3.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

3.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/3

(1)

Genom förordning (EG) nr 1177/2003 inrättas en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor, med jämförbara och aktuella tvärsnittsdata och longitudinella data över inkomst och över graden av fattigdom och social utslagning, och hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen på nationell nivå och på EU-nivå.

(2)

Till följd av att nya medlemsstater tillträdde EU den 1 maj 2004 ändrades förordning (EG) nr 1177/2003 genom förordning (EG) nr 1553/2005 (2) för att anpassa urvalsstorlekar och ge de nya medlemsstaterna tid att anpassa sina respektive system till harmoniserade metoder och definitioner vid sammanställningen av gemenskapsstatistiken.

(3)

Dessutom förefaller vissa nya medlemsstater i likhet med vissa av de gamla behöva extra tid för att leverera bruttoinkomstuppgifter enligt vad som anges i kommissionens förordning (EG) nr 1980/2003 (3).

(4)

Förordning (EG) nr 1980/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från statistiska programkommittén.

3.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/4

—

0,621034 för ansökningar för den del av kvoten som anges i artikel 20a.4 a i förordning (EG) nr 174/1999,

—

0,063817 för ansökningar för den del av kvoten som anges i artikel 20a.4 b i förordning (EG) nr 174/1999.

3.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/5

(1)

Importtullarna inom spannmålssektorn har fastställts i kommissionens förordning (EG) nr 665/2006 (3).

(2)

I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1249/96 föreskrivs att om genomsnittet av de beräknade importtullarna, under den period då de tillämpas, skiljer sig med 5 euro/ton från den fastställda tullen skall en justering som motsvarar denna göras. Denna skillnad har uppstått. Det är därför nödvändigt att justera de importtullar som fastställts i förordning (EG) nr 665/2006.

3.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/8

(1)

Genom två skrivelser av den 19 december 2002 med referensnummer 15808 och 15809, registrerade den 31 december 2002, anmälde de italienska myndigheterna på grundval av artikel 88.3 i EG-fördraget till kommissionen två stödordningar till förmån för förlagsbranschen i Italien.

(2)

Genom en skrivelse av den 29 oktober 2003 underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende de anmälda stödordningarna.

(3)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet i fråga.

(4)

Genom en skrivelse av den 2 december 2003 begärde de italienska myndigheterna förlängning av tidsfristen för inlämnande av synpunkter på kommissionens beslut om att inleda förfarandet. Förlängning beviljades av kommissionen genom en skrivelse av den 10 december 2003.

(5)

De italienska myndigheterna inkom med synpunkter och kompletterande uppgifter genom en skrivelse av den 9 januari 2004, registrerad den 14 januari 2004.

(6)

Kommissionen har mottagit synpunkter från berörda parter. Den har översänt dessa synpunkter till Italien som givits tillfälle att bemöta dem. Italiens kommentarer mottogs i en skrivelse av den 3 mars 2004, registrerad den 4 mars 2004.

(7)

De båda stödordningar som anmälts av de italienska myndigheterna avser stöd i form av räntesubventioner för banklån som tagits av företag i förlagsbranschen och i form av skattelättnader för företag som producerar förlagsprodukter (3).

(8)

Den första stödordningen bygger på artiklarna 4–7 i lag nr 62 av den 7 mars 2001 (nedan kallad ”lag nr 62/2001”) om nya bestämmelser för förlagsbranschen och förlagsprodukter och om ändring av lag nr 416 av den 5 augusti 1981 (4) och presidentdekret nr 142 av den 30 maj 2002 om förmånliga krediter för företag i förlagsbranschen (5) (nedan kallat ”presidentdekret nr 142/2002”).

(9)

Stödet består av räntesubventioner för banklån med en löptid på tio år som beviljats för teknisk och ekonomisk omstrukturering och förvärv, utbyggnad och modernisering av utrustning, hårdvara och programvara för IT-nät, också i samband med utnyttjandet av internationella telenät och satelliter för att förbättra distributionen, samt för yrkesutbildning.

