Talan väckt den 27 november 2006 – 2K-Teint m.fl. mot EIB och kommissionen

(Mål T-336/06)

(2007/C 20/22)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: 2K-Teint SARL, Mohammed Kermoudi, Khalid Kermoudi, Laila Kermoudi, Mounia Kermoudi, Salma Kermoudi och Rabia Kermoudi (Casablanca, Marocko) (ombud: advokaten P. Thomas)

Svarande: Europeiska investeringsbanken (Luxemburg, Storhertigdömet Luxemburg) och Europeiska gemenskapernas kommission (Bryssel, Belgien)

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

Grunder och huvudargument

Genom ett avtal om finansiering som undertecknades den 28 april 1994 beviljade EIB, som med mandat av Europeiska gemenskapernas kommission agerade i Europeiska gemenskapens namn och för dess räkning, ett villkorat lån till Konungariket Marocko avseende stöd i form av riskkapital, som var ämnat för finansiering av produktiva projekt huvudsakligen inom industrisektorn, bland annat i samarbete med företag (fysiska och juridiska personer) inom Europeiska unionen (projektet Globalt lån till finanssektorn II). Enligt avtalsbestämmelserna skulle avkastningen på EIB:s lån till Marocko vidareutlånas för finansieringen av projekt med stöd av avtal i form av lån från marockanska banker som därmed agerade i egenskap av finansiella mellanhänder. Nämnda vidareutlåning var ämnad för att de finansiella mellanhändernas finansiering av lån eller investeringar i kapitalet i marockanska företag, vilka var slutdestinatärer Varje lån som aktörerna beviljades måste omfattas av ett avtal slutet mellan banken och den aktör som berördes av den ifrågavarande investeringen. Mellanhanden var skyldig att tillställa EIB alla ansökningar om finansiering av en investering eller ett lån, för godkännanden tillsammans med marockanska staten, samtidigt som en kopia av meddelandet skulle tillställas den finansiella mellanhanden.

Den 12 oktober 1994 tecknades ett avtal om vidareutlåning mellan Konungraiket Marocko och Banque Nationale pour le Développement Economique (BNDE) som därmed blev en av de finansiella mellanhänderna enligt de avtal som slutits mellan EIB och Konungariket Marocko. Den 29 november 1995 slöts ett låneavtal inom ramen för EIB:s linje II mellan BNDE och sökandena med förbehåll för att EIB måste godkänna detta och att BNDE erhöll medel. Avtalet avsåg en partiell finansiering av en investering i bolaget 2K-Teint. I skrivelse av den 14 oktober 1994 gav EIB sitt godkännande till att 2K-Teintprojektet skulle erhålla denna finansiering.

Sökandena yrkar med förevarande talan om utomkontraktuellt ansvar för gemenskapen ersättning för den skada som de uppger sig ha lidit på grund av EIB:s påstått felaktiga handlande vid utövandet av sina befogenheter i egenskap av gemenskapens befullmäktigade vid hanteringen av lånet i fråga. De åberopar särskilt att det har tagit extrem lång tid att få lånet utbetalat eftersom medlen var spärrade ända fram till juli 1997, vilket tvingade sökandena att ta ett kortfristigt lån hos BNDE. Underlåtenheten att iaktta de finansiella skyldigheter som åligger sökandena har föranlett BNDE att väcka talan vid nationella domstolar med krav på återbetalning. I dom meddelad av en nationell marockansk domstol förpliktades K2-Teint att sälja sin rörelse.

Sökandena åberopar i första hand att BNDE gjort sig skyldigt till flera fel vid handhavandet av gemenskapsmedlen och att sökandena underrättat EIB om dessa fel för att få EIB:s reaktion på dessa fel. Sökandena anför att EIB inte vidtog några åtgärder på grundval av den information som den erhöll. Sökandena gör gällande att EIB, som påtagit sig en viktig roll vid beslutsfattandet avseende de ifrågavarande lånen, hade en skyldighet att vidta åtgärder eftersom BNDE annars handlade i egenskap av EIB:s befullmäktigade, eller åtminstone som en sådan.

Sökandena gör dessutom gällande att EIB borde ta på sig ansvaret inte bara för de fel som BNDE begick i samband med nämnda rättsförhållande, utan också ta konsekvenserna av sina egna brister och sin egen underlåtenhet. Sökandena hävdar att EIB underlät att effektivt följa upp och kontrollera användningen av medlen från det att de marockanska organen tog emot dessa, vilket ledde till att BNDE:s påstått bedrägliga agerande uppmuntrades och till och med stöddes. Sökandena anklagar EIB för att ha gjort sig skyldig till allvarliga fall av underlåtenhet, förbiseende och passivitet avseende skyldigheten att iaktta klokhet, omsorg och försiktighet vid förvaltningen av gemenskapsmedlen.

Sökandena gör gällande att den skada som de uppger sig ha lidit står i direkt samband med EIB:s passivitet och underlåtenhet. De yrkar därför att EIB skall förpliktas att ersätta nämnda skada.