KOMMISSIONENS YTTRANDE

av den 23 september 2020

om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Ringhals i Sverige

(Endast den svenska texten är giltig)

(2020/C 317/01)

Nedanstående bedömning görs enligt bestämmelserna i Euratomfördraget, utan att det påverkar eventuella ytterligare bedömningar som ska göras enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och de skyldigheter som följer av det fördraget och av sekundärlagstiftningen (1).

Den 7 april 2020 mottog Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget från Sveriges regering allmänna upplysningar om planen för deponering av radioaktivt avfall (2) som härrör från avvecklingen av reaktorerna 1 och 2 i Ringhals kärnkraftverk.

På grundval av dessa upplysningar och ytterligare information som kommissionen begärde den 8 maj 2020 och som lämnades av de svenska myndigheterna den 3 juni 2020, och efter samråd med expertgruppen, har kommissionen formulerat följande yttrande:

1.	Avståndet mellan anläggningen i Ringhals och den närmaste gränsen mot en annan medlemsstat, i detta fall Danmark, är 50 km.

2.

Vid normal avveckling och nedmontering torde de flytande och gasformiga radioaktiva utsläppen inte innebära att befolkningen i en annan medlemsstat exponeras i en utsträckning som är av betydelse från hälsosynpunkt, med hänsyn till de dosgränser som fastställs i direktivet om grundläggande säkerhetsnormer (3).

3.

Fast radioaktivt avfall lagras tillfälligt på plats innan det transporteras till godkända bearbetnings- eller deponeringsanläggningar i Sverige. Icke-radioaktivt fast avfall och restmaterial i enlighet med friklassningsnivåerna kommer att befrias från reglering och tillsyn och deponeras som konventionellt avfall alternativt återanvändas eller återvinnas. Detta kommer att ske i enlighet med kriterierna i direktivet om grundläggande säkerhetsnormer.

4.

I händelse av oplanerade radioaktiva utsläpp till följd av olyckor av den typ och omfattning som behandlas i de allmänna upplysningarna skulle de sannolika doserna till befolkningen i en annan medlemsstat inte vara av betydelse från hälsosynpunkt, med hänsyn till de referensnivåer som fastställs i direktivet om grundläggande säkerhetsnormer.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att genomförandet av planen för deponering av radioaktivt avfall från avvecklingen och nedmonteringen av reaktorerna 1 och 2 vid Ringhals kärnkraftverk i Sverige inte torde innebära några risker för radioaktiv kontamination av betydelse från hälsosynpunkt, av en annan medlemsstats vatten, mark eller luft, vare sig vid normal drift eller vid olyckor av den typ och omfattning som behandlas i de allmänna upplysningarna, med hänsyn till bestämmelserna i direktivet om grundläggande säkerhetsnormer.

---

(1)  Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör exempelvis en ytterligare bedömning av miljöaspekter göras. Kommissionen vill som en indikation rikta uppmärksamheten på bestämmelserna i direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, ändrat genom direktiv 2014/52/EU, direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

(2)  Deponering av radioaktivt avfall i den mening som avses i punkt 1 i kommissionens rekommendation 2010/635/Euratom av den 11 oktober 2010 om tillämpningen av artikel 37 i Euratomfördraget (EUT L 279, 23.10.2010, s. 36).

(3)  Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EUT L 13, 17.1.2014, s. 1).

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9942 – Partners Group/Bridgepoint/Rovensa)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 317/02)

Kommissionen beslutade den 21 september 2020 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9942. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Inledning av förfarande

(Ärende M.9820 – Danfoss/Eaton Hydraulics)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 317/03)

Den 21 september 2020 beslutade kommissionen att inleda ett förfarande i detta ärende efter att ha konstaterat att den anmälda koncentrationen ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden. Inledandet av förfarandet öppnar en undersökning i andra fasen avseende den anmälda koncentrationen och påverkar inte det slutliga beslutet i ärendet. Beslutet baseras på artikel 6.1.c i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1).

Kommissionen uppmanar intresserade tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

För att kunna beaktas i sin helhet, måste synpunkterna nå kommissionen senast 15 dagar efter offentliggörandet. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per brev med referensnummer M.9820 – Danfoss/Eaton Hydraulics, till:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

1049 Bryssel

BELGIEN

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2021

(2020/C 317/04)

Innehållsförteckning

inledning

6

1.

Tillämpningsområde och definitioner

7

1.1

Tillämpningsområde

7

1.2

Stödåtgärder som omfattas av dessa riktlinjer

7

1.2.1

Stöd för att kompensera för höjningar av elpriserna till följd av att kostnaderna för utsläpp av växthusgaser har tagits med på grund av EU:s utsläppshandelssystem (vanligen kallade ”indirekta utsläppskostnader”)

7

1.2.2

Stöd i samband med valfri gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod för modernisering av energisektorn

7

1.3

Definitioner

8

2.

Gemensamma bedömningsprinciper

9

3.

Förenlighetsbedömning i enlighet med artikel 107.3 c i fördraget

10

3.1

Stöd till företag inom sektorer som anses vara utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage till följd av avsevärda indirekta kostnader som faktiskt uppstår från kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna (stöd för indirekt utsläppskostnader)

10

3.2

Stöd i samband med valfri gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod för modernisering av elproduktionen

12

4.

Utvärdering

14

5.

Energibesiktningar och energiledningssystem

14

6.

Öppenhet

14

7.

Rapportering och övervakning

15

8.

Tillämpningsperiod och översyn

16

Bilaga I

17

Bilaga II

18

Bilaga III

19

INLEDNING

1.

För att förhindra att statligt stöd leder till snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden och påverkar handeln mellan medlemsstaterna på ett sätt som strider mot det gemensamma intresset, fastställs i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) principen att statligt stöd är förbjudet, om det inte omfattas av de kategorier av undantag som anges i artikel 107.2 i fördraget eller av kommissionen förklaras förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 i fördraget. Artiklarna 42, 93, 106.2, 108.2 och 108.4 i fördraget föreskriver också om villkor enligt vilka statligt stöd är eller kan anses som förenligt med den inre marknaden.

2.

Enligt artikel 107.3 c i fördraget kan kommissionen anse stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter som förenligt med den inre marknaden, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

3.

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1) infördes ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (nedan kallat EU:s utsläppshandelssystem) i syfte att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt sätt främja minskade utsläpp av växthusgaser. Direktiv 2003/87/EG ändrades 2018 (2) för att förbättra och utvidga EU:s utsläppshandelssystem för perioden 2021–2030.

4.

Den 11 december 2019 offentliggjorde kommissionen meddelandet om den europeiska gröna given (3), där de politiska strategierna för att uppnå klimatneutralitet i Europa till 2050 och för att hantera andra miljöproblem beskrivs. För att genomföra den europeiska gröna given finns det behov av att ställa om politiken för ren energiförsörjning i ekonomi, industri, produktion, konsumtion, storskalig infrastruktur, transporter, livsmedel, jordbruk, byggverksamhet, skatter och socialpolitik.

5.

Så länge som ett antal internationella partner inte har samma ambitionsnivå som unionen finns det risk för koldioxidläckage, antingen därför att produktionen flyttar från unionen till länder med lägre ambitionsnivå i fråga om utsläppsminskningar eller därför att produkter från unionen ersätts med mer koldioxidintensiva importvaror. Om denna risk förverkligas minskar de globala utsläppen inte, vilket skulle motverka unionens och unionsföretagens ansträngningar att uppnå de globala klimatmålen i Parisavtalet (4), som antogs den 12 december 2015 vid den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet).

6.

Kontrollen av statligt stöd i samband med genomförandet av EU:s utsläppshandelssystem syftar främst till att säkerställa att stödets positiva effekter uppväger dess negativa effekter när det gäller snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Statligt stöd måste vara nödvändigt för att nå miljömålet för EU:s utsläppshandelssystem (kriteriet om stödets nödvändighet) och måste vara begränsat till det minimum som krävs för att åstadkomma det miljöskydd som eftersträvas (kriteriet om stödets proportionalitet) utan att ge upphov till någon otillbörlig snedvridning av konkurrens och handel på den inre marknaden.

7.

I dessa riktlinjer anger kommissionen villkoren för när stödåtgärder inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem kan anses som förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget. Efter en översyn och eventuell ändring av alla klimatrelaterade politiska instrument (särskilt direktiv 2003/87/EG) för att uppnå ytterligare minskningar av utsläppen av växthusgaser till 2030, i linje med klimatmålplanen och initiativet för att inrätta en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, kommer kommissionen att kontrollera om det är nödvändigt att ändra eller anpassa dessa riktlinjer för att säkerställa att de är förenliga med och bidrar till uppfyllandet av klimatneutralitetsmålet, samtidigt som hänsyn tas till lika villkor (5).

8.

Dessa riktlinjer beaktar också särdragen hos europeiska små och medelstora företag (SMF), i överensstämmelse med SMF-strategin för ett hållbart och digitalt EU (6).

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

1.1   Tillämpningsområde

9.

Principerna i dessa riktlinjer är tillämpliga endast på de specifika stödåtgärder som anges i artikel 10a.6 och artikel 10b i direktiv 2003/87/EG.

