24.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 69/9

1)

Skall artiklarna 73 b och 73 d i EG fördraget (nu artiklarna 56 EG och 58 EG) tolkas så att dessa artiklar hindrar en medlemsstat från att beskatta det successionsrättsliga fånget av en i medlemsstaten belägen fastighet som ingår i kvarlåtenskapen från en medborgare som vid sin död var bosatt i en annan medlemsstat beräknat på fastighetens värde utan hänsyn till de övertilldelningsskulder som testamentstagaren har enligt ett testamentsförordnande om kvarlåtenskapen till förmån för den efterlevande maken?

2)

Om ovanstående fråga besvaras jakande, och framförallt om det genom en jämförelse måste fastställas om och i så fall i hur hög grad övertilldelningsskulderna skall beaktas, vilken jämförelsemetod – en av de metoder som nämns i punkt 3.6.6 eller en annan metod – skall i så fall tillämpas i ett fall såsom det aktuella för att avgöra huruvida den arvsskatt som skulle ha påförts om testatorn vid sin död hade varit bosatt i Nederländerna skulle ha varit lägre än överlåtelseskatten?

3)

Vid bedömningen av om EG fördraget eventuellt innebär en skyldighet för den medlemsstat i vilken den fasta egendomen är belägen att dra av hela eller en del av övertilldelningsskulden, gör det någon skillnad om avdraget leder till att den medlemsstat som på grundval av testatorns hemvist är behörig att påföra skatt på kvarlåtenskapen reducerar sin avräkning för att förhindra dubbelbeskattning?