This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document C2019/057/13
Call for proposals — The European Investment Bank Institute proposes a new EIBURS sponsorship under its Knowledge Programme
Inbjudan att lämna projektförslag – EIB-institutet erbjuder ett nytt EIBURS-sponsorprogram inom sitt kunskapsprogram
Inbjudan att lämna projektförslag – EIB-institutet erbjuder ett nytt EIBURS-sponsorprogram inom sitt kunskapsprogram
EUT C 57, 13.2.2019, p. 24–26
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
13.2.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 57/24 |
Inbjudan att lämna projektförslag
EIB-institutet erbjuder ett nytt EIBURS-sponsorprogram inom sitt kunskapsprogram
(2019/C 57/13)
Inom ramen för EIB-institutets kunskapsprogram ges forskningsbidrag via olika projekt, varav ett är
EIBURS (EIB University Research Sponsorship Programme).
EIBURS ger bidrag till universitetsinstitutioner eller forskningscentrum som är knutna till universitet i EU och i kandidatländer eller potentiella kandidatländer som arbetar med forskningsteman som är av stort intresse för banken. EIBURS-sponsorprogrammet, som uppgår till 100 000 euro per år under en treårsperiod, kommer att tilldelas på konkurrensbasis till intresserade universitetsinstitutioner eller forskningscentrum som har erkända specialistkunskaper inom det utvalda området. De vinnande förslagen ska innefatta leverans av en mängd olika arbeten som blir föremål för ett avtal med Europeiska investeringsbanken (EIB).
För det akademiska året 2019/2020 efterlyser EIBURS nu projektförslag avseende ett nytt forskningstema:
”Att införliva kriterier för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-kriterier) i kreditanalyser och kreditvärderingar”
1. Fokus för projektet
Syftet med projektet är att ta fram en formell metod, med stöd i noggrann akademisk forskning, för att införliva kriterier för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-kriterier) i kreditanalyser och kreditutvärderingar.
Inom tillgångsallokeringsbranschen finns en tydlig trend med att hållbarhetskriterier införlivas i investeringsportföljerna. Sju av de tio största tillgångsinnehavarna tillämpar hållbarhetskriteriet för samtliga tillgångar, och samtidigt ökade de hållbara investeringstillgångarna i Europa, USA och Kanada från 13 biljoner amerikanska dollar 2012 till 23 biljoner amerikanska dollar 2016. Vid en ESG-konferens som nyligen anordnades av Moody's angav merparten emittenter och investerare att de ansåg att införandet av ESG-faktorer var en permanent förändring inom investeringsvärlden. Nästan en tredjedel trodde att detta skulle bli allt vanligare inom tre till fem års tid, och ingen ansåg att ESG var irrelevant. I samma undersökning ansåg 80 procent att beräknings- och utformningsaspekten är den som vållar störst problem vid införlivandet av ESG-kriterier i kreditanalyser.
I maj 2016 offentliggjorde det internationella nätverket av investerare, Principles for Responsible Investment (PRI), ett utlåtande om tillämpningen av ESG-kriterier i kreditbetyg. Utlåtandet fick stöd av mer än 135 investerare med förvaltade tillgångar på över 27 biljoner amerikanska dollar och 17 kreditvärderingsinstitut. I utlåtandet medgav nätverket att ESG-faktorer kan påverka låntagarnas kassaflöden och sannolikheten att de inte kommer att kunna uppfylla sina skuldförbindelser och att de därmed är viktiga delar som kreditvärderingsinstituten måste beakta när de bedömer låntagarnas kreditvärdighet. Som svar på detta har de två största kreditvärderingsinstituten (Moody's och S&P) nyligen offentliggjort rapporter om hur de införlivar ESG-faktorer i sina kreditvärderingsmetoder.
På lagstiftningssidan bekräftade Europeiska kommissionen (”kommissionen”) den 24 maj 2018 de första fyra lagstiftningsförslagen i dess handlingsplan för hållbar finansiering, vilka innefattade riktmärken, gröna definitioner, skyldigheter för investerare och detaljhandelsinvesteringar. När det gäller ESG-kriterierna planerar kommissionen att införa krav om rapportering av hur institutionella investerare och kapitalförvaltare införlivar ESG-faktorer i sina riskbedömningsförfaranden.
Vidare anger kommissionen uttryckligen att den kommer att samarbeta med alla berörda parter för att införa hållbarhetsfaktorer i kreditvärderingsinstitutens bedömningar och kring frågor som rör ”den eventuella uppkomsten av nya kreditvärderingsinstitut som beaktar dessa mål”. Kommissionen medger att inriktningen på dem som forskar på mycket stora emittenter inverkar negativt på mindre emittenters attraktionskraft och välkomnar lösningar för att ge mindre aktörer fortsatt marknadstillträde.
