25.3.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 79/25

---

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 329/08/KOL

av den 28 maj 2008

om stöd som beviljats Sementsverksmiðjan hf. (Island)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT (1)

MED BEAKTANDE av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

MED BEAKTANDE av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (3), särskilt artikel 24,

MED BEAKTANDE av artikel 1.2 i del I och artiklarna 4.4, 6, 7.5 och 14 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet (4),

MED BEAKTANDE av myndighetens riktlinjer (5) för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet, särskilt kapitlet om undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter,

MED BEAKTANDE av myndighetens beslut av den 14 juli 2004 om de tillämpningsföreskrifter som anges i artikel 27 i del II i protokoll 3 (6),

efter att i enlighet med nämnda artiklar HA GETT berörda parter tillfälle att yttra sig (7) och med beaktande av deras synpunkter, och

av följande skäl:

I.   FAKTA

1.   FÖRFARANDE

Islands delegation vid Europeiska unionen vidarebefordrade genom en skrivelse av den 19 augusti 2003 en skrivelse från finansministeriet av den 19 augusti 2003 (dok. nr 03–5685 A). I överensstämmelse med artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet anmälde de isländska myndigheterna därigenom försäljningen av statens aktier i Sementsverksmiðjan hf.

Den 17 december 2003 inlämnade företaget Aalborg Portland Íslandi ehf. ett klagomål till myndigheten gällande villkoren i samband med den isländska statens försäljning av sina aktier i Sementsverksmiðjan hf. Myndigheten tog emot och registrerade skrivelsen den 23 december 2003 (dok. nr 03–9059 A). Klaganden begärde att klagomålet skulle behandlas samtidigt som anmälan av statens försäljning av bolaget.

Efter olika skriftväxlingar (8) informerade myndigheten de isländska myndigheterna genom en skrivelse av den 21 december 2004 om sitt beslut att inleda det förfarande som föreskrivs i artikel 1.2 i del I i protokoll 3 i fråga om den isländska statens försäljning av sina aktier i Sementsverksmiðjan hf. (diarienummer 296878). Myndigheten uttryckte tvivel i fråga om marknadsvärdet på Sementsverksmiðjan hf. vid tidpunkten för försäljningen av statens aktier, marknadsvärdet på de tillgångar som återköpts av staten, rätten för Sementsverksmiðjan hf. att utnyttja en del av de tillgångar i Reykjavik som sålts till statskassan utan betalning samt rätten att återförvärva viss egendom och markrättigheter i Reykjavik till ett förutbestämt pris.

Myndighetens beslut nr 421/04/KOL om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och i EES-supplementet (9). Myndigheten uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter. De isländska myndigheterna kommenterade beslutet i en skrivelse av den 24 februari 2005 (diarienummer 311243). Den 20 juni 2005 mottog myndigheten synpunkter från Sementsverksmiðjans köpare, Íslenskt sement ehf. (diarienummer 323552). Den 2 september 2005 inkom Aalborg Portland Íslandi ehf. med ytterligare synpunkter (diarienummer 333018).

De isländska myndigheterna vidarebefordrade i en skrivelse av den 17 februari 2006 (diarienummer 363608) till myndigheten en kopia på engelska av ett avtal mellan Sementsverksmiðjan hf. och industriministeriet på den isländska regeringens vägnar. Genom avtalet drogs företagets option att återköpa vissa tillgångar i Reykjavik tillbaka. Enligt artikel 2 i detta avtal hyrde företaget de tillgångar det utnyttjade per den 1 januari 2004 för en obestämd period och skulle för detta betala en månadshyra som skulle fastställas med utgångspunkt i marknadspriser.

Mot bakgrund av klagandens synpunkter och de ytterligare upplysningarna och klargörandena från de isländska myndigheterna i samband med det formella granskningsförfarandet ansåg myndigheten att det var nödvändigt att utvidga det formella granskningsförfarandet till att även omfatta den isländska statens övertagande av pensionsrelaterade skulder från Sementsverksmiðjan hf. Den antog därför beslut nr 367/06/KOL av den 29 november 2006 om den isländska statens övertagande av pensionsrelaterade skulder från Sementsverksmiðjan hf. Genom en skrivelse av den 29 november 2006 (diarienummer 399095) underrättade myndigheten de isländska myndigheterna om att den beslutat att utvidga det formella granskningsförfarandet till att även omfatta denna åtgärd. De isländska myndigheterna hade inga synpunkter på myndighetens beslut.

Samma dag, den 29 november 2006, avslutade myndigheten det formella granskningsförfarandet gällande stödåtgärderna till förmån för Íslenskt Sement ehf., den investerargrupp som köpt statens aktier i Sementsverksmiðjan hf. Myndigheten drog slutsatsen att inget stöd förekommit i samband med denna transaktion.

Myndighetens beslut nr 367/06/KOL offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och i EES-supplementet (10). Myndigheten uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter. Myndigheten mottog synpunkter från Íslenskt sement ehf. den 7 maj 2007 (diarienummer 420691). Genom en skrivelse av den 14 maj 2007 (diarienummer 421504) vidarebefordrade myndigheten synpunkterna till de isländska myndigheterna, som gavs möjlighet att kommentera dem. De isländska myndigheternas svar inkom den 18 april 2008 (diarienummer 474416).

2.   BAKGRUND

2.1   FÖRSÄLJNINGEN AV SEMENTSVERKSMIÐJAN HF.

Fram till 2000, när en dansk cementimportör kom in på den isländska marknaden, hade Sementsverksmiðjan hf. ett de facto-monopol på cementmarknaden. Till följd av den nya konkurrenssituationen hamnade Sementsverksmiðjan hf. i ekonomiska svårigheter och började ackumulera förluster. I mars 2003 beslutade därför staten att sälja företaget och bjöd ut samtliga sina aktier i Sementsverksmiðjan hf. till försäljning (11).

Anbudsförfarandet ledde till att en investerargrupp (12) valdes ut. Gruppen bildade för förvärvet av statens aktier Íslenskt Sement ehf. Regeringen inledde förhandlingar med dessa investerare om försäljning av statens aktier i Sementsverksmiðjan hf. Resultatet av förhandlingarna mellan regeringen och Íslenskt Sement ehf. var att företaget i huvudsak såldes i överensstämmelse med de avtal som beskrivs nedan.

Den 2 oktober 2003 undertecknade industriministeriet på den isländska regeringens vägnar ett aktieköpavtal med Íslenskt Sement ehf. I enlighet med detta avtal sålde staten, som var ägare till 100 % av aktierna i Sementsverksmiðjan hf. med ett nominellt värde av 450 miljoner isländska kronor, aktierna till Íslenskt sement ehf. till ett pris av 68 miljoner isländska kronor.

I enlighet med artikel 4 i aktieköpavtalet tog Islands regering över Sementsverksmiðjans pensionsskulder och pensionsförpliktelser. Den övertog också alla befintliga och framtida förpliktelser avseende årlig betalning av kompensation för de enskilda som betalar till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond så länge de är anställda vid Sementsverksmiðjan hf.

Finansministeriet övertog på statskassans vägnar återstoden av de obligationer som getts ut för att betala Sementsverksmiðjans förfallna åtaganden i enlighet med vad som uppgjorts i överenskommelsen från 1997, liksom befintliga och framtida förpliktelser för företagets befintliga anställda som var anslutna till avdelning B, genom ett avtal med de statsanställdas pensionsfond som undertecknades den 23 oktober 2003. Regeringen fullgjorde därmed sin skyldighet enligt artikel 4 i aktieköpavtalet mellan industriministeriet och Íslenskt sement ehf.

Enligt artikel 5 i aktieköpavtalet skulle Islands regering köpa vissa tillgångar av Sementsverksmiðjan hf. enligt ett separat avtal. Som anges i artikel 5 avsnitt 3 i var köpesumman för dessa tillgångar 450 miljoner isländska kronor.

Samma dag, den 2 oktober 2003, undertecknade Sementsverksmiðjan hf. och företrädare för den isländska statskassan ett köpeavtal varigenom statskassan köpte företagets egendom och tillgångar i Reykjavik, företagets kontorsbyggnad i Akranes (med undantag för ett och ett halvt våningsplan) samt Sementsverksmiðjans aktier och företagsobligationer i andra företag till ett pris av 450 miljoner isländska kronor. Som anges i artikel 5 i köpeavtalet hade Sementsverksmiðjan hf. rätt att behålla en del av den sålda egendomen i Reykjavik (13), använda den för sin egen industriverksamhet och återlämna den till statskassan senast den 31 december 2011. Sementsverksmiðjan hf. skulle betala för allt underhåll och alla förbättringar av denna egendom men skulle inte betala någon ersättning för nyttjanderätten. Enligt artikel 6 i köpeavtalet hade Sementsverksmiðjan hf. till och med den 31 december 2009 rätt att återköpa den ovannämnda sålda egendomen i Reykjavik till ett sammanlagt pris av 95 miljoner isländska kronor, med en fast årsränta på 7 % per den 1 augusti 2003.

Detta köpeavtal ändrades den 16 februari 2006 genom ett avtal mellan Sementsverksmiðjan hf., industriministeriet på den isländska regeringens vägnar och Íslenskt sement ehf. Parterna i detta avtal enades om att frångå avsnitt 5.4 i aktieköpavtalet med avseende på återköpsoptionen för vissa tillgångar och från avsnitt 6 i köpeavtalet, som skulle ersättas med en klausul om hyra av vissa tillgångar (14). Månadshyran fastställdes till […] isländska kronor och skulle justeras i enlighet med faktorprisindex. När det gäller leveransdatum för de tillgångar som såldes till statskassan enades parterna om den 1 januari 2004 i stället för den 31 december 2011.