10.

Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (7).

11.

När kommissionen bedömer stöd till ett företag som är föremål för ett oreglerat betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar att stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden, beaktar den det stödbelopp som återstår att återkräva (8). I praktiken kommer kommissionen att bedöma den kumulativa effekten av båda stödåtgärderna och den kan skjuta upp utbetalningen av det nya stödet till dess att det utestående beslutet om återkrav har verkställts.

1.2   Stödåtgärder som omfattas av dessa riktlinjer

1.2.1   Stöd för att kompensera för höjningar av elpriserna till följd av att kostnaderna för utsläpp av växthusgaser har tagits med på grund av EU:s utsläppshandelssystem (vanligen kallade ”indirekta utsläppskostnader”)

12.

Enligt artikel 10a.6 i direktiv 2003/87/EG bör medlemsstaterna införa ekonomiska åtgärder till förmån för sektorer eller delsektorer som är utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage till följd av avsevärda indirekta kostnader som faktiskt uppstår från kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna, förutsatt att sådana ekonomiska åtgärder är förenliga med regler för statligt stöd och i synnerhet inte leder till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

1.2.2   Stöd i samband med valfri gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod för modernisering av energisektorn

13.

Enligt artikel 10c i direktiv 2003/87/EG får medlemsstater som uppfyller vissa villkor rörande BNP-nivån per capita jämfört med unionsgenomsnittet avvika från den princip som anges i artikel 10a.1 andra stycket i direktivet, enligt vilken gratis tilldelning inte ska förekomma för någon typ av elproduktion. Dessa medlemsstater får under en övergångsperiod ge gratis tilldelning till anläggningar för elproduktion för modernisering, diversifiering och hållbar omställning av energisektorn.

14.

Som redan fastställts i flera kommissionsbeslut (9) innefattar tilldelning av gratis utsläppsrätter till energisektorn statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, eftersom medlemsstaterna avstår från inkomster genom att gratis tilldela utsläppsrätter och ger elproducenter en selektiv fördel. Dessa aktörer kan konkurrera med energiaktörer i andra medlemsstater, vilket kan snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln på den inre marknaden.

1.3   Definitioner

15.

I dessa riktlinjer gäller följande definitioner: 1. stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 107.1 i fördraget. 2. stödperiod: ett eller flera år inom perioden 2021–2030. Om en medlemsstat önskar bevilja stöd som motsvarar en kortare period bör den använda ett verksamhetsår som referens och bevilja stödmottagaren stöd för ett år i taget. 3. koldioxidläckage: risken för att utsläppen av växthusgaser ökar på global nivå när företag flyttar produktion till länder utanför unionen för att de inte kan föra vidare de kostnader som orsakats av EU:s utsläppshandelssystem till sina kunder utan betydande förlust av marknadsandelar. 4. högsta tillåtna stödnivå: det totala stödbeloppet uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna. 5. egen elproduktion: elproduktion vid en anläggning som inte motsvarar definitionen av elproducent i artikel 3 u i direktiv 2003/87/EG. 6. stödmottagare: ett företag som tar emot stöd. 7. utsläppsrätt: en överförbar rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalent under en viss period. 8. bruttoförädlingsvärde: bruttoförädlingsvärdet till faktorkostnad, vilket är bruttoförädlingsvärdet till marknadspriser minus eventuella indirekta skatter plus eventuella subventioner. 9. forwardpris, uttryckt i euro: det aritmetiska medelvärdet för de dagliga ettåriga forwardpriserna (slutliga anbudspriser) för leverans i december det år för vilket stödet beviljas, noterat på en given koldioxidbörs i EU från den 1 januari till den 31 december det år som föregår det år för vilket stödet beviljats (10). 10. koldioxidutsläppsfaktor, uttryckt i tCO2/MWh: det aritmetiska medelvärdet för koldioxidintensiteten för elektricitet som produceras med fossila bränslen i olika geografiska områden. Viktningen återspeglar produktionsmixen för de fossila bränslena inom ett givet geografiskt område. Koldioxidfaktorn är resultatet av en uppdelning av energibranschens uppgifter om utsläpp av koldioxidekvivalenter dividerat med bruttoelproduktionen baserat på fossila bränslen uttryckt i TWh. I dessa riktlinjer (11) definieras områdena som geografiska områden a) som består av delmarknader som är sammankopplade via elbörser, eller b) inom vilka ingen överbelastning har uppgetts och, i bägge fallen, elbörspriserna per timme för påföljande dag inom områdena som visar en prisdivergens i euro (med ECB:s dagliga växelkurs) på högst 1 % för ett signifikant antal av samtliga timmar per år. En sådan regional differentiering visar den betydelse som anläggningar som drivs med fossila bränslen har för det slutliga pris som fastställs på grossistmarknaden och deras roll som marginella anläggningar i rangordningen inom branschen. Blotta det faktum att elen handlas mellan två medlemsstater betyder inte automatiskt att de utgör en region som överlappar flera länder. Eftersom det saknas relevanta uppgifter på lägre nivå än nationell nivå omfattar de geografiska områdena en eller flera medlemsstaters hela territorium. På grundval av detta kan följande geografiska områden identifieras: den adriatiska regionen (Kroatien och Slovenien), den nordiska regionen (Sverige och Finland), Östersjöregionen (Litauen, Lettland och Estland), regionen Centrala Västeuropa (Österrike, Tyskland och Luxemburg), den iberiska regionen (Portugal och Spanien), Tjeckien och Slovakien (Tjeckien och Slovakien) och alla övriga medlemsstater separat. Motsvarande maximala regionala koldioxidfaktorer, vilka gäller som maximivärden när den anmälande medlemsstaten inte har gjort en bedömning av den marknadsbaserade koldioxidfaktorn i enlighet med led 11 nedan, förtecknas i bilaga III. För att säkerställa att olika källor för elproduktion behandlas lika och undvika eventuellt missbruk, gäller samma koldioxidutsläppsfaktor för alla elleveranskällor (egenproduktion, elleveransavtal eller försörjning av elnät) och alla stödmottagare i den berörda medlemsstaten. 11. marknadsbaserad koldioxidutsläppsfaktor, uttryckt i tCO2/MWh: medlemsstater som avser att bevilja kompensation för indirekta kostnader får, som en del av anmälan av den berörda ordningen, begära att den tillämpliga koldioxidutsläppsfaktorn fastställs på grundval av en studie av koldioxidinnehållet i den aktuella teknik som ligger till grund för marginalpriset på elmarknaden. En sådan anmälan av en marknadsbaserad koldioxidutsläppsfaktor måste visa lämpligheten av den erhållna marknadsbaserade koldioxidutsläppsfaktorn baserat på en modell av elsystemet som simulerar prisbildningen och de uppgifter som observerats om den teknik som ligger till grund för marginalpriset under hela år t-1 (inklusive de timmar då import låg till grund för marginalpriset). Denna rapport måste ges in till den nationella tillsynsmyndigheten för godkännande och överlämnas till kommissionen när stödåtgärden anmäls till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Kommissionen bedömer lämpligheten av studien och den resulterande marknadsbaserade koldioxidutsläppsfaktorn som en del av sin förenlighetsanalys enligt artikel 107.3 c i fördraget och dessa riktlinjer. 12. faktisk produktion, uttryckt i ton per år: anläggningens faktiska produktion år t, fastställd i efterhand år t+1. 13. faktisk elförbrukning, uttryckt i MWh: den faktiska elförbrukningen vid anläggningen (inklusive elförbrukningen för produktion av stödberättigade produkter som lagts ut på entreprenad) år t, fastställd i efterhand år t+1. 14. effektivitetsriktmärke för elförbrukning, uttryckt i MWh/per ton producerade enheter och definierat på Prodcom 8-nivå (12): den produktspecifika elförbrukningen per ton producerade enheter som uppnåtts med de mest eleffektiva metoderna för produktion av den berörda produkten. Uppdateringen av effektivitetsriktmärket för elförbrukning måste vara förenlig med artikel 10a.2 i direktiv 2003/87/EG. För produkter inom de stödberättigade sektorer där utbytbarhet mellan bränslen och elektricitet har fastställts i avsnitt 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 (13) fastställs effektivitetsriktmärken för elförbrukning inom samma systemavgränsningar, där endast andelen elektricitet beaktas vid fastställandet av stödbeloppet. Motsvarande riktmärken för elförbrukning för produkter som omfattas av stödberättigade sektorer förtecknas i bilaga II till dessa riktlinjer. 15. reservriktmärke för elförbrukning: [...] % av den faktiska elförbrukningen, fastställt genom ett kommissionsbeslut tillsammans med effektivitetsriktmärkena för elförbrukning. Det motsvarar de genomsnittliga insatser för att minska utsläppen som framtvingas av tillämpningen av effektivitetsriktmärkena för elförbrukning (riktmärke för elförbrukning/förhandsriktmärke för elförbrukning). Det tillämpas på alla produkter som faller inom de stödberättigade sektorerna men för vilka inget effektivitetsriktmärke för elförbrukning har fastställts.

