EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document C2006/272E/02

PROTOKOLL
Tisdag 25 oktober 2005

EUT C 272E, 9.11.2006, p. 13–270 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

9.11.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 272/13


PROTOKOLL

(2006/C 272 E/02)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES

Talman

1.   Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 09.05.

2.   Debatt om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av framlagda resolutionsförslag)

Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 115 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:

I.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÄSTSAHARA

Pasqualina Napoletano, Ana Maria Gomes, Iratxe García Pérez och Karin Scheele för PSE-gruppen, om mänskliga rättigheter i Västsahara (B6-0561/2005);

Raül Romeva i Rueda, Alyn Smith, Hélène Flautre och Bernat Joan i Marí för Verts/ALE-gruppen, om Västsahara (B6-0566/2005);

José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Agustín Díaz de Mera García Consuegra och Charles Tannock för PPE-DE-gruppen, om mänskliga rättigheter i Västsahara (B6-0568/2005);

Cecilia Malmström och Anneli Jäätteenmäki för ALDE-gruppen, om Västsahara (B6-0571/2005);

Willy Meyer Pleite, Vittorio Agnoletto, Jonas Sjöstedt, Miguel Portas, Luisa Morgantini, Tobias Pflüger och Pedro Guerreiro för GUE/NGL-gruppen, om Västsahara (B6-0574/2005);

Ģirts Valdis Kristovskis för UEN-gruppen, om situationen i Västsahara (B6-0580/2005);

II.

UZBEKISTAN

Pasqualina Napoletano och Bernadette Bourzai för PSE-gruppen, om Uzbekistan (B6-0563/2005);

Cem Özdemir och Bart Staes för Verts/ALE-gruppen, om Uzbekistan (B6-0564/2005);

Albert Jan Maat, Simon Coveney och Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen, om Uzbekistan (B6-0569/2005);

Ona Juknevičienė för ALDE-gruppen, om Uzbekistan (B6-0572/2005);

Eva-Britt Svensson och Roberto Musacchio för GUE/NGL-gruppen, om situationen i Uzbekistan (B6-0573/2005);

Cristiana Muscardini, Anna Elzbieta Fotyga, Marcin Libicki och Inese Vaidere för UEN-gruppen, om situationen för mänskliga rättigheter i Uzbekistan (B6-0579/2005);

III.

FALLET TENZIN DELEK RINPOCHE

Pasqualina Napoletano för PSE-gruppen, om fallet Tenzin Delek Rinpoche (B6-0562/2005);

Raül Romeva i Rueda och Eva Lichtenberger för Verts/ALE-gruppen, om Tibet och fallet Tenzin Delek Rinpoche (B6-0565/2005);

Thomas Mann, Bernd Posselt och Charles Tannock för PPE-DE-gruppen, om fallet Tenzin Delek Rinpoche (B6-0567/2005);

Bill Newton Dunn, Frédérique Ries och Dirk Sterckx för ALDE-gruppen, om fallet Tenzin Delek Rinpoche (B6-0570/2005);

Jonas Sjöstedt och Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen, om fallet Tenzin Delek Rinpoche (B6-0575/2005);

Marcin Libicki för UEN-gruppen, om fallet Tenzin Delek Rinpoche (B6-0581/2005);

Talartiden fördelas i enlighet med artikel 142 i arbetsordningen.

3.   Tidigare uttalanden av McCreevy i Vaxholmsärendet (debatt)

Uttalanden av José Manuel Barroso och Charlie McCreevy: Tidigare uttalanden av McCreevy i Vaxholmsärendet

José Manuel Barroso (kommissionens ordförande) och Charlie McCreevy (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.

Talare: Hans-Gert Poettering för PPE-DE-gruppen, Martin Schulz för PSE-gruppen, Graham Watson för ALDE-gruppen, Carl Schlyter för Verts/ALE-gruppen, Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, Nils Lundgren för IND/DEM-gruppen, Brian Crowley för UEN-gruppen, James Hugh Allister, grupplös, Ria Oomen-Ruijten, Jan Andersson, Cecilia Malmström, Elisabeth Schroedter, Eva-Britt Svensson, Kathy Sinnott, Roberts Zīle, Gunnar Hökmark, Richard Falbr, Jens-Peter Bonde, Proinsias De Rossa och José Manuel Barroso.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

ORDFÖRANDESKAP: Luigi COCILOVO

Vice talman

4.   Stratégie de lutte contre une pandémie de grippe (debatt)

Muntlig fråga ställd av Karl-Heinz Florenz, till kommissionen: Strategi mot influensapandemin (B6-0334/2005) (O-0089/2005)

Antonios Trakatellis (ersättare för frågeställaren) utvecklade den muntliga frågan.

Markos Kyprianou (ledamot av kommissionen) besvarade frågan (B6-0334/2005).

Talare: John Bowis för PPE-DE-gruppen, Phillip Whitehead för PSE-gruppen, Georgs Andrejevs för ALDE-gruppen, Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen, Adamos Adamou för GUE/NGL-gruppen, Georgios Karatzaferis för IND/DEM-gruppen, Alessandro Foglietta för UEN-gruppen, Irena Belohorská, grupplös, Françoise Grossetête, Marie-Noëlle Lienemann, Jules Maaten, Caroline Lucas, Urszula Krupa, Luca Romagnoli, Neil Parish, Dorette Corbey, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Ryszard Czarnecki, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, María del Pilar Ayuso González, Katerina Batzeli, Avril Doyle, Linda McAvan, Miroslav Mikolášik, Evangelia Tzampazi, Karsten Friedrich Hoppenstedt och Markos Kyprianou.

Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 108.5 i arbetsordningen):

Georgs Andrejevs, Karl-Heinz Florenz och Antonios Trakatellis, för utskottet ENVI, om strategin mot en influensapandemi (B6-0548/2005)

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 3.7 i protokollet av den 26.10.2005.

ORDFÖRANDESKAP: Mario MAURO

Vice talman

5.   Omröstning

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga I till protokollet.

5.1   Avtal EG/Azerbajdzjan om vissa luftfartsaspekter * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Azerbajdzjan om vissa luftfartsaspekter [KOM(2005)0060 - C6-0130/2005 - 2005/0011(CNS)] - Utskottet för transport och turism.

Föredragande: Paolo Costa (A6-0230/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 1)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0390)

5.2   Förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2005 för budgetåret 2005 (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Förslag till ändringsbudget nr 6/2005: Avsnitt IV - domstolen [12180/2005 - C6-0304/2005]

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 2)

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0391)

5.3   Förslag till ändringsbudget nr 6/2005: Avsnitt IV (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till ändringsbudget nr 6/2005 för budgetåret 2005: Avsnitt IV - domstolen, Inrättande av Europeiska unionens personaldomstol [12180/2005 - C6-0304/2005 - 2005/2159(BUD)] - Budgetutskottet.

Föredragande: Anne E. Jensen (A6-0306/2005)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 3)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0392)

5.4   Transport av avfall ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall [15311/4/2004 - C6-0223/2005 - 2003/0139(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Föredragande: Johannes Blokland (A6-0287/2005)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 4)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0393)

5.5   Kontraktsenliga krav för järnvägsfrakt ***I (slutomröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ersättning vid åsidosättande av avtalade kvalitetskrav för godstransport på järnväg [KOM(2004)0144 - C6-0004/2004 - 2004/0050(COD)] - Utskottet för transport och turism.

Föredragande: Roberts Zīle (A6-0171/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 5)

Kommissionens förslag hade förkastats den 28 september 2005(punkt 7.6 i protokollet av den 28.9.2005) och frågan hade återförvisats till det ansvariga utskottet (artikel 52.3 i arbetsordningen).

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0394)

Det hade därmed bekräftats att förslaget förkastades. Förfarandet var avslutat.

5.6   Ett integrerat handlingsprogram avseende livslångt lärande ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om att inrätta ett integrerat handlingsprogram inom livslångt lärande [KOM(2004)0474 - C6-0095/2004 - 2004/0153(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning.

Föredragande: Doris Pack (A6-0267/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 6)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0395)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0395)

Inlägg om omröstningen:

Antonio Tajani om sitt ändringsförslag 79.

5.7   Programmet ”Aktiv ungdom” för perioden 2007-2013 ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet ”Aktiv ungdom” för perioden 2007-2013 [KOM(2004)0471 - C6-0096/2004 - 2004/0152(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning.

Föredragande: Lissy Gröner (A6-0263/2005).

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 7)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0396)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0396)

5.8   Programmet Kultur 2007 (2007-2013) ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur 2007 (2007-2013) [KOM(2004)0469 - C6-0094/2004 - 2004/0150(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning.

Föredragande: Vasco Graça Moura (A6-0269/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 8)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0397)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0397)

ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES

Talman

6.   Högtidligt möte - Chile

Kl. 12.00-12.30 samlades parlamentet till ett högtidligt möte med anledning av besöket av Ricardo Lagos Escobar, Republiken Chiles president.

ORDFÖRANDESKAP: Mario MAURO

Vice talman

7.   Omröstning (fortsättning)

7.1   Program för stöd till den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) [KOM(2004)0470 - C6-0093/2004 - 2004/0151 (COD)] - Utskottet för kultur och utbildning.

Föredragande: Ruth Hieronymi (A6-0278/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 9)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0398)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0398)

Inlägg om omröstningen:

Phillip Whitehead hade före omröstningen lämnat en förklaring över ekonomiska intressen i enlighet med bilaga I artikel 1.1 i arbetsordningen och meddelat att han inte skulle delta i omröstningen om detta betänkande.

8.   Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Muntliga röstförklaringar:

Betänkande Doris Pack - A6-0267/2005

Michl Ebner

9.   Rättelser till avgivna röster

Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilaga II ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.

Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.

Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Ledamöter som meddelat att de inte deltagit i omröstningen:

Hiltrud Breyer och Ana Maria Gomes hade meddelat att de inte hade kunnat delta i omröstningen - förutom för betänkandet Ruth Hieronymi (A6-0278/2005) - på grund av ett problem med deras röstkort.

Phillip Whitehead hade lämnat en förklaring över ekonomiska intressen i enlighet med bilaga I i arbetsordningen och hade inte deltagit i omröstningen om betänkandet Ruth Hieronymi (A6-0278/2005).

(Sammanträdet avbröts kl. 12.40 och återupptogs kl. 15.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Dagmar ROTH-BEHRENDT

Vice talman

10.   Justering av protokollet från föregående sammanträde

Erika Mann hade låtit meddela att hon hade varit närvarande men att hennes namn inte förekom på närvarolistan.

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

*

* *

Talare: Erika Mann uppmanade talmannen att i en skrivelse uttrycka parlamentets sympati till det mexikanska folket som hade drabbats av hurrikanen Wilma och undersöka möjligheterna för att bistå Mexiko med det nödvändiga stödet via frihandelsavtalet EG-Mexiko (Talmannen noterade detta).

(Sammanträdet avbröts kl. 15.05 i väntan på att Olli Rehn (ledamot av kommissionen) skulle anlända och återupptogs kl. 15.10.)

11.   Framsteg i anslutningsprocessen av Bulgarien och Rumänien (debatt)

Uttalande av kommissionen: Framsteg i anslutningsprocessen av Bulgarien och Rumänien

Olli Rehn (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.

Talare: Roger Knapman om att kommissionen varit försenad (Talmannen tog ifrån honom ordet).

Talare: Elmar Brok för PPE-DE-gruppen, Pierre Moscovici för PSE-gruppen, Alexander Lambsdorff för ALDE-gruppen, Joost Lagendijk för Verts/ALE-gruppen, Erik Meijer för GUE/NGL-gruppen, Bastiaan Belder för IND/DEM-gruppen, Salvatore Tatarella för UEN-gruppen, Jan Tadeusz Masiel, grupplös, Geoffrey Van Orden, Jan Marinus Wiersma, Nicholson of Winterbourne, Christopher Beazley, som beklagade att rådet inte var närvarande, och Milan Horáček.

ORDFÖRANDESKAP: Miroslav OUZKÝ

Vice talman

Talare: Jaromír Kohlíček, Roger Knapman, Andreas Mölzer, Francisco José Millán Mon, Hannes Swoboda, Jeanine Hennis-Plasschaert, Elly de Groen-Kouwenhoven, Athanasios Pafilis, Nils Lundgren, Koenraad Dillen, Kinga Gál, Catherine Guy-Quint, Luciana Sbarbati, Marie Anne Isler Béguin, Hans-Peter Martin, David Casa, Alexandra Dobolyi, Cecilia Malmström, Anna Ibrisagic, Helmut Kuhne, István Szent-Iványi, Guido Podestà, Miguel Angel Martínez Martínez, Árpád Duka-Zólyomi, Józef Pinior, Ivo Strejček, Panagiotis Beglitis, Camiel Eurlings, Libor Rouček, Péter Olajos, Georgios Papastamkos, Michl Ebner, Ioannis Varvitsiotis, Mairead McGuinness, Bernd Posselt och Olli Rehn.

ORDFÖRANDESKAP: Sylvia-Yvonne KAUFMANN

Vice talman

Talmannen förklarade debatten avslutad.

12.   Frågestund (frågor till kommissionen)

Parlamentet behandlade en rad frågor till kommissionen (B6-0332/2005).

Första delen

Fråga 47 (Linda McAvan): Flygpassagerares rättigheter.

Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan samt följdfrågor från Linda McAvan, Richard Corbett och Paul Rübig.

Fråga 48 (João de Deus Pinheiro): Konkurrensen inom gas- och elsektorn.

Neelie Kroes (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från João de Deus Pinheiro, Paul Rübig och José Manuel García-Margallo y Marfil.

Talare: Antonio Masip Hidalgo.

Fråga 49 (Georgios Toussas): Oljepriserna.

Neelie Kroes besvarade frågan samt följdfrågor från Georgios Toussas och Antonio Masip Hidalgo.

Andra delen

Fråga 50 (Marie Panayotopoulos-Cassiotou): Åtgärdande av avfallsproblemet.

Stavros Dimas (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Mairead McGuinness och Gay Mitchell.

Fråga 51 (Sarah Ludford): Överträdelseförfarande mot Förenade kungariket för brott mot direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.

Stavros Dimas besvarade frågan samt en följdfråga från Sarah Ludford.

Fråga 52 (Dimitrios Papadimoulis): Avfallsslam och det biologiska reningsverket på Psyttaleia.

Stavros Dimas besvarade frågan samt följdfrågor från Dimitrios Papadimoulis, Georgios Papastamkos och Josu Ortuondo Larrea.

Frågorna 53-59 skulle erhålla skriftliga svar.

Fråga 60 (Sajjad Karim): Associationsavtal mellan EU och Israel.

Benita Ferrero-Waldner (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Sajjad Karim, David Martin och Jonas Sjöstedt.

Fråga 61 bortföll, eftersom frågeställaren var frånvarande.

Fråga 62 (Bernd Posselt): Södra Kaukasus och Kaspiska havet.

Benita Ferrero-Waldner besvarade frågan samt följdfrågor från Bernd Posselt och Justas Vincas Paleckis.

Fråga 63 (Ģirts Valdis Kristovskis): Situationen när det gäller EU-medel som går till Tunisien.

Benita Ferrero-Waldner besvarade frågan samt en följdfråga från Ģirts Valdis Kristovskis.

Frågorna 64-72 skulle erhålla skriftliga svar.

Frågorna 73, 74 och 78 föll eftersom frågeställarna var frånvarande.

Fråga 75 (Ioannis Gklavakis): Möjlighet till fiske av tvättsvamp.

Joe Borg (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Ioannis Gklavakis.

Talare: Christopher Beazley om frågestundens förlopp.

Fråga 76 (Mairead McGuinness): Drivgarnsanvändningens effekter på laxbeståndet i europeiska vatten.

Joe Borg besvarade frågan samt följdfrågor från Mairead McGuinness och David Martin.

Fråga 77 (María Isabel Salinas García): Underlåtenhet att följa fiskebestämmelserna i Medelhavet.

Joe Borg besvarade frågan samt en följdfråga från María Isabel Salinas García.

De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar.

Talmannen förklarade frågestunden med frågor till kommissionen avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl. 19.25 och återupptogs kl. 21.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Alejo VIDAL-QUADRAS ROCA

Vice talman

13.   Patent på biotekniska uppfinningar (debatt)

Uttalande av kommissionen: Patent på biotekniska uppfinningar

Charlie McCreevy (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.

Talare: Peter Liese för PPE-DE-gruppen, Maria Berger för PSE-gruppen, Diana Wallis för ALDE-gruppen, Hiltrud Breyer för Verts/ALE-gruppen, Johannes Blokland för IND/DEM-gruppen, Marcin Libicki för UEN-gruppen, Manuel Medina Ortega, Patrizia Toia, Maciej Marian Giertych, Andrzej Jan Szejna och Kathy Sinnott.

Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):

Diana Wallis för ALDE-gruppen, om patent på biotekniska uppfinningar (B6-0551/2005);

Maria Berger för PSE-gruppen, om patent på biotekniska uppfinningar (B6-0552/2005);

Hiltrud Breyer och Margrete Auken för Verts/ALE-gruppen, om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (B6-0553/2005);

Klaus-Heiner Lehne, Jaime Mayor Oreja, Miroslav Mikolášik, Peter Liese och Giuseppe Gargani för PPE-DE-gruppen, om patent på biotekniska uppfinningar (B6-0554/2005);

Brian Crowley, Rolandas Pavilionis och Marcin Libicki för UEN-gruppen, om patent på biotekniska uppfinningar (B6-0555/2005);

Umberto Guidoni, Marco Rizzo, Ilda Figueiredo, Pedro Guerreiro och Sylvia-Yvonne Kaufmann för GUE/NGL-gruppen, om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (B6-0556/2005);

Bastiaan Belder, Johannes Blokland, Kathy Sinnott, Maciej Marian Giertych, Patrick Louis, Mario Borghezio, Matteo Salvini och Francesco Enrico Speroni för IND/DEM-gruppen, om patent på biotekniska uppfinningar (B6-0557/2005).

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 3.8 i protokollet av den 26.10.2005.

14.   Kamp mot den organiserade brottsligheten * (debatt)

Betänkande Förslag till rådets rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet [KOM(2005)0006 - C6-0061/2005 - 2005/0003(CNS)] - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Bill Newton Dunn (A6-0277/2005)

Talare: Franco Frattini (kommissionens vice ordförande).

Bill Newton Dunn redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Manfred Weber för PPE-DE-gruppen, Martine Roure för PSE-gruppen, Marios Matsakis för ALDE-gruppen, Johannes Voggenhuber för Verts/ALE-gruppen, Giusto Catania för GUE/NGL-gruppen, James Hugh Allister, grupplös, Carlos Coelho, Kyriacos Triantaphyllides, Alexander Stubb, Franco Frattini och Giusto Catania om James Hugh Allisters inlägg.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 3.6 i protokollet av den 26.10.2005.

15.   En gemenskapsmetod för hantering av ekonomisk migration (debatt)

Betänkande om en gemenskapsmetod för hantering av ekonomisk migration [KOM(2004)0811 - 2005/2059(INI)] - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Ewa Klamt (A6-0286/2005)

Ewa Klamt redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Franco Frattini (kommissionens vice ordförande).

Talare: Gabriele Zimmer (Föredragande: av yttrande från utskottet DEVE), Danutë Budreikaitë (föredragande av yttrande från utskottet INTA), Anna Záborská (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Carlos Coelho för PPE-DE-gruppen, Adeline Hazan för PSE-gruppen, Sophia in 't Veld för ALDE-gruppen, Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen, Giusto Catania för GUE/NGL-gruppen, Jan Tadeusz Masiel, grupplös, Patrick Gaubert och Martine Roure.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 3.9 i protokollet av den 26.10.2005.

16.   Gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska transportoch energinät ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska transport- och energinät och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95 [KOM(2004)0475 - C6-0086/2004 - 2004/0154(COD)] - Budgetutskottet.

Föredragande: Mario Mauro (A6-0283/2005)

Talare: Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande)

Mario Mauro redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Ingeborg Gräßle för PPE-DE-gruppen, Herbert Bösch för PSE-gruppen, Sepp Kusstatscher för Verts/ALE-gruppen, Jacky Henin för GUE/NGL-gruppen, Sylwester Chruszcz för IND/DEM-gruppen, Anna Elzbieta Fotyga för UEN-gruppen, Leopold Józef Rutowicz, grupplös, Stanisław Jałowiecki, Gilles Savary, Eva Lichtenberger, Bairbre de Brún, Alessandro Battilocchio och Jacques Barrot.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 3.4 i protokollet av den 26.10.2005.

17.   Tillsatser i livsmedel ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel och direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel [KOM(2004)0650 - C6-0139/2004 - 2004/0237(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Föredragande: Mojca Drèar Murko (A6-0191/2005)

Talare: Markos Kyprianou (ledamot av kommissionen).

Mojca Drèar Murko redogjorde för sitt betänkande.

Talare: María del Pilar Ayuso González för PPE-DE-gruppen, Åsa Westlund för PSE-gruppen, Marios Matsakis för ALDE-gruppen, Christa Klaß och Markos Kyprianou.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 3.5 i protokollet av den 26.10.2005.

18.   Föredragningslista för nästa sammanträde

Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” PE 364.061/OJME).

19.   Avslutande av sammanträdet

Sammanträdet avslutades kl. 24.00.