(10)

Stöd kan beviljas för upp till 90 % av de totala projektkostnaderna (6). Stödet utgörs av skillnaden mellan amorteringsplanen, som beräknats enligt finansministeriets referenssats, och de belopp som skall erläggas enligt samma plan, och som beräknats med halva referenssatsen. Detta innebär i praktiken, om man utgår från en referenssats på 5 %, att staten bidrar med cirka 13 % av den totala projektkostnaden, vilket om stödet begärs i diskonterad form sjunker till cirka 10 %.

(11)

Stödmottagare är företag inom hela förlagsbranschen (7). Det kan bland annat vara fråga om nyhetsbyråer, förlag, tryckerier, distributionsföretag för tidningar och böcker, både pappersupplagor och datorbaserade upplagor, radio- och TV-företag, samt företag som saluför förlagsprodukter och utgivare av italienska tidningar i utlandet. De stödmottagande företagen skall vara baserade i en EU-medlemsstat. Antalet beräknas uppgå till mellan 101 och 500 stödmottagare.

(12)

Stödordningens varaktighet är tio år (8). Det totala anslaget från statskassan för perioden 2001–2003 uppgår till 26,3 miljoner euro (9) plus 50,8 miljoner euro i form av tidigare anslag som inte utnyttjats. Stödet kan endast kumuleras med stöd enligt artikel 8 i den aktuella lagen (10).

(13)

Stöd enligt artiklarna 5, 6 och 7 i lag nr 62/2001 kommer att beviljas från en särskild fond som skapats och administreras av premiärministerns kansli (11). Stödet kommer antingen att beviljas genom ett automatiserat förfarande (12) eller efter individuell bedömning. I de fall där det automatiserade förfarandet används kommer stödbeloppen inte att överskrida cirka (13) 0,5 miljoner euro och projekt som beviljas stöd skall avslutas inom två år från det att stödet beviljas. Projekt som behöver högre stödbelopp bedöms individuellt av en särskild kommitté som skapats av premiärministerns kansli. Det högsta tillåtna stödbeloppet är cirka 15,5 miljoner euro (14) och regeln att projekt skall vara avslutade inom två år gäller även för projekt som bedömts individuellt. Båda förfarandena kräver vidare att det lämnas in detaljerade uppgifter och dokumentation som styrker att det är fråga om ett reellt projekt med behov av stöd och att projektet är stödberättigande. Dessutom krävs uppgifter om de faktiska stödberättigande kostnaderna (15) och en kopia av banklåneavtalet. Stödordningarna innehåller också bestämmelser om återkrav av felaktigt utbetalda stöd.

(14)

Syftet med stödordningarna är att bevara mångfalden i informationsutbudet enligt artikel 21 i Italiens konstitution.

(15)

Den andra stödordningen bygger på artikel 8 i lag nr 62/2001 och dekret nr 143, utfärdat av premiärministerns kansli den 6 juni 2002, om skattelättnader för företag som producerar förlagsprodukter (nedan kallat ”dekret nr 143/2002”).

(16)

Stödordningen innebär att företag inom förlagsbranschen ges stöd i form av årliga skattelättnader under fem år i följd, vilket ger en samlad skattelättnad på 15 % av de samlade investeringskostnaderna (16). Skattelättnaden skall dras av från skatteunderlaget och kan förlängas under fyra år.

(17)

Skattelättnader kan beviljas för investeringar i nya kapitalvaror för produktion av förlagsprodukter på italienska som dags-, vecko- och månadstidningar, böcker och multimediaprodukter. Detta gäller även investeringar i anläggningar, produktionssystem och licenser inom alla faser av produktionen och inom ramen för projekt för teknisk och ekonomisk omstrukturering.