2.   GEMENSAMMA BEDÖMNINGSPRINCIPER

16.

När kommissionen bedömer om en anmäld stödåtgärd kan anses som förenlig med den inre marknaden analyserar den vanligtvis om stödåtgärdens utformning säkerställer att stödets positiva effekt när det gäller att uppnå ett mål av gemensamt intresse är större än dess potentiella negativa effekter på handel och konkurrens.

17.

I meddelandet av den 8 maj 2012 om modernisering av det statliga stödet (14) efterlystes identifiering och definition av gemensamma principer för kommissionens bedömning av förenligheten hos alla stödåtgärder. Kommissionen kommer därför att anse att en stödåtgärd är förenlig med fördraget endast om den uppfyller vart och ett av följande kriterier: Den måste bidra till ett mål av gemensamt intresse i enlighet med artikel 107.3 i fördraget. Den måste vara inriktad på en situation där stöd kan åstadkomma en konkret förbättring som marknaden inte klarar att åstadkomma på egen hand, exempelvis åtgärda ett marknadsmisslyckande eller lösa ett rättvise- eller sammanhållningsproblem. Den måste vara ett lämpligt politiskt instrument för att uppnå målet av gemensamt intresse. Den måste ändra de berörda företagens beteende på ett sådant sätt att de inleder ytterligare verksamhet som de inte skulle bedriva utan stöd eller som de skulle bedriva endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt eller på en annan plats. Stödbeloppet och stödnivån måste begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Stödets negativa effekter på konkurrensen måste vara tillräckligt begränsade. Medlemsstaterna, kommissionen, ekonomiska aktörer och allmänheten måste lätt ha tillgång till alla relevanta akter och till relevant information om det stöd som beviljas inom ramen för dessa.

18.

I avsnitten 3.1 och 3.2 förklaras hur dessa allmänna kriterier omsätts i specifika förenlighetskrav som måste vara uppfyllda för de stödåtgärder som omfattas av dessa riktlinjer.

3.   FÖRENLIGHETSBEDÖMNING I ENLIGHET MED ARTIKEL 107.3 c I FÖRDRAGET

3.1   Stöd till företag inom sektorer som anses vara utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage till följd av avsevärda indirekta kostnader som faktiskt uppstår från kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna (stöd för indirekta utsläppskostnader)

19.

Stöd för indirekta utsläppskostnader kommer att anses förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget om följande villkor är uppfyllda.

20.

Syftet med denna typ av stöd är att hindra en avsevärd risk för koldioxidläckage, särskilt till följd av att kostnader för utsläppsrätter förs vidare till elpriser som stödmottagaren ska betala, om dess konkurrenter från tredjeländer inte har liknande kostnader i sina elpriser och stödmottagaren inte kan föra vidare dessa kostnader till produktpriserna utan att förlora en betydande del av sin marknadsandel. Att minska risken för koldioxidläckage genom att bistå stödmottagare med att minska deras utsatthet för denna risk främjar ett miljömål, eftersom syftet med stödet är att undvika att utsläppen av växthusgaser ökar globalt därför att produktion flyttas till länder utanför EU i avsaknad av ett bindande internationellt avtal om minskning av utsläppen av växthusgaser.

21.

För att begränsa risken för snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden måste stödet begränsas till sektorer som är utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage till följd av avsevärda indirekta kostnader som faktiskt uppstår från kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna. I dessa riktlinjer anses en verklig risk för koldioxidläckage föreligga endast om stödmottagaren är verksam inom en sektor som förtecknas i bilaga I.

22.

Om medlemsstater beslutar att bevilja stöd till endast vissa av de sektorer som förtecknas i bilaga I, måste valet av sektorer grundas på objektiva, icke-diskriminerande och öppna kriterier.

23.

Inom den stödberättigade sektorn måste medlemsstaterna se till att valet av stödmottagare grundas på objektiva, icke-diskriminerande och öppna kriterier och att stödet i princip beviljas på samma sätt till alla konkurrenter inom samma sektor om de är i en liknande faktisk situation.

24.

Med avseende på att kompensera för indirekta kostnader inom utsläppshandelssystemet anses statligt stöd vara ett lämpligt instrument oavsett i vilken form det beviljas. I detta sammanhang anses kompensation i form av ett direkt bidrag vara ett lämpligt instrument.

25.

Stödet är förenligt med den inre marknaden endast om det har en stimulanseffekt. För att stödet ska ha stimulanseffekt och faktiskt hindra koldioxidläckage måste det ansökas om och betalas ut till stödmottagaren under det år då kostnaderna uppstår eller påföljande år.

26.

Om stöd betalas det år då kostnaderna uppstår måste det finnas en mekanism för justering av betalningarna i efterhand för att säkerställa att stöd, vid alltför stor utbetalning, återbetalas före den 1 juli påföljande år.

27.

Stödet är proportionellt och har tillräckligt begränsad negativ effekt på konkurrensen och handeln om det inte överstiger 75 % av de indirekta utsläppskostnader som uppstått. Effektivitetsriktmärket för elförbrukning säkerställer att stöd till ineffektiva produktionsprocesser förblir begränsat och upprätthåller incitamentet att sprida de mest energieffektiva teknikerna.

28.

Det högsta stöd som betalas per anläggning för tillverkning av produkter inom de sektorer som förtecknas i bilaga I ska beräknas enligt följande formel: a) Om de effektivitetsriktmärken för elförbrukning som förtecknas i bilaga II är tillämpliga på de produkter som stödmottagaren tillverkar, motsvarar det högsta stödet per anläggning för kostnader som uppstått år t följande: Amaxt = Ai × Ct × Pt-1 × E × AOt I denna formel är Ai stödnivån år t, uttryckt som en delmängd (t.ex. 0,75), Ct är den tillämpliga koldioxidutsläppsfaktorn eller marknadsbaserade koldioxidutsläppsfaktorn (tCO2/MWh) (år t), Pt-1 är forwardpriset år t-1 (EUR/tCO2), E är det tillämpliga produktspecifika effektivitetsriktmärke för elförbrukning som definieras i bilaga II, och AOt är den faktiska produktionen år t. Dessa begrepp definieras i avsnitt 1.3. b) Om de effektivitetsriktmärken för elförbrukning som förtecknas i bilaga II inte är tillämpliga på de produkter som stödmottagaren tillverkar, motsvarar det högsta stödet per anläggning för kostnader som uppstått år t följande: Amaxt = Ai × Ct × Pt-1 × EF × AECt I denna formel är Ai stödnivån år t, uttryckt som en delmängd (t.ex. 0,75), Ct är den tillämpliga koldioxidutsläppsfaktorn (tCO2/MWh) (år t), Pt-1 är forwardpriset år t-1 (EUR/tCO2), EF är det reservriktmärke för elförbrukning som definieras i bilaga II, och AEC är den faktiska elförbrukningen (MWh) år t. Dessa begrepp definieras i avsnitt 1.3.

29.

Om en anläggning tillverkar produkter för vilka ett effektivitetsriktmärke för elförbrukning som förtecknas i bilaga II är tillämpligt och produkter för vilka reservriktmärket för elförbrukning är tillämpligt, måste elförbrukningen för varje produkt fördelas på grundval av produktionsvolymen för varje produkt.

30.

Om en anläggning tillverkar både produkter som är stödberättigande (dvs. de faller inom de stödberättigande sektorer som förtecknas i bilaga I) och produkter som inte är stödberättigande, måste det högsta stöd som betalas ut beräknas endast för de produkter som är stödberättigande.

31.

Eftersom stödnivån på 75 % för vissa sektorer kanske inte är tillräcklig för att säkerställa ett tillräckligt skydd mot risken för koldioxidläckage, får medlemsstaterna vid behov begränsa beloppet av de indirekta kostnader som ska betalas på företagsnivå till 1,5 % av det berörda företagets bruttoförädlingsvärde år t. Företagets bruttoförädlingsvärde måste beräknas som omsättning, plus kapitaliserad produktion, plus övriga driftsinkomster, plus eller minus lagerförändringar, minus inköp av varor och tjänster (vilka inte ska inbegripa personalkostnader), minus andra skatter på varor vilka är kopplade till omsättningen men inte avdragsgilla, minus avgifter och skatter som är kopplade till produktionen. Alternativt kan det beräknas på grundval av driftsöverskottet brutto genom att personalkostnaderna läggs till. Intäkter och kostnader som klassificeras som finansiella eller extraordinära i bolagets bokföring ingår inte i förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet till faktorkostnad beräknas på bruttonivå, eftersom värdejusteringar (såsom avskrivning) inte dras av (15).

32.

Om medlemsstaterna beslutar att begränsa beloppet för de indirekta kostnader som ska betalas på företagsnivå till 1,5 % av bruttoförädlingsvärdet måste denna begränsning tillämpas på alla stödberättigade företag inom den berörda sektorn. Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa begränsningen på 1,5 % av bruttoförädlingsvärdet på endast vissa av de sektorer som förtecknas i bilaga I, måste valet av sektorer grundas på objektiva, icke-diskriminerande och öppna kriterier.