Julian Priestley

Generalsekreterare

Josep Borrell Fontelles

Talman


NÄRVAROLISTA

Följande skrev under:

Adamou, Agnoletto, Albertini, Allister, Alvaro, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Baco, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belder, Belet, Belohorská, Beňová, Berend, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Berlinguer, Berman, Bertinotti, Bielan, Birutis, Blokland, Bloom, Bobošíková, Bösch, Bonde, Bonino, Bono, Bonsignore, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Mihael Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Brunetta, Budreikaitė, van Buitenen, Buitenweg, Bullmann, Bushill-Matthews, Busk, Busquin, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Carlotti, Carlshamre, Carnero González, Carollo, Casa, Casaca, Caspary, Castex, Castiglione, del Castillo Vera, Catania, Cavada, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Cirino Pomicino, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Costa, Cottigny, Coveney, Cramer, Crowley, Ryszard Czarnecki, D'Alema, Daul, Davies, de Brún, Degutis, Dehaene, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Duquesne, Ebner, Ehler, Ek, El Khadraoui, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Flautre, Foglietta, Ford, Fotyga, Fourtou, Fraga Estévez, Frassoni, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Goudin, Genowefa Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, de Grandes Pascual, Grech, Griesbeck, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Grosch, Grossetête, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Guidoni, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hall, Hammerstein Mintz, Hamon, Handzlik, Hannan, Harangozó, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedh, Hedkvist Petersen, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hutchinson, Hybášková, Ibrisagic, Ilves, in 't Veld, Isler Béguin, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Joan i Marí, Jöns, Jørgensen, Jonckheer, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Jelko Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Karas, Karatzaferis, Karim, Kasoulides, Kaufmann, Kauppi, Tunne Kelam, Kilroy-Silk, Kindermann, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Knapman, Koch, Koch-Mehrin, Kohlíček, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Krahmer, Krarup, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kuhne, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Lambsdorff, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, La Russa, Lauk, Lavarra, Lax, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen, Le Rachinel, Letta, Janusz Lewandowski, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liese, Lipietz, Locatelli, López-Istúriz White, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Lundgren, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McDonald, McGuinness, McMillan-Scott, Madeira, Malmström, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Mantovani, Markov, Marques, Martens, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mastenbroek, Mathieu, Mato Adrover, Matsakis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morillon, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Navarro, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Öger, Olajos, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Pafilis, Borut Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Patrie, Pavilionis, Peillon, Pęk, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Piskorski, Pistelli, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Poignant, Poli Bortone, Pomés Ruiz, Portas, Posselt, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ransdorf, Rapkay, Rasmussen, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Ribeiro e Castro, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rocard, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salafranca Sánchez-Neyra, Salinas García, Salvini, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Savary, Savi, Sbarbati, Schapira, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schuth, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Siekierski, Sifunakis, Silva Peneda, Sinnott, Siwiec, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Strejček, Strož, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tannock, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Toubon, Toussas, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Väyrynen, Vaidere, Vakalis, Valenciano Martínez-Orozco, Vanhecke, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vaugrenard, Ventre, Vergnaud, Vernola, Vidal-Quadras Roca, de Villiers, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Vlasto, Voggenhuber, Wagenknecht, Wallis, Walter, Watson, Henri Weber, Manfred Weber, Weiler, Weisgerber, Westlund, Whitehead, Wieland, Wiersma, Wijkman, Wise, von Wogau, Wohlin, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Wurtz, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zani, Zapałowski, Zappalà, Zatloukal, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka

Observatörer:

Abadjiev Dimitar, Ali Nedzhmi, Anastase Roberta Alma, Arabadjiev Alexander, Athanasiu Alexandru, Bărbuleţiu Tiberiu, Becşenescu Dumitru, Bliznashki Georgi, Buruiană Aprodu Daniela, Cappone Maria, Christova Christina Velcheva, Ciornei Silvia, Cioroianu Adrian Mihai, Corlăţean Titus, Coşea Dumitru Gheorghe Mircea, Creţu Corina, Creţu Gabriela, Dimitrov Martin, Dîncu Vasile, Duca Viorel Senior, Dumitrescu Cristian, Ganţ Ovidiu Victor, Hogea Vlad Gabriel, Husmenova Filiz, Iacob Ridzi Monica Maria, Ilchev Stanimir, Ivanova Iglika, Kazak Tchetin, Kelemen Atilla Béla Ladislau, Kirilov Evgeni, Kónya-Hamar Sándor, Marinescu Marian-Jean, Mihăescu Eugen, Morţun Alexandru Ioan, Nicolae Şerban, Paparizov Atanas Atanassov, Parvanova Antonyia, Paşcu Ioan Mircea, Petre Maria, Podgorean Radu, Popa Nicolae Vlad, Popeangă Petre, Sârbu Daciana Octavia, Severin Adrian, Shouleva Lydia, Silaghi Ovidiu Ioan, Sofianski Stefan, Stoyanov Dimitar, Szabó Károly Ferenc, Tîrle Radu, Vigenin Kristian, Zgonea Valeriu Ştefan


BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förkortningar och symboler

+

antogs

förkastades

bortföll

T

drogs tillbaka

ONU (..., ..., ...)

omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

EO (..., ..., ...)

elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

delad

delad omröstning

särsk.

särskild omröstning

äf

ändringsförslag

komp.

kompromissändringsförslag

m. d.

motsvarande del

S

ändringsförslag om strykning

=

identiska ändringsförslag

res.

resolutionsförslag

gem. res.

gemensamt resolutionsförslag

sluten

sluten omröstning

1.   Avtal EG/Azerbajdzjan om vissa luftfartsaspekter *

Betänkande: Paolo COSTA (A6-0230/2005)

Avser

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

endast en omröstning

ONU

+

355, 54, 10

Begäran om omröstning med namnupprop

IND/DEM: endast en omröstning

2.   Förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6 för budgetåret 2005

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

hela texten

1

utskottet

 

+

kvalificerad majoritet erfordras

3.   Förslag till ändringsbudget nr 6/2005: Avsnitt IV - Domstolen

Betänkande: Anne E. JENSEN (A6-0306/2005)

Avser

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

endast en omröstning

 

+

kvalificerad majoritet erfordras

4.   Transport av avfall ***II

Andrabehandlingsrekommendation: (kvalificerad majoritet erfordras) Johannes BLOKLAND (A6-0287/2005)

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

block 1 - kompromissändringsförslag

1

2

6

8

12

14

17-22

26

29

32

36

38

40-45

47-50

53

55

57-64

70-75

77

79-80

84-85

90

102

104-106

108-113

utskottet

IND/DEM, PPE-DE, PSE + ALDE

 

+

 

block 2 - ändringsförslag från ansvarigt utskott

3-5

10-11

13

15-16

23-25

27

30

33-35

37

39

46

51-52

54

56

65-69

76

78

81-82

86

89

utskottet

 

 

block 2 - ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning

83

utskottet

ONU

70, 424, 41

87

utskottet

ONU

82, 434, 45

88

utskottet

ONU

73, 454, 48

artikel 1, punkt 3

91

Verts/ALE

 

 

7

utskottet

 

+

 

artikel 1, efter punkt 5

9

utskottet

ONU

67, 515, 8

103

IND/DEM, PPE-DE, PSE + ALDE

 

+

 

artikel 3, punkt 5

92

Verts/ALE

 

 

artikel 3, efter punkt 5

93

Verts/ALE

ONU

52, 501, 46

artikel 11, punkt 1, efter led h

94

Verts/ALE

 

 

107

IND/DEM, PPE-DE, PSE + ALDE

 

+

 

28

utskottet

 

 

artikel 12, punkt 1, led c

95

Verts/ALE

 

 

31

utskottet

 

 

artikel 12, punkt 1, efter led c

96

Verts/ALE

 

 

artikel 12, punkt 1, efter led e

97

Verts/ALE

 

 

artikel 12, punkt 1, led g

98

Verts/ALE

 

 

artikel 42, efter punkt 3

99

Verts/ALE

 

 

artikel 57, punkt 1, led b

100

Verts/ALE

 

 

efter bilaga 7

101

Verts/ALE

ONU

53, 515, 52

Ändringsförslagen 7, 103 och 107 ingår i ett kompromisspaket.

Begäran om omröstning med namnupprop

Verts/ALE: äf 9, 83, 87, 88, 93, 101

5.   Kontraktsenliga krav för järnvägsfrakt ***I

Betänkande: Roberts ZILE (A6-0171/2005) (slutomröstning)

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

omröstning: lagstiftningsresolution

 

+

 

Parlamentet hade förkastat kommissionens förslag den 28 september 2005 och frågan hade återförvisats till det ansvariga utskottet (artikel 52. 3 i arbetsordningen).

Parlamentet bekräftade genom denna omröstning att det förkastade förslaget till förordning.

Därmed var förfarandet avslutat.

6.   Ett integrerat handlingsprogram avseende livslångt lärande ***I

Betänkande: Doris PACK (A6-0267/2005)

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

Förslag till beslut

ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning

1-42

44-55

57-71

utskottet

 

+

 

ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning

56

utskottet

särsk.

+

 

artikel 15, punkt 1

75=

78=

PSE

PPE-DE

EO

+

300, 282, 27

43

utskottet

 

 

artikel 42, punkt 2, efter led d

72

UEN

 

 

79

TAJANI m.fl.

EO

144, 401, 63

omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Förslag till lagstiftningsresolution

efter punkt 1

73=

76=

PSE

PPE-DE

 

+

 

74=

77=

PSE

PPE-DE

 

+

 

omröstning: lagstiftningsresolution

ONU

+

549, 47, 23

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning

Begäran om särskild omröstning

PSE: äf 56

7.   Programmet ”Aktiv ungdom” för perioden 2007-2013 ***I

Betänkande: Lissy GRÖNER (A6-0263/2005)

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

Förslag till beslut

ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning

1-17

19-32

34

36-51

53

utskottet

 

+

 

ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning

18

utskottet

EO

290, 333, 9

artikel 3, punkt 1, efter led f

54

ALDE

 

+

 

artikel 8, punkt 6, efter led d

62

67

PSE

PPE-DE

EO

T

+

326, 203, 53

artikel 8, efter punkt 7

63

68

PSE

PPE-DE

 

T

+

 

artikel 13, punkt 1

64=

69=

PSE

PPE-DE

 

+

 

33

utskottet

 

 

artikel 14, efter punkt 3

55=

70=

PSE

Verts/ALE

 

+

 

35

utskottet

 

 

bilaga, programområde 4, punkt 4.1, stycke 3

56=

71=

PSE

Verts/ALE

 

 

bilaga, programområde 4, punkt 4.1, stycke 7

57=

72=

PSE

Verts/ALE

 

 

bilaga, programområde 5, punkt 5.1

59

PPE-DE

EO

470, 137, 22

bilaga, programområde 5, efter punkt 5.1

58=

73=

PSE

Verts/ALE

 

+

 

52

utskottet

 

 

omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Förslag till lagstiftningsresolution

efter punkt 1

60=

65/rev=

PSE

PPE-DE

 

+

 

61=

66=

PSE

PPE-DE

 

+

 

omröstning: lagstiftningsresolution

ONU

+

547, 76, 12

Begäran om omröstning med namnupprop

IND/DEM: slutomröstning

PPE-DE: äf 18

PSE: slutomröstning

8.   Programmet Kultur 2007 (2007-2013) ***I

Betänkande: Vasco GRAÇA MOURA (A6-0269/2005)

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

Förslag till beslut

ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning

1-2

4-5

7-8

10-11

13-16

18

20

23-24

26-28

31-34

39

41

43-44

47-48

50-60

utskottet

 

+

 

ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning

3

utskottet

särsk.

+

 

6

utskottet

delad

 

 

1

+

 

2

 

9

utskottet

särsk.

+

 

12

utskottet

särsk./EO

+

331, 290, 11

17

utskottet

särsk./EO

+

335, 279, 18

19

utskottet

särsk./EO

+

306, 292, 16

25

utskottet

särsk.

+

 

29

utskottet

särsk.

+

 

35

utskottet

särsk.

+

 

36

utskottet

särsk.

+

 

37

utskottet

särsk.

+

 

38

utskottet

särsk.

+

 

40

utskottet

särsk./EO

+

313, 306, 17

42

utskottet

särsk.

+

 

45

utskottet

särsk.

+

 

46

utskottet

särsk.

+

 

49

utskottet

särsk.

+

 

artikel 2, punkt 1

68=

71=

PSE

PPE-DE

EO

283, 320, 27

21

utskottet

EO

355, 200, 69

artikel 3, punkt 2, före led a

65

PPE-DE

ONU

+

328, 270, 24

artikel 5, punkt 1, efter strecksats 3

72

Verts/ALE

 

+

 

artikel 12, efter led b

62

PSE

 

+

 

30

utskottet

 

 

bilaga, punkt I, led 1.3, stycke 4

63

PSE

 

 

efter skäl 2

61

PSE

 

+

 

efter skäl 21

64

PPE-DE

ONU

+

335, 308, 3

omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Förslag till lagstiftningsresolution

efter punkt 1

66=

69=

PSE

PPE-DE

 

+

 

67=

70=

PSE

PPE-DE

 

+

 

omröstning: lagstiftningsresolution

ONU

+

553, 61, 29

Ändringsförslag 14 och 22 hade slagits samman

Begäran om omröstning med namnupprop

Verts/ALE: äf 65

PPE-DE: äf 64, 65 och slutomröstning

Begäran om delad omröstning

Verts/ALE

äf 6

Första delen: Hela texten utom orden ”särskilt kulturarvssektorn”

Andra delen: dessa ord

Begäran om särskild omröstning

Verts/ALE: äf 9, 12 19, 40

PPE-DE: äf 17

PSE: äf 3, 9, 12, 19, 25, 29, 35, 36, 38, 40, 42, 46, 49

ALDE: äf 19, 37 40, 45

9.   Program för stöd till den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) ***I

Betänkande: Ruth HIERONYMI (A6-0278/2005)

Avser

Äf nr

Från

ONU osv.

Omröstning

ONU/EO - anmärkningar

Förslag till beslut

ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning

1-14

16-20

22-33

35-41

43-50

52-77

utskottet

 

+

 

ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning

15

utskottet

ONU

+

408, 26, 32

34

utskottet

särsk.

+

 

51

utskottet

särsk.

+

 

artikel 1, punkt 2, stycke 2, led a

78

ALDE

 

+

 

21

utskottet

 

 

artikel 2, punkt 1

86=

89=

PSE

PPE-DE

 

+

 

artikel 6, efter led d

80

UEN

 

 

artikel 13, punkt 1, led d

42

utskottet

 

+

 

81

UEN

 

 

artikel 16

82

UEN

 

 

bilaga, avdelning 2, punkt 2.1, efter strecksats 2

83

UEN

 

 

efter skäl 2

79

UEN

 

 

omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Förslag till lagstiftningsresolution

efter punkt 1

84=

87=

PSE

PPE-DE

 

+

 

85=

88=

PSE

PPE-DE

 

+

 

omröstning: lagstiftningsresolution

 

+

 

Begäran om omröstning med namnupprop

IND/DEM: äf 15

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE: äf 34

ALDE: äf 51


BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1.   Betänkande Costa A6-0230/2005

Ja-röster: 355

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Birutis, Bourlanges, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lax, Letta, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Resetarits, Ries, Savi, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Meijer, Seppänen

IND/DEM: Bonde, Chruszcz, Giertych, Krupa, Lundgren, Wohlin

NI: Belohorská, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Castiglione, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, De Veyrac, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Ebner, Ehler, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fraga Estévez, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kelam, Kirkhope, Klamt, Koch, Konrad, Kuźmiuk, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mathieu, Mauro, Méndez de Vigo, Mikolášik, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Novak, Pack, Pieper, Pīks, Pinheiro, Podkański, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Sartori, Saryusz-Wolski, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Silva Peneda, Škottová, Spautz, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Tajani, Thyssen, Toubon, Ulmer, Van Orden, Vatanen, Vlasák, Vlasto, Wieland, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Beňová, van den Berg, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, Capoulas Santos, Carlotti, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Correia, Cottigny, De Rossa, De Vits, Díez González, Dobolyi, El Khadraoui, Fazakas, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gierek, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Lienemann, McAvan, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Panzeri, Piecyk, Pittella, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rouček, Roure, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarabella, Tarand, Titley, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Fotyga, Janowski, Kristovskis, Libicki, Ó Neachtain, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 54

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, de Brún, Flasarová, Guidoni, Henin, Kaufmann, McDonald, Markov, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Knapman, Speroni, Titford, Wise, Železný

NI: Allister, Helmer, Kilroy-Silk, Mote

PPE-DE: Demetriou, Deß, Dimitrakopoulos, Hatzidakis, Kasoulides, Kudrycka, Kušķis, Mavrommatis, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Piskorski, Samaras, Trakatellis, Vakalis, Varvitsiotis

PSE: Batzeli

Nedlagda röster: 10

GUE/NGL: Krarup

NI: Claeys, Dillen, Lang, Le Pen Marine, Romagnoli, Vanhecke

PPE-DE: Brejc, Sonik

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Nej-röster: Stavros Arnaoutakis, Panagiotis Beglitis, Pedro Guerreiro, Georgios Karatzaferis, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Stavros Lambrinidis, Marios Matsakis, Nikolaos Sifunakis

2.   Rekommendation Blokland A6-0287/2005

Ja-röster: 70

ALDE: Nicholson of Winterbourne

GUE/NGL: Pafilis

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Wohlin, Zapałowski

NI: Belohorská, Czarnecki Ryszard, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi

PPE-DE: Gaľa, Seeberg

UEN: Aylward, Berlato, Crowley, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kristovskis, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 424

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Flasarová, Kohlíček, Strož, Uca

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Wise

NI: Allister, Helmer

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Castiglione, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Novak, Oomen-Ruijten, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podkański, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Wieland, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beňová, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Rossa, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Ettl, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gierek, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Camre

Nedlagda röster: 41

GUE/NGL: Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Krarup, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Karatzaferis, Louis, Sinnott, Železný

NI: Bobošíková, Claeys, Dillen, Kilroy-Silk, Mote, Vanhecke

PPE-DE: Wijkman

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Cristiana Muscardini, Claude Turmes

Nej-röster: Stephen Hughes, José Ribeiro e Castro

3.   Rekommendation Blokland A6-0287/2005

Ja-röster: 82

ALDE: Malmström, Nicholson of Winterbourne

GUE/NGL: Pafilis

IND/DEM: Bonde, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wohlin, Zapałowski

NI: Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Sonik, Stubb, Wijkman

PSE: Díez González, Golik, Grech

UEN: Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kristovskis, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 434

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Lynne, Maaten, Manders, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Kohlíček, Strož

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Wise

NI: Helmer, Kilroy-Silk

PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Castiglione, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Novak, Oomen-Ruijten, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Wieland, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beňová, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Rossa, De Vits, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gierek, Gill, Goebbels, Grabowska, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nedlagda röster: 45

ALDE: Matsakis

GUE/NGL: Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Krarup, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Borghezio, Karatzaferis, Louis, Sinnott, Speroni, Železný

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Mote

PPE-DE: Sommer

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Cristiana Muscardini, Claude Turmes

Nej-röster: Rosa Díez González, Stephen Hughes, José Ribeiro e Castro, Louis Grech

4.   Rekommendation Blokland A6-0287/2005

Ja-röster: 73

GUE/NGL: Pafilis

IND/DEM: Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wohlin, Zapałowski

NI: Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

UEN: Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kristovskis, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 454

ALDE: Alvaro, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Kohlíček, Remek, Strož

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Wise

NI: Helmer, Kilroy-Silk

PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Belet, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Novak, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Wieland, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beňová, van den Berg, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Rossa, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gierek, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nedlagda röster: 48

ALDE: Andrejevs

GUE/NGL: Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Krarup, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Borghezio, Karatzaferis, Louis, Sinnott, Speroni, Železný

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Kozlík, Mote

PPE-DE: Wijkman

PSE: Bullmann, Paasilinna

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Claude Turmes

Nej-röster: José Ribeiro e Castro, Stephen Hughes

5.   Rekommendation Blokland A6-0287/2005

Ja-röster: 67

GUE/NGL: Pafilis

IND/DEM: Bonde

NI: Belohorská, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Wijkman

PSE: Sakalas

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Kristovskis, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 515

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Lynne, Maaten, Manders, Morillon, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Borghezio, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Farage, Giertych, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Louis, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Speroni, Titford, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný

NI: Helmer, Kilroy-Silk

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Belet, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Wieland, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Gierek, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Camre

Nedlagda röster: 8

ALDE: Matsakis

IND/DEM: Lundgren, Wohlin

NI: Allister, Kozlík, Mote

UEN: Fotyga

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Claude Turmes

Nej-röster: Stephen Hughes

6.   Rekommendation Blokland A6-0287/2005

Ja-röster: 52

GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Meijer, Pafilis

IND/DEM: Bonde, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski

NI: Martin Hans-Peter

PPE-DE: Brepoels, Wijkman

PSE: Berman, Reynaud, Savary

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 501

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Kohlíček

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Karatzaferis, Knapman, Lundgren, Nattrass, Speroni, Titford, Wise, Wohlin, Železný

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, Helmer, Kilroy-Silk, Mote, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Wieland, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Gierek, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kristovskis, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere

Nedlagda röster: 46

GUE/NGL: Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Flasarová, Guidoni, Henin, Kaufmann, Krarup, McDonald, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Borghezio, Coûteaux, Louis, Sinnott

NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PSE: Bullmann

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Claude Turmes

Nej-röster: Stephen Hughes

7.   Rekommendation Blokland A6-0287/2005

Ja-röster: 53

ALDE: Toia

GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Meijer, Pafilis

IND/DEM: Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski

NI: Martin Hans-Peter

PPE-DE: Wijkman

PSE: Muscat, Reynaud, Santoro

Verts/ALE: Aubert, Beer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 515

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Karatzaferis, Knapman, Lundgren, Nattrass, Titford, Wise, Wohlin, Železný

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, Helmer, Kilroy-Silk, Masiel, Mote, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Nedlagda röster: 52

ALDE: Samuelsen

GUE/NGL: Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Flasarová, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, McDonald, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Borghezio, Coûteaux, Louis, Sinnott, Speroni

NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PSE: Bullmann

UEN: Camre

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Claude Turmes

Nej-röster: Stephen Hughes

8.   Betänkande Pack A6-0267/2005

Ja-röster: 549

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski

NI: Belohorská, Bobošíková, Martin Hans-Peter, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Busuttil, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 47

GUE/NGL: Adamou, Pafilis, Triantaphyllides

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Farage, Knapman, Lundgren, Nattrass, Titford, Wise, Wohlin

NI: Allister, Helmer, Kilroy-Silk, Mote

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Bradbourn, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Ehler, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Jackson, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Purvis, Seeberg, Škottová, Stevenson, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil

PSE: Riera Madurell

Nedlagda röster: 23

GUE/NGL: Krarup

IND/DEM: Belder, Blokland, Borghezio, Coûteaux, Louis, Speroni, Železný

NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Pieper, Reul, Zvěřina

UEN: Camre

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Proinsias De Rossa

9.   Betänkande Gröner A6-0263/2005

Ja-röster: 547

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Salvini, Speroni

NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Masiel, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Busuttil, Buzek, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Pieper, Pīks, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 76

GUE/NGL: Pafilis, Sjöstedt

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Chruszcz, Clark, Coûteaux, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Wise, Wohlin, Zapałowski, Železný

NI: Allister, Claeys, Dillen, Gollnisch, Helmer, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Bradbourn, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Iturgaiz Angulo, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Mauro, Nicholson, Ouzký, Parish, Purvis, Seeberg, Škottová, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil

UEN: Camre

Nedlagda röster: 12

GUE/NGL: Krarup, Svensson

IND/DEM: Belder, Blokland, Sinnott

NI: Kozlík

PPE-DE: Lauk, Podkański, Wijkman, Zvěřina

Verts/ALE: van Buitenen, Schlyter

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Rainer Wieland

10.   Betänkande Graça Moura A6-0269/2005

Ja-röster: 328

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Chruszcz, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Zapałowski

NI: Belohorská, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Gollnisch, Helmer, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Arnaoutakis, Batzeli, Beglitis, Lambrinidis, Matsouka, Sifunakis

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Fotyga, Janowski, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Hammerstein Mintz, Harms, Hassi

Nej-röster: 270

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Hall, Harkin, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Pafilis

IND/DEM: Bonde, Karatzaferis, Piotrowski, Rogalski, Salvini, Speroni, Tomczak

NI: Allister, Martin Hans-Peter, Mote

PSE: Andersson, Arif, Ayala Sender, Barón Crespo, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 24

GUE/NGL: Krarup, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Louis, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Titford, Wise, Wohlin

NI: Kozlík

PPE-DE: Wijkman

UEN: Bielan

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Rainer Wieland

11.   Betänkande Graça Moura A6-0269/2005

Ja-röster: 335

ALDE: De Sarnez, Guardans Cambó

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, McDonald, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Chruszcz, Giertych, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Salvini, Speroni, Tomczak, Zapałowski, Železný

NI: Belohorská, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Gollnisch, Helmer, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Arnaoutakis, Batzeli, Beglitis, Lambrinidis, Matsouka, Sifunakis, Tzampazi

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Nej-röster: 308

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Hall, Harkin, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Letta, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Krarup, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Louis, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Titford, Wise, Wohlin

NI: Allister, Martin Hans-Peter, Mote

PPE-DE: Audy, Bachelot-Narquin, del Castillo Vera, Descamps, Gaubert, Gauzès, Grossetête, Mathieu, Saïfi, Sudre

PSE: Andersson, Arif, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 3

NI: Bobošíková, Kozlík

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Paul Marie Coûteaux, Patrick Louis

12.   Betänkande Graça Moura A6-0269/2005

Ja-röster: 553

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bonino, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Letta, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, McDonald, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Piotrowski, Rogalski, Salvini, Speroni, Tomczak

NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, Kozlík, Martin Hans-Peter, Masiel, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bonsignore, Bowis, Brejc, Brepoels, Březina, Busuttil, Buzek, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Whitehead, Wiersma, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Onesta, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber

Nej-röster: 61

GUE/NGL: Krarup, Meijer, Pafilis, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Chruszcz, Clark, Farage, Giertych, Goudin, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Lundgren, Nattrass, Titford, Wise, Wohlin, Zapałowski, Železný

NI: Allister, Helmer, Kilroy-Silk, Mote

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Bradbourn, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Ouzký, Parish, Purvis, Seeberg, Škottová, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil

UEN: Camre

Verts/ALE: Schlyter

Nedlagda röster: 29

ALDE: Lehideux, Malmström

GUE/NGL: Seppänen

IND/DEM: Belder, Blokland, Coûteaux, Krupa, Louis, Pęk, Sinnott

NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Zvěřina

PSE: Gill

Verts/ALE: van Buitenen, Lucas, Romeva i Rueda, Trüpel, Ždanoka

13.   Betänkande Hieronymi A6-0278/2005

Ja-röster: 408

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Cocilovo, Degutis, Deprez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Harkin, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Letta, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Onyszkiewicz, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Toia

GUE/NGL: Kaufmann

IND/DEM: Sinnott

NI: Belohorská, Czarnecki Ryszard, Helmer, Martin Hans-Peter, Masiel, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dionisi, Dombrovskis, Doorn, Dover, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fjellner, Fraga Estévez, Friedrich, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Harbour, Hennicot-Schoepges, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Pinheiro, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Posselt, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Beglitis, Berès, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Rossa, De Vits, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hazan, Honeyball, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kristensen, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Öger, Paasilinna, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Santoro, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Sifunakis, Siwiec, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Tarabella, Thomsen, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weber Henri, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pavilionis, Pirilli, Poli Bortone, Szymański, Tatarella

Verts/ALE: Aubert, Auken, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Romeva i Rueda, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nej-röster: 26

GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Meijer, Seppänen, Svensson

IND/DEM: Bonde, Booth, Borghezio, Karatzaferis, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wohlin

NI: Allister, Gollnisch, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Schenardi

PSE: Hedh

UEN: Kristovskis

Nedlagda röster: 32

ALDE: Ek

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Kohlíček, McDonald, Maštálka, Musacchio, Pafilis, Ransdorf, Remek, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Chruszcz, Coûteaux

NI: Kozlík

PSE: van den Berg, Hedkvist Petersen, Segelström

UEN: Fotyga, Janowski, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser till avgivna röster

Ja-röster: Glyn Ford, David Martin, Richard Howitt, Lívia Járóka, Gérard Onesta, José Ribeiro e Castro

Nej-röster: Thomas Wise


ANTAGNA TEXTER

 

P6_TA(2005)0390

Avtal EG/Azerbajdzjan om vissa luftfartsaspekter *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Azerbajdzjan om vissa luftfartsaspekter (KOM (2005)0060 - C6-0130/2005 - 2005/0011(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2005)0060) (1),

med beaktande av artiklarna 80.2 och 300.2 första stycket, första meningen i EG-fördraget,

med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0130/2005),

med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0230/2005).