2.2   SEMENTSVERKSMIÐJANS SKULD TILL DEN STATLIGA PENSIONSFONDEN

2.2.1    Funktionssätt för de statsanställdas pensionsfond

De statsanställdas pensionsfond reglerades ursprungligen av bestämmelserna i lag nr 29/1963. År 1990 tedde sig premierna till de statsanställdas pensionsfond otillräckliga för att täcka pensionsutbetalningarna. Staten beslutade därför att reformera systemet och antog lag nr 1/1997 om de statsanställdas pensionsfond. De statsanställdas pensionsfond delades in i två avdelningar: en ny avdelning A bildades och den befintliga pensionsfonden blev avdelning B. Alla nyanställda skulle anslutas till avdelning A, medan befintliga anställda kunde välja mellan att ansluta sig till avdelning A eller behålla rätten till medlemskap i avdelning B, som därefter stängdes för nya medlemmar. Enligt de isländska myndigheterna blev fonden, i och med uppdelningen av den tidigare pensionsfonden för statsanställda i avdelningarna A och B, självförsörjande och skulle inte längre ackumulera en negativ balans mellan premier och åtaganden som i slutändan måste utjämnas av statskassan (15).

Till följd av bestämmelserna för avdelning B råder dock normalt sett ett underskott som måste täckas på regelbunden basis. Enligt bestämmelserna för avdelning B ska premier till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond betalas endast på grundval av de anslutna anställdas grundlön, inte deras sammanlagda lön. De anslutna anställda förvärvar rätten att få en viss del av grundlönen för den tjänst de pensioneras från. Därefter är pensionen kopplad till den genomsnittliga löneförhöjningen för statsanställda. Enligt artikel 33 i lag nr 1/1997 är det arbetsgivaren för medlemmarna i avdelning B i de statsanställdas pensionsfond som ska stå för skillnaden. Vid utebliven betalning från arbetsgivarens sida garanterar dock statskassan, enligt artikel 32 i lag nr 1/1997, pensionsutbetalningen till den anställda i enlighet med lagen.

2.2.2    Fastställande av Sementsverksmiðjans skuld till de statsanställdas pensionsfond

I och med 1996 års reform infördes en ny bestämmelse i lagen om de statsanställdas pensionsfond, enligt vilken arbetsgivare ska gottgöra för en ökning i pensionsutbetalningen.

I artikel 33 i lag nr 1/1997 föreskrivs följande: ”om en förutbestämd […] pension ökar till följd av en generell höjning av statsanställdas löner ska statskassan och andra arbetsgivare som försäkrar sina anställda i fonden gottgöra  (16) för den ökning av pensionsutbetalningarna som blir följden. […].”

Den 8 oktober 1997 undertecknade finansministeriet ett avtal med de statsanställdas pensionsfond om betalning av statskassans åtaganden enligt artikel 33 i lag nr 1/1997 om de statsanställdas pensionsfond i fråga om anställda vid Sementsverksmiðja Rikisins, till och med utgången av 1996. Dessa åtaganden motsvarade det förfallna ökade pensionsåtagandet för de anställda vid Sementsverksmiðjan hf. minus företagets andel av fondens tillgångar.

I artikel 3 i avtalet anges följande: ”Med tillämpning av en beräknad ränta på 3,5 % uppskattades nuvärdet av LSR:s (17) förfallna åtaganden för anställda vid Sementsverksmiðja Rikisins vid utgången av 1996 till 494 816 380 isländska kronor. LSR:s tillgångar för betalning av åtaganden beräknas uppgå till 19 % av fondens förfallna obetalda åtaganden. Statens åtaganden för Sementsverksmiðjan hf. är därmed 400 801 268 isländska kronor.”

Enligt den nya artikel 33 i lag nr 1/1997 kan betalning ske med hjälp av obligationer.

I artikel 4 i samma avtal anges följande: ”Statskassan kommer att betala LSR för sitt åtagande enligt artikel 2 genom att överlämna obligationer i Sementsverksmiðjan hf. till ett sammanlagt belopp av 326 488 714 isländska kronor […]. Obligationerna är inflationsindexerade till konsumentprisindex (KPI) med basindex 178,6. Årsräntan är 5,5 % (2,75 % på halvårsbasis) och ska beräknas per den 1 januari 1997. Räntan för perioden 1 januari 1997 till och med 30 augusti 1997 ska betalas separat den 1 november 1997. Nuvärdet av obligationerna per den 1 september 1997, med en beräknad ränta på 3,5 %, är 400 801 268 isländska kronor. Statskassan ska garantera LSR delbetalningar och betalning av ränta för dessa obligationer. Med dessa obligationer har statskassan till fullo reglerat sina åtaganden gentemot LSR när det gäller pensionstillägg enligt artikel 33 i lag nr 1/1997 om de statsanställdas pensionsfond till följd av medlemskap i LSR för anställda vid Sementsverksmiðja Rikisins till LSR till och med utgången av 1996.”

Enligt artikel 33 sista stycket i lag nr 1/1997 skulle alltså Sementsverksmiðjan hf., när företaget reglerat sitt åtagande genom att ge ut obligationer till det belopp som anges i avtalet av den 8 oktober 1997, inte ha något ytterligare ansvar för fondens åtaganden att betala ut pensioner för perioden till och med utgången av 1996 till de av dess tidigare anställda som regleringen avsåg. Obligationerna utgör därmed helt enkelt ett uppskov med betalningen av skulden.

Den 30 mars 1999 undertecknade Sementsverksmiðjan hf. och de statsanställdas pensionsfond ett andra avtal med stöd av artikel 33 i lag nr 1/1997. Enligt detta avtal skulle fonden göra en årlig uppskattning av det förfallna pensionsåtagande som uppstått under året för företagets anställda som var anslutna till fondens avdelning B och fortfarande arbetade i företaget. Företaget skulle reglera dessa åtaganden efter avdrag för alla avgifter som redan betalats av de anställda och företaget med avseende på de rättigheter som tjänats in under året. Enligt de uppgifter som lämnats av de isländska myndigheterna var det 2003 fem anställda vid Sementsverksmiðjan hf. som fortfarande var anslutna till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond.

2.2.3    Statens övertagande av Sementsverksmiðjans pensionsförpliktelser

Genom ett avtal av den 23 oktober 2003 mellan finansministeriet och de statsanställdas pensionsfond övertog finansministeriet på statskassans vägnar återstoden av de obligationer som getts ut av Sementsverksmiðjan hf. för att betala företagets förfallna åtaganden i enlighet med vad som uppgjorts i överenskommelsen från 1997. Regeringen övertog också Sementsverksmiðjans åtaganden gentemot de statsanställdas pensionsfond om årlig betalning och reglering av kompensationen för de anställda vid företaget som var anslutna till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond (i enlighet med ett avtal mellan de statsanställdas pensionsfond och Sementsverksmiðjan hf. av den 30 mars 1999).

I och med detta avtal fullgjorde finansministeriet sitt åtagande enligt artikel 4 i det aktieköpavtal som den 2 oktober 2003 ingicks med investerargruppen, Íslenskt sement ehf. Enligt denna bestämmelse ”ska säljaren överta företagets pensionsskulder och pensionsförpliktelser, som garanteras av regeringen och övertogs av företaget 1997 genom ett särskilt avtal. Säljaren ska också överta alla befintliga och framtida förpliktelser avseende årlig betalning av kompensation för de enskilda som nu betalar till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond så länge de är anställda vid företaget.”

Även om finansministeriet självt beslutade att överta dessa skulder och förpliktelser från Sementsverksmiðjan hf. i aktieköpavtalet med investerargruppen Íslenskt sement ehf., var det på grundval av en särskild rättsakt, nämligen avtalet mellan finansministeriet och de statsanställdas pensionsfond av den 23 oktober 2003, som Sementsverksmiðjan hf. befriades från dessa förpliktelser.

Enligt de uppgifter som lämnats av de isländska myndigheterna (18) uppskattades pensionsförpliktelserna för redan pensionerade anställda till 412 miljoner isländska kronor år 2003. De framtida förpliktelserna för de anställda vid Sementsverksmiðjan hf. som fortfarande var anslutna till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond beräknades uppgå till 10–15 miljoner isländska kronor, beroende på hur länge de anställda blev kvar i företaget.

3.   ÅTGÄRDER SOM GRANSKAS I DETTA BESLUT

Som redan påpekats utvidgades genom beslut nr 367/06/KOL det formella granskningsförfarande som inletts i och med beslut nr 421/04/KOL till att även omfatta statens övertagande av företagets pensionsrelaterade skulder.

Samma dag, den 29 november 2006, antog myndigheten beslut nr 368/06/KOL om att avsluta det formella granskningsförfarandet avseende försäljningen av statens aktier i Sementsverksmiðjan hf. till Íslenskt sement ehf. den 29 november 2006 till ett pris av 68 miljoner isländska kronor. Myndigheten drog slutsatsen att försäljningen inte utgjorde statligt stöd.

I det här beslutet kommer myndigheten att undersöka om statligt stöd till förmån för Sementsverksmiðjan hf. förekommit i samband med följande åtgärder, om vilka myndigheten ännu inte fattat något beslut, och om stödet i så fall är förenligt:

1.

Statens köp av egendom, tillgångar, aktier och obligationer från Sementsverksmiðjan hf. I beslut nr 421/04/KOL tog myndigheten upp frågan om att det kunde förekomma statligt stöd i samband med den isländska statskassans förvärv av tillgångar som tillhörde Sementsverksmiðjan hf. (19) för 450 miljoner isländska kronor, om inte priset motsvarade tillgångarnas marknadsvärde.