33.

Stödet får kumuleras med a) annat statligt stöd med avseende på olika identifierbara stödberättigande kostnader, b) annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, och annat stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt detta avsnitt överskrids.

34.

Unionsfinansiering som förvaltas centralt av kommissionen och inte står direkt eller indirekt under medlemsstatens kontroll utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinansiering kombineras med statligt stöd beaktas endast det statliga stödet när det fastställs om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödnivåerna följs, under förutsättning att det totala beloppet för den offentliga finansiering som beviljats för samma stödberättigande kostnad inte överstiger den eller de högsta stödnivåer som föreskrivs i de tillämpliga reglerna i unionslagstiftningen.

35.

Stöd får inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader, om en sådan kumulering skulle medföra en stödnivå som överstiger den högsta tillåtna stödnivå som fastställs i detta avsnitt.

36.

Varaktigheten för stödordningar enligt vilka stödet beviljas får inte vara längre än giltighetstiden för dessa riktlinjer (2021–2030).

3.2   Stöd i samband med valfri gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod för modernisering av elproduktionen

37.

Statligt stöd i samband med valfri gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod för modernisering av elproduktionen, i enlighet med artikel 10c i direktiv 2003/87/EG, är förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget om följande villkor är uppfyllda:

38.

Stödets syfte måste vara modernisering, diversifiering och hållbar omställning av energisektorn. De investeringar som får stöd måste vara förenliga med omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi, målsättningarna för unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, den europeiska gröna given och uppnåendet av de långsiktiga mål som anges i Parisavtalet.

39.

Om en investering medför ytterligare elproduktionskapacitet måste den berörda operatören även visa att den eller en annan associerad operatör, senast vid idrifttagningen av den ytterligare kapaciteten, har avvecklat en motsvarande mängd elproduktionskapacitet med högre utsläppsintensitet.

40.

Stödet är förenligt med den inre marknaden endast om det har en stimulanseffekt. En stimulanseffekt uppstår om stödet förmår stödmottagaren att ändra sitt beteende, en beteendeförändring som denne inte skulle ha gjort utan stödet. Stödet får inte subventionera kostnader för en verksamhet vilka företaget i alla händelser skulle ådra sig och får inte kompensera för den normala affärsrisken vid ekonomisk verksamhet.

41.

När den behöriga myndigheten tar emot en ansökan om stöd måste den kontrollera att stödet skulle ha den erforderliga stimulanseffekten.

42.

Stöd kan betalas ut i form av tilldelningar av utsläppsrätter till verksamhetsutövare endast om det kan visas att en investering som valts ut i enlighet med reglerna i ett konkurrensutsatt anbudsförfarande har genomförts.

43.

För projekt med en total investering avseende ett belopp på mer än 12,5 miljoner euro, får stöd beviljas endast på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, vilket ska genomföras i en eller flera omgångar under perioden 2021–2030. Detta konkurrensutsatta anbudsförfarande ska a) vara förenligt med principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling och sund ekonomisk förvaltning, b) säkerställa att endast sådana projekt som bidrar till diversifiering av energimixen och leveranskällorna, den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgradering och anpassning av infrastruktur, ren teknik, såsom teknik för förnybar energi, eller modernisering av sektorn för energiproduktion, till exempel effektiv och hållbar fjärrvärme, sektorn för energiöverföring och sektorn för energidistribution är berättigade att delta, c) fastställa tydliga, objektiva, öppna och icke-diskriminerande urvalskriterier för rangordning av projekt, för att se till att endast sådana projekt väljs ut som i) på grundval av en kostnads–nyttoanalys säkerställer positiva nettovinster i form av minskade utsläpp och leder till en förutbestämd avsevärd minskning av koldioxidutsläppen, med beaktande av projektets storlek, ii) är kompletterande, uppenbart svarar mot behov av ersättning eller modernisering och inte leder till en marknadsdriven ökning av efterfrågan på energi, iii) ger bäst valuta för pengarna, iv) inte bidrar till eller förbättrar den ekonomiska bärkraften i mycket utsläppsintensiv elproduktion eller ökar beroendet av utsläppsintensiva fossila bränslen.

44.

För projekt med en total investering till ett värde av mindre än 12,5 miljoner euro kan stöd beviljas utan ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Urvalet av projekt måste i detta fall grundas på objektiva och öppna kriterier. Resultaten av urvalsförfarandet måste offentliggöras så att allmänheten får möjlighet att yttra sig. Om fler än en investering utförs inom en och samma anläggning måste investeringarna bedömas som en helhet för att fastställa huruvida tröskelvärdet på 12,5 miljoner euro har överskridits, såvida inte dessa investeringar är tekniskt eller finansiellt hållbara oberoende av varandra.

45.

Kommissionen kommer att anse att stödet är proportionellt om stödnivån inte överstiger 70 % av de relevanta kostnaderna för investeringen. Alla siffror som används måste avse situationen före skatt eller avdrag för andra avgifter. Om stödet beviljas i någon annan form än som bidrag måste stödbeloppet vara den värdemässiga bidragsekvivalenten. Stöd som betalas ut i flera delar ska beräknas utifrån det totala kapitalvärde det har när den första delbetalningen beviljas och enligt kommissionens relevanta referensränta för diskontering av värdet över tiden. Stödnivån beräknas per stödmottagare.

46.

Stödet får inte påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, i synnerhet om stödet koncentreras till ett begränsat antal stödmottagare eller om det är sannolikt att stödet kommer att förstärka stödmottagarnas ställning på marknaden (på koncernnivå).

47.

Stödet får kumuleras med a) annat statligt stöd med avseende på olika identifierbara stödberättigande kostnader, b) annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, och annat stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt detta avsnitt överskrids.

48.

Stöd kan beviljas samtidigt enligt flera stödordningar eller kumuleras med stöd för särskilda ändamål, förutsatt att det totala beloppet av statligt stöd för en verksamhet eller ett projekt inte överskrider de stödtak som föreskrivs i detta avsnitt. Unionsfinansiering som förvaltas centralt av kommissionen och som inte direkt eller indirekt står under en medlemsstats kontroll utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinansiering kombineras med statligt stöd beaktas endast det statliga stödet när det fastställs om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödnivåerna följs, under förutsättning att det totala beloppet för den offentliga finansiering som beviljats för samma stödberättigande kostnad inte överstiger den eller de högsta stödnivåer som föreskrivs i de tillämpliga reglerna i unionslagstiftningen.

49.

Stöd får inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader, om en sådan kumulering skulle medföra en stödnivå som överstiger den högsta tillåtna stödnivå som fastställs i detta avsnitt.

50.

Varaktigheten för stödordningar enligt vilka stödet beviljas får inte vara längre än giltighetstiden för dessa riktlinjer (2021–2030).

4.   UTVÄRDERING

51.

För att ytterligare säkerställa att snedvridningen av konkurrensen begränsas får kommissionen kräva att vissa stödordningar görs föremål för en efterhandsutvärdering. Utvärderingar kommer att behöva genomföras för stödordningar där risken för snedvridning av konkurrensen är särskilt stor, dvs. stödordningar som kan riskera att begränsa eller snedvrida konkurrensen märkbart om deras genomförande inte granskas i god tid.

52.

Med hänsyn till syftet med utvärderingen och för att inte lägga en oproportionerligt stor börda på medlemsstaterna och på mindre stödprojekt, krävs utvärdering endast för stödordningar som har en stor stödbudget, innehåller nydanande egenskaper eller förutser betydande förändringar när det gäller marknader, teknik och lagstiftning. Utvärderingen måste utföras av en oberoende expert från den stödbeviljande myndigheten på grundval av en gemensam metod som tillhandahålls av kommissionen. Den måste offentliggöras. Medlemsstaten måste tillsammans med stödordningen anmäla ett utkast till utvärderingsplan, som kommer att ingå i kommissionens bedömning av stödordningen.

53.

Utvärderingen måste lämnas till kommissionen i god tid så att det kan bedömas om stödordningen kan förlängas, och under alla omständigheter då stödordningen löper ut. Den exakta omfattningen av och reglerna/kraven för varje utvärdering kommer att fastställas i beslutet om godkännande av stödåtgärden. Resultaten av utvärderingen måste beaktas i varje senare stödåtgärd med liknande syfte.

5.   ENERGIBESIKTNINGAR OCH ENERGILEDNINGSSYSTEM

54.

För stöd som omfattas av avsnitt 3.1 åtar sig medlemsstaterna att kontrollera att stödmottagaren iakttar skyldigheten att utföra en energibesiktning i den mening som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (16), antingen som en fristående energibesiktning eller inom ramen för ett certifierat energiledningssystem eller miljöförvaltningssystem, till exempel EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (17).

55.

Medlemsstaterna åtar sig också att övervaka att stödmottagare som omfattas av skyldigheten att utföra en energibesiktning enligt artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU kommer att a) genomföra rekommendationer i besiktningsrapporten, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger 3 år och kostnaderna för deras investeringar är proportionerliga, eller alternativt b) minska koldioxidavtrycken av sin elförbrukning, så att minst 30 % av elförbrukningen täcks av koldioxidfria källor, eller alternativt c) investera en betydande andel på minst 50 % av stödbeloppet i projekt som leder till att anläggningens utsläpp av växthusgaser minskar väsentligt och ligger betydligt under det tillämpliga riktmärke som används för gratis tilldelning i EU:s utsläppshandelssystem.