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Azerbajdzjan parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0391

Förslag till ändringsbudget nr 6/2005

Förslag till Europeiska gemenskapernas ändringsbudget nr 6/2005 för budgetåret 2005 - Avsnitt IV - Domstolen - Inrättande av personaldomstolen (12180/2005 - C6-0304/2005 - 2005/2159(BUDG))

Ändring 1

AVSNITT IV - Domstolen

Tjänsteförteckning: Inrättande av 2 fasta B*3-tjänster, 2 fasta C*1-tjänster och 4 tillfälliga B*3-tjänster.

Personal i aktiv tjänst

Budgetpost

Budget 2005

Förslag ÄB 6/2005

Ändringsförslag

Budget 2005 + förslag till ÄB 6/2005 (efter ändringsförslag)

 

Åtaganden

Åtaganden

Åtaganden

Åtaganden

1 1 0 0

Grundlön

 

111 633 022

111 964 022

+73 000

112 037 022

1 1 0 1

Familjetillägg

 

8 940 000

8 967 000

+6 000

8 973 000

1 1 0 2

Utlandstillägg och särskilda utlandstillägg (inklusive artikel 97 i tjänsteföreskrifterna för EKSG)

 

17 770 000

17 823 000

+12 000

17 835 000

1 1 3 0

Sjukförsäkring

 

3 890 000

3 902 000

+3 000

3 905 000

1 1 8 1

Resekostnader (inklusive kostnader för familjemedlemmar)

 

42 000

45 000

+2 000

47 000

1 1 8 2

Bosättnings-, flytt- och förflyttningsbidrag

 

1 170 000

1 223 000

+30 000

1 253 000

1 1 8 3

Flyttersättning

 

217 000

238 000

+10 000

248 000

1 1 8 4

Tillfälligt dagtraktamente

 

956 000

1 008 000

+23 000

1 031 000

1 1 9 1

Preliminära anslag

 

1 973 000

1 242 000

- 159 000

1 083 000

Motivering

Med detta inrättas 8 tjänster (2 fasta B*3-tjänster, 2 fasta C*1-tjänster och 4 tillfälliga B*3-tjänster) som rådet inte godkände och återinförs beloppen från det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 7/2005.

P6_TA(2005)0392

Förslag till ändringsbudget nr 6/2005: Avsnitt IV

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2005 för budgetåret 2005, Avsnitt IV - domstolen - Inrättande av Europeiska unionens personaldomstol (12180/2005 - C6-0304/2005 - 2005/2159(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 272.4 näst sista stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 177,

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artiklarna 37 och 38,

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, slutgiltigt antagen den 16 december 2004 (2),

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3),

med beaktande av det preliminära förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 7/2005 för budgetåret 2005 som kommissionen lade fram den 5 september 2005 (KOM(2005)0419),

med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 6/2005 som rådet fastställde den 3 oktober 2005 (12180/2005 - C6-0304/2005),

med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0306/2005), och av följande skäl:

A.

Rådet har beslutat att inrätta Europeiska unionens personaldomstol.

B.

B Tidpunkten för när personaldomstolen skall inleda sin verksamhet har tidigarelagts till 2005.

1.

Europaparlamentet beslutar att inrätta samtliga tjänster som begärdes för personaldomstolen i det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 7/2005 och att anpassa anslagen i förslaget till ändringsbudget nr 6/2005 i enlighet därmed.

2.

Europaparlamentet godkänner förslaget till ändringsbudget nr 6/2005 såsom ändrat av parlamentet.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna i förslaget till ändringsbudget nr 6/2005, till rådet, kommissionen och domstolen.


(1)  EGT L 248, 16.9.2002, s.1.

(2)  EUT L 60, 8.3.2005.

(3)  EGT C 172, 18.6.1999, s.1. Avtalet ändrat genom beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25).

P6_TA(2005)0393

Transport av avfall ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall (15311/4/2004 - C6-0223/2005 - 2003/0139(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (15311/4/2004 - C6-0223/2005),

med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0379) (2),

med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2004)0172) (2),

med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0287/2005).

1.

Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  EUT C 87 E, 7.4.2004, s. 281.

(2)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC2-COD(2003)0139

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 25 oktober 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2005 om transport av avfall

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter samråd med Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Förordningens huvudsakliga och överordnade syfte och innehåll är miljöskydd medan dess följder för den internationella handeln endast är av underordnad betydelse.

(2)

Rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen (3), har redan ändrats avsevärt vid flera tillfällen och kräver ytterligare ändringar. Det är i synnerhet nödvändigt att i den förordningen införa innehållet i kommissionens beslut 94/774/EG av den 24 november 1994 om den standardfraktsedel som avses i rådets förordning (EEG) nr 259/93 (4) och i kommissionens beslut 1999/412/EG av den 3 juni 1999 om ett frågeformulär för den rapport som medlemsstaterna är skyldiga att utarbeta enligt artikel 41.2 i rådets förordning (EEG) nr 259/93 (5). Förordning (EEG) nr 259/93 bör därför för tydlighetens skull ersättas.

(3)

Rådets beslut 93/98/EEG (6) avsåg ingående, på gemenskapens vägnar, av konventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall (Baselkonventionen) av den 22 mars 1989 (7), i vilken gemenskapen har varit part sedan 1994. Genom att anta förordning (EEG) nr 259/93 införde rådet bestämmelser om att begränsa och kontrollera sådana transporter i syfte att bland annat anpassa gemenskapens gällande system för övervakning och kontroll av avfallstransporter till kraven i Baselkonventionen.

(4)

Rådets beslut 97/640/EG (8) berörde godkännandet, på gemenskapens vägnar, av ändringen av Baselkonventionen, enligt beslut III/1 fattat av parternas samarbetskonferens. Genom den ändringen förbjuds all export av farligt avfall avsett för bortskaffande från länder som anges i förteckningen i bilaga VII till konventionen till länder som inte ingår i den förteckningen, liksom med verkan från och med den 1 januari 1998 all sådan export av farligt avfall som avses i artikel 1.1 a i konventionen och som är avsett för återvinning. Förordning (EEG) nr 259/93 ändrades på motsvarande sätt genom rådets förordning (EG) nr 120/97 (9).

(5)

Med tanke på att gemenskapen har godkänt OECD-rådets beslut C(2001)107/slutlig av den 14 juni 2001 rörande revidering av beslut C(92)39/slutlig om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning (OECD-beslutet), i syfte att harmonisera förteckningar över avfall med Baselkonventionen och revidera vissa andra krav, är det nödvändigt att införa innehållet i det beslutet i gemenskapslagstiftningen.

(6)

Gemenskapen har undertecknat Stockholmskonventionen av den 22 maj 2001 om långlivade organiska föroreningar.

(7)

Det är viktigt att organisera och reglera övervakningen och kontrollen av avfallstransporter på ett sätt som tar hänsyn till behovet av att bevara, skydda och förbättra miljökvaliteten och människors hälsa och som främjar en enhetligare tillämpning av förordningen över hela gemenskapen.

(8)

Det är också viktigt att ta hänsyn till kravet i artikel 4.2 d i Baselkonventionen om att transporter av farligt avfall skall begränsas till det minimum som står i överensstämmelse med en miljövänlig och effektiv hantering av sådant avfall.

(9)

Vidare är det viktigt att ha i åtanke att parterna i Baselkonventionen enligt artikel 4.1 i konventionen har rätt att förbjuda införsel av farligt avfall eller avfall som finns angivet i bilaga II till konventionen.

(10)

Avfallstransporter som genereras av väpnade styrkor eller hjälporganisationer bör uteslutas från denna förordnings räckvidd när avfallet importeras till gemenskapen i vissa situationer (däribland transitering inom gemenskapen om avfallet införs i gemenskapen). Kraven i internationell rätt och internationella avtal bör uppfyllas vad avser sådana transporter. I denna typ av fall bör en behörig transitmyndighet och den behöriga mottagarmyndigheten i gemenskapen underrättas i förväg om transporten och dess destination.

(11)

Det är nödvändigt att undvika överlappning med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (10), i vilken det redan finns bestämmelser för allmän frakt, distribution och förflyttning (insamling, transport, hantering, bearbetning, användning, återvinning eller bortskaffande, registrering, följedokument och spårbarhet) av animaliska biprodukter inom, till och från gemenskapen.

(12)

Senast den dag då den här förordningen träder i kraft bör kommissionen rapportera om förhållandet mellan den befintliga sektorsspecifika lagstiftningen om djurs och människors hälsa och bestämmelserna i förordningen och senast denna dag lägga fram nödvändiga förslag för att anpassa sådan lagstiftning till förordningen för att uppnå en likvärdig kontrollnivå.

(13)

Även om övervakning och kontroll av transporter av avfall inom en medlemsstat faller under den medlemsstatens behörighet, bör nationella system för avfallstransporter beakta behovet av samordning med gemenskapssystemet för att säkerställa en hög nivå av skydd för miljön och människors hälsa.

(14)

För transporter av avfall avsett för bortskaffningsförfaranden och avfall som inte anges i bilaga III, IIIA eller IIIB avsett för återvinningsförfaranden är det lämpligt att garantera bästa möjliga övervakning och kontroll genom att kräva att sådana transporter på förhand skall godkännas skriftligen. Ett sådant förfarande bör vara förenat med förhandsanmälan, vilket medför att de behöriga myndigheterna blir vederbörligen informerade så att de kan vidta alla åtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Dessa myndigheter bör på så sätt även få möjlighet att göra motiverade invändningar mot sådana transporter.

(15)

För sådana transporter av avfall som anges i bilaga III, IIIA eller IIIB avsett för återvinningsförfarande är det lämpligt att garantera en miniminivå av övervakning och kontroll genom att kräva att transporterna åtföljs av viss information.

(16)

Med tanke på behovet av en enhetlig tillämpning av denna förordning och för att den inre marknaden skall fungera väl, är det för effektivitetens skull nödvändigt att kräva att anmälningar behandlas av den behöriga avsändarmyndigheten.

(17)

Det är också viktigt att förtydliga systemet för ekonomiska säkerheter eller motsvarande försäkringar.

(18)

När det gäller avfallsproducenternas ansvar för en miljöriktig avfallshantering bör anmälnings- och transportdokumenten om så är praktiskt möjligt ifyllas av avfallsproducenterna.

(19)

Det är nödvändigt att införa rättssäkerhetsgarantier för anmälaren, både för att sörja för rättslig säkerhet och för en enhetlig tillämpning av denna förordning och för att den inre marknaden skall fungera väl.

(20)

För transporter av avfall för bortskaffande bör medlemsstaterna ta hänsyn till principerna om närhet, prioritering av återvinning och tillräcklig egenkapacitet på gemenskapsnivå och nationell nivå i enlighet med rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (11) genom att i enlighet med fördraget vidta åtgärder för att helt eller delvis förbjuda eller systematiskt invända mot sådana transporter av avfall. Hänsyn bör även tas till kravet i direktiv 75/442/EEG, enligt vilket medlemsstaterna skall upprätta ett integrerat och ändamålsenligt utformat nätverk av anläggningar för bortskaffande av avfall för att möjliggöra för gemenskapen att själv ta hand om sitt avfall och för medlemsstaterna att var och en närma sig detta mål, med hänsyn till geografiska förhållanden eller behovet av specialiserade anläggningar för vissa avfallsslag. Medlemsstaterna bör också kunna se till att avfallsanläggningar som omfattas av bestämmelserna i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (12) tillämpar bästa tillgängliga teknik enligt definitionerna i det direktivet i överensstämmelse med anläggningens tillstånd och att avfallet hanteras i enlighet med rättsligt bindande miljöskyddsnormer beträffande bortskaffande av avfall, som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

(21)

Beträffande transporter av avfall för återvinning bör medlemsstaterna också kunna se till att avfallshanteringsanläggningar som omfattas av bestämmelserna i direktiv 96/61/EG tillämpar bästa tillgängliga teknik enligt definitionerna i det direktivet i överensstämmelse med anläggningens tillstånd. Medlemsstaterna bör också kunna se till att avfall hanteras i enlighet med rättsligt bindande miljöskyddsnormer för återvinningsverksamhet, som fastställts i gemenskapslagstiftningen, och att avfall, med beaktande av artikel 7.3 i direktiv 75/442/EEG, hanteras i enlighet med de avfallshanteringsplaner som utarbetats i enlighet med det direktivet, i syfte att garantera genomförandet av rättsligt bindande skyldigheter avseende återvinning eller materialutnyttjande som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

(22)

Utvecklingen av bindande krav för avfallsanläggningar och hanteringen av särskilda avfallsmaterial på gemenskapsnivå kan tillsammans med nuvarande bestämmelser i gemenskapslagstiftningen bidra till att skapa en hög miljöskyddsnivå i hela gemenskapen och lika villkor för materialåtervinning samt medverka till att inga hinder står i vägen för utvecklingen av en ekonomiskt hållbar inre marknad för materialåtervinning. Det är därför nödvändigt att utveckla lika villkor inom gemenskapen för återvinning genom att, när så är lämpligt, tillämpa gemensamma normer på vissa områden, även när det gäller sekundära material, för att höja kvaliteten på återvinningen. Kommissionen bör, när så är lämpligt, lägga fram förslag till sådana normer för vissa avfallsslag och vissa återvinningsanläggningar så snart som möjligt, på grundval av ytterligare undersökningar inom ramen för avfallsstrategin och med beaktande av befintlig gemenskapslagstiftning och lagstiftning i medlemsstaterna. Under tiden bör det på vissa villkor vara möjligt att invända mot planerad transport av avfall om den därmed sammanhängande återvinningen inte överensstämmer med den nationella lagstiftningen om avfallsåtervinning i avsändarlandet. Under tiden bör kommissionen också övervaka situationen när det gäller eventuella oönskade avfallstransporter till de nya medlemsstaterna och, om det är nödvändigt, lägga fram lämpliga förslag till hantering av sådana situationer.

(23)

Det bör fastställas krav på att avfall som ingår i en transport som inte kan genomföras som planerat måste återtas till avsändarlandet eller återvinnas eller bortskaffas på ett alternativt sätt.

(24)

Det bör dessutom vara obligatoriskt för den person som bär ansvar för en olaglig transport att ta tillbaka det berörda avfallet eller finna alternativa lösningar för dess återvinning eller bortskaffande. I annat fall bör de behöriga avsändar- eller mottagarmyndigheterna, alltefter omständigheterna, själva ingripa.

(25)

Det är nödvändigt att, i syfte att skydda miljön i de berörda länderna, förtydliga tillämpningsområdet för det förbud mot export från gemenskapen av avfall avsett för bortskaffande i andra tredjeländer än Eftaländer, som fastställs i enlighet med Baselkonventionen.

(26)

Länder som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får anta de kontrollförfaranden som föreskrivs för transporter inom gemenskapen.

(27)

Det är också nödvändigt att, i syfte att skydda miljön i de berörda länderna, förtydliga tillämpningsområdet för förbudet mot export av farligt avfall avsett för återvinning i tredjeländer som inte omfattas av OECD-beslutet, vilket också fastställs i enlighet med Baselkonventionen. Det är i synnerhet nödvändigt att förtydliga den förteckning över avfall som omfattas av det förbudet och att se till att förteckningen även omfattar det avfall som anges i bilaga II till Baselkonventionen, dvs. hushållsavfall och restprodukter från förbränning av hushållsavfall.

(28)

Särskilda bestämmelser bör bibehållas för export av icke-farligt avfall avsett för återvinning i länder som inte omfattas av OECD-beslutet och åtgärder bör vidtas för att ytterligare anpassa dessa bestämmelser vid ett senare tillfälle.

(29)

Import till gemenskapen av avfall avsett för bortskaffande bör tillåtas om exportlandet är part i Baselkonventionen. Import till gemenskapen av avfall avsett för återvinning bör tillåtas om exportlandet omfattas av OECD-beslutet eller är part i Baselkonventionen. I andra fall bör import endast tillåtas om exportlandet har ingått bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller avtal som är förenliga med gemenskapslagstiftningen och överensstämmer med artikel 11 i Baselkonventionen, utom när detta inte är möjligt i krissituationer, fredsskapande, fredsbevarande eller krig.

(30)

Denna förordning bör tillämpas i överensstämmelse med internationell sjörätt.

(31)

Denna förordning bör spegla bestämmelserna om export och import av avfall till och från de utomeuropeiska länderna och territorierna enligt rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (13).

(32)

De åtgärder som erfordras bör vidtas för att i enlighet med direktiv 75/442/EEG och övrig gemenskapslagstiftning om avfall säkerställa att avfall som transporteras inom gemenskapen och avfall som importeras till gemenskapen, under hela transporten och fram till och med återvinningen eller bortskaffandet i mottagarlandet, hanteras på ett sätt som inte innebär något hot mot människors hälsa och utan att förfaranden eller metoder som kan skada miljön tillämpas. Vid export från gemenskapen som inte är förbjuden bör ansträngningar göras för att säkerställa att avfallet hanteras på ett miljöriktigt sätt under hela transporten och fram till och med återvinningen eller bortskaffandet i det berörda mottagarlandet utanför gemenskapen. Den anläggning som mottar avfallet bör drivas i enlighet med sådana normer för människors hälsa och miljöskydd som i stort sett motsvarar de normer som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen. En förteckning över icke-bindande riktlinjer för miljöriktig hantering bör upprättas.

(33)

Medlemsstaterna bör förse kommissionen med uppgifter om genomförandet av denna förordning, både i form av de rapporter som skickas till Baselkonventionens sekretariat och på grundval av ett separat frågeformulär.

(34)

Man måste säkerställa en säker och miljövänlig hantering av fartygsupphuggning i syfte att skydda folkhälsan och miljön. Dessutom bör det noteras att ett fartyg kan bli avfall enligt definitionen i artikel 2 i Baselkonventionen samtidigt som det definieras som fartyg enligt andra internationella regler. Det är viktigt att minnas att arbetet fortgår och inbegriper samarbete mellan ILO, IMO och Baselkonventionen med målet att fastställa obligatoriska krav på global nivå för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv lösning av problemet med fartygsupphuggning.

(35)

Medlemsstaterna bör vara skyldiga att se till att de relevanta behöriga myndigheterna i enlighet med FN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen) på lämpligt sätt offentliggör information om anmälningar om transporter, förutsatt att sådan information inte är sekretessbelagd enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.

(36)

Effektivt internationellt samarbete i fråga om kontroll av avfallstransporter är av största vikt för att se till att transporter av farligt avfall kontrolleras. Informationsutbyte, ansvarsdelning och samarbete mellan gemenskapen och dess medlemsstater och tredjeländer bör främjas i syfte att garantera en korrekt hantering av avfall.

(37)

Vissa av bilagorna till denna förordning bör antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG. Detta förfarande bör också gälla för ändring av bilagorna för att beakta den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, ändringar i den relevanta gemenskapslagstiftningen eller händelser med anknytning till OECD-beslutet eller Baselkonventionen och andra närbesläktade internationella konventioner och avtal.

(38)

I samband med utformningen av instruktionerna för ifyllande av den anmälan och de transportdokument som skall anges i bilaga IC bör kommissionen, med beaktande av OECD-beslutet och Baselkonventionen, bland annat specificera att anmälan och transportdokument, så långt det är möjligt, bör vara på två sidor och ange den exakta tidpunkten för ifyllande av anmälan och transportdokument i bilagorna IA och IB, med beaktande av bilaga II. Dessutom bör de särskilda kraven klargöras i de fall där terminologi och krav skiljer sig åt mellan OECD-beslutet eller Baselkonventionen och denna förordning.

(39)

Med beaktande av de blandningar av avfallsslag som skall läggas till i bilaga IIIA bör bland andra följande uppgifter övervägas: avfallets egenskaper, till exempel dess eventuella farliga egenskaper, föroreningspotential och aggregationstillstånd; avfallshanteringsaspekter såsom teknisk kapacitet att återvinna avfallet och miljövinsterna av återvinningen, bland annat huruvida en miljöriktig hantering av avfallet kan försvåras. Kommissionen bör slutföra arbetet på denna bilaga så långt möjligt före den dag då denna förordning träder i kraft och senast sex månader efter denna tidpunkt.

(40)

Kommissionen bör även anta ytterligare åtgärder avseende denna förordnings tillämpning i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG. Dessa åtgärder bör omfatta en metod för beräkning av den ekonomiska säkerheten eller motsvarande försäkring, vilken kommissionen om så är möjligt bör färdigställa före den dag då denna förordning skall börja tillämpas.

(41)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (14).

(42)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att garantera miljöskydd vid transport av avfall, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av förordningens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Räckvidd

1.   I denna förordning fastställs de förfaranden och kontrollsystem som skall användas för avfallstransporter, beroende på avfallets ursprung och destination och transportväg, det slags avfall som transporteras samt den typ av behandling som avfallet skall genomgå på destinationsorten.

2.   Förordningen skall omfatta transporter av avfall

a)

mellan medlemsstater, inom gemenskapen eller med transitering genom tredjeländer,

b)

som importeras till gemenskapen från tredjeländer,

c)

som exporteras från gemenskapen till tredjeländer,

d)

som transiteras genom gemenskapen på väg från och till tredjeländer.