2.

Rätten för Sementsverksmiðjan hf. att behålla en del av tillgångarna och återköpa dem till ett fast pris Genom beslut nr 421/04/KOL inledde myndigheten också det formella granskningsförfarandet gällande möjligheten för Sementsverksmiðjan hf. att behålla en del av den sålda egendomen i Reykjavik (20), använda den för sin egen industriverksamhet och återlämna den till statskassan senast den 31 december 2011. Sementsverksmiðjan hf. skulle betala för allt underhåll och alla förbättringar av denna egendom men betalade ingen ersättning för nyttjanderätten. Enligt artikel 6 i köpeavtalet hade Sementsverksmiðjan hf. till och med den 31 december 2009 dessutom rätt att återköpa den ovannämnda sålda egendomen i Reykjavik till ett sammanlagt pris av 95 miljoner isländska kronor, med en fast årsränta på 7 % per den 1 augusti 2003. I beslut nr 421/04/KOL ansåg myndigheten preliminärt att avsaknaden av gottgörelse för nyttjandet av tillgångar i Reykjavik som sålts till stadskassan utgjorde statligt stöd. Myndigheterna ansåg att staten skulle förlora intäkter om Sementsverksmiðjan hf. utnyttjade det ovannämnda återköpspriset och staten sålde tillgångarna till ett pris under marknadsvärdet.

3.

Statskassans övertagande av Sementsverksmiðjans pensionsförpliktelser I beslut nr 367/06/KOL drog myndigheten preliminärt slutsatsen att statens övertagande av Sementsverksmiðjans pensionsrelaterade skulder utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. Myndigheten betvivlade att något av de undantag från det allmänna förbudet mot statligt stöd som anges i artikel 61.2 och 61.3 i EES-avtalet var tillämpligt. Om statligt stöd förekom ställde sig myndigheten tvivlande till att det skulle kunna förklaras som förenligt med EES-avtalets funktion. Myndigheten var närmare bestämt tveksam till att stödet kunde anses förenligt med utgångspunkt i bestämmelserna i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering.

4.   SYNPUNKTER FRÅN DE ISLÄNDSKA MYNDIGHETERNA

I en skrivelse av den 23 februari 2005 kommenterade de isländska myndigheterna de tvivel som myndigheten gett uttryck för i beslut nr 421/04/KOL. De isländska myndigheterna förklarade att återköpet av tillgångar från Sementsverksmiðjan hf. var ett led i en omstrukturering: ”Staten skulle av företaget köpa samtliga tillgångar som inte var av vikt för driften och produktionen för att minska rörelsekostnaderna och göra företagets verksamhet lönsam.”

Vad beträffar det rätta värdet på de återköpta tillgångarna hävdade de isländska myndigheterna att den mest korrekta värderingen var den som gjorts av experterna vid AV och VSO Ráðgjöf i september 2003. Dessa experter värderade egendomen i Reykjavik till 276 miljoner isländska kronor och kontorsbyggnaden i Akranes till 74,4 miljoner isländska kronor. De isländska myndigheterna ansåg att värderingen av tillgångarna i Reykjavik var mycket förmånlig för staten eftersom de hade ett strategiskt värde, baserat på det prognostiserade framtida värdet, ”eftersom ett stort broprojekt planerades vid tidpunkten för försäljningen, som innebar att företagets hamn i Saeverhöfdi i Reykjavik skulle stängas och anläggningarna därmed inte skulle kunna användas för företagets verksamhet. Bron kommer dock att medföra en ny stadsplanering för området och marken förväntas reserveras för ett bostadsområde, vilket kommer att höja dess värde betydligt.”

När det gäller rätten att återköpa vissa tillgångar enligt artikel 6 i köpeavtalet av den 2 oktober 2003, uppgav de isländska myndigheterna i denna skrivelse att de var villiga att ändra avtalet och ersätta denna option med en förhandsrätt till marknadsvärde.

Slutligen anförde de isländska myndigheterna argument för att stöd som eventuellt beviljats i samband med försäljningen av Sementsverksmiðjan hf. kunde anses som förenligt på grundval av riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering. Som stöd för sina argument bifogade de en omstruktureringsplan för Sementsverksmiðjan hf.

De isländska myndigheterna kommenterade inte myndighetens beslut nr 367/06/KOL om den isländska statens övertagande av pensionsrelaterade skulder från Sementsverksmiðjan hf.

5.   SYNPUNKTER FRÅN ÍSLENSKT SEMENT EHF.

Íslenskt sement ehf. kommenterade myndighetens beslut nr 421/04/KOL den 20 juni 2005 (diarienummer 323552). I denna skrivelse hävdade företaget att de tillgångar som staten återköpt från Sementsverksmiðjan hf. inte sålts separat utan i samband med aktieförsäljningen. Den försäljningen ingick därför som en integrerad del i det övergripande köpeavtalet om försäljningen av aktier i Sementsverksmiðjan hf. som helhet sett. Íslenskt sement ehf. ansåg dessutom att rätten för Sementsverksmiðjan hf. att utnyttja en del av de återköpta tillgångarna utgjorde en integrerad del i privatiseringen av företaget, vilket beaktats vid förhandlingarna om den sammanlagda köpesumman. Trots det skulle, enligt Íslenskt sement ehf., det objektiva marknadsvärdet av nyttjanderätten till dessa tillgångar vara obetydligt ”om inte helt utan värde”, eftersom tillgångarna endast kunde användas av Sementsverksmiðjan hf. som Islands enda cementtillverkare. Slutligen bestred Íslenskt sement ehf. att företagets rätt att återförvärva de tillgångar till vilka det hade nyttjanderätt för sammanlagt 95 miljoner isländska kronor innebar statligt stöd, eftersom dessa specialiserade anläggningar för cementtillverkning knappast hade något marknadsvärde.

I en skrivelse av den 7 maj 2007 (diarienummer 421504) framförde Íslenskt sement ehf. för det första sina synpunkter på myndighetens metod att dela upp ärendet i två delar, dvs. aktieförsäljningen och de övriga åtgärderna. Enligt företagets mening måste de olika transaktionerna ses som en helhet. ”Ett villkor, både från säljarens (den isländska regeringen) och köparens (Íslenskt sement ehf.) sida, var att de avtal som ingicks på samma dag utgjorde en transaktion som inte kunde delas upp. Ett eller flera av avtalen kunde alltså inte ha slutits om inte alla de övriga slutits samtidigt och i förbindelse med varandra.”

För det andra lade Íslenskt sement ehf. fram argument för att visa att inget statligt stöd förekommit i samband med den isländska statens övertagande av pensionsrelaterade skulder från Sementsverksmiðjan hf. Íslenskt sement ehf. förklarade att pensionsskulderna inte fanns med på balansräkningen i årsredovisningen för 1996 utan bara noterats som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Företagets pensionsskulder löstes 1997 mot att man gav ut obligationer. Det betyder att de finansierades genom en skuld (obligationer) till de statsanställdas pensionsfond, som sedan bokfördes som en långfristig skuld i balansräkningen i årsredovisningen för 1997 och följande år. Íslenskt sement ehf. förklarade vidare att staten, i samband med försäljningen av sina aktier i Sementsverksmiðjan hf., tog över företagets skuld till de statsanställdas pensionsfond 2003. I årsredovisningen för 2003 hade därmed ett belopp på 388 028 317 isländska kronor dragits av från skulderna i balansräkningen samtidigt som företagens balanserade vinstmedel ökats med samma belopp.

För det tredje hänvisade Íslenskt sement ehf. till försäljningen av tillgångar från Sementsverksmiðjan hf. till staten för en köpesumma av 450 miljoner isländska kronor, som behandlats i myndighetens beslut nr 421/04/KOL. Alla aktier och obligationer såldes till staten till marknadsvärde (21). Egendomen i Saevarhófdi i Reykjavik och delen av kontorsbyggnaden i Akranes värderades till 276 miljoner respektive 74,4 miljoner isländska kronor och såldes till staten för 280 miljoner respektive 72,5 miljoner isländska kronor.

Íslenskt sement ehf. hänvisade även till likvidationskostnaderna för Sementsverksmiðjan hf. som fastställts av MP Investment Bank Ltd 2003 och påpekade på nytt att likvidationskostnaden beräknats till 506 498 730 isländska kronor, inklusive sanering av anläggningen i Akranes.

Íslenskt sement ehf. drog följande slutsats: ”Med tillämpning av den metod som EG-domstolen fastställt t.ex. för Gröditzer Stahlwerke GmbH är frågan i detta ärende om statens sammanlagda likvidationskostnader för företaget skulle överstiga statens kostnad för att ta över skulderna och sälja aktierna i företaget. Om så är fallet måste staten anses ha agerat i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi, eftersom en privat investerare skulle ha tagit över skulden och sålt aktierna i företaget på grundval av sunda ekonomiska argument.” Íslenskt sement ehf. ansåg därför att ”de sammanlagda likvidationskostnaderna översteg den totala kostnaden för försäljningen av företaget med 70 376 683 isländska kronor (22), och staten har därmed agerat i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Statens övertagande av företagets skuld till pensionsfonden i samband med statens försäljning av aktierna i företaget kan därför inte ha utgjort statligt stöd.”

6.   SYNPUNKTER FRÅN AALBORG PORTLAND ÍSLANDI EHF.

Genom en skrivelse av den 2 september 2005 lämnade klaganden Aalborg Portland Íslandi ehf. synpunkter på myndighetens beslut nr 421/04/KOL. Företaget delade myndighetens farhågor men påpekade att övertagandet av Sementsverksmiðjans pensionsförpliktelser inte tagits upp i beslutet om att inleda granskningsförfarandet. Aalborg Portland Íslandi ehf. hade trots detta inga kommentarer till myndighetens beslut nr 367/06/KOL om att utvidga granskningsförfarandet till att även omfatta den isländska statens övertagande av pensionsrelaterade skulder från Sementsverksmiðjan hf.