6.   ÖPPENHET

56.

Medlemsstaterna måste se till att följande information offentliggörs på kommissionens modul för stödtransparens (18) eller på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå: a) Den fullständiga texten till den godkända stödordningen eller till beslutet om beviljande av individuellt stöd och dess genomförandebestämmelser, eller en länk till densamma. b) Namn på den eller de beviljande myndigheterna. c) Varje stödmottagares namn och identifikationskod, utom affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter i vederbörligen motiverade fall och med förbehåll för kommissionens godkännande i enlighet med kommissionens meddelande om tystnadsplikt vid beslut om statligt stöd (19). d) Stödinstrumentet (20), stödinslaget och, om det inte är samma, det nominella stödbelopp, uttryckt i heltal i nationell valuta (21), som beviljas varje stödmottagare. e) Datum för beviljande (22) och datum för offentliggörande. f) Typ av företag (litet eller medelstort företag/stort företag). g) Den region där stödmottagaren är lokaliserad (på Nuts 2-nivå eller lägre). h) Den ekonomiska sektor inom vilken stödmottagaren har sin huvudsakliga verksamhet (på Nace-gruppnivå). i) Stödets syfte.

57.

Detta krav gäller beviljade individuella stöd som överstiger 500 000 euro.

58.

Informationen måste offentliggöras när beslutet om att bevilja stöd har fattats, sparas i minst tio år och vara tillgänglig för allmänheten utan begränsningar (23).

7.   RAPPORTERING OCH ÖVERVAKNING

59.

Medlemsstaterna måste i enlighet med rådets förordning (EU) 2015/1589 (24) och kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (25) ge in årliga rapporter till kommissionen.

60.

Utöver de krav som anges i dessa förordningar måste medlemsstaterna ta med följande information i sina årliga rapporter, genom användning av det standardformulär som kommissionen tillhandahåller: a) Namnet på varje stödmottagare och de understödda anläggningar denne äger. b) Den eller de sektorer där varje stödmottagare är verksam (angivet med Nace-kod 4). c) Det år för vilket stödet beviljas och det år då det betalas. d) Den faktiska produktionen för varje understödd anläggning inom den relevanta sektorn. e) Den faktiska elförbrukningen för varje understödd anläggning (om stöd ges genom användning av ett reservriktmärke för elförbrukning). f) Det forwardpris som används för att beräkna stödbeloppet per stödmottagare. g) Stödnivån. h) Den nationella koldioxidutsläppsfaktorn.

61.

Medlemsstaterna måste säkerställa att detaljerade register förs över alla åtgärder som innefattar beviljande av stöd. Dessa register måste innehålla all den information som krävs för att man ska kunna fastställa att de tillämpliga villkoren rörande stödberättigande kostnader och högsta tillåtna stödnivåer har iakttagits. Dessa register måste bevaras i tio år från den dag då stödet beviljas och ges till kommissionen på begäran.

62.

Under ett år då budgeten för de stödordningar som avses i avsnitt 3.1 överstiger 25 % av inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter, måste den berörda medlemsstaten offentliggöra en rapport där den i enlighet med artikel 10a.6 i direktiv 2003/87/EG anger skälen till att detta belopp överskrids. Rapporten måste innehålla relevant information om elpriserna för större industriella förbrukare som drar nytta av ordningen, utan att kraven på skydd av konfidentiell information åsidosätts. Rapporten måste även innehålla information om huruvida man vederbörligen har beaktat andra åtgärder för att på ett hållbart sätt sänka de indirekta koldioxidkostnaderna på medellång till lång sikt.

63.

Elproducenter och nätoperatörer som tilldelats stöd som omfattas av avsnitt 3.2 måste senast den 28 februari varje år rapportera om genomförandet av sina utvalda investeringar, inbegripet balansräkningen mellan gratis tilldelning och investeringsutgifter som uppkommit samt vilka slags investeringar som fått stöd.

8.   TILLÄMPNINGSPERIOD OCH ÖVERSYN

64.

Dessa riktlinjer ersätter de riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2012 som offentliggjordes den 5 juni 2012 (26), från och med den 1 januari 2021.

65.

Kommissionen kommer att tillämpa principerna i dessa riktlinjer från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030.

66.

Kommissionen kommer att tillämpa principerna i dessa riktlinjer på alla anmälda stödåtgärder den har att fatta beslut om, från och med den 1 januari 2021, även om projekten anmäldes före offentliggörandet. Olagligt stöd kommer att bedömas enligt de regler som var tillämpliga det datum då stödet beviljades i enlighet med kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt (27).

67.

Kommissionen kommer att anpassa dessa riktlinjer för att uppdatera effektivitetsriktmärkena för elförbrukning, de geografiska områdena och koldioxidutsläppsfaktorerna år 2025. År 2025 kommer kommissionen också att bedöma om ytterligare uppgifter finns tillgängliga som gör det möjligt att förbättra den metod som används för att beräkna koldioxidutsläppsfaktorerna, i enlighet med vad som beskrivs i bilaga III, dvs. för att beakta den allt viktigare prissättande roll som klimatneutral teknik spelar på unionens elmarknader och slutsatserna från de bedömningar som anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 15.11. Medlemsstaterna kan därför behöva anpassa sina respektive ordningar för att bringa dem i överensstämmelse med de anpassade riktlinjerna.

68.

Kommissionen kan när som helst besluta att se över eller anpassa dessa riktlinjer om det skulle vara nödvändigt av konkurrenspolitiska skäl eller för att ta hänsyn till annan unionspolitik, internationella åtaganden eller väsentlig utveckling på marknaden. Medlemsstaterna kan behöva anpassa sina respektive ordningar för att bringa dem i överensstämmelse med de anpassade riktlinjerna.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).

(3)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

(4)  EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(5)  Se de slutsatser som Europeiska rådet antog vid sitt möte den 12 december 2019.

(6)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, COM(2020) 103 final.

(7)  Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(8)  Se i detta avseende förenade målen T-244/93 och T-486/93, TWD Textilwerke Deggendorf GmbH/kommissionen, ECLI:EU:T:1995:160, och Tillkännagivande från kommissionen – Effektivare verkställande av kommissionsbeslut som ålägger medlemsstater att återkräva olagligt och oförenligt statligt stöd (EUT C 272, 15.11.2007, s. 4).

(9)  Se till exempel kommissionens beslut SA.34385 – Bulgarien – Gratis tilldelning av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med artikel 10c i direktiv 2003/87/EG i utbyte mot investeringar i anläggningar för elproduktion och i energiinfrastruktur (EUT C 63, 20.2.2015, s. 1), och kommissionens beslut SA.34674 – Polen – Gratis tilldelning till elproducenter enligt artikel 10c i direktiv 2003/87/EG (EUT C 24, 23.1.2015, s. 1).

(10)  Exempelvis, för stöd som beviljas 2023 gäller det aritmetiska medelvärde för de slutliga anbudspriserna i december 2023 som noterats från den 1 januari 2022 till den 31 december 2022 på en given koldioxidbörs i EU.

(11)  Dessa riktlinjer utgör inte lagstiftningsinstrument och behöver därför inte införlivas med EES-avtalet av gemensamma EES-kommittén. Eftas övervakningsmyndighet ansvarar för att fastställa de relevanta regler som är tillämpliga på Eftastaterna, inbegripet metoden för att fastställa koldioxidfaktorerna.

(12)  Prodcom-förteckningen är en förteckning på EU-nivå över produkter från utvinnings- och tillverkningsindustrin: https://ec.europa.eu/eurostat/ramon/nomenclatures/index.cfm?TargetUrl=LST_NOM&StrGroupCode=CLASSIFIC&StrLanguageCode=EN&IntFamilyCode=&TxtSearch=prodcom&IntCurrentPage=1.

(13)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8).

(14)  COM(2012) 209 final.

(15)  Kod 12 15 0 inom den rättsliga ram som tillhandahålls genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den 11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer (EUT L 97, 9.4.2008, s. 13).

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(17)  Förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (EUT L 342 22.12.2009, s. 1).

(18)  https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=sv.

(19)  C(2003) 4582 (EUT C 297, 9.12.2003, s. 6).

(20)  Bidrag/Räntesubvention, lån/förskott med återbetalningsskyldighet/bidrag som ska återbetalas, garanti, skatteförmån eller skattebefrielse, riskfinansiering, annat (specificera). Om stödet beviljas genom flera stödinstrument måste stödbeloppet anges per instrument.

(21)  Bruttobidragsekvivalent. Vid driftstöd kan det årliga stödbeloppet per stödmottagare tillhandahållas.