3.   Denna förordning omfattar inte

a)

ilandförande av avfall, inklusive avloppsvatten och restprodukter, som uppkommit i samband med normal drift av fartyg och havsplattformar, förutsatt att sådant avfall omfattas av kraven i den internationella konventionen till förhindrande av föroreningar från fartyg (1973), ändrad genom 1978 års protokoll till denna (Marpol 73/78) eller andra bindande internationella instrument,

b)

avfall som uppkommit ombord på fordon, tåg, flygplan och fartyg till dess att sådant avfall lastas av för att återvinnas eller bortskaffas,

c)

transporter av radioaktivt avfall enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 92/3/Euratom av den 3 februari 1992 om övervakning och kontroll av transport av radioaktivt avfall mellan medlemsstater samt till och från gemenskapen (15),

d)

transporter av avfall som omfattas av krav på godkännande enligt förordning (EG) nr 1774/2002,

e)

transporter av avfall enligt artikel 2.1 b ii, iv och v i direktiv 75/442/EEG, om dessa transporter redan omfattas av annan gemenskapslagstiftning innehållande liknande bestämmelser,

f)

transporter av avfall från Antarktis till gemenskapen som överensstämmer med kraven i miljöskyddsprotokollet till Antarktisfördraget (1991),

g)

import till gemenskapen av avfall som genererats av väpnade styrkor eller hjälporganisationer i krissituationer, fredsskapande eller fredsbevarande insatser, när sådant avfall transporteras av de väpnade styrkorna eller hjälporganisationerna, eller på deras vägnar, direkt eller indirekt till mottagarlandet. I denna typ av fall skall en behörig transitmyndighet och den behöriga mottagarmyndigheten i gemenskapen i förväg underrättas om transporten och dess destination.

4.   Avfallstransporter från Antarktis till länder utanför gemenskapen med transitering genom gemenskapen skall omfattas av artiklarna 36 och 49.

5.   Transporter av avfall enbart inom en medlemsstat skall endast omfattas av artikel 33.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.

”avfall”: avfall enligt definitionen i artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG.

2.

”farligt avfall”: avfall enligt definitionen i artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (16).

3.

”blandat avfall”: avfall som härrör från avsiktlig eller oavsiktlig blandning av två eller flera avfallsslag och för vilka det inte finns någon enskild avfallskod i bilagorna III, IIIB, IV och IVA. Avfall som transporteras i en enskild avfallstransport bestående av två eller flera avfallsslag, men där dessa är åtskilda, anses inte vara blandat avfall.

4.

”bortskaffande”: bortskaffande enligt definitionen i artikel 1 e i direktiv 75/442/EEG.

5.

”behandling i avvaktan på bortskaffande”: bortskaffningsförfarande D 13–D 15 enligt bilaga IIA till direktiv 75/442/EEG.

6.

”återvinning”: återvinning enligt definitionen i artikel 1 f i direktiv 75/442/EEG.

7.

”behandling i avvaktan på återvinning”: återvinningsförfarande R 12 och R 13 enligt bilaga IIB till direktiv 75/442/EEG.

8.

”miljöriktig hantering”: hantering som innebär att alla rimliga åtgärder vidtas för att se till att avfall hanteras på ett sätt som innebär skydd för människors hälsa och miljön mot skadliga effekter som sådant avfall kan medföra.

9.

”producent”: person som bedriver verksamhet som ger upphov till avfall (ursprunglig producent) och/eller person som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning (ny producent) i enlighet med definitionen i artikel 1 b i direktiv 75/442/EEG.

10.

”innehavare”: avfallsproducenten eller den fysiska eller juridiska person som innehar avfallet i enlighet med definitionen i artikel 1 c i direktiv 75/442/EEG.

11.

”insamlare”: den som samlar in avfall i enlighet med definitionen i artikel 1 g i direktiv 75/442/EEG.

12.

”handlare”: en person som agerar som huvudansvarig för inköp och därpå följande försäljning av avfall, däribland sådan handlare som inte fysiskt befattar sig med avfallet enligt artikel 12 i direktiv 75/442/EEG.

13.

”mäklare”: person som för annans räkning anordnar återvinning eller bortskaffande av avfall, däribland sådan mäklare som inte fysiskt befattar sig med avfallet enligt artikel 12 i direktiv 75/442/EEG.

14.

”mottagare”: den person eller det företag under mottagarlandets jurisdiktion till vilken eller vilket avfallet transporteras för återvinning eller bortskaffande.

15.

”anmälare”:

a)

När det gäller en transport som har sitt ursprung i en medlemsstat skall anmälaren vara en fysisk eller juridisk person som omfattas av den berörda medlemsstatens jurisdiktion och som har för avsikt att genomföra en avfallstransport eller att låta genomföra en sådan transport, och som är skyldig att anmäla transporten. Anmälaren är en av de personer eller organ som anges nedan, och som väljs ut i enlighet med den rangordning som fastställs i följande förteckning:

i)

Den ursprunglige producenten.

ii)

Den nye producenten med tillstånd som genomför åtgärden före transporten.

iii)

En insamlare med tillstånd som sammanställer transporten av olika små avfallsmängder av samma slag från olika källor, varvid transporten skall påbörjas från en enda anmäld plats.

iv)

En registrerad handlare som skriftligen bemyndigats av ursprungliga producenten, nya producenten eller en insamlare med tillstånd enligt i, ii och iii att agera för dennes räkning som anmälare.

v)

En registrerad mäklare som skriftligen bemyndigats av ursprungliga producenten, nya producenten eller en insamlare med tillstånd enligt i, ii och iii att agera för dennes räkning som anmälare.

vi)

Om samtliga personer som avses i i, ii, iii, iv och, i förekommande fall, v är okända eller insolventa, innehavaren.

Om en anmälare som anges i iv eller v inte uppfyller återtagningsskyldigheterna i artiklarna 22-25, skall den ursprungliga producenten, nya producenten eller den insamlare med tillstånd som anges i i, ii eller iii och som bemyndigat handlaren eller mäklaren att agera för dennes räkning, betraktas som anmälare vad avser dessa återtagningsskyldigheter. Om det gäller olagliga transporter som anmälts av en handlare eller mäklare enligt iv och v, skall den person enligt i, ii eller iii som bemyndigat denna handlare eller mäklare att agera för dennes räkning betraktas som anmälare i enlighet med denna förordning.

b)

Vid import till eller transitering genom gemenskapen av avfall som inte har sitt ursprung i en medlemsstat skall anmälaren vara någon av följande fysiska eller juridiska personer under det avsändarlands jurisdiktion som har för avsikt att genomföra eller låta genomföra eller som har låtit genomföra en avfallstransport:

i)

Den person som utsetts i enlighet med avsändarlandets lagstiftning, eller, om ingen sådan person utsetts,

ii)

innehavaren vid tidpunkten för exporten.

16.

”Baselkonventionen”: Baselkonventionen av den 22 mars 1989 om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av.

17.

”OECD-beslut”: OECD-rådets beslut C(2001)107/slutlig rörande revidering av beslut C(92)39/slutlig om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning.

18.

”behörig myndighet”:

a)

i medlemsstaterna, det organ som utsetts av den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 53, eller

b)

i länder utanför unionen som är parter i Baselkonventionen, det organ som utsetts av det berörda landet till behörig myndighet för den konventionens syften i enlighet med artikel 5 i denna, eller

c)

i andra länder som inte anges i a eller b, det organ som har utsetts till behörig myndighet av det berörda landet eller den berörda regionen, eller, om ingen sådan myndighet utsetts, den tillståndsmyndighet i det berörda landet eller den berörda regionen som har ansvar för avfallstransporter för återvinning eller bortskaffande eller transitering.

19.

”behörig avsändarmyndighet”: den behöriga myndigheten i det område varifrån transporten planeras starta eller inleds.

20.

”behörig mottagarmyndighet”: den behöriga myndigheten i det område till vilket transporten planeras eller genomförs, eller där avfallet lagras inför återvinning eller bortskaffande i ett område som inte omfattas av något lands jurisdiktion.

21.

”behörig transitmyndighet”: den behöriga myndigheten i ett annat land än det där den behöriga avsändar-eller mottagarmyndigheten hör hemma och genom vilket transporten planeras eller genomförs.

22.

”avsändarland”: ett land från vilket en transport av avfall planeras starta eller inleds.

23.

”mottagarland”: ett land till vilket en avfallstransport planeras eller genomförs för återvinning eller bortskaffande i det landet, eller för lagring inför återvinning eller bortskaffande i ett område som inte omfattas av något lands jurisdiktion.

24.

”transitland”: ett land, annat än avsändar- eller mottagarlandet, genom vilket transport av avfall planeras eller genomförs.

25.

”område under ett lands nationella jurisdiktion”: varje land- eller havsområde, där en stat bär ansvar för administration eller lagstiftning i enlighet med internationell rätt avseende skyddet av människors hälsa och miljön.

26.

”de utomeuropeiska länderna och territorierna”: de utomeuropeiska länder och territorier som anges i förteckningen i bilaga I A till beslut 2001/822/EG.

27.

”exporttullkontor i gemenskapen”: tullkontor enligt definition i artikel 161.5 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (17).

28.

”utfartstullkontor i gemenskapen”: tullkontor enligt definition i artikel 793.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (18).

29.

”införseltullkontor i gemenskapen”: det tullkontor till vilket avfall som importeras till gemenskapens tullområde skall föras i enlighet med artikel 38.1 i förordning (EEG) nr 2913/92.

30.

”import”: all import av avfall till gemenskapen med undantag av transitering genom gemenskapen.

31.

”export”: den handling då avfall lämnar gemenskapen med undantag av transitering genom gemenskapen.

32.

”transitering”: en transport eller planerad transport av avfall genom ett eller flera länder som inte är avsändar- eller mottagarlandet.

33.

”befordran”: väg- och järnvägstransport, flygtransport, transport till havs och på inre vattenvägar av avfall.

34.

”transport”: befordran av avfall som är avsett att återvinnas eller bortskaffas och som planeras eller genomförs

a)

mellan två länder, eller

b)

mellan ett land och de utomeuropeiska länderna och territorierna eller andra områden som står under det landets beskydd, eller

c)

mellan ett land och ett annat landområde som inte utgör del av något land enligt internationell lagstiftning, eller

d)

mellan ett land och Antarktis, eller

e)

från ett land genom något av ovan nämnda områden, eller

f)

inom ett land genom något av de områden som nämns ovan och som inleds och avslutas i samma land, eller

g)

från ett geografiskt område som inte omfattas av något lands jurisdiktion, till ett visst land.

35.

”olaglig transport”: alla transporter av avfall

a)

som utförs utan att de anmäls till alla berörda behöriga myndigheter i enlighet med denna förordning, eller

b)

som utförs utan godkännande från de berörda behöriga myndigheterna i enlighet med denna förordning, eller

c)

som utförs med ett godkännande som erhållits från de berörda behöriga myndigheterna genom förfalskning, uppgivande av falska uppgifter eller bedrägeri, eller

d)

som utförs på ett sätt som inte uttryckligen specificerats i anmälan eller i transportdokumentet, eller

e)

som utförs på sådant sätt att det leder till återvinning eller bortskaffande i strid mot gemenskapsbestämmelser eller internationella bestämmelser, eller

f)

som utförs i strid mot artiklarna 34, 36, 39, 40, 41 och 43, eller

g)

där det, i fråga om sådana transporter av avfall som avses i artikel 3.2 och 3.4, visar sig att

i)

avfallet har befunnits inte ingå i förteckningen i bilagorna III, IIIA eller IIIB, eller

ii)

artikel 3.4 inte har iakttagits,

iii)

transporten har skett på ett sätt som inte uttryckligen specificerats i det dokument som anges i bilaga VII.

AVDELNING II

TRANSPORTER INOM GEMENSKAPEN MED ELLER UTAN TRANSITERING GENOM ETT TREDJELAND

Artikel 3

Allmänna förfaranden

1.   Transporter av följande avfall skall omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning:

a)

För bortskaffande:

Allt avfall.

b)

För återvinning:

i)

Avfall som anges i förteckningen i bilaga IV , vilket bland annat inbegriper avfall som anges i förteckningarna i bilagorna II och VIII till Baselkonventionen .

ii)

Avfall som anges i förteckningen i bilaga IVA.

iii)

Avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III, IIIB, IV eller IVA.

iv)

Blandat avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III, IIIB, IV eller IVA, med undantag för det som anges i bilaga IIIA.

2.   Transporter av följande avfall avsett för återvinning skall omfattas av de allmänna krav som fastställs i artikel 18 , om mängden transporterat avfall överstiger 20 kg :

a)

Avfall som anges i förteckningen i bilaga III eller IIIB.

b)

Blandningar av två eller fler avfallsslag förtecknade i bilaga III som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III, under förutsättning att sammansättningen av dessa blandningar inte är till hinder för en miljöriktig återvinning av den och att sådana blandningar anges i bilaga IIIA i enlighet med artikel 58.

3.   För sådana avfallsslag som anges i förteckningen i bilaga III skall i undantagsfall samma relevanta bestämmelser tillämpas som om det hade förtecknats i bilaga IV om avfallet uppvisar någon av de farliga egenskaper som anges i bilaga III till direktiv 91/689/EEG. Dessa fall skall hanteras i enlighet med artikel 58.

4.   Transporter av avfall som uttryckligen är avsett för laboratorieanalys i syfte att antingen undersöka dess fysikaliska eller kemiska egenskaper eller bestämma huruvida det är lämpat för återvinning eller bortskaffande skall inte omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande enligt punkt 1. I stället skall de formföreskrifter som anges i artikel 18 tillämpas. Mängden sådant avfall som undantas när det uttryckligen är avsett för laboratorieanalys skall fastställas som den minsta mängd som rimligtvis kan tänkas behövas för att den berörda analysen i varje enskilt fall skall kunna genomföras på ett adekvat sätt, och skall inte överstiga 25 kg.

5.   Transporter av blandat kommunalt avfall (avfallskod 20 03 01) som insamlats från privata hushåll, inbegripet när insamlingen även omfattar sådant avfall från andra producenter, till anläggningar för återvinning eller bortskaffande skall i enlighet med denna förordning omfattas av samma bestämmelser som transporter av avfall som är avsett för bortskaffande.

Kapitel 1

Skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande

Artikel 4

Anmälan

Om anmälaren har för avsikt att transportera avfall enligt artikel 3.1 a eller 3.1 b, skall han eller hon på förhand göra en skriftlig anmälan till den behöriga avsändarmyndigheten som skall vidarebefordra denna samt, vid gemensam anmälan, uppfylla artikel 13.

När en anmälan görs skall följande krav uppfyllas:

1.

”Anmälningsblankett och transportdokument”:

Anmälan skall ske med hjälp av följande dokument:

a)

Anmälningsblanketten i bilaga IA, och

b)

transportdokumentet i bilaga IB.

När en anmälan görs skall anmälningsblanketten och, i förekommande fall, transportdokumentet fyllas i av anmälaren.

Om anmälaren inte är den ursprungliga producenten i enlighet med artikel 2.15 a i, skall anmälaren se till att den producenten eller någon av de personer som anges i artikel 2.15 a ii eller 2.15 a iii också undertecknar anmälningsblanketten i bilaga IA, om så är genomförbart.

Anmälningsblankett och transportdokument skall tillhandahållas anmälaren av den behöriga avsändarmyndigheten.

2.

Information och dokumentation som åtföljer anmälningsblanketten och transportdokumentet:

Anmälaren skall på anmälningsblanketten eller i en bilaga till denna tillhandahålla den information och dokumentation som avses i del 1 i bilaga II. Anmälaren skall på transportdokumentet eller i en bilaga till detta i största möjliga utsträckning tillhandahålla den information och dokumentation som anges i del 2 i bilaga II och som föreligger vid tiden för anmälan.

En anmälan skall anses vara korrekt ifylld när den behöriga avsändarmyndigheten har försäkrat sig om att anmälningsblanketten och transportdokumentet är kompletta i enlighet med första stycket.

3.

Ytterligare information och dokumentation:

På begäran av någon av de berörda behöriga myndigheterna skall anmälaren tillhandahålla ytterligare information och dokumentation. En förteckning över ytterligare information och dokumentation som kan begäras återfinns i del 3 i bilaga II.

En anmälan skall anses vara komplett när den behöriga mottagarmyndigheten har försäkrat sig om att anmälningsblanketten och transportdokumentet har fyllts i och att anmälaren har tillhandahållit den information och dokumentation som avses i del 1 och 2 i bilaga II samt all ytterligare information och dokumentation som begärts i enlighet med denna punkt och som avses i del 3 i bilaga II.

4.

Ingående av avtal mellan anmälaren och mottagaren:

Anmälaren skall i enlighet med artikel 5 ingå ett avtal med mottagaren om återvinning eller bortskaffande av det anmälda avfallet.

Vid tidpunkten för anmälan skall bevis för att detta avtal existerar, eller en deklaration som intygar dess existens i enlighet med bilaga IA, läggas fram för de berörda behöriga myndigheterna. På begäran av den berörda behöriga myndigheten skall anmälaren eller mottagaren tillhandahålla en kopia av avtalet eller annat bevis som den berörda behöriga myndigheten anser tillräcklig.

5.

Ställande av ekonomisk säkerhet eller tecknande av motsvarande försäkring:

En ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring skall ställas respektive tecknas i enlighet med artikel 7. Anmälaren skall lämna en deklaration om detta genom att fylla i lämplig del av anmälningsblanketten i bilaga IA.

Vid tidpunkten för anmälan skall den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen (eller om den behöriga myndigheten tillåter detta, bevis på sådan säkerhet eller försäkring, eller en deklaration som intygar dess existens) ha ställts respektive tecknats som en del av anmälningsblanketten eller, om den behöriga myndigheten tillåter detta, i enlighet med nationell lagstiftning innan transporten påbörjas.

6.

Anmälans omfattning:

En anmälan skall omfatta transporten av avfall från den ursprungliga avsändarplatsen och inbegripa behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande, eller slutlig återvinning eller slutligt bortskaffande.

Om behandlingar i avvaktan på återvinning eller bortskaffande, eller slutlig återvinning eller slutligt bortskaffande därefter äger rum i ett annat land än första mottagarlandet, skall den slutliga behandlingen och destinationen anges i anmälan och artikel 15 f skall vara tillämplig.

Varje anmälan skall endast täckas av en kod för identifiering av avfallet med följande undantag.

a)

Avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III, IIIB, IV eller IVA. I detta fall skall bara en avfallsslag anges.

b)

Blandat avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III, IIIB, IV eller IVA, om det inte anges i förteckningen i bilaga IIIA. I så fall skall koden för varje del av avfallet anges i storleksordning.

Artikel 5

Avtal

1.   Alla avfallstransporter för vilka det krävs en anmälan skall omfattas av bestämmelsen om att avtal skall ingås mellan anmälaren och mottagaren om återvinning eller bortskaffande av det anmälda avfallet.

2.   Avtalet skall vara ingått och ha verkan vid tidpunkten för anmälan och för hela den tid som transporten varar till dess ett intyg utfärdas i enlighet med artiklarna 15 e, 16 e eller, i erforderliga fall, artikel 15 d.

3.   Av avtalet skall framgå

a)

att anmälaren skall återta avfallet om transporten, återvinningen eller bortskaffandet inte fullföljts som planerat eller om den genomförts som en olaglig transport i enlighet med artikel 22 och artikel 24.2,

b)

att mottagaren vid olaglig transport skall återvinna eller bortskaffa avfallet, i enlighet med artikel 24.3,

c)

att anläggningen i enlighet med artikel 16 e skall tillhandahålla ett intyg om att avfallet har återvunnits eller bortskaffats i överensstämmelse med anmälan och villkoren i denna samt med kraven i denna förordning.

4.   Om det avfall som transporteras är avsett för behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande, skall avtalet även omfatta följande bestämmelser om

a)

att mottagningsanläggningen i enlighet med artikel 15 d och, i erforderliga fall, 15 e skall tillhandahålla ett intyg om att avfallet har återvunnits eller bortskaffats i överensstämmelse med den relevanta anmälan och villkoren i denna samt med kraven i denna förordning, och

b)

att mottagaren , i erforderliga fall, skall göra en anmälan till den ursprungliga behöriga myndigheten i det ursprungliga avsändarlandet i enlighet med artikel 15 f ii.

5.   Om avfallet transporteras mellan två inrättningar som lyder under samma juridiska person, får avtalet ersättas med en deklaration om att denna åtar sig att återvinna eller bortskaffa det anmälda avfallet.

Artikel 6

Ekonomisk säkerhet

1.   Alla avfallstransporter för vilka det krävs en anmälan skall omfattas av bestämmelserna om ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring, som skall täcka

a)

transportkostnaderna,

b)

kostnaderna för återvinning eller bortskaffande, inklusive varje nödvändig behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande, och

c)

kostnader för lagring i 90 dagar.

2.   Den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen är avsedd att täcka kostnader i samband med

a)

fall där transporter, återvinning eller bortskaffande inte kan genomföras som planerat i enlighet med artikel 22, och

b)

fall av olagliga transporter, återvinningar eller bortskaffanden i enlighet med artikel 24.

3.   Den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen skall vara ställd respektive tecknad av anmälaren, eller en annan fysisk eller juridisk person på dennes vägnar, och ha verkan vid tidpunkten för anmälan eller, om den behöriga myndighet som godkänner den ekonomiska säkerheten eller motsvarande försäkring tillåter detta, senast när transporten inleds och gälla för den anmälda transporten senast när transporten inleds.

4.   Den behöriga avsändarmyndigheten skall godkänna den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen, inbegripet försäkringsskyddets form, lydelse och belopp.

Vid import till gemenskapen skall dock den behöriga mottagarmyndigheten revidera försäkringsskyddets belopp och, i erforderliga fall, godkänna ytterligare ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring.

5.   Den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen skall vara giltig för och täcka anmäld transport och slutförande av det anmälda avfallets återvinning eller bortskaffande.

Den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen skall friställas när den behöriga myndigheten i fråga har erhållit det intyg som anges i artikel 16 e eller, i erforderliga fall, artikel 15 e vad gäller behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande.

6.   Genom undantag från punkt 5 och om det avfall som transporteras är avsett för behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande och ytterligare en återvinning eller ett bortskaffande äger rum i mottagarlandet får den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen friställas när avfallet lämnar anläggningen för behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande och den behöriga myndigheten i fråga har erhållit det intyg som anges i artikel 15 d. I detta fall skall varje ny transport till en anläggning för återvinning eller bortskaffande omfattas av en ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring, såvida inte den behöriga mottagarmyndigheten meddelat att en sådan ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring inte är nödvändig. Under sådana omständigheter skall den behöriga mottagarmyndigheten ansvara för att uppfylla de skyldigheter som uppstår vid olaglig transport och för återtagning om transporten eller den vidare återvinningen eller bortskaffandet inte kan avslutas som planerat.

7.   Den berörda behöriga myndighet i gemenskapen som har godkänt den ekonomiska säkerheten eller den motsvarande försäkringen skall ha tillgång till denna och använda medlen, bl. a. för betalningar till andra berörda myndigheter, för att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artiklarna 23 och 25.

8.   Vid en gemensam anmälan i enlighet med artikel 13 kan en ekonomisk säkerhet ställas eller motsvarande försäkring tecknas som täcker delar av den gemensamma anmälan, i stället för en säkerhet som täcker hela den gemensamma anmälan. I sådana fall skall den ekonomiska säkerheten eller motsvarande försäkring täcka transporten senast den dag då den anmälda transport den är avsedd att täcka inleds.

En ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring skall friställas när den behöriga myndigheten i fråga har erhållit det intyg som avses i artikel 16 e eller, i förekommande fall, artikel 15 e när det gäller behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande av ifrågavarande avfall. Punkt 6 skall vara tilllämplig på motsvarande sätt.

9.   Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om vilka nationella lagstiftningsåtgärder de vidtar enligt denna artikel.

Artikel 7

Den behöriga avsändarmyndighetens vidarebefordran av anmälan

1.   När den behöriga avsändarmyndigheten har fått in en korrekt ifylld anmälan i enlighet med artikel 4.2 andra stycket skall den behålla en kopia av anmälan och vidarebefordra anmälan till den behöriga mottagarmyndigheten med kopior till eventuella transitmyndigheter samt informera anmälaren om att anmälan har vidarebefordrats. Detta skall göras inom tre arbetsdagar från det att anmälan mottagits.