(18)

Stödordningen omfattar endast investeringar som görs fram till och med den 31 december 2004. Det samlade anslaget från statskassan för hela perioden uppgår till 102 miljoner euro (17). Stödet kan endast kumuleras med stöd enligt artiklarna 4–7 i den aktuella lagen (18). Stödordningen innehåller också bestämmelser för att säkra att det är fråga om reella och genomförbara projekt samt bestämmelser om återkrav av felaktigt beviljade skattelättnader.

(19)

Skattelättnaderna är avsedda för företag som producerar förlagsprodukter (19). Med företag som producerar förlagsprodukter avses nyhetsbyråer, förlag, företag som trycker dags-, vecko- och månadstidningar och böcker, både pappersupplagor och datorbaserade upplagor, radio- och TV-företag, samt utgivare av italienska tidningar i utlandet. De stödmottagande företagen skall vara baserade i en EU-medlemsstat. Antalet beräknas uppgå till mellan 101 och 500 stödmottagare.

(20)

Stödordningens syfte är att främja kulturen och att bevara mångfalden i informationsutbudet enligt artikel 21 i Italiens konstitution.

(21)

I sitt beslut om att inleda förfarandet konstaterar kommissionen att de båda stödordningarna innehåller statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, att kommissionen hyser farhågor om att stöden kan komma att påverka handeln mellan medlemsstaterna och att kommissionen tvivlar på att stöden är förenliga med den gemensamma marknaden.

(22)

Kommissionen anger vidare att det faktum att förfarandet inleds ger de italienska myndigheterna möjlighet att skicka in kompletterande uppgifter och synpunkter som eventuellt kan skingra kommissionens tvivel.

(23)

Kommissionen har mottagit synpunkter från ett antal berörda parter. Synpunkterna sammanfattas nedan.

(24)

Federation of European Publishers (FEP-FEE) hävdar i en skrivelse av den 18 december 2003 att de aktuella stödordningarna inte strider mot gemenskapslagstiftningen och för detta anges följande skäl:

(25)

Portugisiska förläggarförbundet APEL hävdar i en skrivelse av den 19 december 2003 att de aktuella stödordningarna inte strider mot gemenskapslagstiftningen och för detta anges följande skäl:

(26)

Kommissionen har vidare tagit emot följande synpunkter från berörda parter, vilka inkom mer än en månad efter det att beslutet om att inleda förfarandet offentliggjordes:

(27)

Spanska förläggarförbundet FGEE hävdar i en skrivelse av den 8 januari 2004 att de aktuella stödordningarna inte strider mot gemenskapslagstiftningen och för detta anger man samma skäl som det portugisiska förläggarförbundet.

(28)

European Newspaper Publishers’ Association (ENPA) hävdar i en skrivelse av den 12 januari 2004 att de aktuella stödordningarna inte strider mot gemenskapslagstiftningen och för detta anges följande skäl:

(29)

Federazione italiana editori giornali (FIEG) hävdar i en skrivelse av den 7 januari 2004 att de aktuella stödordningarna inte strider mot gemenskapslagstiftningen och för detta anges följande skäl:

(30)

De italienska myndigheterna har lämnat kompletterande uppgifter och förklaringar för att skingra de tvivel som kommissionen uttrycker i sitt beslut om att inleda förfarandet och för att underbygga de italienska myndigheternas åsikt att stödordningarna är förenliga med den gemensamma marknaden och endast i begränsad utsträckning påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(31)

De italienska myndigheterna hävdar att stödet till förlagsbranschen endast får begränsade effekter på handeln mellan medlemsstaterna, eftersom det praktiskt taget inte finns några producenter av förlagsprodukter på italienska utanför den nationella marknaden. De italienska myndigheterna åberopar bland annat de allmänna principer som fastställts i domen i CELF-målet (20), samt de statistiska uppgifter och förklaringar som tillhandahölls i samband med att förfarandet inleddes.

