Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document C2007/129/20

    Mål C-197/07 P: Överklagande ingett den 12 april 2007 av Aktieselskabet af 21. november 2001 av den dom som förstainstansrätten meddelade den 6 februari 2007 i mål T-477/04, Aktieselskabet af 21. november 2001 mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), TDK Kabushiki Kaisha (TDK Corp.)

    EUT C 129, 9.6.2007, p. 11–12 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    9.6.2007   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 129/11

    Överklagande ingett den 12 april 2007 av Aktieselskabet af 21. november 2001 av den dom som förstainstansrätten meddelade den 6 februari 2007 i mål T-477/04, Aktieselskabet af 21. november 2001 mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), TDK Kabushiki Kaisha (TDK Corp.)

    (Mål C-197/07 P)

    (2007/C 129/20)

    Rättegångsspråk: engelska

    Parter

    Klagande: Aktieselskabet af 21. november 2001 (ombud: advokaten C. Barrett Christiansen)

    Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), TDK Kabushiki Kaisha (TDK Corp.)

    Klagandens yrkanden

    Klaganden yrkar att domstolen skall:

    —

    ogiltigförklara den dom som förstainstansrätten meddelade den 6 februari 2007 i mål T-477/04 i sin helhet (det angripna beslutet)

    —

    förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna vid domstolen

    —

    ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 7 oktober 2004, ärende R-364/2003-1

    —

    förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta kostnaderna för förfarandet i förstainstansrätten samt kostnaderna för förfarandet vid harmoniseringsbyrån.

    Grunder och huvudargument

    Med förevarande överklagande gör klaganden gällande att:

     

    förstainstansrätten då den funnit att de äldre varumärkena var kända i den mening som avses i artikel 8.5 i förordning nr 40/94 felaktigt:

    1.

    underlåtit att i det angripna beslutet särskilja de 36 äldre varumärkena

    2.

    tagit hänsyn till bevisning vilken inte överensstämde med harmoniseringsbyråns officiella riktlinjer

    3.

    beaktat bevisning utan att ha tagit hänsyn till de äldre varumärkena

    4.

    tagit hänsyn till odaterad bevisning

    5.

    underlåtit att ta hänsyn till att det relevanta datumet för att visa att ett varumärke är känt är det datum då den angripna gemenskapsvarumärkesansökan ingavs

    6.

    bestyrkte förekomsten av att de äldre varumärkena var kända med stöd av bevisning vilken var tidsmässigt avlägsen i förhållande till det datum då den angripna gemenskapsvarumärkesansökan ingavs

    7.

    tagit hänsyn till en marknadsundersökning som bevis för att ett varumärke är känt utan kännedom om:

    (a)

    huruvida den har utförts av ett oberoende och välrennomerat institut eller företag

    (b)

    antalet och profilen (kön, ålder, yrke och bakgrund) för de intervjuade

    (c)

    metoden för marknadsundersökningen, de förhållanden under vilka den utfördes eller alla de frågor som ingick i frågeformuläret

    (d)

    huruvida procentsatserna angivna i undersökningen motsvarar det totala antalet personer intervjuade eller enbart de som svarade.

    8.

    underlåtit att ta hänsyn till det enskilda bevisvärdet av den ingivna bevisningen innan den övergripande värderingen gjordes.

     

    Förstainstansrätten har då man funnit att ett varumärke dragit otillbörlig fördel av ett känt varumärke i enlighet med artikel 8.5 i förordning nr 40/94 felaktigt:

    9.

    grundat sitt beslut om otillbörlig fördel på anseende, inte rennomé, vilket strider mot artikel 8.5 i förordning 40/94

    10.

    funnit att en möjlighet som inte kan uteslutas är tillräckligt för att bevisa prima facie att en framtida, inte hypotetisk, risk för att klaganden skall dra otillbörlig fördel av de äldre varumärkenas anseende föreligger.
    Top