2.   Om anmälan inte har fyllts i korrekt skall den behöriga avsändarmyndigheten begära information och dokumentation från anmälaren i enlighet med artikel 4.2 andra stycket.

Detta skall göras inom tre arbetsdagar från det att anmälan mottagits.

I sådana fall skall den behöriga avsändarmyndigheten inom tre arbetsdagar från det att den har mottagit den begärda informationen och/eller dokumentationen iaktta punkt 1.

3.   Den behöriga avsändarmyndigheten får inom tre arbetsdagar från det att den mottagit en enligt artikel 4.2 andra stycket korrekt ifylld anmälan besluta att inte gå vidare med anmälan, om den har invändningar mot transporten i enlighet med artiklarna 11 och 12.

Den skall genast underrätta anmälaren om sitt beslut och om dessa invändningar.

4.   Om den behöriga avsändarmyndigheten inte inom 30 dagar från det att den har mottagit anmälan har vidarebefordrat den i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 skall den på anmälarens begäran ge anmälaren en motiverad förklaring till detta. Detta skall inte gälla i det fall den begäran om information som anges i punkt 2 inte har hörsammats.

Artikel 8

Begäran om information och dokumentation från berörda behöriga myndigheter och den behöriga mottagarmyndighetens bekräftelse

1.   Om någon av de berörda behöriga myndigheterna, efter det att den behöriga avsändarmyndigheten har vidarebefordrat anmälan, anser att det krävs ytterligare information och dokumentation i enlighet med artikel 4.3 andra stycket, skall den begära sådan information och dokumentation från anmälaren och informera övriga behöriga myndigheter om denna begäran mottagits. Detta skall göras inom tre arbetsdagar från det att anmälan mottagits. I sådana fall skall de berörda behöriga myndigheterna inom tre arbetsdagar från det att de har mottagit den begärda informationen och dokumentationen underrätta den behöriga mottagarmyndigheten om detta.

2.   När den behöriga mottagarmyndigheten anser att anmälan är korrekt ifylld på det sätt som anges i artikel 4.3 andra stycket, skall den sända ett mottagningsbevis till anmälaren och kopior till övriga berörda behöriga myndigheter. Detta skall göras inom tre arbetsdagar från det att den korrekt ifyllda anmälan mottagits.

3.   Om den behöriga mottagarmyndigheten inte inom 30 dagar från det att den har mottagit anmälan har bekräftat detta i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 skall den på anmälarens begäran ge anmälaren en motiverad förklaring till detta.

Artikel 9

De behöriga mottagar-, avsändar- och transitmyndigheternas godkännande samt tidsfrister för befordran, återvinning och bortskaffande

1.   Inom 30 dagar från den dag då den behöriga mottagarmyndigheten skickade bekräftelsen i enlighet med artikel 8 skall de behöriga mottagar-, avsändar- och transitmyndigheterna skriftligen fatta något av följande vederbörligen motiverade beslut om den anmälda transporten:

a)

Godkännande utan villkor.

b)

Godkännande med villkor i enlighet med artikel 10.

c)

Invändningar i enlighet med artiklarna 11 och 12.

Den behöriga transitmyndighetens underförstådda samtycke kan anses föreligga om ingen invändning reses inom den fastställda tidsfristen på 30 dagar.

2.   De behöriga mottagar-, avsändar- och, i förekommande fall, transitmyndigheterna skall till anmälaren skriftligen vidarebefordra sitt beslut och skälen till detta inom den fastställda tidsfrist på 30 dagar som avses i punkt 1, med kopior till de övriga berörda behöriga myndigheterna.

3.   De behöriga mottagar-, avsändar- och, i förekommande fall, transitmyndigheterna skall styrka sitt skriftliga godkännande genom att på lämpligt sätt stämpla, signera och datera anmälningsblanketten eller sina kopior av denna.

4.   Ett skriftligt godkännande av en planerad transport skall upphöra att vara giltigt efter ett kalenderår från det att det utfärdades eller från det senare datum som anges på anmälningsblanketten. Detta skall emellertid inte gälla om de berörda behöriga myndigheterna fastställer en kortare giltighetsperiod.

5.   Underförstått samtycke till en planerad transport skall upphöra ett kalenderår efter det att den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1 har löpt ut.

6.   En planerad transport får endast genomföras när kraven i artikel 16 a och 16 b är uppfyllda och under den tidsperiod då samtliga behöriga myndigheters underförstådda eller skriftliga godkännanden är giltiga.

7.   Återvinning eller bortskaffande av avfall i samband med en planerad transport skall slutföras senast ett kalenderår efter anläggningens bekräftelse av att avfallet har tagits emot, såvida inte de berörda behöriga myndigheterna fastställer en kortare giltighetsperiod.

8.   De berörda behöriga myndigheterna skall dra tillbaka sitt godkännande när de får kännedom om att

a)

avfallets sammansättning avviker från det anmälda, eller

b)

de villkor som fastställts för transporten inte uppfylls, eller

c)

avfallet inte återvinns eller bortskaffas i enlighet med det tillstånd som utfärdats för den anläggning som genomför verksamheten i fråga, eller

d)

avfallet skall transporteras, eller har transporterats, återvunnits eller bortskaffats på ett sätt som inte är förenligt med de uppgifter som tillhandahållits i anmälan och transportdokument eller som bilaga till dessa.

9.   Om godkännandet dras in skall detta göras i form av ett officiellt meddelande till anmälaren, med kopior till övriga berörda behöriga myndigheter och till mottagaren.

Artikel 10

Villkor för transporter

1.   Inom 30 dagar från den dag då den behöriga mottagarmyndigheten skickade bekräftelsen i enlighet med artikel 8 får de behöriga mottagar-, avsändar- och transitmyndigheterna fastställa villkor för sitt godkännande av den anmälda transporten. Sådana villkor får grundas på ett eller flera av de skäl som fastställs i artikel 11 eller artikel 12.

2.   De behöriga avsändar-, mottagar- och transitmyndigheterna får också inom den tidsfrist på 30 dagar som avses i punkt 1 fastställa villkor för avfallstransport inom områden under deras jurisdiktion. Sådana transportvillkor får inte vara strängare än de som gäller för liknande transporter som uteslutande sker inom områden under deras jurisdiktion och skall beakta gällande avtal, särskilt tillämpliga internationella avtal.

3.   De behöriga avsändar-, mottagar- och transitmyndigheterna får också inom den tidsfrist på 30 dagar som avses i punkt 1 som villkor fastställa att deras godkännande skall anses vara upphävt om den ekonomiska säkerheten eller motsvarande försäkring inte är giltig senast när den anmälda transporten inleds, i enlighet med vad som krävs enligt artikel 6.3.

4.   Den behöriga myndighet som fastställer villkoren skall till anmälaren skriftligen vidarebefordra dessa och sända kopior till de berörda behöriga myndigheterna.

Den berörda behöriga myndigheten skall se till att villkoren anges i eller bifogas anmälningsblanketten.

5.     Den behöriga mottagarmyndigheten får också, inom den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1, föreskriva att mottagningsanläggningen regelbundet skall utarbeta en rapport om inkommande och avsänt avfall och/eller balansen däremellan samt därmed sammanhängande återvinning och bortskaffande i enlighet med anmälan och under dess giltighetsperiod. Rapporten skall undertecknas av en person som är juridiskt ansvarig för anläggningen och skickas till den behöriga mottagarmyndigheten inom en månad efter återvinningen eller bortskaffandet.

Artikel 11

Invändningar mot transporter av avfall avsett för bortskaffande

1.   Om en planerad transport av avfall avsett för bortskaffande anmäls får de behöriga mottagar- och avsändarmyndigheterna, inom 30 dagar från den dag då den behöriga mottagarmyndigheten skickade bekräftelsen i enlighet med artikel 8, resa motiverade invändningar grundade på ett eller flera av nedanstående skäl och i överensstämmelse med fördraget:

a)

Den planerade transporten eller bortskaffandet är inte förenlig med de åtgärder som vidtagits för att helt eller delvis förbjuda eller systematiskt invända mot transporter av avfall i syfte att i enlighet med direktiv 75/442/EEG genomföra principerna om närhet, prioritering av återvinning och tillräcklig egenkapacitet på gemenskapsnivå och nationell nivå.

b)

Den planerade transporten eller bortskaffandet är inte förenlig med nationell lagstiftning om miljöskydd, allmän ordning, allmän säkerhet eller hälsoskydd vad avser åtgärder som äger rum i det land som reser invändningar.

c)

Anmälaren eller mottagaren har tidigare dömts för olagliga transporter eller någon annan olaglig handling på miljöskyddsområdet. I detta fall får de behöriga avsändar- och mottagarmyndigheten vägra godkänna alla transporter i vilka den aktuella personen är involverad i enlighet med nationell lagstiftning.

d)

Anmälaren eller anläggningen har upprepade gånger underlåtit att iaktta artiklarna 15 och 16 i samband med tidigare transporter.

e)

Medlemsstaten vill utöva sin rätt enligt artikel 4.1 i Baselkonventionen att förbjuda införsel av farligt avfall eller avfall som anges i bilaga II till den konventionen.

f)

Den planerade transporten eller bortskaffandet strider mot förpliktelser som följer av internationella konventioner som den berörda medlemsstaten, de berörda medlemsstaterna eller gemenskapen har ingått.

g)

Den planerade transporten eller bortskaffandet står inte i överensstämmelse med direktiv 75/442/EEG, särskilt artiklarna 5 och 7 i detta, med hänsyn till särskilda geografiska förhållanden eller behovet av specialiserade inrättningar för vissa avfallsslag.

i)

för att genomföra principen om tillräcklig egenkapacitet på gemenskapsnivå och nationell nivå, eller

ii)

om den specialiserade inrättningen skall omhänderta avfall från en mer närliggande källa och den behöriga myndigheten har prioriterat detta avfall, eller

iii)

för att säkerställa att transporterna sker i enlighet med avfallsplanerna.

h)

Avfallet kommer att behandlas i en anläggning som omfattas av direktiv 96/61/EG men som inte tilllämpar bästa tillgängliga teknik enligt artikel 9.4 i det direktivet i enlighet med tillståndet för anläggningen.

i)

Avfallet består av blandat kommunalt avfall som insamlats från privata hushåll (avfallskod 20 03 01).

j)

Det berörda avfallet kommer inte att behandlas i enlighet med rättsligt bindande miljöskyddsnormer för bortskaffande i gemenskapslagstiftningen, även då tillfälliga undantag har beviljats.

2.   Den behöriga transitmyndigheten eller transitmyndigheterna får, inom den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1, resa motiverade invändningar grundade endast på punkt 1 b, 1 c , 1 d och 1 f.

3.   Om det rör sig om farligt avfall som uppkommit i en avsändarstat i en så liten årlig mängd att det vore oekonomiskt att uppföra nya specialiserade inrättningar för bortskaffande i denna medlemsstat skall punkt 1 a inte vara tillämplig.

Den behöriga mottagarmyndigheten skall samarbeta med den behöriga avsändarmyndighet som anser att denna punkt, snarare än punkt 1 a, bör tillämpas, för att lösa frågan bilateralt.

Om ingen tillfredsställande lösning kan hittas kan endera medlemsstaten hänskjuta frågan till kommissionen. Kommissionen skall då avgöra frågan i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG.

4.   Om de behöriga myndigheterna inom den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1 anser att de problem som gav upphov till deras invändningar är lösta, skall de genast skriftligen underrätta anmälaren, med kopior till mottagaren och till övriga berörda behöriga myndigheter.

5.   Om de problem som har lett till att invändningar har rests inte har lösts inom den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1 skall anmälan upphöra att gälla. Om anmälaren fortfarande avser att genomföra transporten skall en ny anmälan göras, såvida inte samtliga berörda behöriga myndigheter och anmälaren kommer överens om annat.

6.   Åtgärder som medlemsstaterna vidtar i enlighet med punkt 1 a i syfte att helt eller delvis förbjuda eller systematiskt invända mot transporter av avfall avsett för bortskaffande eller i enlighet med punkt 1 e skall av den medlemsstat som vidtar åtgärderna omedelbart anmälas till kommissionen som skall informera de övriga medlemsstaterna.

Artikel 12

Invändningar mot transporter av avfall avsett för återvinning

1.   Om en planerad transport av avfall avsett för återvinning anmäls får de behöriga mottagar- och avsändarmyndigheterna, inom 30 dagar från den dag då den behöriga mottagarmyndigheten skickade bekräftelsen i enlighet med artikel 8, resa motiverade invändningar grundade på ett eller flera av nedanstående skäl och i överensstämmelse med fördraget:

a)

Den planerade transporten eller återvinningen är inte förenlig med direktiv 75/442/EEG, särskilt artiklarna 3, 4, 7 och 10 i detta.

b)

Den planerade transporten eller återvinningen är inte förenlig med nationell lagstiftning om miljöskydd, allmän ordning, allmän säkerhet eller hälsoskydd vad avser åtgärder som vidtas i det land som reser invändningar.

c)

Den planerade transporten eller återvinningen är inte förenlig med nationell lagstiftning om avfallsåtervinning i avsändarlandet, inbegripet när den planerade transporten avser avfall som är avsett för återvinning i en anläggning som har mindre strikta normer för behandling av det särskilda avfallet än de som har fastställts i avsändarlandet med iakttagande av behovet att säkerställa att den inre marknaden fungerar korrekt.

Detta skall inte gälla när

i)

det finns motsvarande gemenskapslagstiftning, särskilt sådan som hänför sig till avfall, och krav som är minst lika stränga som de som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen har införts i den nationella lagstiftningen vid införlivandet av sådan gemenskapslagstiftning,

ii)

återvinningen i mottagarlandet äger rum på villkor som i stort sett motsvarar de villkor som föreskrivs i avsändarlandets nationella lagstiftning,

iii)

annan nationell lagstiftning i avsändarlandet än den som omfattas av ovanstående led i inte har anmälts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och om regler för informationssamhällets tjänster (19), enligt kraven i det direktivet.

d)

Anmälaren eller mottagaren har tidigare dömts för olagliga transporter eller någon annan olaglig handling på miljöskyddsområdet. I detta fall får den behöriga avsändar- och mottagarmyndigheten vägra godkänna alla transporter i vilka den aktuella personen är involverad i enlighet med nationell lagstiftning.

e)

Anmälaren eller anläggningen upprepade gånger inte har iakttagit artiklarna 15 och 16 i samband med tidigare transporter.

f)

Den planerade transporten eller återvinningen strider mot förpliktelser som följer av internationella konventioner som den berörda medlemsstaten, de berörda medlemsstaterna eller gemenskapen har ingått.

g)

Förhållandet mellan vad som kan återvinnas och inte kan återvinnas, det uppskattade värdet för det material som slutligt återvinns eller kostnaderna för återvinning och bortskaffande av den del som inte kan återvinnas medför att återvinning inte är försvarbar, med beaktande av ekonomiska och/eller miljömässiga skäl.

h)

Det avfall som transporteras är avsett för bortskaffande och inte för återvinning.

i)

Avfallet kommer att behandlas i en anläggning som omfattas av direktiv 96/61/EG men som inte tilllämpar bästa tillgängliga teknik enligt artikel 9.4 i det direktivet i enlighet med tillståndet för anläggningen.

j)

Det berörda avfallet kommer inte att behandlas i enlighet med rättsligt bindande miljöskyddsnormer för återvinningsverksamhet eller rättsligt bindande återvinnings- eller materialutnyttjandekrav i gemenskapslagstiftningen, även då tillfälliga undantag har beviljats.

k)

Det berörda avfallet kommer inte att behandlas i enlighet med avfallsplaner som utarbetats i enlighet med artikel 7 i direktiv 75/442/EEG för att garantera genomförandet av rättsligt bindande återvinningseller materialutnyttjandekrav i gemenskapslagstiftningen.

2.   Den behöriga transitmyndigheten eller transitmyndigheterna får, inom den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1, resa motiverade invändningar mot den planerade transporten, grundade endast på punkt 1 b, 1 d , 1 e och 1 f.

3.   Om de behöriga myndigheterna inom den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1 anser att de problem som gav upphov till deras invändningar är lösta, skall de genast skriftligen underrätta anmälaren, med kopior till mottagaren och till övriga berörda behöriga myndigheter.

4.   Om de problem som har lett till att invändningar har rests inte löses inom den tidsfrist på 30 dagar som anges i punkt 1 skall anmälan upphöra att gälla. Om anmälaren fortfarande avser att genomföra transporten skall en ny anmälan göras, såvida inte samtliga berörda behöriga myndigheter och anmälaren kommer överens om annat.

5.   Invändningar från de behöriga myndigheterna enligt punkt 1 c skall rapporteras av medlemsstaterna till kommissionen i enlighet med artikel 51.

6.   Avsändarstaten skall underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om den nationella lagstiftning som kan utgöra grund för invändningar som framförs av behöriga myndigheter enligt punkt 1 c och skall uppge på vilket avfall och vilken återvinningsverksamhet dessa invändningar är tillämpliga, innan sådan lagstiftning åberopas för motiverade invändningar.

Artikel 13

Generell anmälan

1.   Anmälaren får lämna in en generell anmälan som omfattar flera transporter, förutsatt att följande villkor uppfylls för varje transport:

a)

Avfallet har i huvudsak liknande fysikaliska och kemiska egenskaper.

b)

Avfallet transporteras till samma mottagare och samma anläggning.

c)

Samma transportväg som anges på anmälningsblanketten används.

2.   Om denna transportväg inte kan följas på grund av oförutsedda omständigheter skall anmälaren underrätta de berörda behöriga myndigheterna snarast möjligt, i möjligaste mån innan transporten påbörjas om den ändrade transportvägen redan då är känd.

Om den ändrade transportvägen är känd innan transporten påbörjas och leder till att andra behöriga myndigheter berörs än de som berörs av den generella anmälan, får den generella anmälan inte användas, utan en ny anmälan skall lämnas in.

3.   De berörda behöriga myndigheterna får som villkor för att godkänna en generell anmälan begära att ytterligare information och dokumentation i enlighet med artikel 4.2 andra stycket och 4.3 andra stycket tillhandahålls senare.

Artikel 14

Förhandsgodkända återvinningsanläggningar

1.   De behöriga mottagarmyndigheterna som inom sina områden har särskilda återvinningsanläggningar får besluta att på förhand utfärda godkännanden för dessa.

Sådana beslut skall vara tidsbegränsade och när som helst kunna upphävas.

2.   I det fall en gemensam anmälan görs i enlighet med artikel 13 får den behöriga mottagarmyndigheten i samförstånd med övriga berörda behöriga myndigheter förlänga giltighetstiden för det godkännande som avses i artikel 9.4 och 9.5 till maximalt tre år.

3.   Behöriga myndigheter som beslutar att utfärda ett förhandsgodkännande av anläggningar i enlighet med punkterna 1 och 2 skall lämna följande information till kommissionen och, i erforderliga fall, OECD:s sekretariat:

a)

Återvinningsanläggningens namn, registreringsnummer och adress.

b)

En redogörelse för de metoder som används, inbegripet R-koder.

c)

De avfallsslag som förtecknas i bilagorna IV och IV A, eller de avfallsslag som beslutet gäller.

d)

Sammanlagd förhandsgodkänd mängd.

e)

Giltighetstiden.

f)

Eventuella ändringar i förhandsgodkännandet.

g)

Eventuella ändringar i den anmälda informationen.

h)

Eventuellt upphävande av förhandsgodkännandet.

Blanketten i bilaga VI skall användas för detta ändamål.

4.   Genom undantag från artiklarna 9, 10 och 12 skall det godkännande som ges i enlighet med artikel 9, de villkor som fastställs i enlighet med artikel 10 eller de invändningar som de berörda behöriga myndigheterna reser i enlighet med artikel 12 omfattas av en tidsfrist på sju arbetsdagar från den dag då den behöriga mottagarmyndigheten skickade sin bekräftelse i enlighet med artikel 8.

5.   Oavsett vad som anges i punkt 4 får den behöriga avsändarmyndigheten besluta att det krävs mer tid för att få in ytterligare information eller dokumentation från anmälaren.

I sådana fall skall den behöriga myndigheten inom sju arbetsdagar skriftligen meddela anmälaren och skicka kopior av meddelandet till övriga berörda behöriga myndigheter.

Den sammanlagda tiden för detta förfarande skall inte överskrida 30 dagar från den dag då den behöriga mottagarmyndigheten skickade sin bekräftelse i enlighet med artikel 8.

Artikel 15

Ytterligare bestämmelser om behandling i avvaktan på återvinning och bortskaffande

Transporter av avfall avsett för behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande skall omfattas av följande bestämmelser:

a)

Om en transport av avfall är avsedd för behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande skall alla anläggningar, där de därpå följande behandlingarna i avvaktan på återvinning eller bortskaffande och den slutliga återvinningen eller bortskaffningen planeras, också anges på anmälningsblanketten utöver den inledande behandlingen i avvaktan på återvinning eller bortskaffande.

b)

Den behöriga avsändar- och mottagarmyndigheten får godkänna en transport av avfall som är avsedd för behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande endast om det inte finns några grunder för invändning i enlighet med artikel 11 eller 12 mot transporten av avfall till de anläggningar som utför därpå följande behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande eller slutlig återvinning eller bortskaffning.

c)

Inom tre dagar från det att avfallet har nått den anläggning där behandlingen i avvaktan på återvinning eller bortskaffande skall äga rum, skall den anläggningen skriftligen bekräfta att den har tagit emot avfallet.

Denna bekräftelse skall införas i eller bifogas transportdokumentet. Den berörda anläggningen skall vidarebefordra undertecknade kopior av transportdokumentet tillsammans med denna bekräftelse till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

d)

Så snart som möjligt, men senast 30 dagar från det att behandlingen i avvaktan på återvinning eller bortskaffande slutförts, och högst ett kalenderår från det att avfallet tagits emot eller en kortare period i enlighet med artikel 9.7, skall den anläggning som genomför verksamheten på eget ansvar intyga att behandlingen i avvaktan på återvinning eller bortskaffande är avslutad.

Detta intyg skall införas i eller bifogas transportdokumentet.

Den berörda anläggningen skall vidarebefordra undertecknade kopior av transportdokumentet tillsammans med detta intyg till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

e)

När en bortskaffnings- eller återvinningsanläggning som genomför en behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande levererar avfallet för därpå följande behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande och slutlig återvinning eller slutligt bortskaffande i en anläggning i mottagarlandet skall den så snart som möjligt, och högst ett kalenderår efter det att avfallet levererats eller en kortare period i enlighet med artikel 9.7, erhålla ett intyg från denna anläggning om att avfallet slutligt har återvunnits eller bortskaffats.

Den anläggning som genomför en behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande skall omgående vidarebefordra alla relevanta intyg till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna, och ange vilka transporter som intygen avser.

f)

Om en leverans enligt led e görs till en anläggning som ligger i

i)

det ursprungliga avsändarlandet eller i en annan medlemsstat, skall en ny anmälan krävas i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning, eller

ii)

ett tredjeland, skall en ny anmälan krävas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, varvid det emellertid skall beaktas att bestämmelserna om de behöriga myndigheterna också skall gälla för den ursprungliga behöriga myndigheten i det ursprungliga avsändarlandet.

