regional och europeisk nivå.

Målet med gemenskapsåtgärderna på detta område är att främja och stödja programsamordning och gemensamma åtgärder på nationell eller regional nivå men också mellan europeiska organisationer, och således att utveckla den gemensamma kunskapsbas som krävs för en sammanhängande utveckling av olika strategier. Verksamheten kan äga rum inom alla forsknings- och teknikområden, inbegripet de prioriterade tematiska områdena.

2.1 Stöd till samordningen av verksamheten

Samordning av nationell verksamhet

Målet är att uppmuntra och stödja de initiativ som tagits av en rad länder på områden av gemensamt strategiskt intresse och att genom ett samordnat genomförande, ett ömsesidigt öppnande och en ömsesidig tillgång till forskningsresultat skapa samverkansvinster mellan dessa länders verksamheter och definiera och genomföra gemensam verksamhet.

Den verksamhet som berörs är program eller delar av program, instrument, planer och andra initiativ som vidtas på nationell eller regional nivå och som omfattar offentligt stöd till FoTU-verksamhet, utveckling av forskningskapacitet samt innovationsfrämjande. Verksamheten kan genomföras direkt av offentliga myndigheter eller forskningsorganisationer på nationell eller regional nivå, eller genom europeiska samarbetsramar, framför allt genom samverkansprogrammet Eurocores inom Europeiska vetenskapsstiftelsen.

Insatser för att vidta samordningsåtgärder med användning av en bottom-up-strategi på samtliga vetenskapliga och tekniska områden och till exempel inom följande områden:

- Hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård för viktiga grupper inom befolkningen, stora sjukdomar och medicinska störningar (t.ex. cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, hepatit, nedsatt syn), sällsynta sjukdomar och stora sjukdomar som sammanhänger med fattigdom i u-länderna. Den verksamhet som berörs kommer att genomföras t.ex. genom samordning av forskning och jämförande undersökningar, utveckling av europeiska databaser, tvärvetenskapliga nätverk, utbyte av klinisk praxis och samordning av kliniska försök.

- Bioteknik: Tillämpningar utan samband med hälsa och livsmedel.

- Miljö: Stadsmiljöer (innefattande hållbar stadsutveckling och kulturarv, inbegripet t.ex. koncept för ekocenter), havsmiljö och markförvaltning, seismiska risker.

- Energi: Kraftverk av den nya generationen ("nästan inga utsläpp"), lagring, transport och distribution av energi.

Gemenskapen kommer att uppmuntra och främja initiativ som syftar till sammanslutning av nationella och regionala verksamheter och program i nät, bland annat genom stöd till följande:

- Samordning av oberoende verksamheter, inbegripet deras ömsesidiga öppnande.

- Förberedelse och förvaltning av gemensam verksamhet.

I detta syfte kommer gemenskapen att vidta följande åtgärder:

- Stödja projekt som valts ut inom ramen för en öppen ansökningsomgång (med två urvalsförfaranden per år). I vissa fall kan uppmaningar att inkomma med intresseanmälningar, följda av riktade ansökningsomgångar, komma att offentliggöras.

Projekten kan exempelvis omfatta strategiska undersökningar och planer, samråd med forskar- och innovationssamfundet, gemensamma ansökningsomgångar och paneler för kvalitetsgranskning (peer review), utbyte och spridning av information och resultat, programövervakning och -bedömning samt personalutbyten.

Projekten kommer i första hand att bedömas utgående från följande aspekter: De mobiliserade resursernas omfång, projektets vetenskapliga och tekniska betydelse och inverkan, förutsedda förbättringar i fråga om användningen av forskningsresurser på europeisk nivå samt, i förekommande fall, projektens bidrag till innovationsfrämjande.

- Utveckla ett integrerat, lättillgängligt och användarvänligt informationssystem som uppdateras regelbundet, i syfte att tillhandahålla relevant upplysning till

- beslutsfattare och programförvaltare (information om nationella och regionala forskningsprogram, instrument samt pågående och planerad forskningsverksamhet i syfte att hjälpa dem att hitta möjligheter för samarbete, sammanlänkning i nätverk eller gemensamma initiativ),

- forskarvärlden (information om nationella, regionala eller gemensamma program där de kan delta).

Samordning på europeisk nivå

Målet är att öka samverkansvinsterna och förbättra komplementariteten mellan de gemenskapsåtgärder som vidtas inom ramprogrammet och dem som vidtas av andra europeiska organisationer för vetenskapligt samarbete och mellan dessa organisationer. Genom ökad samordning och bättre samarbete kommer de olika europeiska samarbetsramarna att effektivare kunna bidra till att de olika europeiska forskningsinsatserna blir mer samstämmiga och till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. Gemenskapens deltagande i internationell verksamhet kan också erhålla stöd i väl motiverade fall.

- Forsknings- och tekniksamarbete inom andra europeiska ramar för samarbete

Cost är en sedan länge etablerad mekanism som fungerar nerifrån och upp och som underlättar samordning och utbyten mellan nationellt finansierade forskare och forskningsgrupper inom en rad olika områden. För att Cost även fortsättningsvis skall kunna lämna kostnadseffektiva bidrag till forskningssamordningen inom det europeiska området för forskningsverksamhet måste dess förvaltningsstrukturer anpassas till det nya sammanhanget. Detta innebär bland annat att Costs medlemsstater måste upprätta en lämplig organisation som kan erhålla finansiellt stöd inom ramen för detta program.

Man kommer även att försöka åstadkomma en starkare samordning av verksamheten inom den Europeiska vetenskapsstiftelsen, Cost och ramprogrammet på områden av gemensamt intresse.

Samordningen med Eureka skall byggas ut i syfte att förbättra den strategiska samstämmigheten och garantera att finansieringsåtgärderna kompletterar varandra, i synnerhet inom ramen för de prioriterade tematiska områdena. Dessutom skall gemensamma informations- och kommunikationsåtgärder organiseras där så är lämpligt.

- Samarbete och gemensamma initiativ för specialiserade europeiska organisationer för forskningssamarbete.

Vad beträffar de temainriktade europeiska organisationerna, t.ex. CERN, ESA, ESO, EMBL, ESFR, och ILL, kommer gemenskapen att uppmuntra och främja särskilda initiativ som syftar till att öka samstämmigheten och samspelet mellan deras olika verksamheter och mellan dessa organisationer och gemenskapens åtgärder, bland annat genom utveckling av gemensamma förfaranden och åtgärder i frågor av gemensamt intresse.

2.2 En samstämmig utveckling av forsknings- och innovationspolitiken

Målet med åtgärderna på detta område är att uppmuntra till en sammanhållen utveckling av innovations- och forskningspolitiken i gemenskapen, dels genom att snabbt kartlägga utmaningar och områden av gemensamt intresse, dels genom att förse medlemsstaternas, regionernas och gemenskapens politiska beslutsfattare med kunskap och beslutsunderlag som kan hjälpa dem formulera sina strategier.

Verksamheten på detta område skall beröra följande områden:

- Analyser och undersökningar, prognosrelaterad verksamhet ("Foresight"), statistik samt forsknings- och teknikindikatorer

Denna verksamhet omfattar undersökningar, analyser och prognoser rörande vetenskaplig och teknisk verksamhet och forsknings- och innovationspolitik inom ramen för genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

Prognosverksamheten ("Foresight") skall främst omfatta utveckling av temainriktade dialogplattformar och den kunskapsbas som behövs för användare och producenter av prognosanalyser, samt utnyttjande av goda metodikexempel och förberedande av scenarier på medellång och lång sikt för vetenskap och teknik i Europa.

I fråga om indikatorer kommer man att vidareutveckla relevanta och harmoniserade indikatorer, utifrån forskningens och innovationsverksamhetens olika dimensioner och deras inverkan på ekonomi och samhälle. Sådana indikatorer kan exempelvis möjliggöra jämförelser mellan de olika medlemsstaternas eller regionernas vetenskapliga och tekniska prestanda.

- Riktmärkning av innovations- och forskningspolitiken på nationell, regional och europeisk

nivå Den första insatsen för att jämföra medlemsstaternas nationella FoTU-verksamhet, som inleddes år 2000, kommer att slutföras i mitten av 2002. Mot bakgrund av denna undersökning skall metodiken och indikatorerna för nästa rikmärkningsomgång anpassas. Jämförelsen skall även utvidgas geografiskt till att omfatta de länder som håller på att ansluta sig till EU samt till de associerade länderna, och skall även omfatta nya teman. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt spridning och övervakning av tillämpningen av bästa praxis, i nära samarbete med medlemsstaterna och de övriga forskningsparterna.

Den riktmärkningsverksamhet som pågår i fråga om innovation (insamling av uppgifter om innovationspolitiken i Europa, utveckling av en "innovation scoreboard" samt organisation av s.k. "peer-reviews" av innovationstrategierna, utförda av temainriktade grupper av beslutsfattare) skall utvidgas så att den öppnas geografiskt, både i samhällelig mening genom att berörda innovationsparter blir delaktiga, och regionalt.

- Kartläggning av den vetenskapliga och tekniska spetskompetensen i gemenskapen

Kartläggningen av spetskompetens skall utvidgas i enlighet med två riktlinjer, så att det antal teman som omfattas ökas, och resultaten regelbundet uppdateras.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt en så vid spridning av den tillgängliga informationen som möjligt, samt till samordning av kartläggningen med den verksamhet som syftar till främjad forskningsintegration i Europa.

- Bättre rättsliga och administrativa förutsättningar för forskning och innovation i gemenskapen

Målet är att granska och analysera hinder inom lagstiftningen och av administrativ art, att identifiera och sprida god förvaltningssed och att bidra till utveckling av nya tillvägagångssätt. Bland de områden som kan beröras märks följande: immaterialrätt och industriell äganderätt, förbindelser mellan den offentliga och den privata sektorn när det gäller forskning och innovation, utnyttjande och spridning av kunskap, regler för tillgång till nya produkter och tjänster på marknaden, mekanismerna för forsknings- och innovationsfinansiering och för investeringsfrämjande, i synnerhet inom den privata sektorn.

BILAGA II PRELIMINÄR FÖRDELNING AV BELOPPET

>Plats för tabell>

BILAGA III - METODER FÖR ATT GENOMFÖRA PROGRAMMET

För att genomföra programmet, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (2002/.../EG) och med reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i gemenskapens forskningsverksamhet, och för spridning av forskningsresultat (2002/.../EG) kommer kommissionen att använda sig av olika instrument.

Beträffande de prioriterade tematiska områdena erkänner man vikten av nya instrument (integrerade projekt och expertnätverk) som en överordnad prioritering för att nå målen kritisk massa, förenkling av förvaltningen samt det europeiska mervärde som gemenskapens forskning bidrar med i förhållande till den forskning som redan bedrivs på nationell nivå, och man erkänner även vikten av att forskningskapaciteten integreras. Projektens storlek är emellertid inte att kriterium för uteslutning, och tillgång till nya instrument skall säkerställas för små och medelstora företag och andra mindre enheter.

De nya instrumenten kommer att användas inom varje tema från den tidpunkt då det sjätte ramprogrammet inleds, och när så är lämpligt som prioriterad metod, under fortsatt användning av särskilda målinriktade projekt och samordningsinsatser.

Förslagen kommer att utvärderas i enlighet med de kriterier som framgår av ovannämnda beslut .

Gemenskapens bidrag kommer att tilldelas i enlighet med ovan nämnda beslut och i enlighet med gemenskapens regler för statligt stöd till forskning. När det gäller organisationer från regioner som ligger efter i utvecklingen får ett ytterligare bidrag från strukturfonderna enligt rådets förordning (EG) nr 1260/99 [26] beviljas, om ett program erhåller högsta tillåtna intensitet i medfinansieringen enligt ramprogrammet eller ett övergripande anslag. .

[26] EGT L 161, 26.6.1999.

För den händelse att enheten från kandidatländerna medverkar får ytterligare bidrag från de finansiella föranslutningsinstrument beviljas på liknande villkor.

För den händelse att organisationer från länderna i Medelhavsområdet eller från utvecklingsländer medverkar, är ytterligare bidrag från Meda-programmet och de finansiella instrumenten för gemenskapens utvecklingsbistånd möjliga.