(32)

De italienska myndigheterna hävdar att de allmänna principer som fastställs i CELF-domen avseende böcker är tillämpliga även på andra förlagsprodukter då dessa har likartade egenskaper och antalet läsare av italienska förlagsprodukter i EU är ännu mindre än antalet läsare av franska förlagsprodukter. De båda principer som avses är följande:

(33)

Till stöd för sin argumentation har de italienska myndigheterna lämnat statistiska uppgifter om situationen på den italienska marknaden och om handeln inom gemenskapen med italienska förlagsprodukter, samt kompletterande uppgifter om stödmottagarna. De statistiska uppgifterna visar bland annat följande:

(34)

På grundval av ovanstående och de principer som fastställs i SIDE-målet (25) anser de italienska myndigheterna att den italienska marknaden bör betraktas som en avgränsad marknad (26).

(35)

Till stöd för sin tes att båda stödordningarna bör betraktas som förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 d i EG-fördraget åberopar de italienska myndigheterna följande bestämmelser:

(36)

Avslutningsvis anger de italienska myndigheterna att med tanke på förlagsmarknadens specifika natur, behovet av en statlig åtgärd för att vända den konsoliderade nedåtgående tendensen i försäljningen av förlagsprodukter på den nationella marknaden och det italienska språkets begränsade spridning inom EU är den enda rimliga slutsats kommissionen kan dra i ärendet att ett maximalt utnyttjande av de språkliga särdragen bör vara en av de nyckelfaktorer som kommissionens undantag för stöd att främja kultur enligt artikel 87.3 d kan baseras på. De aktuella åtgärderna, som främjar spridningen av italienska förlagsprodukter på den inhemska marknaden, bör därför betraktas som förenliga med den gemensamma marknaden.

(37)

De italienska myndigheterna översänder i en skrivelse av den 24 februari 2004 sina kommentarer angående de synpunkter på inledandet av förfarandet som inkommit från tredje part. De italienska myndigheterna jämför synpunkterna med sin egen bedömning av hur stödåtgärderna påverkar handeln och av huruvida de är förenliga med den gemensamma marknaden. De italienska myndigheternas slutsatser kan sammanfattas i följande fyra punkter:

(38)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(39)

Kommissionen konstaterar att de medel som används för att finansiera de båda stödordningarna tas från regeringens budget och därför är att betrakta som statliga medel. Stödordningarna gynnar vidare vissa sektorer, närmare bestämt förlagsbranschen, där stödmottagarna bedriver ekonomisk verksamhet av ett sådant slag att de kan betraktas som företag i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(40)

Båda stödordningarna är selektiva då de enbart är avsedda för företag inom förlagsbranschen och företag som producerar förlagsprodukter. Båda stödordningarna innebär därför branschstöd.

(41)

Stödordningarna ger mottagarna en dubbel ekonomisk fördel.

(42)

Den första stödordningen innebär att de stödmottagande företagen får stöd i form av bidrag till räntebetalningar på banklån som tagits för specifika projekt, vilket sänker de stödmottagande företagens lånekostnader.

(43)

Den andra stödordningen innebär att de stödmottagande företagen får stöd i form av skattelättnader på den skatt som de betalar för investeringar, vilket gör att stödmottagarna befrias från skatt som de normalt skall erlägga (33).

(44)

Kommissionen påpekar att konkurrensreglerna gäller för all ekonomisk verksamhet som innebär handelsutbyte mellan medlemsstaterna och att förlagsverksamhet är att betrakta som ekonomisk verksamhet. Det måste fastställas huruvida stödet till förlagsbranschen faktiskt eller potentiellt påverkar handeln mellan medlemsstaterna mot bakgrund av påståendena att marknaden för förlagsprodukter på italienska är nationell och intern. Den italienska förlagsbranschen omfattar även sektorer som immaterialrättigheter, reklam, tryckerier och distribution. Stöd som ges till ett förlag kan även få effekter för de sektorerna.