7.   YTTERLIGARE SYNPUNKTER FRÅN ISLAND

I en skrivelse av den 8 april 2008 lämnade de isländska myndigheterna ytterligare information om en omstruktureringsplan som lämnats tidigare och dessutom en marknadsundersökning som inte tidigare lämnats till myndigheten.

II.   BEDÖMNING

1.   FÖREKOMST AV STATLIGT STÖD

Artikel 61.1 i EES-avtalet har följande lydelse:

1.1   KÖP AV EGENDOM, TILLGÅNGAR, AKTIER OCH OBLIGATIONER

På grundval av köpeavtalet köpte den isländska statskassan företagets egendom och tillgångar i Reykjavik, företagets kontorsbyggnad i Akranes (med undantag för ett och ett halvt våningsplan) samt Sementsverksmiðjans aktier och företagsobligationer i andra företag till ett pris av 450 miljoner isländska kronor.

I tabellen nedan visas en jämförelse upprättad av oberoende experter (23) mellan marknadsvärdet för Sementsverksmiðjans egendom och tillgångar i Reykjavik och Akranes samt för aktierna och obligationerna och det pris statskassan betalat för dem:

(i miljoner ISK)
	Värdering av oberoende experter	Pris som betalats av den isländska statskassan
Mark, fastighet och utrustning på Saeverhöfdi 31 i Reykjavik	276	280
Kontorsbyggnad i Akranes (med undantag för ett och ett halvt våningsplan)	74,4	72,5
Aktier i Geca	46,5	46,5
Aktier i Spölur	40	40
Obligationer i Spölur	11	11
Totalt	447,9	450

Det handlar alltså, enligt oberoende experters uppskattning, om en differens på 2,1 miljoner isländska kronor (motsvarande 21 214 euro) som statskassan betalat över marknadsvärdet för de tillgångar som köpts. Differensen avser försäljningen av egendomen i Reykjavik, som såldes för ett belopp som var 4 miljoner isländska kronor högre än värderingen, och kontorsbyggnaden i Akranes, som såldes för ett belopp som var 1,9 miljoner isländska kronor lägre än värderingen.

Enligt rättspraxis får inte myndigheten godtyckligt fastställa ett marknadspris i detta beslut endast med utgångspunkt i en expertbedömning (24). I stället måste myndigheten, när den fastställer marknadspriset på mark och byggnader, ”ta hänsyn till den osäkerhet som ett fastställande i efterhand av ett sådant marknadspris kan inbegripa” (25). Det är inte säkert att en enda uppskattning per definition utgör det marknadsvärde en köpare skulle vara beredd att godta. Ett godtagbart marknadsvärde torde, efter testningen av marknaden, snarare återfinnas inom en rimlig marginal. Enligt myndigheten finns det inte något självklart svar på hur stor en sådan marginal bör vara. Det kan eventuellt skilja sig från fall till fall.

Enligt myndighetens mening är skillnaden i nettopris på 2,1 miljoner isländska kronor mellan den oberoende expertens uppskattningar och det pris som statskassan slutligen betalade så liten att den inte utgör något bevis för att köpesumman inte återspeglade marknadsvillkoren. Det pris som den oberoende experten fastställt kan ses som vägledande. Stora avvikelser från den uppskattningen kan tyda på att statligt stöd förekommit. Myndigheten anser dock (26) att en så liten avvikelse som denna inte är tillräcklig för att det ska kunna fastställas att Sementsverksmiðjan hf. beviljats statligt stöd. Den tyder snarare på att betalningen motsvarade ett rimligt marknadspris. Myndigheten anser följaktligen att Sementsverksmiðjan hf. inte beviljats statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet i samband med försäljningen av egendom, tillgångar, aktier och obligationer till den isländska statskassan.

1.2   RÄTTEN ATT BEHÅLLA EN DEL AV TILLGÅNGARNA OCH ÅTERKÖPA DEM TILL ETT FAST PRIS

Som anges i artikel 5 i köpeavtalet hade Sementsverksmiðjan hf. rätt att behålla en del av den sålda egendomen i Reykjavik (27), använda den för sin egen industriverksamhet och återlämna den till statskassan senast den 31 december 2011. Sementsverksmiðjan hf. skulle betala för allt underhåll och alla förbättringar av denna egendom men betalade inte någon ersättning för nyttjanderätten. Enligt artikel 6 i köpeavtalet hade Sementsverksmiðjan hf. till och med den 31 december 2009 dessutom rätt att återköpa den ovannämnda sålda egendomen i Reykjavik till ett sammanlagt pris av 95 miljoner isländska kronor, med upplupna räntor beräknade på basis av en fast årsränta på 7 % per den 1 augusti 2003.

I en skrivelse av den 17 februari 2006 (diarienummer 363608) vidarebefordrade de isländska myndigheterna en kopia på engelska av ett avtal mellan Sementsverksmiðjan hf. och industriministeriet på den isländska regeringens vägnar till myndigheten. Genom detta avtal drogs företagets option att återköpa vissa tillgångar i Reykjavik tillbaka. De tillgångar som sålts till statskassan överlämnades till den per den 1 januari 2004. Från och med den dagen hyrde företaget, i enlighet med artikel 2 i avtalet, de tillgångar det utnyttjade för en obestämd period. Månadshyran för tillgångarna (28) är […] isländska kronor. Hyran justeras årligen i enlighet med faktorprisindex. De isländska myndigheterna har uppgett att hyresbeloppet beräknats med användning av den normala beräkningsfaktorn för den isländska fastighetsmarknaden.

Myndigheten har ingen anledning att betvivla trovärdigheten och riktigheten i de uppgifter som de isländska myndigheterna lämnat, enligt vilka Sementsverksmiðjan hf. betalar marknadspris för hyran av tillgångarna (29). Till följd av de ovannämnda ändringarna av avtalet anser myndigheten således att det inte förekommit något statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

1.3   ÖVERTAGANDET AV PENSIONSFÖRPLIKTELSERNA

Genom ett avtal av den 23 oktober 2003 mellan finansministeriet och de statsanställdas pensionsfond övertog finansministeriet på statskassans vägnar återstoden av de obligationer som getts ut för att betala Sementsverksmiðjans förfallna åtaganden i enlighet med vad som uppgjorts i överenskommelsen från 1997. I enlighet med samma avtal övertog statskassan dessutom Sementsverksmiðjans förpliktelser för de anställda som fortfarande arbetade i företaget. Dessa förpliktelser skulle betalas och regleras årligen.

1.3.1    Förekomst av statliga medel

För att betraktas som statligt stöd måste stödåtgärden för det första beviljas av staten eller med hjälp av statliga medel. Enligt det avtal mellan finansministeriet och de statsanställdas pensionsfond som undertecknades i oktober 2003 ska statskassan, för Sementsverksmiðjans räkning, betala de belopp som företaget är skyldigt. När avtalet undertecknades uppskattades Sementsverksmiðjans skulder till pensionsfonden för pensionsutbetalningar till redan pensionerade anställda till 412 miljoner isländska kronor. De framtida förpliktelserna för övriga anställda i företaget som var anslutna till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond och fortfarande var yrkesverksamma beräknades uppgå till mellan 10 och 15 miljoner isländska kronor. Övertagandet av de pensionsrelaterade skulderna och betalning från statskassan sker med hjälp av statliga medel.

1.3.2    Gynna vissa företag eller viss produktion

För det andra måste åtgärden ge mottagaren fördelar som befriar denne från kostnader som normalt belastar mottagarens budget

Staten övertog den skuld som Sementsverksmiðjan hf. hade till de statsanställdas pensionsfond för utbetalning av pensioner till de egna anställda. Sementsverksmiðjan hf. grundades 1955 som en del av statsförvaltningen. De anställda hos cementtillverkaren, som vid den tiden hette Sementsverksmiðja Rikisins, anslöts till de statsanställdas pensionsfond i likhet med övriga anställda inom statsförvaltningen.

De statsanställdas pensionsfond reformerades av staten 1997. Pensionsfonden gjorde en försäkringsteknisk bedömning av de skulder den hade till sina medlemmar i form av framtida pensionsutbetalningar. Resultatet av denna bedömning jämfördes sedan med fondens tillgångar och skuldernas fördelning mellan de olika arbetsgivarna med anställda som var anslutna till fonden. De statsanställdas pensionsfonds skulder för redan pensionerade anställda vid Sementsverksmiðjan hf. uppgick vid utgången av 1996 till 400 miljoner isländska kronor (30).

Statskassan betalade denna skuld till de statsanställdas pensionsfond med företagsobligationer. Skulden kvarstod i Sementsverksmiðjans bokföring fram till den 23 oktober 2003, när staten övertog en skuld som Sementsverksmiðjan hf. hade till pensionsfonden. Denna skuld avsåg å ena sidan pensionsutbetalningar till anställda vid Sementsverksmiðjan hf. som redan gått i pension när skulden fastställdes 1997. Å andra sidan avsåg skulden också den beräknade pensionsutbetalningen till fem anställda som då arbetade vid Sementsverksmiðjan hf. och fortfarande var anslutna till avdelning B i de statsanställdas pensionsfond (31).

Eftersom betalning av pensionsförpliktelser tillhör de normala kostnader som ett företag måste bära i sin verksamhet innebar statens övertagande av dessa utbetalningar att Sementsverksmiðjan hf. befriades från en rörelsekostnad. Därigenom beviljades detta företag en selektiv fördel av staten, eftersom andra företag måste bära alla pensionsrelaterade kostnader för sina egna anställda.