Finansiellt deltagande från gemenskapen beviljas enligt principen om medfinansiering, med undantag av finansiering av studier, konferenser och offentliga anbud.

För att genomföra programmet kan kommissionen få tekniskt stöd.

Under 2004 kommer oberoende experter att utföra en utvärdering av effektiviteten hos vart och ett av dessa tre typer av instrument vid genomförandet av det sjätte ramprogrammet.

Åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 169 och 171 i fördraget och som bidrar till att de vetenskapliga och tekniska målen i bilaga I uppnås kan få ekonomiskt stöd genom det särskilda programmet, efter beslut i enlighet med artikel 172 i fördraget.

A. Nya instrument

A.1 Nätverk mellan spetsforskningscentra

Spetsforskningsnätverk skall genomföras i ramprogrammets sju prioriterade tematiska forskningsområden samt, i väl motiverade fall, i forskningsområden som stödjer åtgärder och förutser vetenskapliga och tekniska behov.

Syftet med expertnätverk är att stärka och utveckla gemenskapens vetenskapliga och tekniska spetsforskning, genom att inom Europa integrera den befintliga eller framväxande forskningskapaciteten både på nationell och på regional nivå. Varje nätverk kommer också att sträva efter att utveckla kunskaperna inom ett särskilt område genom att samla den expertis som behövs. De skall främja samarbete mellan spetsforskningskapaciteten vid universitet, forskningscentrum, företag, inbegripet små och medelstora företag, och vetenskapliga och tekniska organisationer. Den berörda verksamheten kommer generellt att inriktas på långsiktiga och tvärvetenskapliga mål och inte på att uppnå i förväg fastställda resultat i form av produkter, processer eller tjänster.

Ett expertnätverk kommer att genomföras med hjälp av ett gemensamt verksamhetsprogram som omfattar en del av eller, i förekommande fall, deltagarnas hela forskningskapacitet och forskningsverksamhet på det berörda området för att förvärva nödvändig fackkunskap och uppnå europeiskt mervärde. Syftet med ett gemensamt verksamhetsprogram kan vara att inrätta ett självständigt centrum med särskild kompetens, vilket kan leda till att nödvändiga metoder för att uppnå en varaktig integrering av forskningskapaciteten tas fram. Ett gemensamt verksamhetsprogram kommer med nödvändighet att omfatta verksamhet som är inriktad på integrering, liksom verksamhet som avser spridandet av spetsforskning och dess resultat utanför nätverket.

För att uppnå dessa mål kommer nätverkens verksamhet omfatta följande:

- Forskningsverksamhet som har samordnats av deltagarna.

- Integrerad verksamhet som särskilt omfattar följande:

- Anpassning av deltagarnas forskningsaktiviteter så att de kompletterar varandra bättre.

- Utveckling och användning av elektroniska informations- och kommunikationsverktyg, och framtagning av virtuella och interaktiva arbetsmetoder.

- Kort-, medel-, och långsiktiga utbyten av personal, möjligheter till anställning eller utbildning för forskare från andra medlemmar i nätverket.

- Utveckling och användning av gemensam infrastruktur för forskning, och anpassning av befintliga hjälpmedel och anläggningar så att de kan användas gemensamt.

- Gemensam hantering och användning av den framtagna kunskapen, och innovationsfrämjande åtgärder.

- Spridning av spetsforskning bl.a. genom

- utbildning av forskare,

- information om nätverkets resultat och spridning av kunskap,

- tjänster för att stödja teknisk innovation i små och medelstora företag, i första hand i syfte att införa ny teknik,

- analys av frågor som rör vetenskap och samhälle i samband med nätverkets forskning.

I samband med vissa delar av verksamheten (t.ex. utbildning av forskare) kommer nätverket att sträva efter öppenhet genom att publicera meddelanden om ansökningsomgångar.

Nätverkets storlek kan variera beroende på områden och ämnen. Som riktmärke bör emellertid antalet deltagare vara minst sex. Gemenskapens bidrag till ett nätverk kan i genomsnitt uppgå till flera miljoner euro per år.

Förslaget om nätverk bör innehålla följande delar:

- En allmän redogörelse för det gemensamma verksamhetsprogrammet och dess innehåll under den första perioden uppdelat på forskningsverksamhet, integrationsverksamhet och verksamhet för spridning av forskningens resultat.

- Deltagarnas funktioner, med redogörelse för den verksamhet och de resurser som de kommer att samordna.

- Nätverkets förvaltning (samordning och administration av verksamheten).

- Programmet för spridning av kunskap och utsikterna för användning av resultaten.

Inom ramen för gemenskapens ursprungliga bidrag kan samarbetet vid behov utvidgas genom att man tar in nya eller ersätter tidigare deltagare. Detta kommer oftast att ske genom publicering av ansökningsomgångar.

Verksamhetsprogrammet kommer att uppdateras varje år vilket kan leda till en omorientering av viss verksamhet eller inledande av ny verksamhet som inte ursprungligen planerats. Detta kan innebära att nya deltagare tas med i nätverket. Kommissionen kan offentliggöra ansökningsomgångar i syfte att tilldela ytterligare stöd för att t.ex. täcka kostnader för en utvidgning av det befintliga nätverkets integrerade verksamhet eller upptag av nya deltagare.

Gemenskapens bidrag . skall ske i form av ett bidrag till integrationsåtgärder. Beloppet fastställs i förhållande till värdet av de kapaciteter och resurser som parterna har för avsikt att integrera. Det skall komplettera de resurser som deltagarna använder för att genomföra det gemensamma verksamhetsprogrammet. Det bör vara tillräckligt för att främja integration utan att skapa ett ekonomiskt beroende som skulle kunna äventyra samarbetets överlevnad på längre sikt.

A.2 Integrerade projekt

Integrerade projekt skall genomföras i ramprogrammets sju prioriterade tematiska forskningsområden samt, i väl motiverade fall, i forskningsområden som fungerar som stöd till politikområden och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov.

Integrerade projekt är avsedda att ytterligare stimulera gemenskapens konkurrenskraft eller att ta upp viktiga samhällsbehov genom att samla nödvändiga resurser och kompetenser i fråga om forskning och teknisk utveckling. Alla integrerade projekt skall ha klart definierade vetenskapliga och tekniska mål och inriktas på att uppnå specifika resultat som kan användas t.ex. i form av produkter, processer eller tjänster. I dessa mål kan mer långsiktig eller "riskfylld" forskning ingå.

Integrerade projekt skall bestå av en rad sammanhängande delåtgärder, av olika omfattning och struktur beroende på vilka uppgifter som skall utföras, som behandlar olika aspekter av den forskning som behövs för att uppnå gemensamma övergripande mål och bildar en sammanhängande enhet och vars genomförande skall vara nära samordnat.

De kommer att genomföras på grundval av övergripande finansieringsplaner i vilka företrädesvis betydande finansiering från den privata och den offentliga sektorn ingår, även finansiering från EIB och samarbetssystem som Eureka.

All verksamhet inom ramen för ett integrerat projekt kommer att definieras inom ramen för en allmän "genomförandeplan" som skall omfatta följande typer av verksamhet:

- Forskning, och eventuellt teknisk utveckling och/eller demonstration.

- Hantering, spridning och överföring av kunskap i syfte att främja innovation.

- Analys och utvärdering av den aktuella tekniken, samt av de faktorer som är förknippade med dess tillämpning.

Om det är förenligt med projektets mål kan planen också omfatta verksamhet som berör följande:

- Utbildning av forskare, studenter, ingenjörer och företagsledning, bland annat för små och medelstora företag.

- Stöd till införandet av ny teknik, bland annat inom små och medelstora företag.

- Information och kommunikation, samt dialog med allmänheten om vetenskapliga och samhälleliga aspekter av den forskning som genomförs inom ramen för projektet.

Kostnaderna för ett integrerat projekts samlade åtgärder kan variera från flera miljoner euro till flera tiotal miljoner euro. Projektens storlek är emellertid inte att kriterium för uteslutning, och tillgång till nya instrument skall säkerställas för små och medelstora företag och andra mindre enheter.

Integrerade projekt bör innehålla följande delar:

- Projektets vetenskapliga och tekniska mål.

- Genomförandeplanens viktigaste element och dess tidsschema, med angivande av de viktigaste uppgifterna avseende de olika delarna.

- Etappmålen i samband med genomförandet, och de resultat som förväntas vid varje etappmål.

- Konsortiedeltagarnas roller och deras särskilda kunskapsområden.

- Projektets organisation och förvaltning.

- En plan för spridning av kunskap och användning av resultaten.

- En uppskattning av den sammanlagda budgeten samt budgeten för de olika verksamheterna, inbegripet en finansieringsplan där de olika bidragen och deras ursprung tydligt visas.

Inom ramen för gemenskapens ursprungliga bidrag kan samarbetet vid behov utvidgas genom att man tar in nya eller ersätter tidigare deltagare. Detta kommer oftast att ske genom publicering av ansökningsomgångar.

Genomförandeplanen skall uppdateras varje år. Uppdateringen kan leda till omstrukturering av vissa verksamheter och införandet av nya åtgärder. I det senare fallet, och om det krävs extra bidrag från gemenskapen, skall kommissionen välja ut dessa verksamheter och de deltagare som skall genomföra dem med hjälp av en ansökningsomgång.

Gemenskapsbidraget skall utgöras av ett bidrag till budgeten, beräknat som en del av den budget deltagarna anslagit för att genomföra projektet

A.3 Projekt för kollektiv forskning och för små och medelstora företag

Dessa projekt, som genomförs över hela det vetenskapliga och tekniska området, skall utföras av forskningsenheter för industriförbund eller -grupperingar, inom områden och ämnen som är av intresse för en stor grupp små och medelstora företag som står inför gemensamma problem.

B Övriga instrument

I syfte att genomföra programmet kan andra instrument också användas:

B1 Särskilda riktade projekt

Syftet med särskilda riktade projekt kommer att vara att förbättra den europeiska konkurrenskraften. De skall koncentreras kraftigt och kommer att få en av följande två former, eller en kombination av båda:

(a) Projekt för forskning och teknisk utveckling som syftar till att vinna ny kunskap för att på ett betydande sätt kunna förbättra eller utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att uppfylla andra behov inom samhället och gemenskapspolitiken.

(b) Demonstrationsprojekt som syftar till att påvisa livskraften i ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt.

B2 Projekt för forskningssamverkan till förmån för små och medelstora företag

Dessa projekt, som genomförs över hela det vetenskapliga och tekniska området, skall utföras inom ämnen som är av gemensamt intresse för en grupp små och medelstora företag.

B3 Samordningsåtgärder

Samordningsåtgärder syftar till att främja och stödja samordnade initiativ som vidtas av olika forsknings- och innovationsaktörer som eftersträvar förbättrad integrering. De kommer att omfatta olika verksamhetsområden som anordnande av konferenser och möten, genomförande av undersökningar, personalutbyten, utbyte och spridning av bästa praxis, inrättande av informationssystem och expertgrupper, och kan vid behov även omfatta stöd till definition, organisation och förvaltning av gemensamma initiativ.

B4 Särskilda stödåtgärder

Särskilda stödåtgärder kommer att vara ett komplement till genomförandet av detta program och kan användas som hjälp vid förberedandet av gemenskapens kommande verksamhet inom dess politik för forskning och teknisk utveckling, inklusive uppföljning och utvärdering. I synnerhet kommer de att omfatta konferenser, seminarier, studier och analyser, pris och tävlingar för vetenskap på hög nivå, arbetsgrupper och expertgrupper, driftsstöd samt verksamhet för kunskapsspridning, upplysning och kommunikation, eller någon lämplig kombination av dessa beroende på vad som anses lämpligt i de enskilda fallen.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde(n): Forskning

Verksamhet(er): Forskningsverksamhet inom ramen för EG-fördraget

ÅTGÄRDENS BETECKNING

Förslag till rådets beslut om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte "att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet"

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

Underavsnitt B6-6 Indirekta åtgärder. Närmare uppgifter om posterna lämnas i början av 2003 års budgetförfarande med hänsyn tagen till den verksamhetsbaserade budgeteringsnomenklaturan, som är under utarbetande.