(45)

Utifrån de uppgifter som tillhandahållits av de italienska myndigheterna kan kommissionen konstatera att det förekommer handel mellan medlemsstaterna med de produkter som stödåtgärderna avser (34). Det finns därför risk för att stödåtgärderna påverkar konkurrensen, till exempel i de fall då förlagen har verksamhet i olika medlemsstater och producerar publikationer på flera språk och därmed konkurrerar när det gäller immaterialrättigheter och reklam.

(46)

Utifrån de uppgifter och förklaringar som de italienska myndigheterna lämnat, kan kommissionen konstatera att handeln mellan medlemsstaterna med de förlagsprodukter på italienska som stödåtgärderna avser är av begränsad omfattning.

(47)

Däremot kan det inte mot bakgrund av vad som konstateras ovan inte uteslutas att stödåtgärderna kan komma att påverka konkurrensen även om effekterna på handelsutbytet är begränsade. De båda stödordningarna utgör därför statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(48)

Åtgärder som utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget kan betraktas som förenliga med den gemensamma marknaden om de uppfyller de villor som anges i artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget.

(49)

Kommissionen konstaterar att artikel 87.2 och 87.3 a–b i EG-fördraget inte kan tillämpas på de aktuella åtgärderna.

(50)

Sedan förfarandet inleddes har kommissionen fått kompletterande uppgifter och förklaringar från de italienska myndigheterna och synpunkter från tredje parter. På grundval av ovanstående kan konstateras att handeln inom gemenskapen med förlagsprodukter på italienska är begränsad och att åtgärderna torde kunna betraktas som förenliga med den gemensamma marknaden med stöd av artikel 87.3 c eller 87.3 d i EG-fördraget.

(51)

Kommissionen instämmer inte i de italienska myndigheterna åsikt att de aktuella åtgärderna är förenliga med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 d och anser inte att kulturundantag kan beviljas.

(52)

Det anges visserligen i artikel 151 i EG-fördraget (35) att gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling, men i artikel 8 i lag nr 62 av den 7 mars 2001 är det inte explicit angivet att stödet är avsett att främja kulturen, utan det anges mer allmänt att stödet är avsett för investeringar som görs av företag som producerar förlagsprodukter på italienska. När det gäller stödet i form av räntesubventioner (36) enligt artikel 5 i lag nr 62 av den 7 mars 2001 är det bara 5 % av de medel som anslås som uttryckligen är avsedda för projekt för spridning av litteratur i Italien och för spridning av förlagsprodukter på italienska i utlandet. Kommissionen konstaterar vidare att det i de fall som dessa 5 % inte används för det ursprungliga syftet kan medlen återanvändas för andra åtgärder som utbildnings- och investeringsstöd. Bland de förlagsprodukter på italienska som kan få stöd ingår dags-, vecko-, och månadstidningar, böcker och multimediaprodukter. Kommissionen konstaterar vidare att ingen av de båda stödordningarna innehåller specifika uppgifter om hur medlen skall fördelas på olika typer av publikationer och att det inte anges vilka former av innehåll som är godkända eller vilka kulturella värden som skall främjas (37).

(53)

Det italienska språket förefaller vara den gemensamma nämnaren för de båda stödordningarna. Detta till trots och trots att åtgärderna i förlängningen eventuellt kan tänkas främja inlärning och spridning av det italienska språket och den italienska kulturen, är det inte möjligt att betrakta åtgärderna som kulturåtgärder, då detta förutsätter en alltför vid tolkning av begreppet kultur, eftersom åtgärderna inte innehåller några som helst bestämmelser om pedagogik eller om språkinlärning.

(54)

Beträffande de italienska myndigheternas argument att åtgärderna kan främja kulturen genom att de syftar till mångfald i informationsutbytet hänvisar kommissionen till tidigare beslut (38) i vilka kommissionen konstaterar att en enskild medlemsstats behov på utbildnings- och demokratiområdena skall betraktas som skilda från främjandet av kulturen.