Artikel 16

Krav efter godkännande av en transport

Efter det att de berörda behöriga myndigheterna har godkänt en transport skall samtliga berörda företag fylla i transportdokumentet, eller vid gemensam anmälan transportdokumenten, på de punkter som är aktuella, underteckna det eller dem och behålla kopia eller kopior. Följande krav skall vara uppfyllda:

a)

”Anmälaren skall fylla i transportdokumentet”: När anmälaren har fått in godkännanden från de behöriga avsändar-, mottagar- och transitmyndigheterna, eller kan utgå från den behöriga transitmyndighetens underförstådda samtycke, skall denne föra in det faktiska transportdatumet och i största möjliga utsträckning alla övriga uppgifter som krävs i transportdokumentet.

b)

”Förhandsinformation om när transporten inleds”: Anmälaren skall skicka undertecknade kopior av det ifyllda transportdokumentet enligt led a till de behöriga myndigheter som berörs och till mottagaren senast tre arbetsdagar innan transporten inleds.

c)

”Dokument som skall åtfölja varje transport”: Anmälaren skall behålla en kopia av transportdokumentet. Transportdokumentet och kopior av anmälningsblanketten med de berörda behöriga myndigheternas skriftliga godkännande och villkor skall åtfölja varje transport. Den anläggning som tar emot avfallet skall behålla transportdokumentet.

d)

Anläggningens skriftliga bekräftelse av att avfallet har tagits emot”: Anläggningen skall inom tre dagar från det att avfallet har tagits emot skriftligen bekräfta detta.

Denna bekräftelse skall vara införd i eller bifogas transportdokumentet.

Anläggningen skall vidarebefordra undertecknade kopior av transportdokumentet med denna bekräftelse till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

e)

Anläggningens intyg om slutlig återvinning eller slutligt bortskaffande”: Så snart som möjligt, men senast 30 dagar från det att den slutliga återvinningen eller det slutliga bortskaffandet slutförts och högst ett kalenderår eller en kortare period i enlighet med artikel 9.7, från det att avfallet mottagits, skall den anläggning som genomför återvinningen eller bortskaffandet på eget ansvar intyga att avfallet slutligt har återvunnits eller bortskaffats.

Detta intyg skall vara infört i eller bifogas transportdokumentet.

Anläggningen skall vidarebefordra undertecknade kopior av transportdokumentet tillsammans med detta intyg till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

Artikel 17

Ändringar av transporten efter det att godkännandet utfärdats

1.   Om väsentliga ändringar görs i fråga om detaljer och/eller villkor för en godkänd transport, inklusive ändringar av den avsedda mängden, transportväg, vägval, transportdatum eller transportmedel, skall anmälaren omedelbart meddela de berörda behöriga myndigheterna och mottagaren och detta, om möjligt, innan transporten inleds.

2.   I sådana fall skall en ny anmälan göras, såvida inte alla berörda behöriga myndigheter anser att de föreslagna ändringarna inte kräver en ny anmälan.

3.   Om sådana ändringar berör andra behöriga myndigheter än dem som berördes av den ursprungliga anmälan skall en ny anmälan göras.

Kapitel 2

Allmänna informationskrav

Artikel 18

Avfall som skall åtföljas av viss information

1.   Avfall som avses i artikel 3.2 och 3.4, och som är avsett för transport skall omfattas av följande formföreskrifter:

a)

I syfte att underlätta spårningen av sådana avfallstransporter skall den person under avsändarlandets jurisdiktion som organiserar transporten se till att avfallet åtföljs av det dokument som återfinns i bilaga VII.

b)

Det dokument som återfinns i bilaga VII skall undertecknas av den person som organiserar transporten innan transporten äger rum samt undertecknas av återvinningsanläggningen eller laboratoriet och mottagaren vid det tillfälle då avfallet tas emot.

2.   Det avtal som avses i bilaga VII mellan den person som organiserar transporten och mottagaren av avfallet för återvinning skall ha verkan när transporten inleds och skall, om avfallstransporten eller avfallsåtervinningen inte kan fullföljas som det var avsett eller om den genomförts som en olaglig transport, omfatta en skyldighet för den person som organiserar transporten eller, om den personen inte kan fullfölja avfallstransporten eller avfallsåtervinningen (t. ex. på grund av insolvens), mottagaren att

a)

återta avfallet eller säkerställa att det återvinns på ett alternativt sätt, och,

b)

om så är nödvändigt, säkerställa att det lagras under mellantiden.

Den person som organiserar transporten eller mottagaren skall på begäran av den berörda behöriga myndigheten tillhandahålla en kopia av avtalet.

3.   För inspektions-, efterlevnads-, planerings- och statistiksyften får medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning begära uppgifter enligt punkt 1 om transporter som omfattas av denna artikel.

4.   De uppgifter som anges i punkt 1 skall behandlas konfidentiellt om det krävs enligt gemenskapslagstiftningen och nationell lagstiftning.

Kapitel 3

Allmänna krav

Artikel 19

Förbud mot blandning av avfall under transport

Från den tidpunkt då transporten påbörjas och fram till mottagandet i en avfallsåtervinnings- eller bortskaffningsanläggning får det avfall som specificeras i anmälan eller som avses i artikel 18 inte blandas med annat avfall.

Artikel 20

Bevarande av dokumentation och information

1.    All dokumentation som mottas av eller skickas från de behöriga myndigheterna i samband med en anmäld transport skall av behöriga myndigheter, anmälare , mottagare och den anläggning som tar emot avfallet bevaras inom gemenskapen under minst tre år räknat från den dag då transporten inleds.

2.   Den person som organiserar transporten , mottagaren och den anläggning som tar emot avfallet skall, under minst tre år räknat från den dag då transporten inleds, i gemenskapen bevara information som tillhandahålls i enlighet med artikel 18.1.

Artikel 21

Allmänhetens tillgång till anmälningar

Den behöriga myndigheten i export- eller importmedlemsstaten skall på lämpligt sätt, t. ex. via Internet, offentliggöra uppgifter om anmälningar om transporter som den godkänt, förutsatt att sådan information inte är sekretessbelagd enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.

Kapitel 4

Återtagningsskyldighet

Artikel 22

Återtagning av avfall om en transport inte kan fullföljas som planerat

1.   Om någon av de behöriga myndigheterna har fått kännedom om att en avfallstransport, inbegripet avfallets återvinning och bortskaffande, inte kan fullföljas som planerat i enlighet med de bestämmelser som anges i anmälan och transportdokumentet och/eller det avtal som avses i artikel 4.4 andra stycket och artikel 5, skall den omgående meddela den behöriga avsändarmyndigheten. Om en återvinnings- eller bortskaffningsanläggning avvisar en mottagen transport, skall den omedelbart informera den behöriga mottagarmyndigheten om detta.

2.   Den behöriga avsändarmyndigheten skall, utom i de fall som anges i punkt 3, se till att det berörda avfallet återförs till det område som omfattas av denna myndighets jurisdiktion eller till annan plats i avsändarlandet av anmälaren som fastställs i enlighet med rangordningen i artikel 2.15 eller, om detta inte är möjligt, av den behöriga myndigheten själv eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar.

Avfallet skall återföras inom 90 dagar, eller någon annan tidsperiod som överenskommits mellan de berörda behöriga myndigheterna, efter det att den behöriga avsändarmyndigheten har fått kännedom om eller skriftligen underrättats av de behöriga mottagar- eller transitmyndigheterna om att den godkända avfallstransporten eller avfallets återvinning eller bortskaffande inte kan fullföljas och har informerats om skälen till detta. Sådana upplysningar kan härröra från information till de behöriga mottagar- eller transitmyndigheterna, bland annat från andra behöriga myndigheter.

3.   Återtagningskravet i punkt 2 skall inte tillämpas om de behöriga avsändar-, transit- och mottagarmyndigheter som berörs av bortskaffande eller återvinning av avfallet har försäkrat sig om att avfallet kan återvinnas eller bortskaffas på ett alternativt sätt i mottagarlandet eller på annat håll av anmälaren eller, om detta inte är möjligt, av den behöriga avsändarmyndigheten själv eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar.

Återtagningskravet i punkt 2 skall inte tillämpas om det transporterade avfallet under behandlingen i berörd anläggning oåterkalleligt blandats med annat avfall innan en berörd behörig myndighet har fått kännedom om att den anmälda transporten inte kan fullföljas enligt punkt 1. Sådant blandat avfall skall återvinnas eller bortskaffas på något annat sätt i enlighet med första stycket.

4.   Vid återtagning enligt punkt 2 skall en ny anmälan göras såvida inte de berörda behöriga myndigheterna kommer överens om att en vederbörligen motiverad begäran från den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten är tillräckligt.

Nya anmälningar skall i förekommande fall göras av den ursprungliga anmälaren eller, om detta inte är möjligt, av någon annan fysisk eller juridisk person som fastställs i enlighet med artikel 2.15 eller, om detta inte är möjligt, av den behöriga avsändarmyndigheten själv eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar.

Ingen behörig myndighet får resa invändningar mot eller motsätta sig återföring av avfallet från en transport som inte kan fullföljas, eller mot därmed sammanhängande återvinning eller bortskaffande.

5.   Om alternativa åtgärder vidtas utanför det ursprungliga mottagarlandet enligt punkt 3 skall det, i förekommande fall, göras en ny anmälan av den ursprungliga anmälaren eller, om detta inte är möjligt, av någon annan fysisk eller juridisk person som fastställs i enlighet med artikel 2.15 eller, om detta inte är möjligt, av den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten själv eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar.

När en sådan ny anmälan görs av anmälaren skall denna anmälan också göras till den behöriga myndigheten i det ursprungliga avsändarlandet.

6.   Om alternativa åtgärder vidtas i det ursprungliga mottagarlandet enligt punkt 3 skall ingen ny anmälan krävas, utan en vederbörligen motiverad begäran skall vara tillräcklig. Denna vederbörligen motiverade begäran om beviljande av den alternativa åtgärden skall vidarebefordras till den behöriga mottagar- och avsändarmyndigheten av den ursprungliga anmälaren eller, om detta inte är möjligt, till den behöriga mottagarmyndigheten av den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten.

7.   Om det inte skall göras någon ny anmälan i enlighet med punkterna 4 eller 6 skall ett nytt transportdokument fyllas i enlighet med artikel 15 eller artikel 16 av den ursprungliga anmälaren eller, om detta inte är möjligt, av någon annan fysisk eller juridisk person som fastställs i enlighet med artikel 2.15 eller, om detta inte är möjligt, av den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten själv eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar.

Om en ny anmälan görs av den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten i enlighet med punkterna 4 eller 5 skall det inte krävas någon ny ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring.

8.   Anmälarens skyldighet och avsändarstatens subsidiära skyldighet att återta avfallet eller organisera alternativ återvinning eller alternativt bortskaffande skall upphöra när anläggningen utfärdar det intyg om slutlig återvinning eller slutligt bortskaffande som avses i artikel 16 e eller, i förekommande fall, i artikel 15 e. När det gäller den behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande som avses i artikel 6.6 skall avsändarlandets subsidiära skyldighet upphöra att gälla när anläggningen utfärdat det intyg som avses i artikel 15 d.

Om en anläggning utfärdar ett intyg om återvinning eller bortskaffande på ett sätt som resulterar i en olaglig transport som i sin tur medför att den ekonomiska säkerheten frigörs, skall artiklarna 24.3 och 25.2 tillämpas.

9.   Om avfall från en transport som inte kunnat fullföljas, inbegripet avfallets återvinning och bortskaffande, upptäcks i en medlemsstat, skall den behöriga myndighet inom vars område avfallet upptäckts ha ansvar för att säkerställa att åtgärder vidtas för säker lagring av avfallet fram till dess att det kan återsändas eller slutligt återvinns eller bortskaffas på ett alternativt sätt.

Artikel 23

Kostnader för återtagning av avfall om en transport inte kan fullföljas som planerat

1.   Kostnader i samband med återsändandet av avfall från en transport som inte kunnat fullföljas, inbegripet transportkostnaderna och kostnaderna för återvinning eller bortskaffande i enlighet med artikel 22.2 och 22.3, samt från den dag då den behöriga avsändarmyndigheten har fått kännedom om att en avfallstransport eller avfallets återvinnande eller bortskaffande inte kan fullföljas, för lagring i enlighet med artikel 22.9 skall bäras

a)

av anmälaren, som fastställs i enlighet med rangordningen i artikel 2.15 eller, om detta inte är möjligt,

b)

av andra passande fysiska eller juridiska personer eller, om detta inte är möjligt,

c)

av den behöriga avsändarmyndigheten eller, om detta inte är möjligt,

d)

enligt vad som överenskommits mellan de berörda behöriga myndigheterna.

2.   Denna artikel skall inte påverka gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser om ansvarsskyldighet.

Artikel 24

Återtagning vid olaglig transport

1.   Om en behörig myndighet upptäcker en transport som den anser vara en olaglig transport skall den omgående informera övriga berörda behöriga myndigheter.

2.   Om anmälaren är ansvarig för en sådan olaglig transport skall den behöriga avsändarmyndigheten se till att avfallet

a)

tas tillbaka av den faktiske anmälaren eller, om ingen anmälan har gjorts,

b)

tas tillbaka av den person som rättsligt sett kan anses vara anmälare eller, om detta inte är möjligt,

c)

tas tillbaka av den behöriga avsändarmyndigheten själv, eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar eller, om detta inte är möjligt,

d)

återvinns eller bortskaffas på alternativt sätt i mottagarlandet eller avsändarlandet av den behöriga avsändarmyndigheten själv, eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar, eller, om detta inte är möjligt,

e)

återvinns eller bortskaffas på alternativt sätt i ett annat land efter överenskommelse mellan alla berörda behöriga myndigheter av den behöriga avsändarmyndigheten själv, eller av en fysisk eller juridisk person på dess vägnar.

Avfallet skall återtas, återvinnas eller bortskaffas inom 30 dagar, eller någon annan tidsperiod som överenskommits mellan de berörda behöriga myndigheterna, efter det att den behöriga avsändarmyndigheten har fått kännedom om eller skriftligen underrättats av de behöriga mottagar- eller transitmyndigheterna om den olagliga transporten och har informerats om orsakerna till denna. Sådana upplysningar kan härröra från information till de behöriga mottagar- eller transitmyndigheterna, bland annat från andra behöriga myndigheter.

Vid återtagning enligt a–c skall en ny anmälan göras såvida inte de behöriga myndigheter som berörs kommer överens om att en vederbörligen motiverad begäran från den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten är tillräcklig.

Den nya anmälan skall göras av den person eller myndighet som anges i a-c, i överensstämmelse med den ordningen.

Behöriga myndigheter skall inte resa invändningar mot eller motsätta sig återföring av avfallet i en olaglig transport. Om alternativa åtgärder enligt d-e har vidtagits av den behöriga avsändarmyndigheten skall den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten eller en fysisk eller juridisk person på dess vägnar göra en ny anmälan såvida inte de berörda behöriga myndigheterna kommer överens om att en vederbörligen motiverad begäran från den myndigheten är tillräcklig.

3.   Om mottagaren är ansvarig för en olaglig transport skall den behöriga mottagarmyndigheten se till att avfallet återvinns eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt

a)

av mottagaren, eller, om detta inte är möjligt,

b)

av den behöriga myndigheten själv eller en fysisk eller juridisk person på dess vägnar.

Detta skall genomföras inom 30 dagar, eller annan tidsperiod som överenskommits mellan de berörda behöriga myndigheterna, från det att den behöriga mottagarmyndigheten har fått kännedom om eller skriftligen informerats om den olagliga transporten och har informerats om orsakerna till denna. Sådana upplysningar kan härröra från information till de behöriga avsändar- eller transitmyndigheterna, bland annat från andra behöriga myndigheter.

För detta ändamål skall de berörda behöriga myndigheterna vid behov samarbeta för att återvinna eller bortskaffa avfallet.

4.   Om det inte skall göras någon ny anmälan skall ett nytt transportdokument ifyllas i enlighet med artiklarna 15 eller 16 av den person som är ansvarig för återtagningen eller, om detta inte är möjligt, av den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten.

Om en ny anmälan görs av den ursprungliga behöriga avsändarmyndigheten skall det inte krävas någon ny ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring.

5.   Särskilt i fall där varken anmälaren eller mottagaren är ansvarig för en sådan olaglig transport skall de berörda behöriga myndigheterna samarbeta för att återvinna eller bortskaffa återvinna avfallet.

6.   När det gäller behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande enligt artikel 6.6 och en olaglig transport upptäcks efter det att en sådan behandling avslutats, skall avsändarlandets subsidiära skyldighet att återta avfallet eller organisera alternativ återvinning eller alternativt bortskaffande upphöra att gälla när anläggningen har utfärdat det intyg som avses i artikel 15 d.

Om en anläggning utfärdar ett intyg på återvinning eller bortskaffande på ett sätt som resulterar i en olaglig transport som i sin tur medför att den ekonomiska säkerheten frigörs, skall punkt 3 och artikel 25.2 gälla.

7.   Om avfall från en olaglig transport upptäcks i en medlemsstat skall den behöriga myndighet inom vars område avfallet upptäckts ha ansvar för att säkerställa att åtgärder vidtas för säker lagring av avfallet fram till dess att det kan återsändas eller slutligt bortskaffas eller återvinnas på ett alternativt sätt.

8.   Artiklarna 34 och 36 skall inte tillämpas på olagliga transporter som återsänds till avsändarlandet om avsändarlandet omfattas av förbuden i dessa artiklar.

9.   Vid olaglig transport enligt definitionen i artikel 2.35 g skall den person som organiserar transporten omfattas av samma skyldigheter enligt denna artikel som anmälaren.

10.   Tillämpningen av denna artikel skall inte påverka gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser om ansvarsskyldighet.

Artikel 25

Kostnader för återtagning om en transport är olaglig

1.   Kostnader i samband med återtagning av avfall från en olaglig transport, inbegripet transportkostnader och kostnaderna för återvinning eller bortskaffande i enlighet med artikel 24.2, samt från den dag då den behöriga avsändarmyndigheten har fått kännedom om att en transport är olaglig, för lagring i enlighet med artikel 24.7 skall bäras av

a)

den faktiske anmälaren som fastställs i enlighet med rangordningen i artikel 2.15 eller, om ingen anmälan har gjorts,

b)

den person som rättsligt sett kan anses vara anmälare eller, i erforderliga fall, av andra fysiska eller juridiska personer, om detta inte är möjligt,

c)

den behöriga avsändarmyndigheten.

2.   Kostnader i samband med återvinning eller bortskaffande i enlighet med artikel 24.3, inbegripet kostnader för eventuella transporter och eventuell lagring i enlighet med artikel 24.7 skall bäras av

a)

mottagaren, eller, om detta inte är möjligt,

b)

den behöriga mottagarmyndigheten.

3.   Kostnader i samband med återvinning eller bortskaffande i enlighet med artikel 24.5, inbegripet kostnader för eventuella transporter och eventuell lagring i enlighet med artikel 24.7 skall bäras av

a)

anmälaren som fastställs i enlighet med rangordningen i artikel 2.15 och/eller mottagaren, beroende på vad som beslutas av de berörda behöriga myndigheterna, eller, om detta inte är möjligt,

b)

av andra passande fysiska eller juridiska personer eller, om detta inte är möjligt,

c)

de behöriga avsändar- och mottagarmyndigheterna.

4.   Vid olaglig transport enligt definitionen i artikel 2.35 g skall den person som organiserar transporten omfattas av samma skyldigheter enligt denna artikel som anmälaren.

5.   Tillämpningen av denna artikel skall inte påverka gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser om ansvarsskyldighet.

Kapitel 5

Allmänna förvaltningsbestämmelser

Artikel 26

Dokumentationens format

1.   Den information och dokumentation som avses nedan får lämnas in på per post:

a)

Anmälan av en planerad transport enligt artiklarna 4 och 13.

b)

Begäran om information och dokumentation enligt artiklarna 4, 7 och 8.

c)

Inlämnad information och dokumentation enligt artiklarna 4, 7 och 8.

d)

Skriftligt godkännande av en anmäld transport enligt artikel 9.

e)

Villkor för en transport enligt artikel 10.

f)

Invändningar mot en transport enligt artiklarna 11 och 12.

g)

Information om beslut att förhandsgodkänna vissa särskilda återvinningsanläggningar i enlighet med artikel 14.3.

h)

Skriftlig bekräftelse av att avfallet mottagits i enlighet med artiklarna 15 och 16.

i)

Intyg om återvinning eller bortskaffande av avfall enligt artiklarna 15 och 16.

j)

Förhandsinformation om när en transport faktiskt kommer att inledas i enlighet med artikel 16.

k)

Information om ändringar av transporten efter godkännande i enlighet med artikel 17.

l)

Skriftliga godkännanden och transportdokument som skall sändas i enlighet med avdelningarna IV-VI.

2.   Efter överenskommelse mellan berörda behöriga myndigheter och anmälaren, får de dokument som anges i punkt 1 alternativt lämnas in på något av följande sätt:

a)

Per fax.

b)

Per fax och med efterföljande brev.

c)

Per e-post med digital signatur. I detta fall skall föreskriven stämpel eller underskrift ersättas av en digital signatur.

d)

Per e-post utan digital signatur och med efterföljande brev.

3.   Den dokumentation som skall åtfölja varje befordran i enlighet med artikel 16 c och artikel 18 får upprättas i elektronisk form med digitala signaturer under förutsättning att den kan göras läsbar när som helst under befordran och att detta kan godtas av de berörda behöriga myndigheterna.

4.   Om de berörda behöriga myndigheterna och anmälaren går med på detta får den information och dokumentation som anges i punkt 1 inlämnas och utbytas på elektronisk väg med elektronisk underskrift eller elektronisk autentisering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (20), eller med jämförbart system för autentisering som ger en likvärdig säkerhetsnivå. I sådana fall kan organisatoriska arrangemang vidtas vad avser flödet av elektroniskt datautbyte.

Artikel 27

Språk

1.   Anmälningar, information, dokumentation och andra meddelanden som lämnas in i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning skall vara skrivna på ett språk som godtas av de berörda behöriga myndigheterna.

2.   Anmälaren skall tillhandahålla auktoriserade översättningar till ett språk som de berörda behöriga myndigheterna kan godta om de så begär.

Artikel 28

Tvister i klassificeringsfrågor

1.   Om de behöriga avsändar- och mottagarmyndigheterna är oense om huruvida innehållet skall klassificeras som avfall eller inte, skall det behandlas som om den vore avfall. Detta skall inte påverka mottagarlandets rätt att ta hand om det transporterade materialet i enlighet med dess nationella lagstiftning efter det att materialet har anlänt när sådan lagstiftning är förenlig med gemenskapsrätten eller internationell rätt.

2.   Om de behöriga avsändar- och mottagarmyndigheterna är oense om huruvida det anmälda avfallet bör omfattas av bilaga III, IIIA, IIIB eller IV, skall avfallet anses omfattas av bilaga IV.

3.   Om de behöriga avsändar- och mottagarmyndigheterna är oense om huruvida den anmälda avfallshanteringsförfarandet skall klassificeras som återvinning eller bortskaffande skall bestämmelserna om bortskaffande tillämpas.

4.   Punkterna 1-3 skall endast tillämpas för denna förordnings syften och skall inte påverka de berörda parternas rätt att lösa eventuella tvister i dessa frågor inför rätta.

Artikel 29

Förvaltningskostnader

Anmälaren får debiteras rimliga och proportionerliga förvaltningskostnader för genomförandet av anmälnings- och övervakningsförfaranden samt sedvanliga kostnader för lämpliga analyser och kontroller.

Artikel 30

Överenskommelser för gränsområden

1.   Medlemsstaterna kan i undantagsfall, och när den geografiska eller demografiska situationen så kräver, bilateralt överenskomma om ett mindre strikt anmälningsförfarande för transporter av särskilda avfallsflöden vad avser gränsöverskridande transporter till den närmast lämpliga anläggning som befinner sig i gränsområdet mellan de båda berörda medlemsstaterna.

2.   Sådana bilaterala överenskommelser kan också ingås om avfallet transporteras från och behandlas i avsändarlandet men transiteras genom en annan medlemsstat.

