1.

Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad övervakningsmyndigheten) utfärdar dessa riktlinjer om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd i syfte att göra förfarandena så produktiva och effektiva som möjligt för alla berörda parter.

2.

Detta kapitel i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd bygger på erfarenheterna från tillämpningen av del II i protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (nedan kallad del II i protokoll 3) (2). Det främsta syftet med detta kapitel är att ge vägledning för det dagliga genomförandet av förfaranden om statligt stöd för att på så sätt skapa ett bättre samarbete och en ömsesidig förståelse mellan övervakningsmyndigheten, Eftastaterna, rättsväsendet och näringslivet.

3.

För att förfarandena om statligt stöd ska kunna förbättras krävs gemensam disciplin och ömsesidigt engagemang från övervakningsmyndigheten och Eftastaterna. Övervakningsmyndigheten kommer att sträva efter att förbättra sitt samarbete med Eftastaterna och intresserade parter och den kommer även att arbeta för att förbättra genomförandet av sina undersökningar och sin interna beslutsprocess för att öka insynen, förutsägbarheten och effektiviteten i förfarandena om statligt stöd.

4.

Detta kapitel är en del av en modern ordning för statligt stöd. Det är det sista steget i ett förenklingspaket som omfattar övervakningsmyndighetens riktlinjer om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa typer av statligt stöd (3) och övervakningsmyndighetens riktlinjer om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd (4) och ska ge mer förutsägbara förfaranden och bättre insyn i förfarandena.

5.

I det enskilda fallet kan det dock bli nödvändigt att anpassa eller avvika från detta kapitel (5).

6.

I den utsträckning EES-avtalet gäller för de nedan angivna sektorerna kan de särskilda omständigheterna i fiske- och vattenbrukssektorn och för primär produktion, saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter också ge skäl att avvika från detta kapitel.

7.

Detta kapitel är inte avsett att ge en fullständig eller omfattande redovisning av relevant lagstiftning, tolkningsåtgärder eller administrativa åtgärder som reglerar kontrollen av statligt stöd. Det bör jämföras med och vara ett komplement till de grundläggande reglerna för förfaranden om statligt stöd.

8.

Kapitlet medför därför inte några nya rättigheter eller skyldigheter och inte heller några ändringar av rättigheter och skyldigheter som fastställs i EES-avtalet, protokoll 3 och övervakningsmyndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 (6), såsom dessa tolkats genom Eftadomstolens och Europeiska unionens domstolars rättspraxis.

9.

I detta kapitel fastställs bästa praxis för det dagliga arbetet, så att insynen ska öka och varje steg i granskningen av ett statligt stöd ska gå snabbare och vara mer förutsägbart.

10.

Övervakningsmyndighetens erfarenhet har visat att kontakter före anmälan är mycket värdefulla, även i skenbart enkla rutinärenden. Kontakter före anmälan ger övervakningsmyndigheten och den anmälande Eftastaten möjlighet att i förtroende och före anmälan diskutera de rättsliga och ekonomiska aspekterna av ett planerat projekt, vilket i sin tur leder till bättre och fullständigare anmälningar. I samband med detta kan Eftastaten och övervakningsmyndigheten också tillsammans utarbeta konstruktiva förslag till ändring av problematiska delar av en planerad åtgärd. Denna fas bereder därför vägen för en snabbare handläggning av anmälningar när de formellt har lämnats in till övervakningsmyndigheten. Godtagna föranmälningar bör i realiteten ge övervakningsmyndigheten möjlighet att anta beslut enligt artikel 4.2, 4.3 och 4.4 i del II i protokoll 3 inom två månader från dagen för anmälan (7).

11.

Kontakter före anmälan rekommenderas framför allt i ärenden med ovanliga inslag eller särskilda drag som gör det lämpligt att i förväg diskutera ärendet med övervakningsmyndigheten. Informell vägledning kommer att lämnas närhelst en Eftastat så begär.

12.