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 12 855 miljoner euro inom ramen för EG-fördraget

2.2. Tillämpningsperiod:

2002-2006

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1)

Miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

Denna utgiftskategori är inte tillämplig på området i fråga.

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter(se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

|X| Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen.

| | Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

| | i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Påverkan på inkomsterna

| | Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

|X| Inkomsterna påverkas enligt följande:

Vissa associerade stater bidrar till finansieringen av det särskilda programmet.

Associeringsavtalen är knutna till ett ramprogram. Förhandlingar om avtalsförnyelse kommer att föras efter det att ett nytt ramprogram har antagits. Det är därför inte möjligt att redan nu specificera inkomsterna.

I enlighet med artikel 27 i budgetförordningen kan vissa inkomster användas på nytt.

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 166 i EG-fördraget.

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1 Mål för åtgärden

På högsta politiska nivå, på Europeiska rådets möten i Lissabon, Feira, Nice och senast i Stockholm, har det bekräftats att forskningen etablerat sig som en central del av ekonomin i det kunskapssamhälle som håller på att växa fram globalt. I Lissabon fastställde rådet unionens mål för nästa decennium, nämligen "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Mer än någonsin fungerar forskningen som en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk och social utveckling, och den utgör en viktig faktor för företagens konkurrenskraft, sysselsättningen och livskvaliteten. Vetenskap och teknik är också av grundläggande betydelse för den politiska beslutsprocessen, både på gemenskapsnivå och nationell nivå.

De strukturella svagheterna i gemenskapens forskningsverksamhet finns dock kvar. Det gäller framför allt följande fyra områden:

I. Investeringarna i forskning och teknisk utveckling, och i kunskapsuppbyggnad i största allmänhet, är för små och osammanhängande (FoTU, utbildning och programvara), vilket gör att EU kommer på efterkälken i den internationella konkurrensen. Under 1999 investerade Europeiska unionen 76 miljarder euro mindre än Förenta staterna i forskning och utveckling. EU ligger i dag efter sina konkurrenter när det gäller forskningsutgifternas andel av BNP (1999 uppgick investeringarna i unionen till 1,9 % jämfört med 2,6 % i Förenta staterna och 2,9 % i Japan [27]). Under 1999 investerade Förenta staterna 9 % i kompetensutveckling och låg därmed framför EU (7,6 %) och Japan (6,9 %), och klyftan ökar.

[27] Fællesskabets Referencebureau.

II. Mänskliga resurser inom forskningen är otillräckliga. Forskarna utgör 5,3 promille av unionens arbetskraft (1998), jämfört med 7,4 promille i Förenta staterna (1993) och 8,9 promille i Japan (1998), där det finns dubbelt så många forskare i företagen. De direkta offentliga utgifterna för högre utbildning motsvarar 0,9 % av BNP i EU, 1,4 % i Förenta staterna och 0,5 % i Japan (1997).

III. Begränsad förmåga att omvandla forskningsrön till innovativa och konkurrenskraftiga produkter och tjänster, trots goda vetenskapliga resultat. Antalet patentbrev som gemenskapens, Förenta staternas respektive Japans patentbyråer har utfärdat uppgår per miljon invånare till 32 i EU, 49 i Förenta staterna och 88 i Japan. 1998 uppvisade EU ett underskott på cirka 28 miljarder euro per år i handeln med högteknologiska produkter (samma tendens har gällt under hela decenniet), medan Förenta staterna samma år hade ett underskott på 8 miljarder euro och Japan ett överskott på 39 miljarder euro. Riskkapitalinvesteringar i spjutspetssektorer uppgår till 80 % i Förenta staterna, medan motsvarande siffra för EU är 26 %, om än med ökande tendens, och 23 % för Japan.

IV. Splittrad europeisk forskningspolitik. EU har hittills inte haft någon egentlig gemensam forskningspolitik. Var och en av de femton medlemsstaterna för sin nationella forskningspolitik parallellt med ramprogrammet utan den samordning som krävs för att man effektivt skall kunna organisera verksamheten och utnyttja resultaten. Denna samordningsbrist gör det också svårt att upprätta och använda forskningsinfrastrukturer på ett effektivt sätt.

Det var mot bakgrund av dessa behov som kommissionen föreslog, och rådet och parlamentet godkände, upprättandet av ett "Europeiskt område för forskningsverksamhet". För att skapa detta område krävs det gemensamma insatser från gemenskapen, medlemsstaterna och forskningsaktörerna. Gemenskapens ramprogram för forskning (2002-2006) och de särskilda programmen kommer att bidra till detta framför allt genom dessa verksamheters starka hävstångseffekt på forskningens integrering, samordning och strukturering i unionen samt förstärkningen av grunden av det europeiska området för forskningsverksamhet.

För att man skall kunna ändra den vetenskapliga och tekniska strukturen i unionen på ett sätt som råder bot på ovannämnda svagheter krävs medel i en storleksordning som motsvarar ambitionsnivån. Enligt kommissionens förslag skall ramprogrammet finansieras med 17,5 miljarder euro, vilket motsvarar den tidigare finansieringen plus inflation och tillväxt (men som fortfarande inte utgör mer än ungefär 5-6 % av de offentliga FoTU-utgifterna). Enligt kommissionen räcker detta för att man på ett kännbart sätt skall kunna påverka själva forskningssystemet, förbättra åtminstone några av de globala forskningsindikatorerna och få stort genomslag inom ramprogrammets prioriterade områden, vilket kommer att leda till tillväxt i unionen. Allmänt sett skulle en finansiering i denna storleksordning göra det möjligt att under 2003-2006 hålla gemenskapens FoTU-ansträngningar, uttryckt i procent av BNP, på nuvarande nivå.

Det är tänkt att genomföra ramprogrammen med hjälp av fem särskilda program, varav tre bygger på EG-fördraget och två på fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget). Vart och ett av de särskilda programmen har lagts upp med hänsyn till särdragen av de instrument som används i enlighet med ramprogrammets mål och uppbyggnad enligt följande:

- Ett program kallat "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" med indirekta åtgärder under rubriken "Att koncentrera och integrera forskningsverksamheten" respektive "Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet", där forsknings- och samordningsåtgärder förs samman.

- Ett program kallat "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" med övergripande åtgärder, stödåtgärder och strukturerande verksamhet.

- Två program under rubriken "Gemensamma forskningscentret (GFC)" omfattande direkta GFC-åtgärder inom respektive utanför kärnforskningen.

- Ett program "Kärnenergi" omfattande indirekta åtgärder på kärnenergiområdet.

Det finns ett klart samband mellan de båda första programmen och de fyra åtgärder som avses i artikel 164 i EG-fördraget. De anslag som enligt kommissionens uppfattning krävs för dessa båda särskilda program bygger på vad som sägs i bilaga II till det föreslagna ramprogrammet. I den bilagan redogörs för det samband som består mellan å ena sidan de olika åtgärdernas andelar av anslaget och å andra sidan det totala maxbeloppets preliminära fördelning mellan verksamheternas olika områden och kategorier.

Eftersom de tre nya instrumenten för integration av forskningsverksamheter i gemenskapen tillsammans med särskilda, riktade forskningsprojekt och samordnade åtgärder måste tillämpas på ett enhetligt sätt, är det nödvändigt att genomföra de åtgärder som föreslås inom de olika prioriterade områdena inom ramen för ett enda särskilt program. På grund av att en stor del av det internationella samarbetet sker i form av nätverk och projekt, där forskare och forskningsorgan från länder utanför gemenskapen deltar, är det nödvändigt att även här integrera de ifrågavarande åtgärderna och forskningsverksamheten i ett enda program.

Egna särskilda program (både för EU och Euratom) motiveras också av GFC-verksamhetens särskilda karaktär och av nödvändigheten att ge GFC tillräcklig ekonomisk självständighet.

Nedan redogörs för målen med det särskilda programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" uppdelade efter åtgärdsområden, med en motivering och uppgift om åtgärdens europeiska mervärde.

1. Att koncentrera och integrera GemenskapsforskningEN

1.1. Prioriterade tematiska områden

1.1.1. Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

Målet för åtgärderna inom detta område är att hjälpa gemenskapen att genom integrerade forskningsinsatser utnyttja resultaten från kartläggningen av olika levande organismers genom, inte minst till gagn för folkhälsa och medborgare och för att främja den europeiska biotekniska industrins konkurrenskraft. Tyngdpunkten kommer att läggas på forskning som inriktas på att omsätta grundkunskaper i tillämpningsstadiet för att möjliggöra faktiska och kontinuerliga medicinska framsteg och förbättra livskvaliteten.

Motivering och europeiskt mervärde

- Det är nödvändigt att utveckla den kunskapsbas, de verktyg och de resurser som krävs för att dra största möjliga nytta av genominformationen och bidra till utvecklingen av tillämpningar, genom att integrera forskningsresurser i hela gemenskapen och på så sätt öka samstämmigheten och uppnå en kritisk massa.

- En banbrytande utveckling förväntas ske när det gäller nya produkter, processer och tjänster för hälsovård och medicin inom post-genomforskningen.

- De tre stora smittsjukdomarna (HIV/aids, malaria och tbc) utgör ett globalt hot. Dessa sjukdomar står för upp till 60 % av utvecklingsländernas hälsovårdskostnader.

- Det finns ett behov av att skapa samverkansvinster mellan befintliga nationella verksamheter i kampen mot cancer för att uppnå en kritisk massa och skapa mervärde.

1.1.2. Informationssamhällets teknik (IST)

I enlighet med Europeiska rådets slutsatser i Lissabon och målen för initiativet e-Europa skall åtgärderna inom detta område syfta till att inom gemenskapen stimulera till utveckling av teknik och tillämpningar som är viktiga för byggandet av informationssamhället, och på så sätt öka det europeiska näringslivets konkurrenskraft och ge allmänheten möjlighet att dra största möjliga nytta av utvecklingen av kunskapssamhället. Genom att särskilt inrikta sig på den nya generationen av informationssamhällets teknik kan man göra dessa tillämpningar tillgängliga för alla och bidra till mer användarvänlig informationsteknik.

Motivering och europeiskt mervärde

- Det är nödvändigt att utveckla en kunskapsbaserad europeisk ekonomi och ett kunskapsbaserat europeiskt samhälle enligt rådets slutsatser i Lissabon. Gemenskapen måste utöka sina forskningsverksamhet när det gäller informationssamhällets teknik: Hälften av OECD-ländernas FoTU på området utförs i Förenta staterna, 25 % i Japan och bara 15 % i gemenskapen.

- Den offentliga sektorn har en viktig funktion när det gäller att stödja långsiktig och explorativ IST-forskning och när det gäller att sammanföra relevanta beslutsfattare från näringslivet och universiteten i syfte att vidareutveckla teknik vid frontlinjen och tillhörande tillämpningar, utforska banbrytande idéer och göra investeringar i forskning mer effektiva och verkningsfulla.

- Gemenskapens FoTU-verksamhet på IST-området erbjuder ett enastående tillfälle att samla medlemsstaternas spridda forskningsansträngningar och finna lösningar som är kompatibla och kan tillämpas i alla medlemsstater.

- Erfarenheten visar att endast en långsiktig och rimlig IST-forskningsverksamhet får önskad effekt. I gemenskapen ser man bland annat på exemplet Finland hur väl FoTU-investeringar i informationssamhällets teknik lönar sig. Där har informationssamhällets teknik under över 30 år varit ett prioriterat forskningsområde och de relevanta FoTU-investeringarna, uttryckt som andel av BNP, är de högsta i världen.

- IST-sektorn har i dag en årsomsättning på 2 000 miljarder euro i hela världen och sysselsätter bara i gemenskapen över 12 miljoner människor. Gemenskapen måste stärka sin position som IST-leverantör. EU:s handelsunderskott när det gäller informationssamhällets teknik uppgår till ungefär 28 miljarder euro (EU:s totala marknad uppgår till ca. 500 miljarder euro), och underskottet växer varje år med 12 % trots att gemenskapen intar en ledande ställning när det gäller mobilkommunikation.