1.3.3    Snedvridning av konkurrens och påverkan på handeln mellan de avtalsslutande parterna

För det tredje måste stödåtgärden snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna.

Företag som av staten beviljas en ekonomisk fördel som minskar deras normala kostnadsbörda hamnar i en bättre konkurrensposition än de som inte får denna fördel. Marknaden för cement är konkurrensutsatt inom EES. Det finns för närvarande två företag som verkar på den isländska cementmarknaden: Sementsverksmiðjan hf. och Aalborg Portland Íslandi ehf. Alla fördelar som beviljas Sementsverksmiðjan hf. och som minskar de omkostnader som företaget normalt sett skulle behöva bära förbättrar detta företags konkurrensposition i jämförelse med övriga faktiska eller potentiella marknadsaktörer på den isländska cementmarknaden, som inte får denna fördel. Statens stöd till Sementsverksmiðjan hf. inverkar därmed snedvridande på konkurrensen.

För det fjärde måste den anmälda åtgärden påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet för att artikel 61.1 i EES-avtalet ska vara tillämplig.

Det företag som direkt konkurrerar med Sementsverksmiðjan hf. på den isländska marknaden är ett dotterbolag till ett företag i en annan stat som är avtalsslutande part i EES-avtalet. Detta företag tillverkar inte cement på Island utan importerar den från andra EES-länder till Island. Åtgärden påverkar därför handeln mellan de avtalsslutande parterna i EES-avtalet, i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

1.3.4    Slutsats

Myndigheten anser av ovanstående skäl att staten beviljat Sementsverksmiðjan hf. statligt stöd genom att överta pensionsförpliktelser i enlighet med avtalet från oktober 2003 mellan finansministeriet och de statsanställdas pensionsfond.

2.   FÖRFARANDEKRAV

I artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet anges att ”Eftas övervakningsmyndighet skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder […]. Staten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.”

De isländska myndigheterna anmälde visserligen, genom en skrivelse av den 29 augusti 2003, den planerade försäljningen av statens aktier i Sementsverksmiðjan hf., men deras undertecknande av de ovannämnda avtalen innebar att eventuellt statligt stöd som beviljades i enlighet med de avtalen trädde i kraft innan myndigheten fattat något slutgiltigt beslut om anmälan. Det statliga stöd som beviljats i samband med denna transaktion utgör därför olagligt statligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i del II i protokoll 3, dvs. nytt stöd som införs i strid med artikel 1.3 i del I i det protokollet.

3.   STÖDETS FÖRENLIGHET

Enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner anses vara förenligt med EES-avtalets funktion, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Omstruktureringsstöd ska bedömas enligt myndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering (nedan kallade riktlinjerna).

I beslut nr 421/04/KOL framhöll myndigheten att de isländska myndigheterna inte lagt fram några argument eller styrkande handlingar för att möjliggöra en bedömning av stödets förenlighet med riktlinjerna. I en skrivelse i februari 2005 vidarebefordrade de isländska myndigheterna en omstruktureringsplan för Sementsverksmiðjan hf. I februari 2008 lämnade de isländska myndigheterna ytterligare upplysningar om omstruktureringsplanen. Nedan följer myndighetens bedömning av huruvida dessa nya upplysningar gör det möjligt att dra slutsatsen att stödet uppfyller kraven i riktlinjerna (32).

3.1   TILLÄMPLIGA RIKTLINJER

Stödet beviljades i oktober 2003 när staten befriade Sementsverksmiðjan hf. från dess pensionsförpliktelser. Bedömningen av stödets förenlighet kommer att grundas på 1999 års riktlinjer (33), som gällde då stödet beviljades.

3.2   FÖRETAG I SVÅRIGHETER

Enligt avsnitt 16.2.1 i riktlinjerna ska ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, oavsett storlek och under alla omständigheter, anses befinna sig i svårigheter när över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital förlorats under de senaste tolv månaderna. Ett företag anses, oavsett bolagsform, enligt riktlinjerna befinna sig i svårigheter när det uppfyller villkoren i nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande. Ett företags svårigheter visar sig normalt som ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och finansiella kostnader samt ett sjunkande värde, som kan gå ner till noll, på nettotillgångarna.

Sementsverksmiðjans tecknade kapital minskade från 1 096 miljoner isländska kronor 2000 till 458 miljoner isländska kronor 2003. Företagets omsättning minskade från 1,06 miljarder isländska kronor 2000 till 863 miljoner isländska kronor 2001 och 598 miljoner isländska kronor 2002. Företagets försäljning föll från […] 2000 till […] 2001 och […] 2002. Produktionen minskade därmed med mer än […] %. Rörelseresultatet försämrades kraftigt under samma period. Sementsverksmiðjan hf. gjorde en vinst på 70 miljoner isländska kronor 2000 men en förlust på 230 miljoner isländska kronor 2001. Företagets förlust 2002 var 220 miljoner isländska kronor. Mellan 2000 och 2002 steg Sementsverksmiðjans sammanlagda skulder från 733 miljoner isländska kronor till 1 157 miljoner isländska kronor. Omsättningstillgångarna minskade från 750 miljoner isländska kronor till 640 miljoner isländska kronor.

I 2002 års årsredovisning för Sementsverksmiðjan hf. uttryckte revisorerna allvarlig oro för företagets ekonomiska ställning. De ackumulerade förlusterna och den stora sannolikheten för fortsatta rörelseförluster under 2003 ledde till slutsatsen att det var tveksamt om företagets verksamhet kunde fortsätta.

Enligt de förklaringar och upplysningar som lämnats av de isländska myndigheterna hotades Sementsverksmiðjan hf. av konkurs och kunde inte återhämta sig med egna medel.

Myndigheten anser därför att Sementsverksmiðjan hf. då stödet beviljades befann sig i svårigheter i den mening som avses i riktlinjerna.

3.3   DEFINITION AV STÖD TILL OMSTRUKTURERING

Omstruktureringsstöd ska grundas på en realistisk, enhetlig och omfattande plan som syftar till att återställa ett företags långsiktiga lönsamhet. Enligt avsnitt 16.2.2 i riktlinjerna omfattar omstruktureringsstöd vanligtvis ett eller flera av följande inslag: omorganisation och rationalisering av företagets verksamhet i syfte att göra den effektivare, vilket i allmänhet innebär att företaget avyttrar förlustbringande verksamheter, omstrukturerar de verksamheter vars konkurrenskraft kan återställas samt, ibland, att det diversifierar och satsar på nya lönsamma verksamheter. Finansiell omstrukturering (kapitaltillskott, skuldminskning) måste oftast åtfölja den fysiska omstruktureringen. I riktlinjerna betonas dock att en omstrukturering inte kan begränsa sig till ett finansiellt stöd i syfte att överbrygga tidigare förluster utan att frågan om orsakerna till dessa förluster utreds.

Omstruktureringsplanen för Sementsverksmiðjan hf. omfattade ett stort antal åtgärder. Den avsåg finansiell omstrukturering av företaget, omstrukturering av personal- och produktionskostnader och tillägg av alternativa inkomstkällor. I enlighet med riktlinjerna begränsade sig omstruktureringsplanen därmed inte till den finansiella omstruktureringen utan innefattade flera andra aspekter av Sementsverksmiðjans omstrukturering. Det rörde sig därmed inledningsvis om stöd av det slag som ska bedömas med utgångspunkt i riktlinjerna.

3.4   VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE AV OMSTRUKTURERINGSSTÖD

Statligt omstruktureringsstöd för att hjälpa företag i svårigheter kan endast anses berättigat under vissa omständigheter. Det kan exempelvis vara fallet om det finns social- eller regionalpolitiska skäl eller därför att hänsyn bör tas till de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin eller därför att det är önskvärt att undsätta företag för att bevara konkurrensen på marknaden, när nedläggningen av företag skulle kunna leda till ett monopol eller oligopol med mycket få företag.

3.4.1    Återställande av lönsamheten

Enligt avsnitt 16.3.2.2 b i riktlinjerna ska stödet beviljas under förutsättning att den omstruktureringsplan som myndigheten ska ha godkänt genomförs. Omstruktureringsplanen, som ska ha en så kort varaktighet som möjligt, ska göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsstödet måste knytas till en genomförbar omstruktureringsplan som Eftastaten förbinder sig att följa. Denna plan ska läggas fram för myndigheten tillsammans med alla närmare upplysningar och i synnerhet en marknadsanalys.

Förbättringen av lönsamheten ska i första hand uppnås genom de interna åtgärder som anges i omstruktureringsplanen. Den får endast vara baserad på externa faktorer, såsom pris- och efterfrågeförändringar som företaget självt inte i högre grad kan påverka, om de antaganden som gjorts beträffande marknadens utveckling är allmänt erkända. En omstrukturering ska innebära att företaget överger de verksamheter som fortsätter att vara olönsamma även efter omstruktureringen.

Enligt bestämmelserna i avsnitt 16.3.2.2 b i riktlinjerna ska omstruktureringsplanen innehålla en beskrivning av de omständigheter som ledde till att företaget hamnade i svårigheter, vilket gör det möjligt att bedöma om de föreslagna åtgärderna är lämpliga. I planen beaktas bland annat det nuvarande läget och den väntade utvecklingen vad gäller utbud av och efterfrågan på de berörda produkterna på marknaden baserat på optimistiska, pessimistiska och neutrala antaganden, samt företagets särskilda starka och svaga sidor. Den ska göra det möjligt för företaget att övergå till en ny struktur som ger det utsikter till långsiktig lönsamhet och möjligheter att fungera med egna resurser.