Föranmälningsfasen gör det möjligt att diskutera med och ge vägledning till den berörda Eftastaten om vilka uppgifter som ska lämnas i anmälningsformuläret så att det är fullständigt den dagen anmälan görs. I föranmälningsfasen kan man också föra öppna och konstruktiva diskussioner om alla väsentliga frågor som en planerad åtgärd väcker. Detta är särskilt viktigt när det gäller projekt som inte skulle kunna godkännas i den form de har anmälts och som därför borde återkallas eller ändras på väsentliga punkter. Det kan också innebära att man undersöker möjligheten att tillämpa andra rättsliga grunder eller identifierar tidigare fall som är relevanta för ärendet. Dessutom kommer en lyckad föranmälningsfas att ge övervakningsmyndigheten och Eftastaten möjlighet att behandla viktiga konkurrensproblem, göra en ekonomisk analys och vid behov kontakta externa experter för att visa att ett planerat projekt är förenligt med EES-avtalets funktion. Den anmälande Eftastaten kan också i föranmälan begära att övervakningsmyndigheten avstår från sin rätt att kräva vissa uppgifter i anmälningsformuläret, om uppgifterna med hänsyn till de särskilda omständigheterna inte är nödvändiga för att granska det enskilda ärendet. Under föranmälningsfasen fastställs dessutom om ett ärende vid första påseendet förefaller lämpligt för handläggning enligt det förenklade förfarandet för handläggning av statligt stöd (8).

13.

För att föranmälningsfasen ska vara konstruktiv och effektiv ligger det i den berörda Eftastatens intresse att i ett utkast till anmälningsformulär lämna de uppgifter som övervakningsmyndigheten behöver för att bedöma ett planerat stödprojekt. För att underlätta en snabb handläggning av ärendet är kontakter före anmälan i form av e-post eller telefonkonferenser/-samtal att föredra framför möten. Övervakningsmyndigheten kommer som regel att ordna en första kontakt före anmälan inom två veckor från mottagandet av utkastet till anmälningsformulär.

14.

I allmänhet bör kontakterna före anmälan inte pågå längre än två månader och de bör följas av en fullständig anmälan. Om kontakterna före anmälan inte skulle leda till det önskade resultatet kan övervakningsmyndigheten förklara föranmälningsfasen avslutad. Eftersom tidsramen och formen för kontakterna före anmälan beror på hur komplicerat det enskilda fallet är, kan kontakterna före anmälan i ett komplicerat fall pågå i flera månader. Övervakningsmyndigheten rekommenderar därför att Eftastaterna i särskilt komplicerade fall (t.ex. undsättningsstöd, omfattande stöd till forskning och utveckling, omfattande individuellt stöd eller särskilt omfattande eller komplicerade stödordningar) så snabbt som möjligt inleder kontakterna före anmälan så att det finns utrymme för givande diskussioner.

15.

Enligt övervakningsmyndighetens erfarenhet är det en stor fördel om stödmottagaren deltar i kontakterna före anmälan, särskilt i fall med stora tekniska, ekonomiska och projektrelaterade konsekvenser. Övervakningsmyndigheten rekommenderar därför att mottagare av individuellt stöd deltar i kontakterna före anmälan.

16.

Övervakningsmyndigheten kommer att sträva efter att ge den berörda Eftastaten en informell, inledande bedömning av projektet i slutet av föranmälningsfasen. Detta gäller dock inte nyskapande eller komplicerade fall. Denna bedömning är inte bindande och inte något officiellt ställningstagande från övervakningsmyndigheten, utan endast en informell vägledning om huruvida utkastet till anmälan behöver kompletteras och om det planerade projektet vid en första granskning förefaller vara förenligt med EES-avtalets funktion. I särskilt komplicerade fall kan övervakningsmyndigheten på Eftastatens begäran också ge skriftlig vägledning om vilka uppgifter som saknas.

17.

Kontakterna före anmälan är helt konfidentiella. Diskussionerna är frivilliga och påverkar inte handläggningen och granskningen av ärendet efter det att den formella anmälan har lämnats in.

18.

För att förbättra anmälningarnas kvalitet kommer övervakningsmyndigheten också att sträva efter att uppfylla Eftastaternas krav på utbildning. Övervakningsmyndigheten kommer också att hålla regelbunden kontakt med Eftastaterna för att diskutera ytterligare förbättringar i stödförfarandena, framför allt när det gäller de gällande anmälningsformulärens tillämpningsområde och innehåll.