- Informationssamhällets teknik har utvecklats till en tillväxtmotor för ekonomin som helhet, både som resultat av sektorns egna tillväxt och dess ökande integration i andra sektorer. Tillämpad forskning i informationssamhällets teknik (företag, elektronisk handel och distansarbete) skapar nya marknadsmöjligheter, ger stora produktivitetsvinster och förbättrar alla branschers konkurrenskraft. Livscykeln av produkter och tjänster som bygger på informationssamhällets teknik blir allt kortare, och ny teknik vinner allt snabbare insteg, vilket visar att den tekniska utvecklingen går allt fortare.

- Den nya IST-generationen kommer att medföra genomgripande förändringar där de nuvarande persondatorbaserade systemen med tangentbord, mus och skärm ersätts med system för intelligenta miljöer, där alla får möjlighet att dra nytta av informationssamhället.

- IST-innovationer erbjuder kraftfulla lösningar på viktiga sociala frågor inom hälsovård, miljö, utbildning, säkerhet, rörlighet, skydd av kulturarvet och sysselsättning.

- Framsteg inom IST är en förutsättning för utvecklingen inom alla andra viktiga forskningsområden, bland annat bioteknik, fysik och energi.

1.1.3. Nanoteknikoch nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material, nya produktionsprocesser och produktionsanordningar

Syftet med åtgärderna inom detta område är att ge gemenskapen möjlighet att samla den kritiska massa som krävs för att under kommande år, bland annat när det gäller att öka miljöeffektiviteten och minska utsläppen av farliga ämnen i miljön, utveckla och utnyttja den mest avancerade tekniken för kunskaps- och informationsbaserade produkter, tjänster och produktionsprocesser.

Motivering och europeiskt mervärde

- Gemenskapen måste behålla sin starka ställning på dessa framväxande marknader.

- På medellång sikt uppskattas marknaden för nanotekniskt material till över 6 miljarder euro (sektorn för medicinsk utrustning), och marknaden för intelligenta material uppskattas till flera hundra miljarder euro.

- Kunskapsbaserade multifunktionella material har en direkt inverkan på utvecklingen av industriell teknik och industriella system i bland annat energi-, medicin-, elektronik-, transport- och byggbranschen.

- Storleken på gemenskapens tillverkningssektor: 40 miljoner arbetstillfällen och en omsättning på 4 000 miljarder euro.

- Det krävs ökade investeringar i nya produktionsprocesser (för närvarande ungefär 1 000 euro per capita jämfört med 2 000 euro per capita i Förenta staterna).

1.1.4. Flyg- och rymdteknik

Åtgärderna inom detta område har två syften, nämligen dels att genom integration av forskningsinsatserna konsolidera gemenskapsindustrins position inom luft- och rymdfart, där företagen står inför en allt hårdare global konkurrens, dels att hjälpa till att utnyttja potentialen inom denna sektor för att förbättra säkerheten och miljöskyddet.

Motivering och europeiskt mervärde

- Storleksordningen på nödvändiga investeringar (Förenta staterna investerar mellan tre och sex gånger mer än gemenskapen i FoTU beroende på sektor).

- Förutsebara behov inom global lufttransport: ungefär 14 000 luftfarkoster inom de kommande 15 åren (marknad värd 1 000 miljarder euro). Lufttrafiken kommer att öka med cirka 5 % per år de kommande årtiondena respektive fördubblas inom tjugo år.

- Betydelsen av satellitrelaterade marknader (årlig omsättning i hela världen för satelliter och bärraketer beräknad till 40 miljarder euro).

- Stöd till upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

1.1.5. Livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet

Syftet med de åtgärder som vidtas inom detta område är att skapa integrerade vetenskapliga och tekniska förutsättningar för en utveckling av miljövänliga system för produktion och distribution av säkra och sunda livsmedel i enlighet med konsumenternas krav och för hantering av de risker som uppstår i samband med livsmedel. I det sammanhanget är det tänkt att man skall använda sig av de verktyg som finns inom biotekniken och beakta de risker för hälsan som miljöförändringarna kan ge upphov till.

Motivering och europeiskt mervärde

- Den senaste tidens livsmedelskriser har visat att livsmedelsfrågor är beroende av många faktorer och att de är gränsöverskridande.

- För att kunna ta fram kraftfulla och validerade riskbedömningsmetoder måste man samla sakkunskap från många olika områden.

- Jordbruks- och livsmedelsindustrin har stor betydelse för den europeiska arbetsmarknaden och sysselsätter över 10 miljoner arbetstagare.

- Miljöfaktorer bidrar avsevärt till den ökade förekomsten av cancer, allergier och astma.

- Konsumenternas krav på spårbarhet av livsmedel ökar.

1.1.6. Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem

Målet med åtgärderna på detta område är att stärka den vetenskapliga och tekniska kapacitet som gemenskapen behöver för att kunna få till stånd en hållbar utveckling, som fastställts som målsättning för gemenskapen vid Europeiska rådets möte i Göteborg och som omfattar miljörelaterade, ekonomiska och sociala aspekter och i synnerhet berör säker och hållbar energi och transport. Dessa verksamheter bör kunna bidra på ett betydelsefullt sätt till det arbete som görs internationellt för att förstå och hantera globala förändringar och kunna bevara balansen i ekosystemen.

1.1.6.1. Hållbara energisystem

Motivering och europeiskt mervärde

- Otrygg energiförsörjning med avbrott och begränsningar, dessutom kanske varierande energipriser, kan ha förödande effekter på samhälle och ekonomi.

- Koldioxidutsläppens höga och ökande nivåer till följd av energiproduktion och energiförbrukning gör en genomgripande klimatförändring alltmer sannolik.

- EU:s beroende av energiimporter uppgår redan till 50 % och förväntas de kommande åren öka ytterligare, om inget görs (upp till 70 % år 2020).

- Teknik för förnybara energikällor är normalt förknippad med förhållandevis höga kostnader jämfört med befintlig teknik för fossila bränslen.

1.1.6.2 Hållbara yttransporter

Motivering och europeiskt mervärde

- 97 % av all godstransport och 95 % av passagerartransporterna i Europa sker med yttransport. Detta bidrar å ena sidan till det ekonomiska välståndet i Europa, men samtidigt

- påverkar det miljön genom föroreningar, buller och koldioxidutsläpp (sektorn står för 24 % av CO2-utsläppen),

- inträffar 40 000 dödsolyckor och hudratusentals allvarliga skador.

- Ungefär 10 miljoner människor arbetar inom yttransportsektorn.

- Yttransportrelaterade trafikstockningar (kostar runt 0,5 % av EU:s BNP), säkerhets- och miljöfrågor har stark påverkan på en hållbar utveckling. Detta kräver samordnade och integrerade åtgärder på europeisk nivå.

1.1.6.3. Globala förändringar och ekosystem

Motivering och europeiskt mervärde

- Gemenskapen måste snabbare utveckla sin förmåga att förutsäga och styra globala förändringar och att anpassa sig till dem för att bevara och förbättra EU-medborgarnas livskvalitet och bidra till de internationella konventionerna (Kyoto- och Montrealprotokollen) och till bevarande av ekosystem och skydd av den biologiska mångfalden.

- Begreppet "hållbar utveckling" måste införlivas med EU:s strategier för bland annat energi, transport, miljö och näringsliv.

- För Europas del räknar man med att ozonskiktet minskar med 7 % per årtionde och att den ultravioletta strålningen ökar.

- Klimatförändringen påverkar naturtillgångarna, framför allt tillgången på vatten och vattnets kvalitet samt den biologiska mångfalden och ekosystemen.

- För framtiden räknas med en ökande global uppvärmning med ännu oförutsebara följder för Europa och dess regioner.

- Det behövs strategier för ett hållbart utnyttjande av land- och havsresurser, även jordbruks- och skogsresurser, för en hållbar utveckling i Europa, i synnerhet med tanke på frågorna kring de globala förändringarna.

- Den årliga budgeten för detta forskningsområde uppskattas till 2 miljarder euro i hela världen och 500 miljoner euro i EU (ramprogrammet 20 % av EU:s totala bidrag).

1.1.7. Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle

Syftet med åtgärderna på detta område är att samordna den omfattande och mångsidiga forskningsverksamhet som bedrivs inom områdena ekonomi, statsvetenskap, sociologi och humaniora och som krävs för att utveckla förståelsen för och kunskaperna om framväxten av kunskapssamhället och nya former för relationerna mellan människor å ena sidan och människor och myndigheter å den andra.

Motivering och europeiskt mervärde

- Det är nödvändigt att sätta sig in i de frågor och alternativ som finns när det gäller EU:s mål att under nästa årtionde "bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning", genom skapandet av ett europeiskt kunskapssamhälle.

- Det är nödvändigt att skaffa sig insikt i och föra en fördjupad debatt om de frågor och alternativ som finns för utvecklingen och vidareutvecklingen av nya styrelseformer i en utvidgad union och om följderna för de europeiska medborgarna.

1.2. Särskild verksamhet som omfattar ett bredare forskningsområde

1.2.1. Stöd till politikområden och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov

Syftet är att utveckla forskningsverksamhet till stöd för gemenskapens övriga politikområden och för att snabbt kunna reagera på nya vetenskapliga eller tekniska behov.

Motivering och europeiskt mervärde

- Det är nödvändigt att utveckla forskningsverksamhet till stöd för gemenskapens övriga politikområden. Att det finns ett sådant behov har bekräftats av samtliga kommissionsavdelningar som genomför gemenskapspolitiken.

- Man måste snabbt kunna reagera på nya vetenskapliga eller tekniska behov. Plötsliga, oförutsebara behov, såsom nyligen de som uppstod i samband med BSE-krisen, visar hur viktig denna fråga är.

1.2.2.Övergripande forskningsverksamhet som omfattar små och medelstora företag

Särskilda åtgärder för små och medelstora företag bedrivs inom ramen för främjandet av den europeiska konkurrenskraften och företags- och innovationspolitiken. Syftet är att hjälpa de europeiska små och medelstora företagen, inom nya eller traditionella områden, att förbättra den tekniska kapaciteten och att utveckla förmågan att agera på europeisk och internationell nivå.

Motivering och europeiskt mervärde

- Små och medelstora företag utgör 99,8 % av gemenskapens näringsliv och står för 66 % av arbetstillfällena och 55 % av omsättningen i EU:s privata sektor.

- I egenskap av leverantörer och entreprenörer bidrar små och medelstora företag uppskattningsvis med nästan 50 % till större företags konkurrenskraft.

- Högteknologiska små och medelstora företag bidrar i allt högre grad till forskningen inom IT, multimedia och bioteknik.

- Ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FoTU) är ett viktigt instrument: Under de senaste fem åren (1994-1999) har över 20 000 europeiska små och medelstora företag deltagit. Enligt en enkät var knappt 96 % av dem nöjda med sitt val.

1.2.3. Särskilda åtgärder för att främja internationellt samarbete

Det allmänna målet med internationellt samarbete inom ramen för ramprogrammet är att bidra till att öppna det europeiska området för forskningsverksamhet för hela världen.

Särskild verksamhet kommer att inriktas på tre grupper av länder, nämligen Medelhavs- och Balkanländerna utanför EU, Ryssland och de nya oberoende staterna, samt utvecklingsländerna.

Motivering och europeiskt mervärde

- En del globala frågor (klimatförändring, biologisk mångfald osv.) kan bara lösas i samarbete med länder utanför gemenskapen.

- Gemenskapen avser att utveckla särskilda relationer till vissa grupper av länder (de nya oberoende staterna, Medelhavsländer osv.). Genom vetenskapliga partnerskap med dessa länder kommer det att bli lättare att upprätta och fördjupa dessa relationer.

- En del länder (exempelvis utvecklingsländer) står inför särskilda svårigheter som kräver samordnade insatser.

- Europeiska forskare är intresserade av och bör ha tillgång till den kunskap som finns i världen.

2. Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet

2.1. Stöd till samordningen av verksamheten

Målet är att uppmuntra och stödja de initiativ som tagits av en rad länder på områden av gemensamt strategiskt intresse (som t.ex. hälsa, bioteknik, miljö, energi) och att genom samordning skapa samverkansvinster mellan dessa länders verksamheter.