3.   Medlemsstaterna kan även ingå sådana överenskommelser med länder som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

4.   Dessa överenskommelser skall anmälas till kommissionen innan de får verkan.

Kapitel 6

Transporter inom gemenskapen med transitering genom tredjeland

Artikel 31

Transporter av avfall avsedda för bortskaffande

Om en avfallstransport avsedd för bortskaffande äger rum i gemenskapen med transitering genom ett eller flera länder utanför gemenskapen skall den behöriga avsändarmyndigheten, förutom att följa bestämmelserna i denna avdelning, fråga de behöriga myndigheterna i länderna utanför gemenskapen om de önskar ge ett skriftligt godkännande av den planerade transporten.

a)

inom 60 dagar vad avser parter i Baselkonventionen, om parten inte har avstått från denna rätt i enlighet med bestämmelserna i konventionen, eller

b)

inom en mellan de behöriga myndigheterna avtalad tid vad avser länder som inte är parter i Baselkonventionen.

Artikel 32

Transporter av avfall avsedda för återvinning

1.   Om en avfallstransport avsedd för återvinning äger rum i gemenskapen med transitering genom ett eller flera länder utanför gemenskapen som inte omfattas av OECD-beslutet, skall artikel 31 tillämpas.

2.   Om en avfallstransport avsedd för återvinning äger rum i gemenskapen, inbegripet transporter mellan platser i samma medlemsstat, med transitering genom ett eller flera länder utanför gemenskapen som omfattas av OECD-beslutet, får det godkännande som avses i artikel 9 ges i form av underförstått samtycke, och om ingen invändning har rests eller inga villkor har fastställts för transporten får denna inledas inom 30 dagar från den dag då den behöriga mottagarmyndigheten skickade sin bekräftelse i enlighet med artikel 8.

AVDELNING III

TRANSPORTER UTESLUTANDE INOM MEDLEMSSTATERNA

Artikel 33

Tillämpning av denna förordning på transporter uteslutande inom medlemsstaterna

1.   Medlemsstaterna skall upprätta ett lämpligt system för övervakning och kontroll av transporter av avfall som uteslutande sker inom områden under deras jurisdiktion. Detta system skall beakta behovet av samordning med det gemenskapssystem som införs genom avdelningarna II och VII.

2.   Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina system för övervakning och kontroll av avfallstransporter. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

3.   Medlemsstaterna får tillämpa det system som föreskrivs i avdelningarna II och VII inom områden under deras jurisdiktion.

AVDELNING IV

EXPORT FRÅN GEMENSKAPEN TILL TREDJELÄNDER

Kapitel 1

Export av avfall avsett att bortskaffas

Artikel 34

Exportförbud utom till EFTA-länder

1.   All export från gemenskapen av avfall avsett för bortskaffande skall vara förbjuden.

2.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas på export av avfall avsett för bortskaffande i EFTA-länder som också är parter i Baselkonventionen.

3.   Däremot skall export av avfall avsett för bortskaffande till EFTA-länder som är parter i Baselkonventionen också förbjudas

a)

om det berörda EFTA-landet förbjuder import av sådant avfall, eller

b)

om den behöriga avsändarmyndigheten har anledning att tro att avfallet inte kommer att hanteras på ett miljöriktigt sätt enligt artikel 49 i det berörda mottagarlandet.

4.   Denna bestämmelse skall inte påverka de återtagningskrav som anges i artiklarna 22 och 24.

Artikel 35

Förfaranden vid export till EFTA-länder

1.   Om avfall avsett för bortskaffande exporteras från gemenskapen till EFTA-länder som är parter i Baselkonventionen skall bestämmelserna i avdelning II tillämpas på motsvarande sätt, men med de anpassningar och tillägg som anges i punkterna 2 och 3.

2.   Följande anpassningar skall tillämpas:

a)

Den behöriga transitmyndigheten utanför gemenskapen skall ha 60 dagar på sig, räknat från den dag då den skickade sin bekräftelse på mottagandet av anmälan, att begära ytterligare information om den anmälda transporten och, om landet i fråga har beslutat att inte kräva skriftligt förhandsgodkännande och underrättat övriga parter om detta i enlighet med artikel 6.4 i Baselkonventionen, ge sitt underförstådda samtycke eller skriftliga godkännande med eller utan villkor.

b)

Den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen skall inte fatta beslut om godkännande av transporten enligt artikel 9 innan den har erhållit ett skriftligt godkännande från den behöriga mottagarmyndigheten och, i förekommande fall, den utanför gemenskapen belägna transitmyndighetens underförstådda eller skriftliga godkännande tidigast 61 dagar från den dag då den behöriga transitmyndigheten skickar bekräftelse på mottagandet av anmälan. Den behöriga avsändarmyndigheten får fatta beslut innan tidsfristen på 61 dagar löpt ut om den har ett skriftligt godkännande från de övriga berörda behöriga myndigheterna.

3.   Följande ytterligare bestämmelser skall tillämpas:

a)

Den behöriga transitmyndigheten i gemenskapen skall bekräfta mottagandet av anmälan till anmälaren.

b)

De behöriga avsändar- och, i förekommande fall, transitmyndigheterna i gemenskapen skall skicka en stämplad kopia av sina beslut om godkännande av en transport till exporttullkontoret och till utfartstullkontoret i gemenskapen.

c)

Ett exemplar av transportdokumentet skall överlämnas av transportören till exporttullkontoret och utfartstullkontoret i gemenskapen.

d)

Så snart avfallet har lämnat gemenskapen skall utfartstullkontoret i gemenskapen skicka en stämplad kopia av transportdokumentet, i vilket det anges att avfallet har lämnat gemenskapen, till den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen.

e)

Om den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen inte inom 42 dagar från det att avfallet lämnat gemenskapen har fått något meddelande från anläggningen om att denna har mottagit avfallet, skall den utan dröjsmål underrätta den behöriga mottagarmyndigheten.

f)

I det avtal som avses i artikel 4.4 andra stycket och artikel 5 skall följande anges:

i)

Om anläggningen utfärdar ett felaktigt intyg om bortskaffande som får till följd att den ekonomiska säkerheten friställs, skall mottagaren själv bära de kostnader som följer av förpliktelsen att återsända avfallet till den behöriga avsändarmyndighetens område och kostnaderna för avfallets återvinning eller bortskaffande på ett alternativt, miljöriktigt sätt.

ii)

Inom tre dagar från det att anläggningen mottagit det avfall som skall bortskaffas skall den skicka undertecknade kopior av det ifyllda transportdokumentet, med undantag för det intyg om bortskaffande som avses i led iii, till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

iii)

Så snart som möjligt, men senast 30 dagar från det att bortskaffandet slutförts och inom ett kalenderår från det att avfallet tagits emot, skall anläggningen själv ansvara för att bekräfta att bortskaffandet slutförts och skicka undertecknade kopior av transportdokumentet med detta intyg till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

4.   Transporten får endast genomföras om

a)

anmälaren har erhållit skriftligt godkännande från den behöriga avsändarmyndigheten, mottagarmyndigheten och, i förekommande fall, transitmyndigheterna utanför gemenskapen och de fastställda villkoren är uppfyllda,

b)

ett avtal mellan anmälaren och mottagaren har ingåtts och har verkan i enlighet med artikel 4.4 andra stycket och artikel 5,

c)

en ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring har ställts respektive tecknats och har verkan i enlighet med artiklarna 4.5 andra stycket och 6,

d)

miljöriktig hantering enligt artikel 49 kan garanteras.

5.   När avfall exporteras skall det vara avsett för bortskaffande i en anläggning som bedriver verksamheten i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller som har tillstånd att bedriva verksamhet i mottagarlandet.

6.   Om ett exporttullkontor eller ett utfartstullkontor i gemenskapen upptäcker en olaglig transport skall kontoret omedelbart informera den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och denna skall

a)

omedelbart informera den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen, och

b)

se till att avfallet hålls kvar fram till dess att den behöriga avsändarmyndigheten har beslutat att det kan släppas och skriftligen har meddelat detta till den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och i vilket det kvarhålls.

Kapitel 2

Export av avfall för återvinning

Avsnitt 1

Export till länder som inte omfattas av OECD-beslutet

Artikel 36

Förbud mot export

1.   Export från gemenskapen av följande avfallsslag avsett för återvinning i länder som inte omfattas av OECD-beslutet är förbjuden:

a)

Avfall som klassificerats som farligt i bilaga V.

b)

Avfall som omfattas av del 3 i bilaga V.

c)

Farligt avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga V.

d)

Blandningar av farligt avfall och blandningar av farligt avfall och icke-farligt avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga V.

e)

Avfall som mottagarlandet har anmält som farligt enligt artikel 3 i Baselkonventionen.

f)

Avfall vars import mottagarlandet har förbjudit.

g)

Avfall som den behöriga avsändarmyndigheten har anledning att tro inte kommer att hanteras på ett miljöriktigt sätt enligt artikel 49 i det berörda mottagarlandet.

2.   Denna bestämmelse skall inte påverka den återtagningsskyldighet som anges i artiklarna 22 och 24.

3.   I undantagsfall får medlemsstaterna, på grundval av dokumentation som på lämpligt sätt tillhandahålls av anmälaren, anta bestämmelser för att fastställa att ett särskilt slag av farligt avfall som anges i bilaga V undantas från exportförbudet, såvida avfallet inte uppvisar någon av de egenskaper som anges i bilaga III till direktiv 91/689/EEG, och med hänsyn till de gränsvärden som fastställs i kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (21) vad gäller egenskaperna H3–H8, H10 och H11 som definieras i den bilagan.

4.   Ett avfallsslag får, även om det inte anges som farligt avfall i bilaga V eller om det anges i bilaga V, del 1, förteckning B, i undantagsfall klassificeras som farligt avfall och därigenom omfattas av exportförbudet om den uppvisar någon av de egenskaper som anges i bilaga III till direktiv 91/689/EEG, med hänsyn till de gränsvärden som fastställs i kommissionens beslut 2000/532/EG vad gäller egenskaperna H3–H8, H10 och H11 som definieras i den bilagan, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 1.4 andra strecksatsen i direktiv 91/689/EEG samt i det inledande stycket i bilaga III till denna förordning.

5.   I de fall som anges i punkterna 3 och 4 skall den berörda medlemsstaten informera det tilltänkta mottagarlandet innan ett beslut fattas. Medlemsstaterna skall anmäla sådana fall till kommissionen före varje kalenderårs utgång. Kommissionen skall vidarebefordra informationen till alla medlemsstaterna och till Baselkonventionens sekretariat. Med utgångspunkt i den information som lämnats kan kommissionen göra anmärkningar eller i förekommande fall anpassa bilaga V i enlighet med artikel 58.

Artikel 37

Förfaranden vid export av avfall som omfattas av bilaga III eller IIIA

1.   För avfall som omfattas av bilaga III eller IIIA och vars export inte förbjuds enligt artikel 36, skall kommissionen inom 20 dagar från det att denna förordning träder i kraft skicka en skriftlig begäran till varje land som inte omfattas av OECD-beslutet i vilken den begär

i)

en skriftlig bekräftelse på att avfallet får exporteras från gemenskapen för återvinning i det landet, och

ii)

en angivelse om vilka eventuella kontrollförfaranden som kommer att tillämpas i mottagarlandet.

Varje land som inte omfattas av OECD-beslutet skall ha följande möjligheter:

a)

Förbud.

b)

Förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande enligt artikel 35.

c)

Ingen kontroll i mottagarlandet.

2.   Innan denna förordning blir tillämplig skall kommissionen anta en förordning med beaktande av alla svar som inkommit till följd av det förfarande som avses i punkt 1, och skall informera den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 18 i direktiv 75/442/EEG.

Om ett land inte inkommit med någon bekräftelse i enlighet med punkt 1, eller om ett land av någon anledning inte har kontaktats, skall punkt 1 b tillämpas.

Kommissionen skall regelbundet uppdatera den antagna förordningen.

3.   Om ett land i sitt svar anger att vissa avfallstransporter inte omfattas av kontrollförfaranden skall artikel 18 på motsvarande sätt tillämpas på dessa transporter.

4.   När avfall exporteras skall det vara avsett för återvinning i en anläggning som bedriver verksamheten i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller som har tillstånd att bedriva verksamhet i mottagarlandet.

5.   När det gäller transporter av sådant avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III eller en transport av blandat avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III eller IIIA eller en avfallstransport som klassificeras i bilaga IIIB och vars export inte förbjuds enligt artikel 36, skall punkt 1 b i denna artikel tillämpas.

Avsnitt 2

Export till länder som omfattas av OECD-beslutet

Artikel 38

Export av avfall som omfattas av bilagorna III, IIIA, IIIB, IV och IVA

1.   Om avfall som anges i förteckningarna i bilagorna III, IIIA, IIIB, IV och IVA, avfall som inte är klassificerat eller blandat avfall som inte omfattas av en enskild avfallskod i bilaga III, IV eller IVA, exporteras från gemenskapen för återvinning i andra länder som omfattas av OECD-beslutet och/eller kommer att transiteras genom länder som omfattas av OECD-beslutet, skall bestämmelserna i avdelning II tillämpas på motsvarande sätt, med de anpassningar och tillägg som anges i punkterna 2, 3 och 5.

2.   Följande anpassningar skall tillämpas:

a)

Blandat avfall som anges i bilaga IIIA och är avsett för en behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande skall omfattas av förfarandet för skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande, om någon därpå följande behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande, eller slutlig återvinning eller slutligt bortskaffande, skall äga rum i ett land som inte omfattas av OECD-beslutet.

b)

Avfall som förtecknas bilaga IIIB skall omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande.

c)

Den behöriga mottagarmyndigheten utanför gemenskapen får ge sitt godkännande enligt artikel 9 i form av underförstått samtycke.

3.   Vad gäller export av avfall som anges i förteckningen i bilagorna IV och IVA skall följande ytterligare bestämmelser tillämpas:

a)

De behöriga avsändarmyndigheterna och, i förekommande fall, transitmyndigheterna i gemenskapen skall skicka en stämplad kopia av sina beslut om godkännande av en transport till exporttullkontoret och till utfartstullkontoret i gemenskapen.

b)

En kopia av transportdokumentet skall överlämnas av transportören till exporttullkontoret och utfartstullkontoret i gemenskapen.

c)

Så snart avfallet har lämnat gemenskapen skall utfartstullkontoret i gemenskapen skicka en stämplad kopia av transportdokumentet, i vilket det anges att avfallet har lämnat gemenskapen, till den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen.

d)

Om den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen inte inom 42 dagar från det att avfallet lämnat gemenskapen har fått något meddelande från anläggningen om att denna har mottagit avfallet, skall den utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i mottagarlandet.

e)

I det avtal som avses i artikel 4.4 andra stycket och artikel 5 skall följande anges:

i)

Om anläggningen utfärdar ett felaktigt intyg om återvinning som får till följd att den ekonomiska säkerheten friställs, skall mottagaren själv bära de kostnader som följer av förpliktelsen att återsända avfallet till den behöriga avsändarmyndighetens jurisdiktion och kostnaderna för avfallets återvinning eller bortskaffande på ett alternativt, miljöriktigt sätt.

ii)

Inom tre dagar efter mottagandet av det avfall som skall återvinnas skall anläggningen skicka undertecknade kopior av det kompletta transportdokumentet, med undantag för det intyg om återvinning som avses i led iii, till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

iii)

Så snart som möjligt, men senast 30 dagar från det att återvinningen slutförts och högst ett kalenderår från det att avfallet har tagits emot, skall anläggningen på eget ansvar bekräfta att återvinningen slutförts och skicka undertecknade kopior av transportdokumentet med detta intyg till anmälaren och de berörda behöriga myndigheterna.

4.   Transporten får endast genomföras om

a)

anmälaren har erhållit skriftligt godkännande från de behöriga avsändar-, mottagar- och, i förekommande fall, transitmyndigheterna, eller, om de behöriga mottagar- och transitmyndigheterna utanför gemenskapen har eller kan anses ha givit sitt underförstådda samtycke och de fastställda villkoren är uppfyllda,

b)

artikel 35.4 b–35.4 d uppfylls.

5.   Om export enligt punkt 1 av avfall som omfattas av bilagorna IV och IVA transiteras genom ett land som inte omfattas av OECD-beslutet skall följande anpassningar tillämpas:

a)

Den behöriga transitmyndigheten som inte omfattas av OECD-beslutet skall ha 60 dagar på sig, räknat från den dag då den skickade sin bekräftelse på mottagandet av anmälan, att begära ytterligare information om den anmälda transporten och, om det berörda landet inte har beslutat att kräva skriftligt förhandsgodkännande och underrättat de andra parterna om detta i enlighet med artikel 6.4 i Baselkonventionen, ge sitt underförstådda samtycke eller ett skriftligt godkännande med eller utan villkor.

b)

Den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen skall inte fatta beslut om godkännande av transporten enligt artikel 9 förrän den har erhållit skriftligt eller underförstått godkännande från den behöriga transitmyndighet som inte omfattas av OECD-beslutet, och tidigast 61 dagar från den dag då den behöriga transitmyndigheten har skickat sin bekräftelse på mottagandet av anmälan. Den behöriga avsändarmyndigheten får fatta beslut innan tidsfristen på 61 dagar löpt ut om den har ett skriftligt godkännande från de övriga berörda behöriga myndigheterna.

6.   När avfall exporteras skall det vara avsett för återvinning i en anläggning som bedriver verksamheten i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller som har tillstånd att bedriva verksamhet i mottagarlandet.

7.   Om ett exporttullkontor eller ett utfartstullkontor i gemenskapen upptäcker en olaglig transport skall kontoret omedelbart informera den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och denna skall

a)

omedelbart informera den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen, och

b)

se till att avfallet hålls kvar fram till dess att den behöriga avsändarmyndigheten har beslutat att det kan släppas och skriftligen har meddelat detta till den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och i vilket avfallet kvarhålls.

Kapitel 3

Allmänna bestämmelser

Artikel 39

Export till Antarktis

Export av avfall från gemenskapen till Antarktis skall vara förbjuden.

Artikel 40

Export till de utomeuropeiska länderna och territorierna

1.   All export från gemenskapen av avfall avsett för bortskaffande i de utomeuropeiska länderna och territorierna skall vara förbjuden.

2.   För avfall avsett för återvinning i de utomeuropeiska länderna och territorierna skall förbudet i artikel 36 tillämpas på motsvarande sätt.

3.   Bestämmelserna i avdelning II skall tillämpas på motsvarande sätt för export till de utomeuropeiska länderna och territorierna av avfall avsett för återvinning som inte omfattas av förbudet i punkt 2.

AVDELNING V

IMPORT TILL GEMENSKAPEN FRÅN TREDJELÄNDER

Kapitel 1

Import av avfall för bortskaffande

Artikel 41

Förbud mot import utom från länder som är parter i Baselkonventionen eller länder med vilka ett avtal har slutits eller från andra områden i ett kris- eller krigstillstånd

1.   Import till gemenskapen av avfall avsett för bortskaffande skall vara förbjuden med undantag för import från

a)

länder som är parter i Baselkonventionen, eller

b)

andra länder med vilka gemenskapen, eller gemenskapen och dess medlemsstater, har slutit bi- eller multilaterala avtal eller överenskommelser som är förenliga med gemenskapslagstiftningen och med artikel 11 i Baselkonventionen, eller

c)

andra länder med vilka enskilda medlemsstater har slutit bilaterala avtal eller överenskommelser i enlighet med punkt 2, eller

d)

andra områden i sådana fall då det på grund av exceptionella omständigheter i krissituationer, fredsskapande, fredsbevarande eller krig inte är möjligt att sluta bilaterala avtal eller överenskommelser enligt leden b eller c eller när ingen behörig myndighet i avsändarlandet har utsetts eller kan agera.

2.   I undantagsfall får enskilda medlemsstater sluta bilaterala avtal och överenskommelser om bortskaffande av specifikt avfall i dessa medlemsstater, om detta avfall inte kommer att hanteras på ett miljöriktigt sätt enligt artikel 49 i avsändarlandet.

Dessa avtal och överenskommelser skall vara förenliga med gemenskapslagstiftningen och med artikel 11 i Baselkonventionen.

De skall garantera att bortskaffandet kommer att ske vid en anläggning med tillstånd och att det kommer att uppfylla kraven på en miljöriktig hantering.

De skall också garantera att avfallet producerats i avsändarlandet och att bortskaffandet uteslutande kommer att äga rum i den medlemsstat som har slutit avtalet eller överenskommelsen.

Dessa avtal eller överenskommelser skall anmälas till kommissionen innan de sluts. I nödfall kan de emellertid anmälas senast en månad efter det att de har slutits.

3.   Bi- eller multilaterala avtal och överenskommelser som slutits i enlighet med punkt 1 b och 1 c skall grundas på förfarandereglerna i artikel 42.

4.   De länder som avses i punkt 1 a-1 c skall vara skyldiga att till den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten i förväg lämna en vederbörligen motiverad begäran av vilken framgår att de inte har eller rimligen kan förvärva den tekniska kapacitet och de anläggningar som är nödvändiga för att bortskaffa avfallet på ett miljöriktigt sätt.

Artikel 42

Förfaranderegler för import från länder som är parter i Baselkonventionen eller från andra områden i ett kris- eller krigstillstånd

1.   Om avfall avsett för bortskaffande importeras till gemenskapen från länder som är parter i Baselkonventionen skall bestämmelserna i avdelning II tillämpas på motsvarande sätt, men med de anpassningar och tillägg som anges i punkterna 2 och 3.

2.   Följande anpassningar skall tillämpas:

a)

Den behöriga transitmyndigheten utanför gemenskapen skall ha 60 dagar på sig, räknat från den dag då den skickade sin bekräftelse på mottagandet av anmälan, att begära ytterligare information om den anmälda transporten och, om landet i fråga har beslutat att inte kräva skriftligt förhandsgodkännande och underrättat övriga parter om detta i enlighet med artikel 6.4 i Baselkonventionen, ge sitt underförstådda samtycke eller skriftliga godkännande med eller utan villkor.

b)

I sådana krissituationer, fredsskapande, fredsbevarande och krig som avses i artikel 41.1 d skall det inte krävas något godkännande från de behöriga avsändarmyndigheterna.

3.   Följande ytterligare bestämmelser skall tillämpas:

a)

Den behöriga transitmyndigheten i gemenskapen skall bekräfta mottagandet av anmälan i en skrivelse till anmälaren, med kopior till de berörda behöriga myndigheterna.

b)

De behöriga mottagar- och, i förekommande fall, transitmyndigheterna i gemenskapen skall skicka en stämplad kopia av sina beslut om godkännande av en transport till införseltullkontoret i gemenskapen.

c)

En kopia av transportdokumentet skall överlämnas av transportören till införseltullkontoret i gemenskapen.

d)

När de nödvändiga tullformaliteterna har utförts skall införseltullkontoret i gemenskapen skicka en stämplad kopia av transportdokumentet, i vilket det anges att avfallet har införts, till de behöriga mottagar- och transitmyndigheterna i gemenskapen.

4.   Utöver bestämmelserna i avdelning II får transporten endast genomföras om

a)

anmälaren har erhållit skriftligt godkännande från de behöriga avsändar-, mottagar- och, i förekommande fall, transitmyndigheterna och de fastställda villkoren är uppfyllda,

b)

ett avtal mellan anmälaren och mottagaren har ingåtts och har verkan i enlighet med artikel 4.4 andra stycket och artikel 5,

c)

en rättsligt bindande ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring har ställts respektive tecknats och har verkan i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 4.5 andra stycket och 6, och

d)

skydd av miljön enligt artikel 49 kan garanteras.

5.   Om ett införseltullkontor i gemenskapen upptäcker en olaglig transport skall kontoret omedelbart informera den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och denna skall sedan

a)

omedelbart informera den behöriga mottagarmyndigheten i gemenskapen, som i sin tur skall informera den behöriga avsändarmyndigheten utanför gemenskapen, och

b)

se till att avfallet hålls kvar fram till dess att den behöriga avsändarmyndigheten utanför gemenskapen har beslutat att det kan släppas och skriftligen har meddelat detta till den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och i vilket avfallet kvarhålls.