19.

I fall som är nyskapande, tekniskt komplicerade eller känsliga på annat sätt, eller som är särskilt brådskande, kommer övervakningsmyndigheten att erbjuda ömsesidigt godtagbar planering till den anmälande Eftastaten för att öka insynen och göra det lättare att förutsäga hur länge granskningen av det statliga stödet kommer att pågå.

20.

Ömsesidigt godtagbar planering är en form av strukturerat samarbete mellan Eftastaten och övervakningsmyndigheten och bygger på gemensam planering och på en gemensam uppfattning om hur granskningen ska genomföras och hur lång tid den ska ta.

21.

I detta sammanhang kan övervakningsmyndigheten och den anmälande Eftastaten i första hand komma överens om följande:

22.

Om Eftastaten tillhandahåller alla nödvändiga uppgifter i god tid och på det sätt som man kommit överens om vid den ömsesidigt godtagbara planeringen, kommer övervakningsmyndigheten att sträva efter att iaktta den gemensamt överenskomna tidsramen för vidare granskning av ärendet, om de uppgifter som Eftastaten eller intresserade parter har lämnat inte väcker oväntade frågor.

23.

Ömsesidigt godtagbar planering kommer i princip att förbehållas fall som är så nyskapande, tekniskt svåra eller känsliga på något annat sätt att det i slutet av föranmälningsfasen visar sig omöjligt för övervakningsmyndigheten att göra en klar inledande bedömning av ärendet. I sådana fall kommer ömsesidigt godtagbar planering att ske i slutet av föranmälningsfasen och följas av en formell anmälan.

24.

Övervakningsmyndigheten och den berörda Eftastaten kan på Eftastatens begäran också komma överens om ömsesidigt godtagbar planering för den fortsatta handläggningen av ärendet vid inledningen av det formella granskningsförfarandet.

25.

Om övervakningsmyndigheten utarbetar fler än en begäran om upplysningar, kommer den att försöka sammanställa dessa i grupper under den preliminära granskningsfasen för att granskningen ska löpa effektivt. I princip kommer därför en enda övergripande begäran om upplysningar att skickas ut 4–6 veckor efter dagen för anmälan. Om inte något annat överenskommits vid den ömsesidigt godtagbara planeringen bör föranmälningsfasen leda till att Eftastaterna kan lämna en fullständig anmälan, vilket minskar behovet av ytterligare upplysningar. Övervakningsmyndigheten kan dock senare komma att ställa frågor framför allt om uppgifter som Eftastaterna har lämnat i sina svar, vilket emellertid inte behöver betyda att övervakningsmyndigheten har stora svårigheter att bedöma ärendet.

26.

Om Eftastaten inte lämnar de begärda upplysningarna inom den föreskrivna tidsfristen och efter en påminnelse, kommer i regel artikel 5.3 i del II i protokoll 3 att tillämpas och Eftastaten kommer att underrättas om att anmälan anses ha återkallats. Formella granskningsförfaranden kommer normalt alltid att inledas när villkoren för detta är uppfyllda, och i allmänhet efter högst två omgångar med frågor.

27.

Under vissa förhållanden kan det preliminära granskningsförfarandet tillfälligt avbrytas om en Eftastat begär det för att ändra sitt projekt och göra det förenligt med reglerna om statligt stöd. Förfarandet kan också avbrytas efter en gemensam överenskommelse. Ett förfarande kan endast avbrytas för en viss tidsperiod som man har kommit överens om i förväg. Om Eftastaten inte lämnar en fullständig anmälan av ett vid en första granskning förenligt projekt vid utgången av den överenskomna tidsperioden, kommer övervakningsmyndigheten att återuppta förfarandet vid den punkt där det avbröts. Den berörda Eftastaten kommer i regel att underrättas om att anmälan anses ha återkallats, men vid allvarliga tvivel kan det formella granskningsförfarandet också komma att inledas utan dröjsmål.

28.