(22)  Det datum då stödmottagaren får laglig rätt att ta emot stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(23)  Denna information måste offentliggöras inom sex månader från och med dagen för beviljandet. Vad gäller otillbörligt stöd kommer det att åligga medlemsstaterna att säkerställa offentliggörande av denna information i efterhand, inom sex månader från det datum då kommissionen fattade sitt beslut. Informationen måste vara tillgänglig i ett format som möjliggör sökning och utdrag av uppgifter och som är lätt att offentliggöra på internet, till exempel i formaten XML eller CSV.

(24)  EUT L 248, 24.9.2015, s. 9.

(25)  EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

(26)  EUT C 158, 5.6.2012, s. 4.

(27)  EGT C 119, 22.5.2002, s. 22.

Eurons växelkurs (1)

24 september 2020

(2020/C 317/05)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1645
JPY	japansk yen	122,73
DKK	dansk krona	7,4425
GBP	pund sterling	0,91228
SEK	svensk krona	10,5793
CHF	schweizisk franc	1,0772
ISK	isländsk krona	161,80
NOK	norsk krona	11,1023
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,015
HUF	ungersk forint	364,45
PLN	polsk zloty	4,5293
RON	rumänsk leu	4,8755
TRY	turkisk lira	8,8851
AUD	australisk dollar	1,6539
CAD	kanadensisk dollar	1,5600
HKD	Hongkongdollar	9,0250
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7847
SGD	singaporiansk dollar	1,6029
KRW	sydkoreansk won	1 367,55
ZAR	sydafrikansk rand	19,8675
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,9527
HRK	kroatisk kuna	7,5530
IDR	indonesisk rupiah	17 339,41
MYR	malaysisk ringgit	4,8542
PHP	filippinsk peso	56,547
RUB	rysk rubel	89,8713
THB	thailändsk baht	36,821
BRL	brasiliansk real	6,4935
MXN	mexikansk peso	26,1062
INR	indisk rupie	86,1145

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Särskild rapport 19/2020

Digitalisering av den europeiska industrin: ett ambitiöst initiativ vars framgång är beroende av EU:s, regeringarnas och företagens fortsatta engagemang

(2020/C 317/06)

Europeiska revisionsrätten meddelar härmed att särskild rapport 19/2020, Digitalisering av den europeiska industrin: ett ambitiöst initiativ vars framgång är beroende av EU:s, regeringarnas och företagens fortsatta engagemang, just har offentliggjorts.

Rapporten finns på Europeiska revisionsrättens webbplats (http://eca.europa.eu).

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.9928 – QuattroR/HGM/Burgo)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 317/07)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.9962 – Mylan/Aspen’s EU Thrombosis Business)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 317/08)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2020/C 317/09)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”STELVIO”/”STILFSER”

EU-nr: PDO-IT-0255-AM02 – 10 januari 2020

SUB (X) SGB ( )

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Consorzio del Formaggio Stelvio [sammanslutningen för osten Stelvio], Via Innsbruck 43, 39 100 Bolzano, Italien.

Tfn 0474 570113; fax 0474 570177. Ovannämnda sammanslutning uppfyller kraven i artikel 13.1 i ministerdekretet av den 28 november 2017.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen (ändringarna)

☐	Produktens namn

☒	Produktbeskrivning

☐	Geografiskt område

☐	Bevis på ursprung

☒	Produktionsmetod

☐

Samband

☐

Märkning

☐	Annat [specificera]

4.   Typ av ändringar

☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokumentet (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändringar

Produktbeskrivning

Ändringen gäller artikel 5 i produktspecifikationen och avsnitt 3.2 i det sammanfattande dokumentet och inbegriper inkludering av specifika metoder för att bereda de produkter som är avsedda att skäras i bitar.

Därmed läggs följande till i slutet av artikel 5 i produktspecifikationen (Den färdiga produktens egenskaper) och i avsnitt 3.2 i det sammanfattande dokumentet.

”För att begränsa bearbetningsavfall, mot bakgrund av ovannämnda vikt- och höjdkrav, får ost med beteckningen ’Stelvio’/’Stilfser’ framställas i andra former än cylindriska, men bara om produkten är avsedd att färdigförpackas (skivas, tärnas, rivas).”

Ändringen gäller alltså produktens form. Det är bara ost som är avsedd att skäras i bitar – som ska identifieras som sådan när den börjar bearbetas till en ost med skyddad ursprungsbeteckning (när den placeras i formen) – som inte behöver vara cylinderformad. Denna ost får inte säljas sådan (som en hel ost) med den skyddade ursprungsbeteckningen, utan får saluföras först när den har skurits i bitar och färdigförpackats.

Möjligheten att använda sig av en mer rationell form gör det möjligt att skära produkten i bitar utan produktavfall som inte kan motiveras ur teknisk eller kvalitativ synpunkt. Detta optimerar avkastningen och bearbetningsmöjligheterna när mognadslagringen väl har slutförts i enlighet med produktspecifikationen. Inget av detta försämrar de tekniska/kvalitativa egenskaperna hos ”Stelvio”/”Stilfser”.

Produktionsmetod

—	Ändringen gäller punkt 3.3.2 i artikel 3 i produktspecifikationen och avsnitt 3.3 i det sammanfattande dokumentet.

Följande mening läggs till i slutet av den del som rör kornas foder, enligt vad som krävs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013:

Denna ändring är ett förtydligande.

Färskt gräs och lokalt foder, som är den andel av fodret som är smältbart fiber, har en stor inverkan på de kemiska, sensoriska och organoleptiska egenskaperna hos den mjölk som används vid framställningen och utgör därmed en betydande andel av torrsubstansen i fodret.

Vid sammansättningen av fodret till de kor som traditionellt används för att framställa mjölken är det, i ett bergsområde som inte lämpar sig för odling av spannmål och oljeväxter, nödvändigt att använda koncentrat och foder från platser utanför det avgränsade området. Fodret måste kompletteras för att garantera dess näringsmässiga och fysiologiska värde och även för att förebygga hälsoproblem.

Sådant foder möjliggör ett snabbt näringsintag, och erbjuder lättillgänglig energi och protein för att kornas våm ska fungera normalt. Eftersom fodret enbart syftar till att fysiologiskt förbättra kornas våmfunktion har det nästan ingen inverkan alls på mjölkens organoleptiska egenskaper.

Det är därför tillåtet att använda majsensilage: torkat foder, korn, råg, rågvete, vete, havre och majs, i form av själva produkterna, biprodukter eller, för de första fem, halm. Dessutom kan oljeväxtfrön användas liksom följande produkter och biprodukter av dem: soja (icke genetiskt modifierad), raps, linfrö och solros, även helt eller delvis skalade, torkad betmassa, drav och torkade pressrester av äpple, betor, potatis, bryggerijäst, melass, johannesbröd, mejeriprodukter i pulverform, aminosyror och högvärdiga proteiner som inte härrör från proteolys samt vegetabiliska fetter.

Den föreslagna ändringen gör endast punkten om fodret mer precis och har därför ingen inverkan på produktens samband eller kvalitet.

—	Ändringen gäller punkt 4.2.1 i artikel 4 i produktspecifikationen om råmaterialets fetthalt och avsnitt 3.3 i det sammanfattande dokumentet.

Därmed kommer den nuvarande lydelsen:

Att ersättas med följande:

Denna mindre ändring gör det möjligt att få ett mer realistiskt spann för fetthalten, och ett som ligger inom det faktiska intervall för fetthalten som erhålls (mellan 3,45 % och högst 3,80 %, snarare än 3,6 %), vilken gör att fetthalten överensstämmer med övriga krav på den lagrade osten.

—	Ändringen gäller punkt 4.2.5 i artikel 4 i produktspecifikationen och avsnitt 3.3 i det sammanfattande dokumentet och rör den typ av löpe som används.

Därmed kommer den nuvarande lydelsen:

Att ersättas med följande:

Enligt den nuvarande produktspecifikationen får bara kalvlöpe användas. Nuförtiden tycks detta krav vara extremt begränsande och stå i vägen för den tekniska utveckling som under längre tid har varit utmärkande för vissa produkter i det avgränsade området, som hittills har varit uteslutna från den skyddade ursprungsbeteckningen trots att de har de fastställda egenskaperna och uppfyller samtliga kemiska och organoleptiska krav som ställs på den lagrade osten.

Denna utveckling kommer också att göra det möjligt att tillfredsställa konsumenternas allt mer skiftande krav.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”STELVIO”/”STILFSER”

EU-nr: PDO-IT-0255-AM02 -10.1.2020

SUB (X) SGB ( )

1.   Namn

”Stelvio”/”Stilfser”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3. Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

När osten ”Stelvio”/”Stilfser” säljs ska den ha lagrats i minst 60 dagar. Den ska vara cylinderformad med släta ytor, med räta eller en aning konkava sidor. Dimensionerna ska vara följande: vikt 8–10 kg; diameter: 34–38 cm; höjd: 8–11 cm. Fetthalten i förhållande till torrsubstansen ska vara minst 50 % och fukthalten högst 44 %. Skorpan ska ha den typiska färgen, från gul till brunorange. Ostmassan ska vara kompakt, mjuk och elastisk, mellan ljust gul och halmgul, med oregelbundna små till medelstora håligheter.