Omstruktureringen ska medföra en omvandling av företaget så att det, när omstruktureringen väl är genomförd, kan bära alla sina kostnader, inbegripet avskrivningar och finansiella kostnader. Den nuvärdesberäknade avkastningen på eget kapital i det omstrukturerade företaget måste enligt riktlinjerna vara tillräcklig för att företaget ska vara i stånd att konkurrera på marknaden av egen kraft.

Omstruktureringsplanen för Sementsverksmiðjan hf. innefattade fyra olika åtgärder:

—	finansiell omstrukturering,

—	omstrukturering av personalstyrkan,

—	omstrukturering av produktionskostnaderna,

—	alternativa inkomstkällor.

De isländska myndigheterna har förklarat att en av de viktigaste omstruktureringsåtgärderna var att minska skulderna genom försäljning av tillgångar. Under hösten 2003 likviderade Sementsverksmiðjan hf. alla tillgångar utan direkt anknytning till produktion och leverans av cement till den isländska marknaden. Med pengarna från denna försäljning kunde företaget minska de befintliga skulderna och åtminstone begränsa rörelseförlusterna. De totala intäkterna av försäljningen uppgick till 580 miljoner isländska kronor, som användes för att minska de långsiktiga och kortfristiga skulderna. Företagets huvudsakliga syfte var att minimera de finansiella kostnaderna under omstruktureringsperioden. Alla återstående långfristiga skulder omförhandlades sedan, så att företaget slapp amorteringar under två år efter försäljningen.

Enligt de uppgifter som lämnats var den svåraste delen av omstruktureringen för företaget att omförhandla skulder med borgenärer. Företaget tycks ha ökat sin kort- och långfristiga upplåning avsevärt under de tre år som föregick försäljningen, på grund av de förluster man gjort. Företaget hade tagit lån hos olika institut. Kreditinstituten såg dessa lån till Sementsverksmiðjan hf. som lån som tagits av staten och var inte villiga att öka krediten till det privatiserade företaget förrän de utestående lånen återbetalats. Skuldnivåerna måste därför minskas avsevärt, och detta åstadkoms genom försäljningen av tillgångar som var överflödiga i samband med produktion och/eller distribution av cement.

De isländska myndigheterna har uppgett att ”det var av avgörande betydelse för [de finansiella] förhandlingarna att pensionsskulden försvann från företagets balansräkning, så att det kunde uppvisa en genomförbar och förtroendeingivande återbetalningsplan. Det står klart att företaget inte hade kunnat betala både pensionsskulden och andra kort- och långfristiga lån och samtidigt upprätthålla den nivå i fråga om investeringar i anläggningstillgångar som krävdes för en fortsatt verksamhet i företaget. Även köparna och borgenärerna delade denna syn.”

Att bli av med pensionsskulden och delvis återbetala andra skulder var väsentligt för att den finansiella omstruktureringen skulle godkännas.

Vid tidpunkten för försäljningen arbetade 63 anställda för Sementsverksmiðjan hf. En analys av företagets ekonomiska särdrag och av den marknad där det verkade visade att personalstyrkan måste minskas med minst 20 anställda. Minst 41 anställda behövdes för driften av fabriken. Avtalen med överflödig personal sades upp. Avgångskostnaderna var höga eftersom vissa anställda arbetat så länge i företaget.

För det andra tillämpade företaget ett produktionsrelaterat bonussystem för de flesta av sina anställda. Det belopp som skulle delas ut till de anställda var fast, vilket innebar att kostnaden för produktionsbonusen förblev densamma för företaget oavsett antalet anställda. En förhandling inleddes med fackföreningen om att tillämpa produktionsbonusen per anställd, så att minskningen av det totala antalet anställda skulle motsvaras av en minskning av den sammanlagda produktionsbonus som betalades ut.

Enligt de isländska myndigheterna var den viktigaste åtgärden att omförhandla råvarupriserna. Dessutom ändrades cementens sammansättning för att minska energikostnaderna för produktionen.

När det gäller omförhandlingen av råvarupriserna hängde en stor del av Sementsverksmiðjans rörliga rörelsekostnader samman med priserna på den internationella eller nationella marknaden och kunde inte ändras. Detta var fallet i fråga om kol, el, kvartsmjöl och andra råvaror. Priset på snäcksand, den viktigaste inhemska råvaran, kunde dock sänkas med […] %. Priset på andra inhemska råvaror kunde också förhandlas.

Dessutom hade Sementsverksmiðjan hf. börjat bränna vätskeavfall som en alternativ inkomstkälla och ett sätt att begränsa de sammanlagda bränslekostnaderna.

Med utgångspunkt i de åtgärder som beskrivs ovan anser myndigheten att omstruktureringsplanen för Sementsverksmiðjan hf. överensstämmer med kraven i riktlinjerna. Omstruktureringsplanen innehöll en beskrivning av de omständigheter som lett till svårigheterna för Sementsverksmiðjan hf. Sementsverksmiðjan hf. kunde inte hantera konkurrensen och den ekonomiska nedgången inom byggsektorn i början av 2000-talet. Planen innefattade en genomgripande finansiell omstrukturering som omfattade omförhandling av skulder med borgenärer och den isländska statens övertagande av pensionsförpliktelserna gentemot de statsanställdas pensionsfond. Den finansiella omstruktureringen åtföljdes av fysiska omstruktureringsåtgärder som omstrukturering av personalstyrkan (uppsägning av avtal med arbetstagare, omförhandling av förmåner för arbetstagare) och framför allt omstrukturering av produktionskostnaderna, den mest kostsamma delen av omstruktureringsplanen. Produktionskostnaderna sänktes, cementens sammansättning ändrades, leverantörsavtalen omförhandlades och marknadsinitiativ inleddes för att öka inkomsterna. I omstruktureringsplanen för Sementsverksmiðjan hf. förutsågs att lönsamheten skulle återställas inom en kort period på två år, vilket framstår som en rimlig tidsperiod. Planen har nu genomförts till fullo och gjort det möjligt för företaget att konkurrera på marknaden av egen kraft. Myndigheten anser därför, på grundval av de uppgifter som lämnats av de isländska myndigheterna, att omstruktureringsplanen för Sementsverksmiðjan hf. överensstämmer med kraven i avsnitt 16.3.2.2 b i riktlinjerna.

3.4.2    Förhindra otillbörlig snedvridning av konkurrensen

I avsnitt 16.3.2.2 c i riktlinjerna anges att åtgärder måste vidtas för att i möjligaste mån mildra de negativa följderna av stödet för konkurrenterna. I annat fall måste stödet anses strida mot det gemensamma intresset och därmed som oförenligt med EES-avtalets funktion. Detta villkor tar sig vanligtvis uttryck i att företaget måste begränsa sin närvaro på sin marknad eller sina marknader när omstruktureringsperioden är slut. Om den relevanta marknaden är försumbar ur EES-hänseende, eller om företagets marknadsandel är försumbar, bör det inte anses föreligga någon otillbörlig snedvridning av konkurrensen.

Enligt bestämmelserna i avsnitt 16.3.2.2 c i riktlinjerna ska myndigheten fastställa hur omfattande begränsningen ska vara för att ingen otillbörlig snedvridning av konkurrensen ska äga rum, på grundval av den marknadsundersökning som bifogas omstruktureringsplanen och, när ett förfarande har inletts, på grundval av de upplysningar som marknadsaktörerna lämnar.

I det aktuella fallet inledde myndigheten det formella granskningsförfarandet i december 2004 och utvidgade det i november 2006. Det har emellertid inte inkommit några synpunkter från berörda parter som ger någon information om behovet av att vidta uppvägande åtgärder och i så fall i vilken omfattning.

Företag vars fortsatta drift knappast kan få påtagliga effekter på konkurrenssituationen inom EES-området behandlas gynnsammare i riktlinjerna. De isländska myndigheterna har lagt fram en marknadsundersökning avseende Sementsverksmiðjan hf. och den isländska cementmarknaden, som är den enda marknad där företaget verkar. Enligt denna undersökning är den sammanlagda marknaden för cement på Island begränsad på grund av landets lilla befolkning. Två företag är verksamma på den isländska cementmarknaden: Sementsverksmiðjan hf. och Aalborg Portland Íslandi hf. Det förra företaget tillverkar och säljer cement och slaggcement, medan det senare importerar cement från Danmark och säljer den på Island. År 2002 uppgick förbrukningen av cement på Island till 122 899 ton (34). Cementförbrukningen i EU uppgick 2002 till 217,6 miljoner ton. Den isländska cementmarknadens andel av EES-marknaden kan därför betraktas som försumbar.

Enligt bestämmelserna i avsnitt 16.1.3 i riktlinjerna får omstruktureringsstöd anses vara berättigat inte bara av social- eller regionalpolitiska skäl utan även därför att det är önskvärt att bevara konkurrensen på marknaden, när nedläggningen av företag skulle kunna leda till ett monopol eller oligopol med mycket få företag. Det skulle bli fallet på Island om Sementsverksmiðjan hf. försvann från marknaden, som sannolikt skulle bli en monopolmarknad som skulle vara beroende av den cement som importeras av det enda konkurrerande företaget på den isländska cementmarknaden. Den isländska cementmarknaden har kännetecknats av antingen ett monopol eller ett oligopol med endast två marknadsaktörer och har därför mycket begränsade möjligheter och dragningskraft på andra aktörer, eftersom den är så liten och har så små utvecklingsmöjligheter (i detta avseende hänvisas till resultatet av den ovannämnda marknadsundersökningen).

Myndigheten anser därför inte att det är nödvändigt att kräva ytterligare åtgärder för att begränsa företagets närvaro på marknaden.