På begäran kan en Eftastat som anmält ett stöd få information om nuläget i en pågående preliminär granskning. Eftastaterna bör se till att mottagaren av ett individuellt stöd deltar vid sådana kontakter.

29.

Mot bakgrund av att ärenden som blir föremål för en formell granskning i allmänhet är komplicerade har övervakningsmyndigheten som högsta prioritet att förbättra insynen, förutsägbarheten och effektiviteten i denna fas för att på så sätt bidra till ett meningsfullt beslutsfattande som möter behoven i dagens affärsvärld. Övervakningsmyndigheten kommer därför att effektivisera genomförandet av formella granskningar genom att på ett effektivt sätt använda alla de förfaranden som står till buds enligt del II i protokoll 3.

30.

Om den berörda Eftastaten inte begär att konfidentiella uppgifter ska tas bort, kommer övervakningsmyndigheten att sträva efter att offentliggöra sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet, inklusive sammanfattningarna, inom två veckor från och med dagen för antagandet av beslutet.

31.

Om det råder oenighet om sekretessfrågor, kommer övervakningsmyndigheten att tillämpa principerna i sina riktlinjer om tystnadsplikt vid beslut om statligt stöd (10) och göra sitt yttersta för att offentliggöra sitt beslut så snabbt som möjligt efter det att det har antagits. Detsamma kommer att gälla för offentliggörandet av alla slutliga beslut.

32.

För att förbättra insynen i förfarandet kommer Eftastaten, stödmottagaren och andra aktörer (särskilt potentiella klagande) att informeras om alla förseningar som orsakas av oenighet om sekretessfrågor.

33.

Enligt artikel 6 i del II i protokoll 3 ska intresserade parter lämna sina synpunkter inom en föreskriven tidsfrist som normalt inte ska överskrida en månad efter offentliggörandet av beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet. Denna tidsfrist kommer i allmänhet inte att förlängas och övervakningsmyndigheten kommer i regel därför inte att godta någon försenad inlaga med information från intresserade parter, inbegripet stödmottagaren (11). Förlängning kan medges endast i välmotiverade undantagsfall, t.ex. vid tillhandahållande av särskilt omfattande faktauppgifter eller efter kontakter mellan övervakningsmyndigheten och den berörda intresserade parten.

34.

För att förbättra faktaunderlaget för granskningen av särskilt komplicerade ärenden får övervakningsmyndigheten skicka en kopia av beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet för att identifiera intresserade parter, t.ex. branschorganisationer och näringslivsorganisationer och uppmana dem att lämna synpunkter på särskilda aspekter av ärendet (12). Intresserade parter har rätt att själva besluta om de vill samarbeta i detta sammanhang, men om en intresserad part väljer att lämna synpunkter, ligger det i dess intresse att lämna synpunkterna i god tid så att övervakningsmyndigheten kan beakta dem. Övervakningsmyndigheten kommer därför att uppmana intresserade parter att lämna synpunkter inom en månad från och med den dag då kopian av beslutet skickas till dem. Övervakningsmyndigheten kommer inte att förlänga denna tidsfrist. För att se till att intresserade parter behandlas lika kommer övervakningsmyndigheten att skicka uppmaningen att lämna synpunkter även till stödmottagaren. För att Eftastatens rätt till försvar ska respekteras kommer övervakningsmyndigheten att skicka en icke konfidentiell version av alla synpunkter från intresserade parter till Eftastaten och uppmana den att svara inom en månad.

35.

För att se till att alla synpunkter från intresserade parter lämnas till den berörda Eftastaten så snabbt som möjligt kommer Eftastaterna att i största möjliga utsträckning uppmanas att godta att synpunkter från intresserade parter överlämnas på ursprungsspråket. En Eftastat som begär en översättning kommer att få en sådan, men det kan medföra att förfarandet tar längre tid.

36.

Om det inte kommer in några synpunkter från intresserade parter, kommer Eftastaterna att informeras om detta.

37.