Det gäller också att öka samverkansvinsterna och förbättra komplementariteten mellan de gemenskapsåtgärder som vidtas inom ramprogrammet och dem som vidtas av andra europeiska organisationer för vetenskapligt samarbete och mellan dessa organisationer.

Motivering och europeiskt mervärde

- Man måste undvika dubbelarbete och splittrade insatser.

- Det gäller att minska utvecklingsklyftorna mellan EU:s olika regioner.

- Man måste ta vara på medlemsstaternas tidigare samarbetsansträngningar.

2.2. Stöd till en samstämmig utveckling av politiken

Målet med åtgärderna på detta område är att främja en sammanhållen utveckling av innovations- och forskningspolitiken i gemenskapen, dels genom att snabbt kartlägga utmaningar och områden av gemensamt intresse, dels genom att förse medlemsstaternas och gemenskapens politiska beslutsfattare med kunskap och beslutsunderlag som kan hjälpa dem formulera politiken på dessa områden.

Motivering och europeiskt mervärde

- Resultaten av framtidsforskningen ("foresight") måste användas på ett mer systematiskt sätt om man bättre skall kunna förutse vetenskapliga och tekniska frågor med betydelse för gemenskapen, utveckla ett gemensamt synsätt i sådana frågor och rent allmänt skapa en strategisk bas för EU:s FoTU-politik.

- Politiska beslutsfattare inom FoTU måste få tillgång till en gemensam bas med relevanta och jämförbara indikatorer.

- Riktmärkning av nationell forskningspolitik måste införas som strategiskt verktyg om man vill förbättra forskningspolitikens kvalitet och effektivitet.

- Aktörer och användare inom forskningen måste lätt kunna hitta särskild sakkunskap inom det egna verksamhetsområdet.

5.1.2 Förhandsutvärdering

I samband med utarbetandet av förslagen till de särskilda programmen genomförde kommissionens avdelningar en förhandsutvärdering. Arbetet gav bland annat följande resultat:

- Rekommendationerna i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomförts av oberoende experter under år 2000.

- Kommissionens halvtidsutvärdering av femte ramprogrammet (1998-2002), som presenteras i KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000 och beskrivs i detalj i kommissionens arbetsdokument SEK(2000) 1780 av den 23 oktober 2000.

- Svar i samband med de konsultationer av berörda som genomförts i samband med de båda meddelandena om det europeiska området för forskningsverksamhet under loppet av år 2000 [28] och förslaget till ramprogrammet från början av 2001.

[28] KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000. KOM(2000) 6 av den 18 januari 2000.

- En rad undersökningar, som kommissionen själv utfört eller låtit utföra, beträffande ekonomi, politik och framtidsforskning ("foresight") och FoTU-verksamhetens genomslag.

Förhandsutvärderingens resultat har framför allt påverkat besluten om programmens struktur, mål och prioriteringar och genomförandeinstrument.

Målen och prioriteringarna fastställdes genomgående enligt regeln om ett europeiskt mervärde.

Det innebär att man undersökt följande faktorer med hänsyn till de utvalda prioriterade ämnena och åtgärderna, för vilka närmare uppgifter om respektive motivering och europeiskt mervärde återfinns i punkt 5.1 och de förväntade resultaten i punkt 5.2.

- Kostnaderna och omfattningen för sådan forskning överskrider enskilda länders möjligheter, och det krävs en "kritisk massa" av ekonomiska och mänskliga resurser (t.ex. genforskning, nanoteknik och flygteknik).

- Ekonomiska fördelar med samarbete (stordriftsfördelar) och därmed förknippade fördelaktiga effekter för privata forskningsinsatser och den industriella konkurrenskraften (t.ex. informationssamhällets teknik, nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser, flyg- och rymdteknik, samt särskilda forskningsåtgärder för små och medelstora företag).

- EU:s ställning inom strategiska FoTU-områden måste bibehållas och stärkas (t.ex. bevarande av EU:s starka position inom flygtekniken och mobiltelefonin och utveckling av gemenskapens hittills relativt låga potential när det gäller el från solceller).

- Nödvändigheten att kombinera kompletterande kompetens i olika länder, i synnerhet när det gäller tvärvetenskapliga problem (t.ex. livsmedelssäkerhet och hälsorisker, hållbar utveckling och globala förändringar, stöd till samordningen av forsknings- och innovationsinsatser samt samstämmig utveckling av forskningspolitiken).

- Kopplingar till unionens prioriteringar och intressen, samt till gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik (t.ex. flyg- och rymdteknik, livsmedelssäkerhet och hälsorisker, hållbar utveckling och globala förändringar, medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället, internationellt samarbete och behovet av att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov).

- Forskningen är till sin natur gränsöverskridande, på grund av problemens omfång eller av vetenskapsmetodologiska skäl (t.ex. livsmedelssäkerhet och hälsorisker, hållbar utveckling och globala förändringar, medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället, internationellt samarbete, stöd till samordningen av forsknings- och innovationsinsatser samt samstämmig utveckling av forskningspolitiken).

Det har utvecklats tre nya viktiga instrument som en överordnad prioritering för genomförandet, utöver särskilda riktade forskningsprojekt och samordningsåtgärder, som på grund av sin särart endast kan tillämpas på gemenskapsnivå. De skall användas för att uppnå följande:

- En kritisk massa och integration av forskningen.

- Starkare band mellan programmen och medlemsstaternas verksamhet samt samordning av de nationella programmen.

- Samarbete på områden av strategisk betydelse för EU och svar på EU:s stora utmaningar.

- Vetenskaplig och teknisk spetskompetens i gemenskapen samt attraktionskraft.

- Spridning och utnyttjande av vetenskapliga och tekniska resultat i EU.

För att se till att gemenskapens arbete inom ramprogrammets sju prioriterade tematiska områden verkligen får genomslag kommer inom dessa områden expertnätverk att användas inom varje tema från den tidpunkt då det sjätte ramprogrammet inleds, och när så är lämpligt som prioriterad metod, under möjlig användning av särskilda målinriktade forskningsprojekt och samordningsinsatser.Följande instrument kommer att tillämpas:

a) Nätverk mellan spetsforskningscentra

Syftet med detta instrument är att stärka och utveckla den vetenskapliga och tekniska spetskompetensen i gemenskapen genom att inom Europa integrera den befintliga eller framväxande forskningskapaciteten både på nationell och på regional nivå. Varje nätverk kommer också att sträva efter att utveckla kunskaperna inom ett särskilt område genom att samla den expertis som behövs. Eftersom de generellt sett är inriktade på långsiktiga mål, syftar de berörda åtgärderna, som ofta är tvärvetenskapliga, inte till exakta, förutbestämda resultat i form av produkter, processer eller tjänster Ett expertnätverk kommer att genomföras med hjälp av ett gemensamt verksamhetsprogram som omfattar en del av eller, i förekommande fall, deltagarnas hela forskningskapacitet och forskningsverksamhet på det berörda området för att förvärva nödvändig fackkunskap och uppnå europeiskt mervärde. Syftet med ett gemensamt verksamhetsprogram kan vara att inrätta ett självständigt centrum med särskild kompetens, vilket kan leda till att nödvändiga metoder för att uppnå en varaktig integrering av forskningskapaciteten tas fram.

b) Integrerade projekt

Integrerade projekt är avsedda att ytterligare stimulera gemenskapens konkurrenskraft eller att ta upp viktiga samhällsbehov genom att samla nödvändiga resurser och kompetenser i fråga om forskning och teknisk utveckling. Alla integrerade projekt bör ha klart definierade vetenskapliga och tekniska mål och inriktas på att uppnå specifika resultat som kan användas t.ex. i form av produkter, processer eller tjänster. I dessa mål kan mer långsiktig eller "riskfylld" forskning ingå. All verksamhet inom ramen för ett integrerat projekt kommer att följa en allmän "plan för genomförandet".

c) Deltagande i nationella program som genomförs gemensamt (enligt artikel 169 i fördraget)

Syftet med detta instrument är att främja och stödja en samstämmig och samordnad mobilisering av medlemsstaternas organiserade ansträngningar (program) på områden av gemensamt och prioriterat intresse för unionen, vilket kommer att gagna hela EU. Tanken är också att öka nationella ansträngningars genomslag i hela EU i frågor som är av intresse för flera medlemsstater. De nationella programmen inom det ifrågavarande ramprogrammets prioriterade forskningsområden kommer att vara de program som att genomförs av staten, regionala myndigheter eller nationella forskningsorganisationer. När de genomförs gemensamt skall harmoniserade arbetsprogram utarbetas, tilldelningen av medel samordnas, en rad åtgärder anpassas, för att öka samstämmigheten, och gemensamma ansökningsomgångar genomföras.

Detta instrument har aldrig tidigare använts, eftersom det förutsätter beredskap till samordning från medlemsstaternas sida och kräver en längre förberedelsetid än vanliga projekt. Tiden anses dock numera mogen för detta slags instrument, inte minst på grund av den öppna samordningsmetod som förespråkades vid toppmötet i Lissabon.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

De rekommendationer som ingår i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomfördes under år 2000 har beaktats i samband med sammanställningen av förslagen till de särskilda programmen. I synnerhet har man tagit hänsyn till följande:

- Gemenskapen måste hinna i kapp sina konkurrenter på FoTU-området.

- Medlemsstaternas och gemenskapens FoTU-politik måste vara komplementär och samstämmig. Kommissionen har en central roll när det gäller att uppnå detta mål.

- De positiva effekterna av ramprogrammet, som skall "avhjälpa en brist i gemenskapen genom att ge forskarna på universiteten och inom näringslivet möjlighet att tillsammans genomföra tillämpad forskning".

- De administrativa förfarandena i ramprogrammet 1998-2002 måste förenklas och det krävs "nya strukturer och ledningsmetoder för ramprogrammet".

- Gemenskapens forskningsåtgärder måste infogas i ett större sammanhang inom ramen för en verklig europeisk forskningspolitik.

- Programmen måste vara mer koncentrerade.

- Genomförande av forskning som är nödvändig för att uppnå gemenskapens politiska mål.

- Strävan att utveckla en anpassad och mer flexibel samling av verktyg, med utgångspunkt i alla möjligheter som fördraget erbjuder.

Dessutom har halvtidsutvärderingen av femte ramprogrammet lett till anpassningar av de årliga arbetsprogrammen för de särskilda programmen, som har gått ut på att i större utsträckning fokusera insatserna och att starta pilotprojekt för de åtgärder som planeras för nästa ramprogram (nätverk, kluster, industriella plattformar, större projekt osv.).

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Nedan redogörs för de åtgärder som planeras för det särskilda programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" uppdelade efter åtgärdsområden. Detta gör det möjligt att lyfta fram de förväntade resultaten, åtgärdernas bidrag till ramprogrammets eller gemenskapens överordnade mål samt potentiella resultatparametrar i samband med dessa mål. Uppgifterna skall ses som måttstockar och inte som fastställda mål.

För sambandet mellan åtgärdsområdena och de tillämpade instrumentslagen redogörs längre ned med hjälp av en tabell.

1. Att koncentrera och integrera gemenskapsforskningen

1.1. Prioriterade tematiska forskningsområden

1.1.1. Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

i) Avancerad genforskning och dess tillämpningar inom hälsovården

Grundläggande kunskaper och verktyg för funktionsgenomik i alla organismer

(Genernas uttryck och proteomik; strukturell genomik; komparativ genomik och populationsgenetik; bioinformatik; tvärvetenskapliga funktionsgenomiska metoder för att undersöka grundläggande biologiska processer.)

Tillämpningar av kunskaper och teknik inom genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

(Teknikplattformar för utveckling av nya diagnosverktyg, preventionsinsatser och behandlingsmetoder.)

ii) Kampen mot de stora sjukdomarna

iii) Tillämpningsinriktad inställning till kunskaper och teknik inom medicinsk genomik

(Kampen hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och sällsynta sjukdomar; kampen mot resistens mot antibiotika och andra läkemedel; studiet av hjärnan och kampen mot degenerativa sjukdomar i nervsystemet; studiet av människans utveckling och åldrandeprocessen.)