3.4.3    Begränsning av stödet till vad som är absolut nödvändigt

Stödbeloppet och stödnivån ska enligt bestämmelserna i avsnitt 16.3.2.2 d i riktlinjerna begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurser som företaget, aktieägarna eller den företagsgrupp som företaget tillhör har. Därför ska de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel, inbegripet genom försäljning av tillgångar som inte är oundgängliga för företagets överlevnad, eller genom extern finansiering på marknadsmässiga villkor. För att begränsa den snedvridande effekten ska stödet enligt bestämmelserna i avsnitt 16.3.2.2 d i riktlinjerna ges i sådan form eller med ett sådant belopp att det inte förser företaget med ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen.

Myndigheten ska i överensstämmelse med riktlinjerna undersöka storleken på företagets skulder efter omstruktureringen, bland annat efter alla uppskov med eller minskningar av fordringar. Myndigheten ska också undersöka om någon del av stödet används för att finansiera nyinvesteringar som inte är nödvändiga för att återställa företagets lönsamhet. Det ska alltid visas att stödet endast syftar till att återställa företagets lönsamhet och inte gör det möjligt för mottagaren att under loppet av omstruktureringen utveckla sin produktionskapacitet, utom i de fall då stödet behövs för att återställa lönsamheten men då utan att medföra en otillbörlig snedvridning av konkurrensen.

En grundläggande del av omstruktureringsplanen för Sementsverksmiðjan hf. utgjordes av försäljning av tillgångar som inte var oundgängliga för företagets överlevnad, t.ex. mark och byggnader, och även aktier och företagsobligationer i andra företag som företaget kunde avyttra för att få likvida medel för att betala sina skulder. Företagets skulder återbetalades dessutom i den mån det var möjligt, och skulder omförhandlades för att underlätta återbetalningen så att företagets verksamhet skulle kunna fortsätta. Kostnader och strukturer med anknytning till personal och produktion omstrukturerades och finansierades med företagets egna medel. Statens enda ingripande bestod i övertagandet av Sementsverksmiðjans pensionsrelaterade skulder till ett belopp motsvarande omkring 425 miljoner isländska kronor. Detta ansågs som ett nödvändigt villkor för att företagets borgenärer skulle möjliggöra omstruktureringen. Myndigheten drar därför slutsatsen att det stöd som statskassan beviljade var begränsat till vad som var absolut nödvändigt, eftersom det endast bestod i den isländska statens övertagande av den skuld som Sementsverksmiðjan hf. hade till de statsanställdas pensionsfond.

Omstruktureringskostnaderna kan sammanfattas enligt följande:

a) omförhandlingar med borgenärer	10 811 853 isländska kronor 2 648 904 isländska kronor (avgift för genomförandet av den finansiella omstruktureringen)
b) omstrukturering av personalstyrkan	19 098 479 isländska kronor 2 702 963 isländska kronor (avgift för genomförandet av omstruktureringen av personalstyrkan)
c) omstrukturering av produktionskostnader och alternativa inkomstkällor	1 018 200 000 isländska kronor
d) omvärdering av tillgångar	511 856 488 isländska kronor

Myndigheten anser att den isländska statens medverkan i omstruktureringen av Sementsverksmiðjan hf. genom övertagandet av företagets pensionsrelaterade skulder till de statsanställdas pensionsfond var nödvändigt för fullgörandet av Sementsverksmiðjans omstrukturering. Statens övertagande av de pensionsrelaterade skulderna sågs av företagets borgenärer som en grundförutsättning för förhandling om andra skulder. Tack vare detta statliga stöd fick Sementsverksmiðjan hf. de resurser som krävdes för att finansiera de rena omstruktureringsåtgärderna.

Även om övertagandet av pensionsskulderna inte utgjorde en kostnad för Sementsverksmiðjan hf. utan för staten, skulle det inkluderas i helhetsbedömningen av omstruktureringen av Sementsverksmiðjan hf. Stödet var nödvändigt för att de olika omstruktureringsåtgärderna skulle kunna genomföras. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de utgifter som krävdes för att Sementsverksmiðjans lönsamhet skulle kunna återställas anser myndigheten att stödbeloppet i samband med denna omstrukturering var begränsat till vad som var absolut nödvändigt.

3.4.4    Omstruktureringsstöd till stödområden

I enlighet med avsnitt 16.3.2.5 i riktlinjerna kommer myndigheten att ta hänsyn till regionala utvecklingsbehov när den bedömer omstruktureringsstöd till stödområden. Villkoren för att bevilja stöd i stödområden kan vara mindre strikta vad beträffar genomförandet av uppvägande åtgärder. Det innebär emellertid inte att myndigheten kommer att ha en mer tolerant inställning till stöd för omstrukturering av företag i svårigheter som är belägna i ett stödområde, för att hjälpa en region att hålla företag vid liv med hjälp av sådana medel. Det ligger i stället i regionens intresse att så snabbt som möjligt utveckla andra lönsamma och varaktiga verksamheter.

Sementsverksmiðjans fabrik ligger i Akranes, i den centrala västliga delen av Island. Detta område finns med på den karta över stödområden på Island som godkänts av myndigheten i beslut nr 253/01/KOL av den 8 augusti 2001. Området kännetecknas av en arbetslöshet som ligger över det nationella genomsnittet och avfolkning. Cementfabriken har legat i Akranes sedan 1958 och varit ett viktigt inslag i det lokala näringslivet. I en ort med omkring 5 500 invånare skulle en nedläggning av fabriken få mycket allvarliga konsekvenser och ytterligare bidra till den pågående avfolkningen och den allmänna sociala och ekonomiska nedgången.

3.4.5    Fullständigt genomförande av omstruktureringsplanen

Företaget ska enligt bestämmelserna i riktlinjerna genomföra den omstruktureringsplan som godkänts av myndigheten i sin helhet och ska fullgöra varje annan skyldighet som anges i myndighetens beslut (35). Myndigheten betraktar det som ett missbruk av stöd om planen inte följs eller skyldigheterna inte fullgörs.

Följande tidsplan har fastställts för omstruktureringsplanen:

Åtgärd	Omstruktureringen påbörjas	Omstruktureringen avslutas
Finansiella omstruktureringsåtgärder (förhandling och återbetalning av skulder till kreditinstitut, statens övertagande av pensionsskulder)	september 2003	oktober 2003
Omstrukturering av personalstyrkan (uppsägning av anställda, omförhandling med fackföreningar)	oktober 2003	april 2004
Omstrukturering av produktionskostnader (prisförhandling med leverantörer, alternativa inkomster och sänkta kostnader)	oktober 2003	december 2004

Enligt omstruktureringsplanen skulle företaget börja gå med vinst efter omstruktureringen i juli 2005. De isländska myndigheterna har meddelat myndigheten att Sementsverksmiðjan hf. slutfört omstruktureringsplanen och nådde ett nollresultat 2005. Mellan juni 2003 och maj 2004 genererade Sementsverksmiðjan hf. en förlust på 83 miljoner isländska kronor, jämfört med 2002 års förlust på 250 miljoner isländska kronor. Mellan juni 2004 och maj 2005 gjorde företaget en vinst på 22 miljoner isländska kronor.

Dessa uppgifter visar att omstruktureringsplanen för Sementsverksmiðjan hf. hade så kort varaktighet som möjligt, gjorde det möjligt att återställa företagets lönsamhet inom en rimlig tid och därmed var grundad på realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten.

3.4.6    Övervakning och årliga rapporter

Myndigheten måste kunna försäkra sig om att omstruktureringsplanen genomförs på ett riktigt sätt. Det sker normalt med hjälp av de regelbundna och detaljerade rapporter som den berörda Eftastaten lämnar till myndigheten. I det aktuella fallet har dock omstruktureringen redan avslutats och företagets lönsamhet har återupprättats. Inga omstruktureringsåtgärder återstår, utan alla har slutförts framgångsrikt. Därför finns det i det här fallet inget behov av att rapportera om genomförandet av omstruktureringsplanen.

3.5   PRINCIPEN OM ”EN ENDA GÅNG”

I syfte att undvika stödmissbruk får omstruktureringsstöd endast beviljas en enda gång. När ett förslag till omstruktureringsstöd anmäls till myndigheten ska Eftastaten enligt avsnitt 16.3.2.3 i riktlinjerna ange om företaget i fråga redan tidigare har mottagit omstruktureringsstöd, inklusive stöd som beviljats innan riktlinjerna trädde i kraft och stöd som inte anmälts.

De isländska myndigheterna har uppgett att principen om ”en enda gång” har följts. De har även uppgett att företaget inte mottagit något stöd tidigare och att det inte finns några planer på att bevilja företaget stöd i framtiden.

4.   SLUTSATS

Av de skäl som anges ovan anser myndigheten att stödet till Sementsverksmiðjan hf. i samband med den isländska statens övertagande av företagets pensionsrelaterade skulder utgör omstruktureringsstöd som är förenligt med EES-avtalets funktion i enlighet med bestämmelserna i de riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering som gällde då stödet beviljades.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Statens övertagande av de pensionsförpliktelser som Sementsverksmiðjan hf. hade gentemot de statsanställdas pensionsfond utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

Artikel 2

Det stöd som avses i artikel 1 är förenligt med EES-avtalets funktion med stöd av artikel 61.3 c i EES-avtalet jämförd med de riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering som myndigheten antog 1999.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Island.

Artikel 4

Endast den engelska texten är giltig.

---

(1)  Nedan kallad myndigheten.

(2)  Nedan kallat EES-avtalet.

(3)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(4)  Nedan kallat protokoll 3.