För att se till att det formella granskningsförfarandet slutförs i tid kommer övervakningsmyndigheten att strikt tillämpa alla tidsfrister som gäller för denna fas enligt del II i protokoll 3. Om en Eftastat inte lämnar sina synpunkter på övervakningsmyndighetens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet och på synpunkter från intresserade parter inom den månadslånga tidsfrist som fastställs i artikel 6.1 i del II i protokoll 3 kommer övervakningsmyndigheten omedelbart att skicka en påminnelse om en månads förlängd tidsfrist till den berörda Eftastaten och informera Eftastaten om att ingen ytterligare förlängning kommer att beviljas, utom i undantagsfall. Om den berörda Eftastaten inte svarar på övervakningsmyndighetens påminnelse, kommer övervakningsmyndigheten att fatta beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till, i enlighet med artikel 7.7 och artikel 13.1 i del II i protokoll 3.

38.

I fall av olagligt stöd där Eftastaten inte har lämnat några synpunkter på beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet, kommer övervakningsmyndigheten att i enlighet med artikel 10 i del II i protokoll 3 utfärda ett föreläggande om att lämna upplysningar. Om Eftastaten inte svarar på föreläggandet inom den fastställda tidsfristen, kommer övervakningsmyndigheten att fatta beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till.

39.

Ibland, särskilt i komplicerade fall, kan de upplysningar som Eftastaten har lämnat in som svar på beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet, leda till att övervakningsmyndigheten måste skicka en begäran om ytterligare upplysningar. Eftastatens svarsfrist kommer att fastställas till en månad.

40.

Om Eftastaten inte svarar inom tidsfristen kommer övervakningsmyndigheten omedelbart att skicka en påminnelse med en sista tidsfrist på 15 arbetsdagar. I påminnelsen informeras den berörda Eftastaten om att övervakningsmyndigheten kommer att fatta ett beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till eller, om det är fråga om olagligt stöd, utfärda ett föreläggande om att lämna upplysningar.

41.

Den formella granskningen kan avbrytas endast i undantagsfall och efter en gemensam överenskommelse mellan övervakningsmyndigheten och den berörda Eftastaten. Granskningen kan tillfälligt avbrytas till exempel om Eftastaten formellt begär ett sådant avbrott för att ändra sitt projekt så att det överensstämmer med reglerna för statligt stöd, eller om det pågår ett förfarande i Eftadomstolen eller Europeiska unionens domstolar om samma frågor och det är sannolikt att resultatet av domstolsförfarandet kommer att påverka bedömningen av ärendet.

42.

Ett tillfälligt avbrott kan i regel endast beviljas en gång och under en tidsperiod som övervakningsmyndigheten och Eftastaten kommit överens om i förväg.

43.

I enlighet med artikel 7.6 i del II i protokoll 3 kommer övervakningsmyndigheten att så långt som möjligt sträva efter att anta ett beslut inom 18 månader från och med den dag då förfarandet inleddes. Denna tidsfrist kan förlängas genom en gemensam överenskommelse mellan övervakningsmyndigheten och den berörda Eftastaten. En förlängning av varaktigheten av granskningen kan vara lämplig framför allt i ärenden som gäller nyskapande projekt eller projekt som väcker nya rättsliga frågor.

44.

För att se till att artikel 7.6 i del II i protokoll 3 verkligen tillämpas kommer övervakningsmyndigheten att sträva efter att anta det slutliga beslutet senast fyra månader efter det att Eftastaten lämnade in sina sista upplysningar, eller efter utgången av den sista tidsfristen utan att några upplysningar har mottagits.

45.

Det är mycket viktigt för alla som berörs av förfaranden i ärenden om statsstöd att övervakningsmyndigheten handlägger klagomål som kommit in till den på ett effektivt sätt som medger insyn. Övervakningsmyndigheten föreslår därför följande bästa praxis, som utformats för att bidra till detta gemensamma mål.

46.

Övervakningsmyndigheten kommer att uppmana alla klagande att använda det klagomålsformulär som finns tillgängligt på övervakningsmyndighetens webbplats (http://www.eftasurv.int/media/documents/Complaint-form—State-aid.doc) och samtidigt lämna en icke konfidentiell version av klagomålet. Om de klagande lämnar fullständigt ifyllda formulär kommer inlagorna i regel att vara av bättre kvalitet.

47.