(55)

De aktuella åtgärderna förefaller därför, med tanke på omfattningen och den mycket allmänt hållna beskrivningen av vilka publikationer som omfattas, huvudsakligen vara avsedda att stödja spridningen av förlagsprodukter på italienska, där själva språket är den gemensamma nämnaren, och att främja det italienska språket och den italienska kulturen.

(56)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommissionen att åtgärderna inte uppfyller villkoren för att omfattas av den restriktiva tolkningen av artikel 87.3 d som fastställs i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (39). Vidare skulle ett undantag för stöd för att främja kultur strida mot kommissionens tolkning av bestämmelserna i tidigare beslut (40).

(57)

Utifrån de mål som fastställts förefaller det övergripande syftet med åtgärderna vara att främja förlagsprodukter på italienska och främja mångfald i informationsutbytet, samtidigt som det förefaller finnas behov av ett statligt ingripande för att vända den nedåtgående trend av strukturellt slag som drabbat spridningen av förlagsprodukter på den nationella marknaden.

(58)

Kommissionen konstaterar att det inte finns några tillämpliga riktlinjer för bedömningen av den aktuella typen av åtgärd. Det förefaller därför som om de aktuella åtgärderna inte kan anses förenliga på grundval av några andra bestämmelser än en allmän tillämpning av artikel 87.3 c i EG-fördraget, där det anges att stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(59)

Analogt med vad som fastställs i CELF-målet konstaterar kommissionen att det inom boksektorn tycks finnas språkliga och kulturella barriärer som begränsar konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Det verkar dessutom stämma att ”den europeiska sektorn för tryckerier och förlag förblir i högre utsträckning en samling nationella marknader än en integrerad marknad med förgreningar över hela kontinenten, vilket märks på den ringa andel som exporten utgör av omsättningen. De många språk som talas i gemenskapen är en ytterligare barriär mot en europeisering av marknaden” (41).

(60)

Det bör emellertid påpekas att de påstådda begränsningarna, både vad gäller böcker och andra förlagsprodukter, bekräftas genom de statistiska uppgifter som tillhandahållits av Italien och som visar att åtgärdernas effekter på handeln inom EU med de aktuella produkterna är begränsade.

(61)

Då stödet huvudsakligen är avsett för publikationer på italienska är det inte troligt att publikationer på andra språk skulle kunna fungera som ersättningsprodukter eller att stödet skulle påverka reklam- och abonnemangsmarknaderna. De potentiella effekterna på handeln och konkurrensen förefaller därför mycket begränsade. Det är dessutom i gemenskapens intresse att se till att stödansökningar från andra medlemsstater tas emot och behandlas likvärdigt.

(62)

Det mål som fastställts för åtgärderna, dvs. att bevara mångfalden i informationsutbudet, omfattas dessutom av de mål som anges i artikel 11.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (42).

(63)

Den bedömning som har gjorts, dvs. att åtgärdernas potentiella effekter på konkurrensen och handeln är begränsade, särskilt med tanke på åtgärdernas omfattning i förhållande till målet, kan även bekräftas genom följande faktorer: stödordningarnas varaktighet är 5–10 år, antalet stödmottagare är stort, cirka 500 företag per åtgärd och de tillgängliga medlen är begränsade och uppgår inte till mer än totalt cirka 179,3 miljoner euro för hela perioden.

(64)

Kommissionen konstaterar att de aktuella åtgärderna utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(65)

Uppgifter om åtgärderna och statistiska uppgifter som tillhandahållits av de italienska myndigheterna har visat att åtgärderna sannolikt kommer att få begränsade effekter för handeln.

