4.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 124/17

1.

Det kan vara förenligt med artiklarna 36 och 37 i EES-avtalet att avslå ersättning av kostnader för behandling utomlands som enligt internationell läkarkunskap måste anses vara experimentell behandling eller testbehandling, när det inte finns någon rätt till sådan behandling i hemstaten. För det första är detta fallet om systemet för ersättning av kostnader för behandling utomlands inte lägger en större börda på dem som får behandling utomlands än på dem som får behandling vid sjukhus som ingår i hemstatens system för social trygghet. För det andra är detta fallet om en sådan större börda endast är ett resultat av att nödvändiga och rimliga medel används för att uppnå mål som kan rättfärdiga inskränkningar i den fria rörligheten för sjukhustjänster.

2.

Det är inte av någon betydelse att behandlingsmetoden i sig är internationellt erkänd och dokumenterad för andra medicinska indikationer än de som den aktuella patienten har.

Det är inte av någon betydelse för svaret på den första frågan att den aktuella behandlingsmetoden måste anses vara införd i en hemstat som endast erbjuder den inom ramen för forskningsprojekt eller, undantagsvis, i enskilda fall. Det har inte heller någon betydelse att hemstaten överväger att införa den i framtiden.

3.

Det kan vara förenligt med artiklarna 36 och 37 i EES-avtalet att avslå ersättning av kostnader för sjukhusbehandling utomlands om patienten i sin hemstat, inom en medicinskt försvarbar tidsfrist, kan erbjudas adekvat läkarbehandling, bedömd enligt godtagna internationella metoder.

Det är inte av någon betydelse för svaret på den tredje frågan att patienten, efter att ha beslutat sig för att låta sig behandlas utomlands hellre än att få adekvat behandling i hemstaten, inte ersätts för sina kostnader för behandlingen utomlands i samma utsträckning som den adekvata behandlingen i hemstaten skulle ha kostat.

4.

Det är inte av någon betydelse för svaren på första frågan och tredje frågan, första stycket, att

Det kan däremot vara av betydelse för den tredje frågan, första stycket, att den aktuella patienten, inom en medicinskt försvarbar tidsfrist, i realiteten inte har erbjudits en adekvat behandling i hemstaten. Detta är fallet när hemstaten vägrar att ersätta kostnader för behandling utomlands i en situation där den, inom en medicinskt försvarbar tidsfrist, inte har kunnat fullgöra sin skyldighet enligt den egna sociallagstiftningen att erbjuda patienten behandling i ett av hemstatens egna sjukhus.