Övervakningsmyndigheten kommer att göra sitt yttersta för att undersöka ett klagomål inom en vägledande tidsram på tolv månader efter mottagandet. Denna tidsfrist är inte bindande. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet om ytterligare upplysningar måste begäras från den klagande, Eftastaten eller intresserade parter kan granskningen av ett klagomål dra ut på tiden.

48.

Övervakningsmyndigheten har rätt att prioritera bland de klagomål som lämnas till den (13), t.ex. på grundval av den påstådda överträdelsens omfattning, stödmottagarens storlek, berörd ekonomisk sektor eller förekomsten av liknande klagomål. Övervakningsmyndigheten kan med hänvisning till sin arbetsbörda och sin rätt att prioritera bland granskningar (14) skjuta upp handläggningen av en åtgärd som inte är prioriterad. Övervakningsmyndigheten kommer därför i princip att sträva efter att inom tolv månader

49.

Av insynsskäl kommer övervakningsmyndigheten att göra sitt yttersta för att inom två månader från och med mottagandet av klagomålet informera den klagande om klagomålets prioritetsgrad. Om den klagande inte har visat att det finns grund för klagomålet, kommer övervakningsmyndigheten att göra sitt yttersta för att inom två månader från och med mottagandet av klagomålet informera den klagande om att uppgifterna inte är tillräckliga för att man ska kunna ha någon uppfattning om ärendet, och att klagomålet kommer att anses återkallat om inte ytterligare väsentliga synpunkter lämnas inom en månad. Också när det gäller klagomål som avser godkänt stöd kommer övervakningsmyndigheten att sträva efter att svara den klagande inom två månader från och med mottagandet av klagomålet.

50.

I fall av olagligt stöd kommer de klagande att påminnas om möjligheten att väcka talan vid en nationell domstol, som kan hindra utbetalning av stödet eller besluta att stödet återkrävs (15).

51.

Om nödvändigt kommer den icke konfidentiella versionen av klagomålet att vidarebefordras till den berörda Eftastaten för synpunkter. Eftastaterna och de klagande kommer att hållas underrättade om huruvida klagomålet läggs ner eller hur det handläggs i övrigt. Eftastaterna kommer i sin tur att uppmanas att iaktta tidsfristerna för att lämna synpunkter och tillhandahålla upplysningar om klagomål som vidarebefordras till dem. De kommer också att uppmanas att i så stor utsträckning som möjligt gå med på att ta emot klagomål på ursprungsspråket. En Eftastat som begär en översättning kommer att få en sådan, men det kan medföra att förfarandet tar längre tid.

52.

Övervakningsmyndigheten är fast besluten att effektivisera och ytterligare förbättra sin interna beslutsprocess för att förkorta handläggningstiden för statligt stöd.

53).

Därför kommer de interna beslutsförfarandena att tillämpas så effektivt som möjligt. Övervakningsmyndigheten kommer också att se över sitt gällande interna regelverk för att optimera sina beslutsförfaranden.

54.

Övervakningsmyndigheten kommer fortlöpande att se över sin interna beslutspraxis och anpassa den vid behov.

55.

En bästa förfarandepraxis kan endast vara effektiv om övervakningsmyndigheten och Eftastaterna tillsammans åtar sig att noggrant fullfölja undersökningar om statligt stöd, iaktta tillämpliga tidsfrister och på så sätt garantera den nödvändiga insynen och förutsägbarheten i förfarandena. Detta kapitel och den bästa praxis som det innehåller är det första bidraget till detta gemensamma åtagande.

56.

Övervakningsmyndigheten kommer att tillämpa detta kapitel på åtgärder som har anmälts till den eller som den fått kännedom om på annat sätt från och med den 1 januari 2010.

57.

Kapitlet kan komma att ändras till följd av ändringar i lagstiftning, tolkningsmeddelanden eller administrativa bestämmelser som reglerar förfarandena om statligt stöd eller med hänsyn tagen till Eftadomstolens och Europeiska unionens domstolars rättspraxis eller de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av detta kapitel. Övervakningsmyndigheten har också för avsikt att regelbundet föra en dialog med Eftastaterna och andra berörda parter om de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av del II i protokoll 3 och detta kapitel om bästa praxis.