(66)

Argumenten att effekterna på handeln och konkurrensen är begränsade och att åtgärderna står i proportion till syftet med åtgärderna, dvs. främjandet av italienska förlagsprodukter på italienska, bekräftas genom stödordningarnas varaktighet, det stora antalet stödmottagare och de begränsade totala anslagen.

3.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/18

(1)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fjäderfä och fåglar, som orsakar dödlighet och störningar som snabbt kan anta epizootiska proportioner, vilket i sin tur kan utgöra ett allvarligt hot mot djur- och folkhälsan och starkt minska lönsamheten inom uppfödningen av fjäderfä. Det finns risk för att sjukdomsagenset förs in till gemenskapen via internationell handel med levande fjäderfä och andra levande fåglar än fjäderfä samt vissa produkter av dessa.

(2)

Efter utbrottet av aviär influensa orsakad av en högpatogen H5N1-virusstam i Sydostasien i december 2003 har kommissionen antagit flera skyddsåtgärder som rör aviär influensa. Åtgärderna har bland annat omfattat kommissionens beslut 2005/710/EG av den 13 oktober 2005 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa i Rumänien (3), kommissionens beslut 2005/733/EG av den 19 oktober 2005 om vissa skyddsåtgärder när det gäller misstanke om högpatogen aviär influensa i Turkiet och om upphävande av beslut 2005/705/EG (4) och kommissionens beslut 2005/758/EG av den 27 oktober 2005 om vissa skyddsåtgärder när det gäller misstanke om högpatogen aviär influensa i Kroatien och om upphävande av beslut 2005/749/EG (5).

(3)

Sedan besluten 2005/710/EG, 2005/733/EG och 2005/758/EG antogs har nya fall av aviär influensa bekräftats flera gånger vid kontroller i Rumänien, Turkiet och Kroatien. De restriktioner som finns i dessa beslut och som gäller dessa länder bör därför fortsätta att tillämpas till och med den 31 juli 2006.

(4)

Besluten 2005/710/EG, 2005/733/EG och 2005/758/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

3.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/20

(1)

Räkenskaperna för de utbetalningsställen som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1258/1999 bör avslutas. Detta bör ske på grundval av de årsredovisningar som medlemsstaterna lämnat in samt nödvändiga kompletterande uppgifter. Vid avslutandet av räkenskaperna skall man kontrollera att dessa är fullständiga, korrekta och sanningsenliga mot bakgrund av rapporterna från de attesterande organen.

(2)

I enlighet med artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 296/96 av den 16 februari 1996 om de uppgifter som medlemsstaterna skall sända in för månatlig bokföring av de utgifter som finansieras genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (2), tas för räkenskapsåret 2005 hänsyn till de utgifter som medlemsstaterna haft mellan den 16 oktober 2004 och den 15 oktober 2005.

(3)

De tidsfrister har löpt ut som medlemsstaterna beviljats för att skicka in de dokument som avses i artikel 6.1 b i förordning (EG) nr 1258/1999 samt i artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (3).

(4)

Kommissionen har granskat de insända uppgifterna och delgav medlemsstaterna före den 31 mars 2006 resultatet av granskningen, tillsammans med nödvändiga ändringar.

(5)