Kampen mot cancer

Kampen mot de stora fattigdomsrelaterade smittsjukdomarna

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Bättre kvalitet av och resultat från de verktyg som krävs för att utnyttja genominformationen (verktyg för massundersökningar, lämpliga modellorganismer, bioinformatik).

- Mer information om gener med koppling till hälsa eller sjukdom.

- Lägre hälsovårdskostnader genom exaktare diagnoser och mer målinriktad behandling.

- Billigare och snabbare utveckling av nya läkemedel (kortare tid till marknad).

- Främjande av den europeiska bioteknikindustrins konkurrenskraft.

- Utveckling av nya in-vitro testmetoder som alternativ till djurförsök.

- Fler nya effektiva vaccin och nya terapier, särskilt mot sjukhusinfektioner.

- Utveckling av patientinriktade forskningsstrategier från förebyggande till diagnos och behandling, särskilt för kampen mot cancer.

- Ökade offentliga och privata investeringar i hälsorelaterad forskning för utvecklingsländer.

- Fler partnerskap mellan EU och utvecklingsländerna.

1.1.2. Informationssamhällets teknik (IST)

i) Tillämpad forskning avseende informationssamhällets teknik som berör samhälleliga och ekonomiska utmaningar

( Förtroendefrämjande säkerhetsteknik; forskning som berör samhälleliga utmaningar; forskning som berör utmaningar för arbetslivet och näringslivet; lösning av komplexa problem inom vetenskap, teknik, näringsliv samt i samhället.)

ii) Kommunikations-, data- och programvaruteknik

(Data- och nätteknik; programvaruteknik, programvarutjänster och inbyggda och distribuerade system.)

iii) Komponenter och mikrosystem

(Mikro-, nano- och optoelektronik; mikro- och nanoteknik, mikrosystem och displayer.)

iv) Kunskaps- och gränssnittsteknik

(Kunskapsteknik och digitalt innehåll; intelligenta gränssnitt och ytor.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Förstärkning och konsolidering av EU:s ledande position inom IST. Konsolidering av gemenskapens framgångar inom mobilkommunikation, nätverksinfrastruktur, hushållselektronik, mikroelektronik och innesluten programvara. Indikatorer: Lämpliga bedömningskriterier är makroekonomiska indikatorer för IST-utbudet och dess andel av BNP.

- Utveckling av nästa generation mark- och satellitbaserade mobila och trådlösa system bortom 3G i gemenskapen, och integration av nätverksstrukturerna med hänsyn till nästa Internetgeneration. Indikatorer: marknadsandel, undersökningar om hur snabbt ny teknik vinner insteg.

- Lösningar för elektronisk och mobil handel oberoende av tid och plats (anytime-anywhere trading) över hela det värdeskapande spektrumet av produkter och tjänster. Indikatorer: branschvisa produktionssiffror, inklusive tjänstesektorn.

- Säkrare elektroniska transaktioner, bättre dataskydd för IST-tillämpningar och IST-tjänster, verktyg för bekämpning av Internetrelaterad brottslighet. Indikatorer: statistik om ekonomisk brottslighet.

- Bredare deltagande av allmänheten i informationssamhället, effektivare hälsovård, bättre system för förvaltning av och stöd till rörlighet och miljö. Framtagande av stödsystem som återställer funktioner eller kompenserar för funktionsnedsättningar. Indikatorer: belåtenhet bland användarna enligt enkäter (t.ex. om de upplever att diagnoserna blivit bättre), hälso- och säkerhetsstatistik.

- Lösningar som ger medborgarna möjlighet att lära sig när de vill, oberoende av tid och plats och på lämpligaste sätt. Utveckling av lösningar för framtagning, ömsesidigt tillhandahållande, handel med samt spridning av kunskap. Indikatorer: användarenkäter, frågeformulär.

1.1.3. Nanoteknik och nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material samt nya produktionsprocesser och produktionsanordningar

i) Nanoteknik och nanovetenskap

(Tvärvetenskaplig, långsiktig forskning för att öka kunskapen om olika fenomen, samt processtyrning och utveckling av forskningsverktyg: nanobioteknik; konstruktionsteknik på nanonivå för framställning av material och komponenter; utveckling av teknik och instrument för kontroll och styrning; tillämpningar inom områden som hälsa, kemi, energi, optik och miljö.)

ii) Kunskapsbaserade multifunktionella material

(Utveckling av grundläggande kunskaper; teknik som berör framställning och omvandling, inklusive bearbetning, av kunskapsbaserade multifunktionella material; teknologiskt stöd till materialutveckling.)

iii) Nya produktionsprocesser och produktionsanordningar

(Utveckling av nya processer och flexibla och intelligenta produktionssystem; systemforskning och riskhantering; bästa möjliga livscykelprestanda för industrins system, produkter och tjänster.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Ökade mänskliga och ekonomiska resurser för forskningen inom den privata sektorn genom uppnående av kritisk massa inom detta industriorienterade område.

- Ökad utveckling och spridning av nanoteknik, intelligenta material och nya produkter och förfarande i små och medelstora företag genom stort deltagande (över 20 %) av dessa företag i verksamheten i fråga.

- Minimering av utnyttjandet av naturtillgångar, utsläpp och avfall inom ramen för metoder som beaktar produktens hela livscykel.

- Ökning och integration av kompetens och kunskap över alla vetenskapliga och tekniska områden och bland alla berörda aktörer, inklusive kandidatländerna.

1.1.4. Flyg- och rymdteknik

i) Flygteknik

(Ökad konkurrenskraft; att lindra miljöeffekterna vad gäller utsläpp och buller; förbättrad säkerhet för luftfarkoster; ökad driftskapacitet och förbättrad säkerhet för lufttransportsystemet.)

ii) Rymdteknik

(Galileo; GMES; satellitbaserad telekommunikation.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Upprätthållande av gemenskapens ledande position inom flygteknik.

- Minskning av de direkta driftskostnaderna för luftfarkoster med 20 % på kort sikt och 50 % på lång sikt.

- Halvering av olycksstatistiken på kort sikt och minskning till en femtedel på längre sikt.

- Kapacitetsutbyggnad till 16 miljoner flygningar om tio år.

1.1.5. Livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet

Epidemiologin för kostrelaterade sjukdomar och allergier, inbegripet kostens inverkan på barns hälsa

Livsmedelsrelaterade miljöriskers inverkan på hälsan

Kostens inverkan på hälsan , bl.a. av nya produkter, produkter från ekologiskt jordbruk, mervärdesmat, produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer samt sådana som bygger på den senaste bioteknikutvecklingen.

Förfaranden för "spårbarhet" genom hela produktionskedjan (i synnerhet av genetiskt modifierade organismer, däribland sådana som härstammar från den senaste utvecklingen inom biotekniken)

Analys-, detektions- och kontrollmetoder

Säkrare och miljövänligare produktionsmetoder och sundare livsmedel

Konsekvenser för människors hälsa av djurfoder

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Definition av validerade biomarkörer för exponering eller hälsoeffekter.

- Fler kontrollanalyser i livsmedelskedjan.

- Fler växtarter och djurraser respektive djurstammar.

- Fler och säkrare tillverkningsmetoder.

- Minskad total bakteriehalt i saluförda livsmedel.

1.1.6 Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem

1.1.6.1. Hållbara energisystem

i) Forskningsverksamhet med inverkan på kort och medellång sikt

Ren energi, särskilt förnybara energikällor och deras integrering i energisystemet, energisparande och energieffektivitet, alternativa motorbränslen.

ii) Forskningsverksamhet med inverkan på medellång och lång sikt

(Bränsleceller; ny teknik för energibärare/energitransport och lagring, i synnerhet väte; nya och avancerade koncept för förnybar energiteknik med viktig framtida energipotential; avskiljning och deponering av koldioxid.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Bidrag till det politiska målet att fram till 2010 minska utsläppen av växthusgaser till nivåer som är 8 % lägre än 1990 års nivåer; fortsatta ansträngningar för att bibehålla denna utveckling efter 2010 (Kyotoprotokollet).

- Bidrag till en fördubbling av förnybara energisystems andel (från 6 % till 12 %) fram till 2010 (vitbok om förnybara energikällor). Energibesparingar på 12 % fram till 2010 genom rationellt utnyttjande och minskad efterfrågan. Utvecklingen mot ökat beroende av energiimporter (från 50 % till 70 %) måste vändas.

- Bidrag till att på lång sikt minska kostnaderna för nya och förnybara energikällor till nivåer som kan konkurrera med energi från fossila bränslen.

1.1.6.2. Hållbara yttransporter

i) Utveckling av miljövänliga transportsystem och transportmedel för passagerare och gods samt rena stadstransporter

(Ny teknik och nya koncept för yttransporter, avancerad konstruktions- och produktionsteknik)

Förväntade resultat, bidrag till de allmänna målen och potentiella resultatparametrar

- Minskning av yttransporternas (järnvägstrafik, vägtrafik, vattenburen trafik; passagerartrafik och godstrafik) till produktionen av koldioxid och andra utsläpp inbegripet buller

- Ökad säkerhet, bekvämlighet, kvalitet, kostnadseffektivitet och energieffektivitet för fordon och fartyg.

ii) Effektivare och konkurrenskraftigare järnvägs- och sjötransporter, med beaktande av samverkan mellan transportsätt

(Omfördelning och integrering av olika transportsätt, effektivisering av järnvägs- och sjötransporter, ökad säkerhet på väg, järnväg och till sjöss, och undvikande av trafikstockningar)

Förväntade resultat, bidrag till de allmänna målen och potentiella resultatparametrar

- Garanti för intelligenta och säkra passagerar- och godstransporter.

- Begränsning av transportefterfrågans tillväxt.

- Omfördelning av olika transportsätt i syfte att effektivisera järnvägs-, sjö- och intermodala transporter.

- Ökad säkerhet på väg, järnväg och till sjöss.

- Undvikande av trafikstockningar.

1.1.6.3 Globala förändringar och ekosystem

Mekanismer bakom utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar samt utsläppens inverkan på klimat, uttunningen av ozonlagret och kolsänkor (hav, skogar och mark).

Vattnets kretslopp, inbegripet jordrelaterade aspekter.

Biologisk mångfald

Drivkrafterna bakom ökenspridning och naturkatastroferStrategier för hållbar markförvaltning, inbegripet integrerad förvaltning av kustzoner och integrerade koncept för användning av jordbruks- och skogsresurser.

Operativa prognoser och modelleringar, inbegripet globala system för observation av klimatförändring.

Operativa prognoser och modelleringar.

Kompletterande forskning (utveckling av avancerade metoder för riskbedömning och bedömning av miljökvalitet).

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar.

- Framtagande av instrument för förutsägande av regionala klimatförändringar.

- Utveckling av förvaltningsinstrument som kan lindra effekterna på vattentillgången och markkvaliteten.

- Förbättring av gemenskapens vetenskapliga bidrag till relevanta konventioner och politiska beslut och därmed ökad samstämmighet för EU:s forskningsarbete i internationella sammanhang.

- Utvärdering av klimatpåverkan av andra gaser än växthusgaser.

- Framtagande av ett nätverk för övervakning av den biologiska mångfalden och utarbetande av åtgärder för återställandet av denna.

- Utveckling av verktyg för hållbar förvaltning av landbaserade och marina ekosystem.

- Undersökning av kopplingen mellan klimatförändringen och naturkatastrofer.

- Utveckling av instrument för att man bättre skall kunna förutsäga och lindra följderna av naturkatastrofer (översvämningar, stormar, bränder, laviner och jordskred).

- Utveckling av strategier för hållbar förvaltning av skogs- och jordbruksresurser.

- Sammanställning av gemensamma europeiska databaser med parametrar för globala förändringar.

- Förbättrade prognoser om marina, landbaserade och atmosfäriska miljöers tillstånd.

1.1.7. Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle

i) Det europeiska kunskapssamhället och den sociala sammanhållningen

(Förbättrad produktion, spridning och användning av kunskap, och dess inverkan på den ekonomiska och sociala utvecklingen; alternativ och val för utvecklingen av ett kunskapssamhälle som ligger i linje med de mål EU fastslagit vid Europeiska rådets möte i Lissabon och vid dess senare möten; olika vägar till kunskapssamhället.)

ii) Medborgarskap, demokrati och nya styrelseformer

(Följderna av den europeiska integrationen och utvidgningen för styrelseformer och den enskilde medborgaren; fastställande av ansvarsområden och nya styrelseformer; konfliktlösning, säkerhetsfrågor, återställande av lag och ordning; nya former för medborgarskap och kulturell identitet.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Jämförande undersökningar, även omfattande insamling av data och metodutveckling, om ekonomins och samhällets övergång till det europeiska kunskapssamhället.