Resultatet av metoden/slutprodukten bör offentliggöras på marknaden.
2. Den föreslagna handlingsplanen
Projektet är en förutsättningslös forskningsinsats på ett område inom vilket ett begränsat akademiskt arbete har bedrivits. Det är för tidigt att ge utförlig information om vilken metod som ska följas. En av de saker som forskningsinsatsen först och främst ska leda fram till är en fastställd, relevant forskningsmetod. På detta tidiga stadium är dock tanken att man bör bedriva forskningen med vissa uppgifter som utgångspunkt för att nå fram till en fungerande metod:
|
1. |
Analys av tillhörande litteratur: Noggrann och uttömmande sökning i tillhörande akademisk och praktisk litteratur. Det finns en utbredd uppfattning att ESG-faktorer inte enbart påverkar företagsvärdet utan även kreditbetygen, trots att ett relativt begränsat akademiskt arbete har gjorts på området, liksom tidigare nämnts. |
|
2. |
Insamling av basdata: Insamling av de data som ska användas för att genomföra analyser av olika modeller och strategier. Detta bör innefatta utförliga uppgifter om kreditrisk samt ESG- och klimatriskkriterier inom olika sektorer och på olika geografiska platser. En viktig del i projektet är att uppgifterna är tillförlitliga och av god kvalitet, och framför allt att arbetet kan baseras på ett tillräckligt stort urval av historiska data. |
|
3. |
Dataanalys: Huvudsyftet med forskningen bör vara att få kännedom om hur ESG-faktorerna påverkar kreditbetygen, men det bör även göras en analys av hur faktorerna påverkar avkastningen på kreditobligationer. Som en del i arbetet ska en bedömning göras av den relativa betydelsen av de tre faktorerna, där E står för miljö, S för samhällsansvar och G står för bolagsstyrningen, och bedömningen ska göras på både individuell stock- och sektorsnivå. |
|
4. |
Testning och kalibrering av strukturella kreditriskmodeller: Utveckling av en metod för ett formellt införlivande av ESG-faktorer i kreditbetyg; att analysera förhållandet mellan ESG-faktorer och kreditrisk som värderats av finansmarknaderna och undersöka effekterna i form av kreditbetyg och analysmetod. Man bör lägga särskild vikt vid att finjustera och kalibrera modellerna för att säkerställa att de är lämpade för att analysera vanliga ekonomiska riskfaktorer på makro- och mikronivå, men även icke-ekonomiska riskfaktorer. |
|
5. |
Scenarieanalys: Föregående analys bör ge ett efterhandsperspektiv på ESG-faktorernas påverkan på kreditrisken, men den kan inte ge beslutsfattarna någon information om de förväntade effekterna av extrema händelser eller scenarier (t.ex. klimatscenarier) på lång sikt. Scenarieanalysen förväntas vara viktig för att göra en komplett mätning av ESG-faktorernas påverkan på kreditbetygen i ett efterhandsperspektiv. |
|
6. |
Tillförlitlighetskontroller: En rad tillförlitlighetskontroller bör göras, inklusive av kreditbetyg för att försöka visa huruvida värdepapper med låga ESG-poäng generellt sett oftare uppvisar en större efterföljande avkastningsvolatilitet än värdepapper med samma betyg och högre ESG-poäng. Vidare bör man göra en noggrann analys där man bedömer huruvida införandet av ytterligare kvantitativa indikatorer från steg 4 och 5 bör vara en förklaring till de tvärsnittliga skillnaderna när det gäller avkastningsvolatilitet som inte enbart kan förklaras med olika kreditbetyg. |
|
7. |
Framtagande av en formell metod för införlivande av ESG-faktorer i kreditbetyg: Det förväntas att en heltäckande metod föreslås för införlivande av ESG-faktorer i kreditbetyg utifrån det forskningsarbete som har bedrivits. |
Enligt vad EIB vet har det ännu inte tagits fram någon integrerad betygsättningsmetod där ESG-kriterierna ingår. Forskningsprojektet bör därför leda till att metoden utvecklas och särskilt inriktas på mindre emittenter, så att den anpassas till kommissionens krav att ge mindre aktörer marknadstillträde.
Förslagen ska inges på engelska senast den 15 april 2019, kl. 24:00 (CET). Förslag som inges efter detta datum kommer inte att beaktas. Förslagen ska skickas med e-post till följande adress:
Events.EIBInstitute@eib.org
För mer uttömmande information om urvalsprocessen inom EIBURS och om EIB-institutet, se http://institute.eib.org/