(5)  Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervaknings- och domstolsavtalet, antagna och utfärdade av myndigheten den 19 januari 1994, EGT L 231, 3.9.1994, s. 1, och EES-supplement nr 32 till EGT, 3.9.1994. Riktlinjerna ändrades senast den 19 december 2007. Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd. En aktualiserad version av riktlinjerna för statligt stöd finns på myndighetens webbsida: http://www.eftasurv.int/fieldsofwork/fieldstateaid/guidelines/

(6)  Offentliggjort i EUT L 139, 25.5.2005, s. 37.

(7)  Myndighetens beslut nr 421/04/KOL offentliggjordes i EUT C 117, 19.5.2005, s. 17, och i EES-supplement nr 24, 19.5.2005. Myndighetens beslut nr 368/06/KOL offentliggjordes i EUT C 77, 5.4.2007, s. 21, och i EES-supplement nr 17, 5.4.2007, s. 1.

(8)  För närmare uppgifter om skriftväxlingen mellan övervakningsmyndigheten och de isländska myndigheterna hänvisas till övervakningsmyndighetens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet, beslut nr 421/04/KOL.

(9)  Se fotnot 7.

(10)  Se fotnot 7.

(11)  För närmare information om försäljningen hänvisas till myndighetens beslut nr 421/04/KOL.

(12)  Investerargruppen bestod av Framtak fjárfestingarbanki hf, Björgun ehf., BM Vallá ehf. och ursprungligen Steypustöðin, som senare ersattes av det norska företaget Norcem AS.

(13)  Två tankar för lagring av cement, en byggnad för leverans/förpackning av cement, trappor och hall, skyddsrör av cement, stängsel och grind, stålsilo med tillhörande utrustning, luftkompressorer, torkare och elektrisk utrustning i ett magasin vid kajen, kajkran, rörledning i skyddsrör av cement, fordonsvåg och tillhörande datorutrustning.

(14)  Tryckrum, två silor, utrustning för leverans av cement, pumphus, utrustning för vägning av bilar och tillhörande datorutrusning i leveranslokal, kran, rör och stålsilo med tillhörande utrustning, maskiner och toaletter, transformatorstation, trapphus och hall.

(15)  Premier till avdelning A i de statsanställdas pensionsfond betalas på grundval av den sammanlagda inkomsten för de anslutna anställda som tjänar in pensionsrättigheter på basis av de sammanlagda premier som betalas. Pensionsrättigheterna i avdelning A är, liksom i de flesta obligatoriska tjänstepensionsfonder, knutna till konsumentprisindex. De anslutna anställdas rätt till pension regleras i lag, och arbetsgivare måste med jämna mellanrum justera sina premier för att se till att fondens premieinkomster motsvarar åtagandena.

(16)  Myndighetens betoning.

(17)  Isländsk förkortning för de statsanställdas pensionsfond.

(18)  De isländska myndigheterna lämnade genom skriftväxling information om anslutningen för de anställda vid Sementsverksmiðjan hf. Dessa uppskattade siffror lämnades i en skrivelse av den 12 november 2003. I en skrivelse av den 18 april 2006 förklarade de isländska myndigheterna vidare att 6 anställda var anslutna till de statsanställdas pensionsfond och 93 till privata pensionsfonder när företaget bildades 1993. De isländska myndigheterna förklarade att tjänstemän vid Sementsverksmiðjan hf. hade tillgång till de statsanställdas pensionsfond, medan arbetare var anslutna till det privata pensionssystemet, dvs. fackföreningarnas pensionsfonder. När företaget bildats 1993 kunde nya tjänstemän fortfarande ansluta sig till den statliga pensionsfonden. Sedan staten sålt sina aktier i Sementsverksmiðjan hf. 2003 måste alla nyanställda ansluta sig till en privat pensionsfond.

(19)  De tillgångar som avses är företagets egendom och tillgångar i Reykjavik, företagets kontorsbyggnad i Akranes (med undantag för ett och ett halvt våningsplan) samt Sementsverksmiðjans aktier och företagsobligationer i andra företag.

(20)  Två tankar för lagring av cement, en byggnad för leverans/förpackning av cement, trappor och hall, skyddsrör av cement, stängsel och grind, stålsilo med tillhörande utrustning, luftkompressorer, torkare och elektrisk utrustning i ett magasin vid kajen, kajkran, rörledning i skyddsrör av cement, utrustning för vägning av fordon och tillhörande datorutrustning.

(21)  Aktierna i företaget Geca värderades till 46,5 miljoner isländska kronor, aktierna i företaget Spölur till 40 miljoner isländska kronor och de obligationer som getts ut av Spölur till 11 miljoner isländska kronor.

(22)  Íslenskt Sement uppger att den sammanlagda likvidationskostnaden för företaget var 390,4 miljoner isländska kronor, inklusive de köpesummor som staten betalat för marken i Reykjavik och Akranes. Om staten beslutat sig för att likvidera bolaget skulle likvidationskostnaden ha uppgått till anläggningstillgångarnas likvidationsvärde på 69,9 miljoner isländska kronor med avdrag för avtalsförbindelsen om sanering av anläggningen, vilket ger en sammanlagd likvidationskostnad för företaget på 390,4 miljoner isländska kronor. Statens beslut att ta över företagets skuld till de statsanställdas pensionsfond var värt 388 028 317 isländska kronor, och beslutet om försäljning av aktierna i företaget till Íslenskt Sement för 68 miljoner isländska kronor resulterade i en nettokostnad på 320 028 317 isländska kronor. Likvidationskostnaderna översteg därmed de sammanlagda kostnaderna för försäljningen av företaget med 70 376 683 isländska kronor.

(23)  Almenna Verkfræðistofan (AV) gjorde i februari 2003 en delvärdering av Sementsverksmiðjans egendom i Reykjavik och i november 2003 en fullständig värdering. Värdet av obligationer och aktier bestämdes av MP Verðbref i samband med fastställandet av företagets likvidationsvärde före försäljningen av statens aktier. Daníel Rúnar Elíasson, auktoriserad fastighetsmäklare vid mäklarfirman Hákot, gjorde i augusti 2003 en värdering av byggnaden i Akranes.

(24)  Förstainstansrättens dom av den 6 mars 2002 i de förenade målen T-127/99, T-129/99 och T-148/99, Diputación Foral de Alava m.fl. mot kommissionen, REG 2002, s. II-1275, punkt 71.

(25)  Förstainstansrättens dom av den 29 mars 2007 i mål T-366/00, Scott SA mot kommissionen, REG 2007, s. II-797, punkt 93.

(26)  Enligt domstolens rättspraxis kan myndigheten ”inte […] anklagas för att ha gjort en ungefärlig utvärdering”, eftersom sådana utvärderingar alltid är ungefärliga, se mål T-366/00, Scott SA mot kommissionen, se ovan, punkt 96.

(27)  Två tankar för lagring av cement, en byggnad för leverans/förpackning av cement, trappor och hall, skyddsrör av cement, stängsel och grind, stålsilo med tillhörande utrustning, luftkompressorer, torkare och elektrisk utrustning i ett magasin vid kajen, kajkran, rörledning i skyddsrör av cement, utrustning för vägning av fordon och tillhörande datorutrustning.

(28)  De tillgångar som hyrs är ett tryckrum, två silor, utrustning för leverans av cement och ett pumphus med en sammanlagd yta av 290 m2. Dessutom hyrs utrustning för vägning av bilar, tomtmark, kran, rör och stålsilo, maskiner och toaletter, transformatorstation, trapphus och hall.

(29)  De isländska myndigheterna har meddelat myndigheten att större delen av den mark i Sævarhöfði i Reykjavik som tidigare ägts av Sementsverksmiðjan hf. hyrdes ut till Jarðboranir hf. till ett pris av […] isländska kronor per kvadratmeter. Den hyra som begärdes av Sementsverksmiðjan hf. var […] isländska kronor. De isländska myndigheterna har vidare förklarat att uthyrningen av marken i Sævarhöfði utannonserats i tidningen Morgunblaðið i slutet av 2003 och att det mest fördelaktiga budet kom från Jarðboranir hf. till det ovannämnda priset. De isländska myndigheterna hävdade av dessa skäl att hyran motsvarade isländska marknadspriser.

(30)  Enligt artikel 3 i avtalet mellan de statsanställdas pensionsfond och finansministeriet om betalning av statskassans åtaganden enligt artikel 33 i lag nr 1/1997 om de statsanställdas pensionsfond, uppgick förpliktelserna för Sementsverksmiðjan hf. i fråga om anställda vid Sementsverksmiðjan Rikisins, till och med utgången av 1996, till 400 801 268 isländska kronor.

(31)  Pensionsförpliktelserna för redan pensionerade anställda uppgick till 412 miljoner isländska kronor i oktober 2003. Vid samma tidpunkt uppskattades skulden för framtida förpliktelser för företagets befintliga anställda till omkring 10–15 miljoner isländska kronor.

(32)  Förstainstansrättens dom av den 16 mars 2004 i mål T-157/01, Danske Busvognmænd mot kommissionen, REG 2004, s. II-917, punkt 116.

(33)  Offentliggjorda i EGT L 274, 26.10.2000, s. 1, och EES-supplement nr 48, 26.10.2000.

(34)  38,215 ton cement importerades till Island och 84,684 ton tillverkades i landet.

(35)  Omstruktureringsplanen skulle i princip ha överlämnats i sin helhet tillsammans med anmälan innan stödet beviljades. I detta fall lämnades inte planen i förväg, men de huvudsakliga inslagen i omstruktureringsplanen fastställdes innan omstruktureringen ägde rum. Myndigheten anser därför att den kan godkännas med stöd av riktlinjerna.

---