Enligt artikel 7.1 första stycket i förordning (EG) nr 1663/95 skall det, i det beslut om godkännande av räkenskaperna som avses i artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1258/1999, utan att det påverkar senare beslut i enlighet med artikel 7.4 i den förordningen, fastställas dels en summa för de utgifter som verkställts i varje medlemsstat under räkenskapsåret i fråga och som godkänts för betalning av garantisektionen vid EUGFJ, med utgångspunkt från de räkenskaper som avses i artikel 6.1.b i förordning (EG) nr 1258/1999, dels minskningar och indragningar av förskott för räkenskapsåret i fråga, inklusive de minskningar som avses i artikel 4.3 andra stycket i förordning (EG) nr 296/96. Enligt artikel 154 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) skall utfallet av beslutet om granskning och godkännande av räkenskaperna, dvs. varje avvikelse som kan uppstå mellan de totala utgifter som har bokförts i räkenskaperna för ett räkenskapsår i enlighet med artikel 151.1 och artikel 152 i den förordningen och de totala utgifter som kommissionen tagit i beaktande i beslutet om granskning och godkännande, bokföras i en enda artikel som en ytterligare utgift eller minskning av utgifterna. När det gäller utgifter för landsbygdsutveckling som omfattas av artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 27/2004 av den 5 januari 2004 om övergångsbestämmelser vid tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1257/1999 i fråga om finansiering från EUGFJ:s garantisektion av åtgärder för landsbygdsutveckling i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (5), skall utfallet av beslutet om granskning och godkännande dras ifrån eller läggas till senare utbetalningar från kommissionen.

(6)

Med stöd av den granskning som gjorts av årsredovisningar och kompletterande dokument kan kommissionen fastställa att de insända räkenskaperna för vissa av utbetalningsställena är fullständiga, korrekta och sanningsenliga. Ytterligare information om dessa belopp återfinns i den sammanfattande rapporten, som lades fram för Fondkommittén samtidigt med detta beslut.

(7)

Mot bakgrund av de kontroller som utförts krävs ytterligare granskning av uppgifterna från vissa utbetalningsställen, och deras räkenskaper kan därför inte godkännas i detta beslut.

(8)

Enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 296/96 skall förskotten för bokförda utgifter minskas om belopp betalats ut efter gällande tidsfrister, i enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2040/2000 av den 26 september 2000 om budgetdisciplin (6). Enligt artikel 4.3 i förordning (EG) nr 296/96 skall man dock i beslutet om granskning och godkännande ta hänsyn till alla överskridanden av tidsfrister under augusti, september och oktober, utom om de konstaterats före räkenskapsårets sista beslut avseende förskott. En del utbetalningar som vissa medlemsstater redovisat för ovannämnda period gjordes efter tidsfristerna, och i vissa fall har kommissionen inte godtagit några förmildrande omständigheter. I detta beslut bör därför de aktuella minskningarna fastställas. I enlighet med artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1258/1999 kommer ett definitivt beslut att fattas vid en senare tidpunkt om vilka utgifter som inte godkänns för finansiering från gemenskapen när det gäller nämnda minskningar och andra eventuella utbetalningar som gjorts efter tidsfristerna.

(9)

Kommissionen har redan, i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 2040/2000 och artikel 4.2 i förordning (EG) nr 296/96, minskat eller dragit in ett antal månatliga förskott för bokförda utgifter för räkenskapsåret 2005. För att mot bakgrund av detta undvika alla förtida eller endast tillfälliga återbetalningar av de aktuella beloppen, bör dessa inte godkännas i detta beslut, utan att detta påverkar ytterligare kontroll enligt artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1258/1999.

(10)

I artikel 7.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1663/95 föreskrivs att de belopp som – enligt det beslut om granskning och godkännande som avses i första stycket – skall krävas tillbaka eller betalas ut till varje medlemsstat, skall bestämmas genom att man från de utgifter som godkänts för räkenskapsåret enligt första stycket drar ifrån de förskott som betalats ut under räkenskapsåret i fråga, dvs. 2005. Sådana belopp skall dras ifrån eller läggas till förskotten från och med andra månaden efter den månad då beslutet om granskning och godkännande fattas. När det gäller utgifter för landsbygdsutveckling enligt förordning (EG) nr 27/2004 skall de belopp som skall krävas tillbaka eller betalas ut enligt beslutet om granskning och godkännande dras ifrån eller läggas till senare utbetalningar.

(11)

Enligt artikel 7.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1258/1999 och artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1663/95 påverkar detta beslut inte senare beslut av kommissionen om att utgifter som är oförenliga med gemenskapens bestämmelser inte godkänns för finansiering.