”Stelvio”/”Stilfser” säljs antingen hel eller i bitar och ska vara märkt med etiketten för ursprungsbeteckningen när den saluförs.

För att begränsa bearbetningsavfallet, mot bakgrund av ovannämnda vikt- och höjdkrav, får ost med beteckningen ”Stelvio”/”Stilfser” framställas i andra former än cylindriska, men bara om produkten är avsedd att färdigförpackas (skivas, tärnas, rivas).

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Vid bete på alpängar ska kornas foder främst utgöras av färskt gräs. Inne i ladugårdarna består basfödan, som de äter fritt av, av höfoder och ensilage av gräs som skördats i det avgränsade området, upp till 15 kg per djur.

Färskt gräs och lokalt foder, som är den andel av fodret som är smältbart fiber, har en stor inverkan på de kemiska, sensoriska och organoleptiska egenskaperna hos den mjölk som används vid framställningen och utgör därmed en betydande andel (som inte understiger 50 %) av torrsubstansen i fodret.

Vid sammansättningen av fodret till de kor som traditionellt används för att framställa mjölken är det, i ett bergsområde som inte lämpar sig för odling av spannmål och oljeväxter, nödvändigt att använda koncentrat och foder från platser utanför det avgränsade området. Fodret måste kompletteras för att garantera dess näringsmässiga och fysiologiska värde och även för att förebygga hälsoproblem.

Sådant foder möjliggör ett snabbt näringsintag, och erbjuder lättillgänglig energi och protein för att kornas våm ska fungera normalt. Eftersom fodret enbart syftar till att fysiologiskt förbättra kornas våmfunktion har det nästan ingen inverkan alls på mjölkens organoleptiska egenskaper.

Det är därför tillåtet att använda majsensilage: torkat foder, korn, råg, rågvete, vete, havre och majs, i form av själva produkterna, biprodukter eller, för de första fem, halm. Dessutom kan oljeväxtfrön användas liksom följande produkter och biprodukter av dem: soja (icke genetiskt modifierad), raps, linfrö och solros, även helt eller delvis skalade, torkad betmassa, drav och torkade pressrester av äpple, betor, potatis, bryggerijäst, melass, johannesbröd, mejeriprodukter i pulverform, aminosyror och högvärdiga proteiner som inte härrör från proteolys samt vegetabiliska fetter.

Foder från platser utanför det geografiska området får inte överskrida 50 % av torrsubstansen i fodret på årsbasis.

”Stelvio”/”Stilfser” tillverkas av komjölk från det avgränsade geografiska området, från kor som huvudsakligen utfodras med foder som skördats i det området och har en proteinhalt över 3,10 %. Mjölken får skummas något så att fetthalten håller sig mellan 3,45 och 3,80 %.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Samtliga steg som beskrivs i produktspecifikationen och i detta dokument äger rum i det geografiska område som avgränsas i avsnitt 4 nedan, från uppfödning av boskapen till mjölkning och uppsamling och bearbetning av mjölken, ostframställning och lagring.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Hela ostar skärs i bitar efter det att märkningen för den skyddade ursprungsbeteckningen har anbringats. ”Stelvio”/”Stilfser” får också förpackas i bitar utanför det avgränsade geografiska området. När osten saluförs i bitar ska den vara märkt med märkningen för ursprungsbeteckningen eller med en självhäftande etikett som fästs på förpackningen och/eller med en förtryckt plastfilm med den skyddade ursprungsbeteckningen.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

När ost av typen ”Stelvio”/”Stilfser” säljs hel ska den vara försedd med märkningen för ursprungsbeteckningen, som får anbringas först när produkten har mognadslagrats i 60 dagar. Märkningen ska också ange parti, tillverkningsdatum och producentens namn. Produkten ska saluföras med märkningen för ursprungsbeteckningen. Den består av orden ”Stilfser-Stelvio” i röda bokstäver.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det avgränsade geografiska området för ost med beteckningen ”Stelvio”/”Stilfser”, där alla steg i uppfödningen och mjölkningen av boskapen, uppsamlingen och bearbetningen av mjölken samt ostframställningen och lagringen äger rum, utgörs av följande distrikt i den autonoma provinsen Bolzano: Val Venosta, Burgraviato, Salto-Sciliar, Val Pusteria, Val d’Isarco, kommunen Bolzano. Detta område innefattar 84 kommuners folkräkningsdistrikt och administrativa territorium.

5.   Samband med det geografiska området

Osten ”Stelvio”/”Stilfser” framställs traditionellt i det område som avgränsas i avsnitt 4 och har genom årens lopp behållit de specifika egenskaper som den får tack vare den alpina miljön i bergsområdet ”Stelvio”/”Stilfser”, som är det huvudsakliga produktionsområdet och därmed gett osten dess namn. De homogena klimatförhållandena och jordarna i det alpina området Alto Adige påverkar kvaliteten hos det foder som utgör boskapens huvudsakliga näring, och därmed också den ost som tillverkas i området av mjölken.

I vissa historiska texter beskrivs alpängarnas gräs (marbl och madaun), som de bäst lämpade för att förbättra mjölkens kvalitet. De speciella miljö- och klimatförhållandena i det avgränsade geografiska området hänger samman med dess bergiga karaktär. Här har det alltid funnits anläggningar för boskapsuppfödning (masi) på mellan 500 och 2 000 meters höjd. Dessa förhållanden samverkar med den lokala mikroflorans inverkan under mognadslagringen. De unika miljöfaktorerna och tillverkningstraditionens utveckling genom åren bidrar till att ge ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Stelvio”/”Stilfser” särskilda egenskaper som gör den till en unik, särpräglad produkt med tydliga lokala särdrag.

Vid sidan av de egenskaper som beskrivs i avsnitt 3.2 har produkten vissa synnerligen unika särdrag som kan sammanfattas enligt följande:

—	Skorpans färg: varierar från gulorange till brunorange.

—	Smak: aromatisk och utpräglad, ibland skarp.

—	Fetthalt i torrsubstansen: 50 % eller mer.

Den naturliga mognadslagringen av osten har vissa unika särdrag som hjälper till att ge osten en omisskännlig smak. Detta beror på det färska gräs som korna äter när de går på bete i bergen (inne i ladugårdarna består födan av höfoder och ensilage av gräs som skördats i det avgränsade området), att man uteslutande använder sig av mjölk från dessa kor som framställs i det avgränsade området, med sina särskilda bergs- och jordegenskaper, liksom särdragen hos de specifika alpängarna och den inhemska mikroflora som används under bearbetningen, som utgörs av olika aeroba bakteriestammar. Dessa faktorer är avgörande för såväl skorpans färg som produktens omisskännliga smak och arom. Kornas föda bidrar dessutom sammantaget till den relativt höga fetthalten i förhållande till torrsubstansen.

Ovanstående faktorer kan spåras i historiska källor som daterar sig till sen medeltid, och de har förstärkts genom sedvänjor och traditionella lokala institutioner som maso-gårdar. Detta framgår av ett dokument som beskriver produkten och dess produktionsprocess vid en ostfabrik i Stilf (Stelvio) 1914. Allt detta har gett upphov till betydande ekonomisk verksamhet i hela det geografiska området. Genom produktspecifikationen regleras denna verksamhet genom att det för både boskapsuppfödare och bearbetningsföretag införs krav som ska dokumenteras med hjälp av särskilda uppgifter och register, system för identifiering av varje enskild aktör i området och särskild dokumentation av bearbetning, produktion och tilldelning av rätten att använda beteckningen.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

Den konsoliderade versionen av produktspecifikationen finns på följande webbadress: http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller

kan också nås direkt från startsidan på webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it). Klicka på ”Prodotti DOP IGP” (längst upp till höger på skärmen) och sedan på ”Prodotti DOP IGP STG” (till vänster på skärmen) och därefter på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE”.

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2020/C 317/10)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”ČESKÝ MODRÝ MÁK”

EU-nr: PGI-CZ-02236 – 3 november 2016

SUB ( ) SGB (X)

1.   Namn

”Český modrý mák”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Tjeckien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.8: Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” är avsedd för frön av den ettåriga blå vallmon (Papaver somniferum L.) som uppfyller kraven för användning som livsmedel i enlighet med de kvalitetsspecifikationer som anges i detta dokument.

Produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” är avsedd för användning i livsmedel och måste vid utsläppandet för konsumtion av slutkonsumenten uppvisa följande kännetecken:

Fysiska och organoleptiska egenskaper.

Utseende: njurformat frö, omkring 1 mm långt, gropigt på ytan i sexkantiga hack som avgränsas av lätt utstickande ribbor, friskt, oskadat, moget, lämpligt för lagring.

Färg: ljust, himmelsblått till blågrått.

Smak: söt, med en lätt bitter ton.

Arom: säregen, typisk för ”Český modrý mák”, utsökt och behaglig.

Konsistens: fritt flödande, utan klumpar.