1.2. Särskilda åtgärder som omfattar ett bredare forskningsområde

1.2.1. Stödjande åtgärder och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov

Forskning som är nödvändig för utformningen, genomförandet och uppföljningen av gemenskapens och EU:s politik

Forskning som svarar mot behoven på vissa nya tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga områden eller på områden vid forskningsfronten

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Större och effektivare bidrag till gemenskapens politik: mål och förväntade resultat för politikområdena i fråga fastställs av respektive generaldirektorat.

- Snabbare reaktionsförmåga och större flexibilitet när det gäller att svara på vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska händelser.

1.2.2.Övergripande forskningsverksamhet som omfattar små och medelstora företag

Kollektiv forskning

(Forskning som berör gemensamma problem/utmaningar; standardförberedande forskning; forskning som syftar till att förstärka den tekniska basen inom vissa sektorer; utveckling av tekniska verktyg.)

Forskningssamverkan

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Stort deltagande av små och medelstora företag i det särskilda programmet (mer än 15 % av budgeten för delen "Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet") resulterande i mer FoTU-personal, FoTU-utbildning, teknisk utveckling och utnyttjande av resultat.

- Deltagandeindikatorer har utvecklats och använts för att övervaka deltagandet av små och medelstora företag i ramprogrammet (andel deltagare i varje tematiska programområde, deltagande per land, nya deltagare, företagens storlek, arbetstagarnas ålder, kvinnliga företagare osv.).

1.2.3.Särskilda åtgärder för att främja internationellt samarbete

Att hjälpa europeiska forskare, företag och forskningsorganisationer i EU och de länder som är associerade till ramprogrammet att få tillgång till kunskap och expertis på andra håll i världen

Att bidra till att Europa aktivt och samstämmigt deltar i internationella forskningsinitiativ

Att på det vetenskapliga och tekniska området ge stöd till genomförandet av gemenskapens politik i fråga om yttre förbindelser och utvecklingsstöd

Särskild verksamhet inriktad på tre grupper av länder, nämligen Medelhavsländerna utanför EU och Balkanländerna, Ryssland och de nya oberoende staterna, samt utvecklingsländerna

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Ökat och fördjupat deltagande av länder utanför EU i gemenskapens forskningsverksamhet.

- Större och tydligare bidrag till internationella insatser när det gäller att lösa globala frågor av stor betydelse.

- Stöd på det vetenskapliga och tekniska området till genomförandet av gemenskapens politik i fråga om yttre förbindelser och utvecklingsstöd.

2. Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet

2.1. Samordning av verksamheten

Samordning av nationell verksamhet

(Stöd till förslag om hur man skall samordna, skapa nätverk för, utveckla och genomföra gemensamma initiativ och utveckla ett integrerat informationssystem i områden som hälsovård, bioteknik, miljö och energi.)

Samordning på europeisk nivå

(Forsknings- och tekniksamarbete inom andra europeiska ramar för samarbete; samverkan och gemensamma initiativ för specialiserade europeiska organisationer för forskningssamarbete.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Inrättande av nätverk mellan nationella program.

- Utvärdering av medlemsstaternas resultat och befintliga skillnader i fråga om innovation.

2.2. Stöd till samstämmig utveckling av politiken

Analyser och undersökningar (verksamhet som berör prognoser ("foresight"), statistik samt indikatorer för vetenskap och teknik)

Riktmärkning inom innovations- och forskningspolitiken på nationell, regional och europeisk nivå

Kartläggning av den vetenskapliga och tekniska spetskompetensen i gemenskapen

Bättre rättsliga och administrativa förutsättningar för forskning och innovation i gemenskapen

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Bättre beslutsunderlag när det gäller fastställandet av prioriteringar för och genomförandet av EU:s politik inom vetenskap och teknik och på andra områden.

- Stort deltagande av beslutsfattare och politiska institut inom vetenskap och teknik i EU:s beslutsstödsverksamhet grundad på framtidsforskning ("foresight").

- Offentliggörande av en årlig rapport om europeisk vetenskap och teknik, med nyckeltal för det europeiska området för forskningsverksamhet.

- Undersökningar om utvecklingen av nya och förbättrade indikatorer på områden av politiskt intresse, och av nya statistiska databaser.

- Presentation av resultaten av den första riktmärkningsomgången.

- En första kartläggning av spetsforskningen.

Stöd och finansiellt deltagande via ramprogrammet (alltefter mål):

>Plats för tabell>

1) Dessutom kan särskilda stödåtgärder genomföras inom ramen för det särskilda programmet.

Gemenskapsstödet riktar sig till företag (i synnerhet små och medelstora företag), forskningscentrum, universitet och nationella eller europeiska organ som finansierar forskningsverksamhet. De sistnämnda kan också fungera som mellanhänder för gemenskapens finansiella stöd.

5.3. Former för genomförande

Åtgärderna genomförs av kommissionen. Hjälp från externa organ kan komma att inhämtas i motiverade fall.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

Referensbeloppet som anslagits för Europeiska gemenskapens ramprogram är 16 270 miljoner euro. Det sammanlagda beloppet för ramprogrammen 2002-2006 uppgår till 17 500 miljoner euro.

6.1.1 Finansiellt stöd: Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

Fördelning // Totalt

1) Att koncentrera och integrera gemenskapsforskningen // 12 525

Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa // 2 200

Avancerad genforskning och dess tillämpningar inom hälsovården // ...

Kampen mot de stora sjukdomarna // ...

Informationssamhällets teknik (IST) [29] // 3 600

[29] Inbegripet upp till 100 miljoner för vidareutveckling av Géant och GRID.

Nanoteknik och nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material samt nya produktionsprocesser och produktionsanordningar // 1 300

Flyg- och rymdteknik //

1 075

Livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet //

685

Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem //

2 120

Hållbara energisystem //

...

Hållbara yttransporter //

...

Globala förändringar och ekosystem //

...

Medborgare och styrelseformer i ett kunskapsbaserat samhälle // 225

Stödjande åtgärder och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov //

1 320

Stödjande åtgärder och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov //

570

Övergripande forskningsverksamhet som omfattar små och medelstora företag // 450

Särskilda åtgärder för att främja internationellt samarbete // 300

2) Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet //

330

Stöd till samordningen av verksamheten //

280

Stöd till en samstämmig utveckling av politiken // 50

TOTALT // 12 855

En årlig förfalloplan för varje mål är inte meningsfull i detta skede. En sådan plan skulle endast kunna vara strängt proportionell till planen för det särskilda programmet som helhet, som i sin tur följer planen för ramprogrammet. Den årliga fördelningen kommer att fastställas senare inom ramen för arbetsprogrammen.

6.1.2 Tekniskt och administrativt stöd, stödutgifter och IT-utgifter (åtagandebemyndiganden)

Denna utgiftskategori är inte tillämplig på området i fråga.

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden)

De indirekta åtgärderna inom ramen för Europeiska gemenskapens femte ramprogram (1998-2002) omfattar ungefär 3 500 nya kontrakt (alla kategorier tillsammans), med en årlig budget på 3 000 miljoner euro.

För indirekta åtgärder inom ramprogrammet 2002-2006 uppgår den årliga budgeten till cirka 3 700 miljoner euro, vilket innebär en faktiskt ökning på 13 %.

Dessutom har, i enlighet med vad som sägs i punkt 5.1.2, tre nya instrument utvecklats för genomförandet av detta nya ramprogram, nämligen nätverk mellan spetsforskningscentra, integrerade projekt och deltagande i gemensamt genomförande av nationella program (enligt artikel 169 i fördraget). Dessa skall tillämpas inom ramen för de prioriterade tematiska områdena vid sidan om de särskilda riktade forskningsprojekten och de samordnade åtgärderna.

Jämfört med tidigare ramprogram går man med dessa nya instrument längre än med rent vetenskapliga projekt och inför begreppet "integration av forskning", bland annat genom att samla en kritisk massa av kompetens och medel inom avgränsade områden.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

Kommissionen beredd att sänka taket.

För de delar av femte ramprogrammet som rör indirekt, icke-nukleär forskning ligger taket för mänskliga resurser och andra förvaltningsutgifter för närvarande på totalt 7,0 %.

Under förutsättning att man inte ändrar på ramprogrammets genomförande och tar hänsyn till att det krävs en viss marginal för denna kostnadskategori, skulle kommissionen inte ha anledning att frångå taket på totalt 7 %. Eftersom budgeten för sjätte ramprogrammet är 17 % större än för femte, skulle detta ha inneburit en nettoökning på cirka 250 fasta tjänster utöver de 1 654 tjänster som fastställts för 2002.

Men kommissionen har åtagit sig att uppnå betydande produktivitetsökningar vid genomförandet av sjätte ramprogrammet. Därför måste den andel som avsätts för personal och förvaltningskostnader minskas avsevärt i förhållande till tidigare ramprogram.

I det ursprungliga kommissionsförslaget skulle detta ha gjort det möjligt att minska förvaltnings- och personalkostnaderna till 5,5 % av programmets budget, och att frysa antalet tjänster på 2002 års nivå. Detta skulle främst ha kunnat åstadkommas tack vare de produktivitetsvinster som införandet av de nya instrument som föreslås i nästa ramprogram skulle ha medfört, nämligen integrerade projekt, expertnätverk och gemensamt genomförande av nationella forskningsprogram i enlighet med artikel 169 i fördraget. I kommissionens ursprungliga förslag skulle man vid genomförandet av de tematiska prioriteringarna, som utgör den största delen av ramprogrammet, enbart ha använt dessa instrument.

Till följd av rådets gemensamma ståndpunkt om ramprogrammet, och med hänsyn tagen till Europaparlamentets ändringar, kommer dessa nya instrument inte att tillämpas uteslutande. Därigenom kommer femte ramprogrammets instrument att fortbestå vid sidan av den nya instrumenten i större utsträckning än vad som ursprungligen förutsetts. Dessa gamla instrument omfattar i allmänhet att kontrakt av mindre omfång sluts direkt med kommissionen. De direkta konsekvenserna av detta är att kommissionen får ett mycket större antal kontrakt att förvalta än vad som var meningen i det ursprungliga förslaget. Det är omöjligt att förutsäga det exakta antalet extra projekt som kommissionen kommer att behöva förvalta, men rimligtvis kan det röra sig om 25 % till 33 % fler än vad som ursprungligen var tänkt.

Denna kraftiga ökning av antalet kontrakt som skall förvaltas av kommissionen medför extraarbete. I enlighet med kommissionens beslut till följd av den interna bedömningen, att inte ta på sig extra uppgifter om inte de resurser som krävs finns tillgängliga kommer det alltså att krävas en ökning av ramprogrammets förvaltnings- och personalresurser.

För att försöka finna tänkbara källor för sådana resurser har kommissionen undersökt olika möjligheter:

- Omfördelning av mänskliga resurser: I samband med den interna bedömningen genomfördes en ingående granskning av de olika verksamhetsområdena inom ramen för förvaltningen av ramprogrammet. Betydande besparingsmöjligheter upptäcktes inom området för indirekta forskningsåtgärder på det icke-nukleära området (98 tjänster inom GD Forskning, eller cirka 10 % av den fasta personalen). Dessa besparingar har nu uppnåtts genom omfördelning och andra åtgärder. Det tycks inte finnas utrymme för fler omfördelningar på kort eller medellång sikt.

- Omstrukturering i form av omvandling av C-tjänster till A- och B-tjänster: Man har undersökt denna möjlighet, men den kan inte användas i praktiken, eftersom stödpersonalen inom forskningssektorn utgör 26 % av den sammanlagda personalstyrkan, vilket är lägre än kommissionens genomsnittliga andel på 32 %. Ytterligare minskningar av denna andel skulle leda till svårigheter i samband med förvaltningen av forskningskontrakten.