Kemiska uppgifter och uppgifter om näringsvärde:

Genomsnittliga näringsvärdesuppgifter per 100 g ”Český modrý mák”-vallmofrön (utvalda):

kalcium 1 402 mg

koppar 2,20 mg

fett 45,80 g

zink 10 mg

niacin 0,99 mg

magnesium 333 mg

järn 9,50 mg

vitamin E: 4 mg;

natrium: 21 mg

tiamin 0,86 mg

mangan 2 mg

fosfor 854 mg

vitamin B6: 0,55 mg;

kalium 705 mg;

riboflavin 0,17 mg

Den totala halten morfin, tebain och kodein får inte överstiga 25 mg/kg på fröets yta, och inte 0,8 % i kapselns torrsubstans. Produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” får inte på något sätt förväxlas med tekniska vallmofrön som produceras som råvara för farmaceutiskt bruk.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

—

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Odling, skörd och torkning

Produkten odlas i lämplig jord i de identifierade områdena, där sådden ska vara slutförd den 20 april.

Skörden av frön får vara mekaniserad (vanligen i konventionellt jordbruk) eller möjligen manuell (i synnerhet när det gäller ekologiskt jordbruk).

Blandningen av vallmohalm och frön måste torkas helt och hållet i hallar med aktiv ventilation.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Produkten får inte blandas med produkter som inte uppfyller kraven i specifikationerna.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

—

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Gränserna för det geografiska området definieras enligt följande:

—	I sydväst: Chebská pánev, Český les, Šumava, Blanský les och utlöparna av Novohradské hory.

—	I syd: Třeboňská pánev, södra kanten av Českomoravská vrchovina samt floden Dyje och floden Morava bortom Hodonín.

—	I sydöst: de västra och norra kanterna av Bílé Karpatys skyddade område.

—	I öst: de västra, norra och sydöstra kanterna av Beskydys skyddade område.

—	I väst begränsas området av floden Ohře.

—	Den nordvästra gränsen definieras av Mostecká pánev och floden Elbe så långt som till Děčín.

—	Den norra gränsen definieras av floderna Ploučnice och Kamenice, av Lužické hory och vidare av Liberecká pánev, Krkonošes södra sluttningar, Broumovské hory och Orlické horys södra sluttningar.

I nordöst: Kralický Sněžníks utlöpare, Rychlebské hory och Zlatohorská vrchovina, floden Opavice fram till dess sammanflöde med floden Opava, floden Opava fram till dess sammanflöde med floden Oder, floden Oder fram till dess sammanflöde med floden Olše, floden Olše fram till dess sammanflöde med floden Lomná och floden Lomná fram till Beskydys skyddade område.

5.   Samband med det geografiska området

Ansökan om registrering av ”Český modrý mák” är grundad på dessa vallmofröns sensoriska och näringsrelaterade egenskaper, som skiljer dem från andra vallmofrön på marknaden och har samband med odling i det geografiska området.

Produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” har en karakteristisk arom och smak, eftersom andra slags frön från blå vallmo, i synnerhet den ljust färgade varianten, har en mild smak och lukt eller ingen smak eller lukt alls och på grund av sin mycket tunna fröhinna är fattiga på fiber, lignin och tillhörande ämnen som är viktiga för smaken. ”Český modrý mák” är därför en produkt med karakteristiska sensoriska egenskaper som skiljer den från annan vallmo. Vallmofröna innehåller 40 till 60 % mycket värdefulla oljor (linolsyra dominerar, men det finns även oljesyra, palmitinsyra, stearinsyra och linolensyror).

De unika egenskaperna hos produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” är kopplade till en kombination av vissa särskilda jordmåner och klimatregioner i det geografiska området i fråga, och är en följd av traditionen att odla vallmo under dessa förhållanden i över 150 år. Den skyddade geografiska beteckningen innefattar samtliga områden med de definierade jordmånerna upp till 700 m höjd över havet. De regioner som är utsedda för odling av den skyddade geografiska beteckningen innefattar klimatregioner upp till 700 m höjd, och de bästa produktionsförhållandena återfinns i lätt kuperade till flacka områden på 300 till 700 m höjd över havet, i produktionszoner för betor och korn eller potatis och vete och korn (Vrbenský 1960). De klimatregioner som identifieras på kartan över klimatregioner i Tjeckien motsvarar väsentligen jordmånerna.

(a)   Specificerade jordmåner

pararendzina, rendzina (leptosol (kalcarisk)), arenisk regosol, fluvisol, smonice (vertisol), tjernozem (svartjord), phaeozem, sierozem (gråjord), hnedozem (brunjord), luvisol, modal cambisol, acidisk cambisol, dystrisk cambisol, eutrofisk cambisol, pelozem (lerartad cambisol), pseudogley (stagnosol), gley, organosol, antrosol.

(b)   Klimatregioner

varmt, torrt; varmt, måttligt torrt; varmt, måttligt fuktigt; måttligt varmt, torrt måttligt varmt, måttligt fuktigt; måttligt varmt (till varmt), signifikant fuktigt; måttligt varmt, fuktigt.

Kvaliteten på ”Český modrý mák” avgörs väsentligen av klimatförhållandena, i synnerhet temperaturerna och regnmängden under årets lopp, som tydligt skiljer sig från andra områden. Detta är särskilt viktigt i kombination med de jordmåner som föreligger i det identifierade området. Huvudskillnaden mellan klimatet i de definierade klimatregionerna och kustklimaten ligger i vinterperioden (i början av våren är fuktreservnivåerna högre och därmed mer lämpliga för plantering) och även i att mindre fukt under sommarmånaderna inte inverkar negativt på vallmoproduktionen eftersom vallmo inte klarar av att motstå fuktigt väder när den mognar. Vattenbrist är en betydande negativ begränsande faktor för vallmoproduktionen. ”Český modrý mák” kräver strukturella jordmåner med god vattenförvaltning; förhållandena i de angivna jordmånerna är idealiska eftersom de gör att grödorna kan sås i kall jord, som åtminstone bevarar den återstående vinterfukten och kondensen från jordens och luftens fukt. Soligt och varmt väder är idealiskt i de klimatregioner som används för att odla vallmo, som är en långdagsväxt. Sådant väder är också högst önskvärt när kapslarna blommar och mognar eftersom det skyndar på den processen. Värmebehoven förändras när växtligheten tilltar. Dessa behov kan bäst tillgodoses endast i Tjeckiens klimatregioner, eftersom alltför varma klimat har en negativ effekt på fettbildningen och till följd av den negativa samverkan mellan lipid- och proteininnehåll leder till en ökning av proteiner, prekursorerna till morfin.

Den produkt som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” är en oljig vallmoväxt som kännetecknas av låg alkaloidhalt och avsevärt lägre morfin- och tebainnivåer, vilket är en typisk egenskap, som också visas av dess sensoriska egenskaper (arom och smak). Långsiktiga analyser som utförts i Tjeckien och i utländska laboratorier har bekräftat att morfinhalten i produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” ligger under den gräns som satts i lokal lagstiftning. Produkten kännetecknas också av en mycket låg halt av andra alkaloider. Andra vallmofrön måste bearbetas före användning i livsmedel, t.ex. eftersom deras morfinhalt är till och med tio gånger högre. De kvalitativa och sensoriska egenskaperna (smak, arom) på dessa vallmovarianter försämras dock under sådan bearbetning (sköljning av fröna, termostabilisering osv.). Med andra ord inträffar de positiva sensoriska egenskaperna hos produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” naturligt som resultat av det geografiska område som produkten härrör från, och det finns inget behov av bearbetning.

Produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” har gynnsamma näringsrelaterade egenskaper och innehåller en betydande mängd dietetiska beståndsdelar. Den har en särskilt hög kalciumhalt (600 gånger högre än vetemjöl och nio gånger högre än valnötskärnor), en hög halt av vitamin E, pantotensyra, niacin och tiamin samt en hög mineralhalt (koppar, zink, magnesium, järn).

Dessutom har den högre latituden och den gynnsamma höjden över havet en positiv effekt som skapar en högre andel omättade fettsyror med lägre viskositet och mindre benägenhet att oxideras. Detta påverkar också de mer gynnsamma näringsvärdena på ett positivt sätt, något som visas av expertstudier och resultat av experiment där man kunnat upptäcka beteendet hos fettsyror och deras estrar (Steinbach M, Lazarovici M, Ille C, et al. Rev Tomaine Med Ing1, 451, 1964; Vereschagin AG, Biochimija 27, 1866, 1962). Produkten som odlas i denna klimatregion innehåller en betydande mängd linolensyra och linolsyra. Detta bekräftar ytterligare att produkten som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Český modrý mák” har en särskild karaktär, till följd av dess särskilda egenskaper som kan hänföras till det geografiska ursprunget (Zehnálek P., ”Mák – stále nedoceněný” [Vallmon – fortfarande underskattad], 4, Výživa a potraviny [Näring och livsmedel] 5/2016).

Med tanke på sina kvalitetsegenskaper är Český modrý mák högt värderad i ett antal länder – något som framgår av att över 85 % av de frön som finns av Český modrý mák exporteras. Det är en populär matingrediens, särskilt i länder där vallmofrön används som fyllning i bageriprodukter.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

https://isdv.upv.cz/webapp/resdb.print_detail.det?pspis=OP/263

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.