- Andelen lediga tjänster: Även om andelen lediga tjänster (8 %) för närvarande är högre än kommissionens genomsnitt på 4 %, så berör den i första hand en enda personalkategori, nämligen stödpersonal i kategori C. Detta har att göra med att det länge varit svårt att rekrytera sådan personal till forskningssektorn, där möjligheterna hittills varit mycket inskränkta. Dessa svårigheter tas upp i kommissionens meddelande av den 27 december 2001 om reform av forskningspersonal och förväntas minska på medellång sikt. så att det genomsnittliga antalet lediga tjänster inom forskningssektorn sjunker till vad som är normalt inom kommissionen.

- Externalisering: Kommissionens ursprungliga förslag utgick till stor del ifrån att man endast skulle använda de nya instrumenten, och på så sätt även lägga ut ett antal förvaltningsuppgifter på de organisationer som deltar i projekten. Genom rådets gemensamma ståndpunkt omsjätte ramprogrammet återinförs de gamla instrumenten, vilket betyder att kommissionen själv måste utföra vissa av dessa uppgifter. Utöver den externalisering som tillämpningen av de nya instrumenten möjliggör försöker kommissionen undersöka ytterligare möjligheter att lägga ut vissa delar av programverksamheten, men denna möjlighet hade redan tagits med i det ursprungliga förslaget om ett tak på 5,5 % för förvaltningskostnader. Frågan kommer att ses över när rådets förordning om stadgarna för verkställande organ som bemyndigats att utföra vissa uppgifter i samband med förvaltningen av gemenskapsprogrammen [30] träder i kraft.

[30] (KOM(2000) 788 - C5-0036/2001 - 2000/0337(CNS). Den svenska versionen är ej tillgänglig.)

Kommissionen har också undersökt möjligheten att ytterligare öka produktiviteten. Även om det sammanlagda antalet kontrakt kommer att öka betydligt, jämfört med det ursprungliga förslaget, anser kommissionen att ökad produktivitet och effektivitet kan göra att det behövs en mindre ökning av personalresurserna för att utföra alla uppgifter än vad som egentligen skulle krävas i förhållande till arbetsbördan.

Sammanfattningsvis måste de ursprungliga 5,5 % för förvaltnings- och personalkostnader ökas för att ta hänsyn till de extra uppgifter som kommissionen fått till följd av den gemensamma ståndpunkten. Denna ökning berör i första hand 50 nya tidsbegränsade tjänster (28A, 15 B, 7C). Utgående från extra produktivitetsökningar utgör denna ökning ungefär 3 % av den sammanlagda fasta personalen. Man måste också möjliggöra en ytterligare kraftig investering i utvecklingen av ett lämpligt IT-system, så som det rekommenderas i en rapport som revisionsrätten nyligen lade fram. De 50 extra tidsbegränsade tjänsterna omfattas av artikel 2a i anställningsvillkoren för övriga anställda, och kommer därför inte att innebära att antalet ständiga tjänster inom kommissionen ökar.

Dessa extra utgifter skulle kunna täckas om man satte ett allmänt tak på 6 % av budgeten. Kommissionen föreslår därför att sänka det allmänna taket för mänskliga resurser och övriga förvaltningsutgifter för de båda indirekta, icke-nukleära programmen från 7,0 % under femte ramprogrammet till 6,0 % i sjätte. Detta tak på 6,0 % speglar fortfarande kommissionens avsikt att se över och förbättra genomförandet av ramprogrammet. Detta är en förutsättning för att man skall kunna förenkla förvaltningen i den utsträckning som föreslås i det utkast till reglerna för deltagande som kommissionen lade i september 2001.

Kommissionen har för avsikt att se över detta tak på 6 % inför 2006, och att innan förslaget till nästa ramprogram presenteras lägga fram rekommendationer som bygger på erfarenheterna med genomförandet av sjätte ramprogrammet och tillämpningen av de nya instrumenten. Man kommer då också att undersöka möjligheterna att göra ytterligare effektivitetsvinster inom programförvaltningen, inbegripet ytterligare minskningar av förvaltningskostnaderna.

Det föreslagna taket för förvaltnings- och personalkostnader kräver också effektiva program- och budgetstrukturer, och det nya taket på 6,0 % bör gälla för de båda indirekta icke-nukleära programmen tillsammans. Det förutsätter jämförbara insatser för att öka produktiviteten i all forskningsverksamhet. Vid genomförandet av dessa program kommer kommissionen att se till att förvaltningskostnaderna delas på ett lämpligt sätt mellan de avdelningar som har hand om förvaltningen av forskningsverksamheten. Denna uppdelning skall utgå från den sammanlagda budget som förvaltas, i vilken omfattning de tre nya instrumenten används, hur arbetsintensiv verksamheten är på olika stadier av genomförandet och från den tekniska utvecklingen, hur länge verksamheten pågår, samt behovet av effektiv förvaltning av de kontrakt som slutits inom tidigare ramprogram.

7.1. Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

För de indirekta forskningsverksamheterna finns en egen tjänsteförteckning för 2001 med totalt 954 A-tjänster, 273 B-tjänster och 427 C-tjänster, sammanlagt alltså 1 654 tjänster (EG och Euratom, inklusive tilläggs- och ändringsbudget 3/2001).

Till detta kommer driftsbudgetens 156 tjänster utan ekonomisk inverkan på dessa programs budget, för deltagande i forskningspolitikens utarbetande och genomförande.

En ökning med uppskattningsvis högst 50 tjänster tillkommer, vilket innebär 1 704 tjänster totalt (EG och EURATOM), av vilka 50 är tillfälliga, samt driftsbudgetens 156 tjänster (se punkt 7).

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för programmets hela löptid.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för det särskilda programmets löptid på fyra månader, dvs. totala utgifter på 193,000 miljoner euro per år.

I. Totalbelopp (7.2 + 7.3) (milj. euro)

II. Varaktighet (år)

III. Preliminär årlig kostnad (milj. euro) // 771,300

193,000

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

De särskilda programmen är utformade för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. De genomförs som komplement till och i nära samarbete med gemenskapens och medlemsstaternas övriga verksamhet inom detta område. Forskningsverksamhetens särdrag och mångfalden av åtgärder och aktörer på olika nivåer försvårar kartläggningen av orsakssammanhangen och gör övervakningen och utvärderingen av programverksamheten mycket komplicerad.

En rad instrument har tagits fram eller håller på att utvecklas på grundval av erfarenheten av tidigare program och pågående metodstudier. Syftet med dessa instrument är att fastställa vilka mål som skall uppnås och att följa upp resultaten och genomslagskraften av ramprogrammet, de särskilda programmen och den verksamhet som syftar till att skapa det europeiska området för forskningsverksamhet. Kommissionen kommer i god tid före programmens genomförande att undersöka hur långt man kommit med utvecklingen av dessa instrument.

På så sätt kommer man stegvis att införa ett strukturerat system för insamling av information och statistiska uppgifter. Det är tänkt att ta fram allmänna indikatorer som är särskilt anpassade till ramprogrammets särdrag, främst för att man skall kunna bedöma programmens bidrag till lösningen av de svårigheter som unionen står inför enligt punkt 5.1 (investeringar i forskning och teknisk utveckling i största allmänhet och inom EU:s prioriterade områden, mänskliga resurser inom FoTU, utnyttjande av FoTU-resultat, samstämmighet mellan medlemsstaternas och gemenskapernas forskningspolitik, även med hänsyn till forskningsinfrastrukturer).

Man kommer dessutom att ta fram mer specifika indikatorer för programmens olika mål, bland annat i fråga om produktionen, administrationen, sammankopplingen till nät, utnyttjandet och effekterna av de kunskaper som uppkommer till följd av programverksamheten. De första tankegångarna i denna riktning återges i punkt 5.2 och gäller förväntade resultat, bidrag till överordnade mål respektive eventuella resultatparametrar.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

- Årlig uppföljning: Kommissionen kommer att löpande övervaka ramprogrammets och de särskilda programmens genomförande, vid behov med hjälp av lämpliga sakkunniga, för att se hur långt man nått på väg mot de fastställda målen. Undersökningen syftar i första hand till att fastställa om programmets mål, prioriteter, verktyg, finansiella medel och administration fortfarande är anpassade till lägets utveckling.

Målet är att påskynda och förbättra den systematiska insamlingen av grundläggande uppgifter, att göra uppgifterna mer enhetliga och att öka deras kvalitet, och på så sätt möjliggöra en effektiv analys och övervakning och ge ett viktigt bidrag till femårsutvärderingen. Det är också tänkt att ta fram ett gemensamt format för självutvärdering för att ytterligare uppmärksamma de forskningsansvariga i gemenskapen på frågor som gäller övervakningen av programmens genomförande, resultat och genomslagskraft. Vidare kommer man att vidta åtgärder för att bättre samordna övervakningen av ramprogrammet, de särskilda programmen och utvecklingen mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

- Årsrapport: I en årsrapport som i enlighet med artikel 173 i fördraget läggs fram inför Europaparlamentet och rådet offentliggörs uppgifter om hur långt man kommit med genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen. Årsrapporten kommer bland annat att omfatta resultaten av den årliga övervakningen, en redogörelse för den verksamhet som genomförts i fråga om forskning och teknisk utveckling, det europeiska området för forskningsverksamhet och spridning av resultat under det föregående året, samt ett arbetsprogram för det innevarande året.

Under 2004 kommer oberoende experter att bedöma hur effektiva de tre olika instrumenttyperna är som används för genomförande av de prioriterade tematiska områdena (expertnätverk, integrerade projekt samt de s.k. spetsforskningsstegarna, dvs. särskilda, riktade forskningsprojekt och samordningsåtgärder).

- Femårsutvärdering: Innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram och de särskilda programmen, skall den låta oberoende framstående sakkunniga genomföra en extern utvärdering av genomförandet av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregår utvärderingen, uppnåendet av målen och verksamhetens genomslagskraft, med beaktande av de mål som fastställts för de berörda perioderna. Kommissionen skall vidarebefordra slutsatserna från denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, tillsammans med sina egna anmärkningar.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

När den ekonomiska samordnaren överlämnar rapporter, som kan komma att leda till en konsolidering av inkomsterna i deltagarnas bokföring, skall denne tillhandahålla kommissionen alla ekonomiska handlingar som behövs för räkenskapsgranskningar, med uppgift om tidsplanen och konsolideringen av deltagarnas bokföring.

Kommissionen kommer att genomföra sådana räkenskapsgranskningar vid behov, i synnerhet om det finns anledning att ifrågasätta bokföringens överensstämmelse med arbetsläget enligt verksamhetsrapporterna.

Gemenskapens räkenskapsgranskningar genomförs antingen av gemenskapens egen personal eller av revisorer som godkänts enligt lagen i det land där den ifrågavarande deltagaren är etablerad. Gemenskapen väljer fritt revisorer och söker härvid undvika alla intressekonflikter som den berörda deltagaren eventuellt gjort gemenskapen uppmärksam på.

Vid genomförandet av forskningsverksamheterna skyddar kommissionen dessutom Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen genom effektiva kontroller och, vid upptäckten av oegentligheter, effektiva åtgärder samt avskräckande och rimliga påföljder.

För detta kommer regler om kontroller, åtgärder och påföljder i enlighet med förordningarna nr 2988/95, 2185/96, 1073/99 och 1074/99 att införas i alla rättsliga instrument som används vid programmens genomförande, vilket även gäller de enskilda kontrakten och standardkontrakten.

Kontrakten måste bland annat innehålla följande:

- Särskilda kontraktsbestämmelser om skydd av EG:s ekonomiska intressen genom granskningar och kontroller vid kontraktstilldelningen.

- Deltagande i administrativa granskningar avseende bedrägeribekämpning i enlighet med förordningarna nr 2185/96, 1073/99 och 1074/99.

- Tillämpning av administrativa påföljder för alla oegentligheter som uppsåtligen eller till följd av oaktsamhet begås vid kontraktens genomförande, i enlighet med ramförordningen nr 2988/95, inklusive svartlistning.

- Hänvisning till att eventuella återbetalningsålägganden är verkställbara enligt artikel 256 i EG-fördraget.