Kapitel 2

Import av avfall för återvinning

Artikel 43

Förbud mot import utom från länder som omfattas av OECD-beslutet, länder som är parter i Baselkonventionen, länder med vilka ett avtal har slutits eller andra områden i ett kris- eller krigstillstånd

1.   All import till gemenskapen av avfall avsett för återvinning skall vara förbjuden med undantag för import från

a)

länder som omfattas av OECD-beslutet, eller

b)

andra länder som är parter i Baselkonventionen, eller

c)

andra länder med vilka gemenskapen, eller gemenskapen och dess medlemsstater, har slutit bi- eller multilaterala avtal eller överenskommelser som är förenliga med gemenskapslagstiftningen och med artikel 11 i Baselkonventionen, eller

d)

andra länder med vilka enskilda medlemsstater har ingått bilaterala avtal eller överenskommelser i enlighet med punkt 2, eller

e)

andra områden i sådana fall då det på grund av exceptionella omständigheter i krissituationer, fredsskapande, fredsbevarande eller krig inte är möjligt att sluta bilaterala avtal eller överenskommelser enligt leden b eller c eller när ingen behörig myndighet i avsändarlandet har utsetts eller kan agera.

2.   I undantagsfall får enskilda medlemsstater sluta bilaterala avtal och överenskommelser om återvinning av specifikt avfall i dessa medlemsstater, om detta avfall inte kommer att hanteras på ett miljöriktigt sätt, enligt artikel 49, i avsändarlandet.

I sådana fall skall artikel 41.2 tillämpas.

3.   Bi- eller multilaterala avtal och överenskommelser som slutits i enlighet med punkt 1 c och 1 d skall grundas på förfarandereglerna i artikel 42 i den mån det är relevant.

Artikel 44

Formföreskrifter för import från länder som omfattas av OECD-beslutet eller från andra områden i ett kriseller krigstillstånd

1.   Om avfall avsett för återvinning importeras till gemenskapen från länder och genom länder som omfattas av OECD-beslutet, skall bestämmelserna i avdelning II tillämpas på motsvarande sätt, men med de anpassningar och tillägg som anges i punkterna 2, 3 och 4.

2.   Följande anpassningar skall tillämpas:

a)

Den behöriga avsändarmyndigheten utanför gemenskapen får ge sitt godkännande enligt artikel 9 i form av underförstått samtycke.

b)

Anmälaren kan göra en skriftlig förhandsanmälan i enlighet med artikel 4.

c)

I sådana krissituationer, fredsskapande, fredsbevarande och krig som avses i artikel 43.1 e skall det inte krävas något godkännande från de behöriga avsändarmyndigheterna.

3.   Därutöver skall bestämmelserna i artikel 42.3 b–42.3 d vara uppfyllda.

4.   Transporten får endast genomföras om

a)

anmälaren har erhållit skriftligt godkännande från de behöriga avsändar-, mottagar- och, i förekommande fall, transitmyndigheterna eller om de behöriga avsändarmyndigheterna utanför gemenskapen har givit sitt underförstådda samtycke, eller kan anses ha gjort det, och de fastställda villkoren är uppfyllda,

b)

ett avtal mellan anmälaren och mottagaren har ingåtts och har verkan i enlighet med artikel 4.4 andra stycket och artikel 5,

c)

en rättsligt bindande ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring har ställts respektive tecknats och har verkan i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.5 andra stycket och artikel 6, och

d)

skydd av miljön enligt artikel 49 kan garanteras.

5.   Om ett införseltullkontor i gemenskapen upptäcker en olaglig transport skall kontoret omedelbart informera den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och denna skall

a)

omedelbart informera den behöriga mottagarmyndigheten i gemenskapen, som i sin tur skall informera den behöriga avsändarmyndigheten utanför gemenskapen, och

b)

se till att avfallet hålls kvar fram till dess att den behöriga avsändarmyndigheten utanför gemenskapen har beslutat att det kan släppas och skriftligen har meddelat detta till den behöriga myndigheten i det land där tullkontoret är beläget och i vilket avfallet kvarhålls.

Artikel 45

Formföreskrifter för import från länder som inte omfattas av OECD-beslutet men som är parter i Baselkonventionen eller från andra områden i ett kris- eller krigstillstånd

Om avfall avsett för återvinning importeras till gemenskapen

a)

från ett land som inte omfattas av OECD-beslutet, eller

b)

genom ett land som inte omfattas av OECD-beslutet och som är part i Baselkonventionen,

skall artikel 42 tillämpas på motsvarande sätt.

Kapitel 3

Allmänna bestämmelser

Artikel 46

Import från de utomeuropeiska länderna och territorierna

1.   Om avfall importeras till gemenskapen från de utomeuropeiska länderna och territorierna skall avdelning II tillämpas på motsvarande sätt.

2.   Ett eller flera utomeuropeiska länder och territorier och den medlemsstat till vilken de är knutna får tillämpa nationella förfaranden för transporter från det utomeuropeiska landet eller territoriet till den medlemsstaten.

3.   De medlemsstater som tillämpar bestämmelserna i punkt 2 skall meddela kommissionen om de nationella förfaranden som tillämpas.

AVDELNING VI

TRANSITERING GENOM GEMENSKAPEN TILL OCH FRÅN TREDJELÄNDER

Kapitel 1

Transitering av avfall för bortskaffande

Artikel 47

Transitering av avfall för bortskaffande

Om avfall avsett för bortskaffande transporteras genom medlemsstater till och från tredjeländer skall artikel 42 tillämpas på motsvarande sätt, men med de anpassningar och tillägg som anges nedan:

a)

Den första och sista behöriga transitmyndigheten i gemenskapen skall, i förekommande fall, skicka en stämplad kopia av sina beslut om godkännande av en transport eller, om de lämnat ett underförstått tillstånd, en kopia av bekräftelsen i enlighet med artikel 42.3 a till införsel- och utfartstullkontoren i gemenskapen.

b)

Så snart avfallet har lämnat gemenskapen skall utfartstullkontoret i gemenskapen skicka en stämplad kopia av transportdokumentet, i vilket det anges att avfallet har lämnat gemenskapen, till de behöriga transitmyndigheterna i gemenskapen.

Kapitel 2

Transitering av avfall för återvinning

Artikel 48

Transitering av avfall för återvinning genom gemenskapen

1.   Om avfall avsett för återvinning transporteras genom medlemsstater till och från ett land som inte omfattas av OECD-beslutet skall artikel 47 tillämpas på motsvarande sätt.

2.   Om avfall avsett för återvinning transporteras genom medlemsstater till och från ett land som omfattas av OECD-beslutet skall artikel 44 tillämpas på motsvarande sätt, men med följande anpassningar och tillägg:

a)

Den första och den sista behöriga transitmyndigheten i gemenskapen skall, i förekommande fall, skicka en stämplad kopia av sina beslut om godkännande av en transport eller, om den har lämnat ett underförstått godkännande, en kopia av bekräftelsen i enlighet med artikel 42.3 a till införsel- och utfartstullkontoren i gemenskapen.

b)

Så snart avfallet har lämnat gemenskapen skall utfartstullkontoret i gemenskapen skicka en stämplad kopia av transportdokumentet, i vilket det anges att avfallet har lämnat gemenskapen, till de behöriga transitmyndigheterna i gemenskapen.

3.   Om avfall avsett för återvinning transporteras genom medlemsstater från ett land som inte omfattas av OECD-beslutet till ett land som omfattas av OECD-beslutet eller tvärtom, skall punkt 1 gälla det land som inte omfattas av OECD-beslutet och punkt 2 gälla det land som omfattas av OECD-beslutet.

AVDELNING VII

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Kapitel 1

Ytterligare skyldigheter

Artikel 49

Skydd av miljön

1.   Producenten, anmälaren och andra företag som är delaktiga i en avfallstransport och/eller avfallets återvinning eller bortskaffande, skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att det avfall de transporterar hanteras utan fara för människors hälsa och på ett miljöriktigt sätt under hela transporten och under återvinningen och bortskaffandet. I synnerhet kraven i artikel 4 i direktiv 75/442/EEG och annan gemenskapslagstiftning om avfall skall uppfyllas när transporten äger rum i gemenskapen.

2.   När det gäller export från gemenskapen skall den behöriga avsändarmyndigheten i gemenskapen

a)

kräva och sträva efter att allt avfall som exporteras hanteras på ett miljöriktigt sätt under hela transporten, inklusive vid återvinningen i enlighet med artiklarna 36 och 38 eller bortskaffandet i enlighet med artikel 34,

b)

förbjuda avfallsexport till tredjeländer om den har anledning att tro att avfallet inte kommer att hanteras i enlighet med kraven i led a.

Miljöriktig hantering kan bland annat förutsättas för den berörda återvinnings- eller bortskaffningsverksamheten om anmälaren eller den behöriga myndigheten i mottagarlandet kan styrka att den anläggning som mottar avfallet drivs i enlighet med sådana normer för människors hälsa och miljöskydd som i stort sett motsvarar de normer som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen.

Detta antagande skall emellertid inte påverka den allmänna bedömningen av miljöriktig hantering under transporten och fram till och med återvinningen eller bortskaffandet i det berörda mottagarlandet utanför gemenskapen.

För vägledning om vad som skall anses som miljöriktig hantering kan riktlinjerna i bilaga VIII beaktas.

3.   När det gäller import till gemenskapen skall den behöriga mottagarmyndigheten i gemenskapen

a)

kräva och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att allt avfall som transporteras till dess behörighetsområde hanteras utan fara för människors hälsa och utan att processer eller metoder används som kan skada miljön, och i enlighet med artikel 4 i direktiv 75/442/EEG och annan gemenskapslagstiftning om avfall under hela transporten, inklusive vid återvinning eller bortskaffande i mottagarlandet,

b)

förbjuda avfallsimport från tredjeländer om den har anledning att tro att avfallet inte kommer att hanteras i enlighet med kraven i led a.

Artikel 50

Efterlevnad i medlemsstaterna

1.   Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sådan nationell lagstiftning som rör förebyggande och spårning av olagliga transporter och sanktioner för sådana transporter.

2.   För att säkerställa efterlevnaden av denna förordning skall medlemsstaterna bland annat besluta om inspektioner av inrättningar och företag i enlighet med artikel 13 i direktiv 75/442/EEG och stickprovskontroller av avfallstransporter eller av avfallets återvinning eller bortskaffande.

3.   I synnerhet får transporter kontrolleras

a)

där avfallet uppkommit, tillsammans med producenten, innehavaren eller anmälaren,

b)

vid destinationsorten, tillsammans med mottagaren eller anläggningen ,

c)

vid gemenskapens gränser, och/eller

d)

under transporten genom gemenskapen.

4.   Kontroller av transporter skall omfatta inspektion av dokument, identitetskontroll och vid behov fysisk kontroll av avfallet.

5.   Medlemsstaterna skall samarbeta med varandra, bilateralt eller multilateralt, för att främja förebyggande och upptäckt av olagliga transporter.

Medlemsstaterna skall ange vilka personer bland deras fasta personal som skall ansvara för detta samarbete och fastställa kontaktpunkterna för fysiska kontroller. Informationen skall sändas till kommissionen som skall överlämna en sammanställd förteckning till de kontaktorgan som avses i artikel 54.

6.   På begäran av en annan medlemsstat får en medlemsstat vidta åtgärder för att se till att personer som misstänks vara inblandade i olaglig transport av avfall och som befinner sig i den berörda medlemsstaten efterlever bestämmelserna.

Artikel 51

Rapporter från medlemsstater

1.   Före utgången av varje kalenderår skall varje medlemsstat till kommissionen sända en kopia av den rapport över det föregående kalenderåret som medlemsstaten, i enlighet med artikel 13.3 i Baselkonventionen har utarbetat och lagt fram inför Baselkonventionens sekretariat.

2.   Före utgången av varje kalenderår skall medlemsstaterna dessutom utarbeta en rapport över det föregående året på grundval av det tillägg till frågeformulär för rapportering som ingår i bilaga IX, och skall lägga fram denna rapport inför kommissionen.

3.   De rapporter som medlemsstaterna utarbetar i enlighet med punkterna 1 och 2 skall skickas till kommissionen på elektronisk väg.

4.   Kommissionen skall vart tredje år utarbeta en rapport på grundval av dessa rapporter om gemenskapens och dess medlemsstaters tillämpning av denna förordning.

Artikel 52

Internationellt samarbete

Medlemsstaterna skall, vid behov och om det är lämpligt i samverkan med kommissionen, samarbeta med andra parter i Baselkonventionen och med mellanstatliga organisationer, bland annat genom att utbyta och/eller dela med sig av upplysningar, främja miljöriktig teknik och utforma lämpliga riktlinjer för hanteringen.

Artikel 53

Utnämnande av behöriga myndigheter

Medlemsstaterna skall utse en eller flera behöriga myndigheter som skall svara för tillämpningen av denna förordning. Varje medlemsstat skall endast utse en behörig transitmyndighet.

Artikel 54

Utnämnande av kontaktorgan

Medlemsstaterna och kommissionen skall utse ett eller flera kontaktorgan som skall informera och vägleda personer eller företag som vänder sig till det. Kommissionens kontaktorgan skall sända eventuella förfrågningar som inkommit och som berör medlemsstaterna till dessas kontaktorgan, och omvänt.

Artikel 55

Utnämnande av införsel- och utfartstullkontor i gemenskapen

Medlemsstaterna får utse särskilda införsel- och utfartstullkontor i gemenskapen för avfallstransporter till och från gemenskapen. Om medlemsstaterna beslutar att utse sådana tullkontor, skall avfallstransporter till och från gemenskapen inte tillåtas vid andra gränsövergångar i en medlemsstat.

Artikel 56

Meddelande och information om utnämningar

1.   Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla när de utser

a)

behöriga myndigheter enligt artikel 53,

b)

kontaktorgan i enlighet med artikel 54 , och

c)

i förekommande fall införsel- och utfartstullkontor i gemenskapen enligt artikel 55.

2.   I samband med dessa utnämningar skall medlemsstaterna delge kommissionen följande uppgifter:

a)

Namn

b)

Postadress

c)

E-postadress

d)

Telefonnummer

e)

Faxnummer

f)

Språk som kan godtas av de behöriga myndigheterna.

3.   Medlemsstaterna skall omgående till kommissionen anmäla alla ändringar av dessa uppgifter.

4.   Dessa uppgifter samt eventuella ändringar av dessa skall lämnas till kommissionen både i elektronisk form och i pappersformat om så begärs.

5.   Kommissionen skall på sin webbplats offentliggöra förteckningar över de utsedda behöriga myndigheterna, kontaktorganen och införsel- och utfartstullkontoren, och skall vid behov uppdatera förteckningarna.

Kapitel 2

Övriga bestämmelser

Artikel 57

Kontaktorganens sammanträde

Kommissionen skall på begäran av medlemsstaterna eller när så annars är lämpligt regelbundet ordna sammanträden mellan kontaktorganen, för att behandla de frågor som tillämpningen av denna förordning gett upphov till. Relevanta intressenter skall inbjudas att delta helt eller delvis i dessa sammanträden när samtliga medlemsstater och kommissionen kommit överens om att detta är lämpligt.

Artikel 58

Ändring av bilagorna

1.   Bilagorna får ändras av kommissionen genom förordningar och i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Dessutom gäller följande:

a)

Bilagorna I, II, III, IIIA, IV och V skall ändras för att ta hänsyn till ändringar som överenskommits inom ramen för Baselkonventionen och OECD-beslutet; dessutom skall bilaga IC med särskilda anvisningar för ifyllande av anmälningsblanketten och transportdokumenten vara färdig senast den dag då denna förordning börjar tillämpas med beaktande av OECD:s anvisningar.

b)

Avfallsslag som inte omfattas av någon avfallskod får tillfälligt föras in i bilagorna IIIB, IV eller V i avvaktan på ett beslut om införande i de relevanta bilagorna till Baselkonventionen eller OECD-beslutet.

c)

På begäran av en medlemsstat får blandningar av två eller fler avfallsslag som förtecknas i bilaga III tillfälligt läggas till i bilaga IIIA i de fall som anges i artikel 3.2 i avvaktan på beslut om införande i de relevanta bilagorna till Baselkonventionen och OECD-beslutet. De första avfallskoderna i bilaga IIIA skall om så är praktiskt möjligt införas senast den dag denna förordning börjar tillämpas och senast 6 månader efter denna tidpunkt. Bilaga IIIA får innehålla förbehållet att en eller flera av de avfallskoder som anges i den bilagan inte skall gälla vid export till länder som inte omfattas av OECD-beslutet.

d)

De undantagsfall som avses i artikel 3.3 skall fastställas och sådant avfall skall, vid behov, anges i bilagorna IVA och V och strykas från bilaga III.

e)

Bilaga V skall ändras för att avspegla ändringar som överenskommits avseende den förteckning över farligt avfall som antagits i enlighet med artikel 1.4 i direktiv 91/689/EEG.

f)

Bilaga VIII skall ändras för att avspegla relevanta internationella konventioner och avtal.

2.   När bilaga IX ändras skall den kommitté som inrättats genom rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön (22) fullt ut delta i överläggningarna.

3.   Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 59

Ytterligare åtgärder

1.   Kommissionen får anta ytterligare åtgärder avseende denna förordnings tillämpning enligt följande:

a)

En metod för beräkning av den ekonomiska säkerheten eller motsvarande försäkring i enlighet med artikel 6

b)

Riktlinjer för tillämpningen av artikel 12.1 g.

c)

Ytterligare villkor och bestämmelser avseende återvinningsanläggningar som förhandsgodkänts enligt artikel 14.

d)

Riktlinjer för tillämpningen av artikel 15 vid identifiering och spårning av avfall som genomgår väsentliga förändringar under behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande.

e)

Riktlinjer för samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i samband med hanteringen av olagliga transporter enligt artikel 24.

f)

Tekniska och organisatoriska krav för det praktiska genomförandet av informationsutbyte på elektronisk väg när det gäller översändande av dokumentation och information i enlighet med artikel 26.4.

g)

Ytterligare riktlinjer för vilka språk som skall användas enligt artikel 27.

h)

Ytterligare klarläggande av formföreskrifterna i avdelning II vad avser deras tillämpning på export, import och transitering av avfall från, till och genom gemenskapen.

i)

Ytterligare riktlinjer för icke definierade juridiska termer.

2.   Sådana åtgärder skall beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG.

3.   Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 60

Översyn

1.   Senast ... (23) skall kommissionen ha avslutat sin översyn av förhållandet mellan befintlig sektorsspecifik lagstiftning om djurs och människors hälsa, inbegripet transporter av avfall som omfattas av förordning (EG) nr 1774/2002, och bestämmelserna i denna förordning. Vid behov skall denna översyn åtföljas av lämpliga förslag för att uppnå en likvärdig nivå på förfarandena och kontrollsystemen för transporter av sådant avfall.

2.   Inom fem år från och med ... (24) skall kommissionen se över genomförandet av artikel 12.1 c, bl. a. dess inverkan på miljöskyddet och den inre marknadens funktion. Vid behov skall översynen följas av lämpliga förslag på ändringar i denna bestämmelse.

Artikel 61

Upphävande

1.   Förordning (EEG) nr 259/93 och beslut 94/774/EG skall upphöra att gälla ... (24).

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen (EEG) nr 259/93 skall anses som hänvisningar till den här förordningen.

3.   Beslut 1999/412/EG skall upphöra att gälla från och med den 1 januari ... (25).

Artikel 62

Övergångsbestämmelser

1.   Alla transporter som har anmälts och som den behöriga mottagarmyndigheten har bekräftat före ... (23) skall omfattas av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 259/93.

2.     Alla transporter som de berörda behöriga myndigheterna har godkänt i enlighet med förordning (EEG) nr 259/93 skall slutföras inom ett år från och med den dag då denna förordning blir tillämplig.

3.   De rapporter som avses i artikel 41.2 i förordning (EEG) nr 259/93 och artikel 51 i denna förordning skall för år ... (26) grundas på det frågeformulär som ingår i beslut 1999/412/EG.

Artikel 63

Övergångsbestämmelser för vissa medlemsstater

1.    Fram till och med den 31 december 2010 skall alla avfallstransporter till Lettland för återvinning enligt bilagorna III och IV och avfallstransporter för återvinning som inte förtecknas i bilagorna omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande i enlighet med avdelning II.

Genom undantag från artikel 12 skall de behöriga myndigheterna invända mot avfallstransporter för återvinning enligt bilagorna III och IV och transporter för återvinning av avfall som inte förtecknas i bilagorna när destinationen är en anläggning som beviljats tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 96/61/EG under den period det tillfälliga undantaget är tillämpligt för anläggningen i fråga.

2.    Fram till och med den 31 december 2012 skall alla avfallstransporter till Polen för återvinning enligt bilaga III omfattas av förfarandet för skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande i enlighet med avdelning II.

Genom undantag från artikel 12 får de behöriga myndigheterna fram till och med den 31 december 2007 invända mot transporter till Polen för återvinning av följande avfall förtecknat i bilagorna III och IV i enlighet med de skäl till invändningen som anges i artikel 11.

B2020 och GE 020 (glasavfall)

B2070

B2080

B2100

B2120

B3010 och GH 013 (plastavfall i fast form)

B3020 (pappersavfall)

B3140 (begagnade däck)

Y46

Y47

AA1010 och A1030 (endast de strecksatser som hänvisar till arsenik och kvicksilver)

A1060

A1140

A2010

A2020

A2030

A2040

A3030

A3040

A3070

A3120

A3130

A3160

A3170

A3180 (endast tillämpligt på polyklorerade naftalener (PCN)

A4010

A4050

A4060

A4070

A4090

AB030

AB070

AB120

AB130

AB150

AC060

AC070

AC080

AC150

AC160

AC260

AD150

Med undantag för glasavfall, pappersavfall och begagnade däck kan denna period förlängas längst till och med den 31 december 2012 enligt förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG.

Genom undantag från artikel 12 får de behöriga myndigheterna fram till och med den 31 december 2012 invända mot avfallstransporter till Polen i enlighet med de skäl till invändningar som anges i artikel 11 avseende

a)

följande avfall för återvinning enligt bilaga IV:

A2050

A3030

A3180, utom polyklorerade naftalener (PCN)

A3190

A4110

A4120

RB020

och av

b)

avfall för återvinning som inte anges i bilagorna.

Genom undantag från artikel 12 skall de behöriga myndigheterna invända mot avfallstransporter för återvinning enligt bilagorna III och IV och transporter för återvinning av avfall som inte anges i bilagorna när destinationen är en anläggning som beviljats tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 96/61/EG under den period det tillfälliga undantaget är tillämpligt för anläggningen i fråga.

3.   Fram till och med den 31 december 2011 skall alla avfallstransporter till Slovakien för återvinning enligt bilagorna III och IV och transporter för återvinning av avfall som inte anges i bilagorna omfattas av förfarandet för skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande i enlighet med avdelning II.

Genom undantag från artikel 12 skall de behöriga myndigheterna invända mot transporter för återvinning av avfall enligt bilagorna III och IV och avfallstransporter för återvinning som inte anges i bilagorna när destinationen är en anläggning som beviljats tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 94/67/EG och direktiv 96/61/EG av den 4 december 2000, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall (27) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (28) under den period det tillfälliga undantaget är tillämpligt för anläggningen i fråga.

4.     Fram till och med den 31 december 2014 skall alla de avfallstransporter till Bulgarien för återvinning som förtecknas i bilaga III omfattas av förfarandet för skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande i enlighet med avdelning II.

Genom undantag från artikel 12 får de bulgariska behöriga myndigheterna fram till och med den 31 december 2009 invända mot transporter till Bulgarien för återvinning av följande avfall, förtecknat i bilagorna III och IV, i enlighet med de skäl till invändningen som anges i artikel 11:

B2070

B2080

B2100

B2120

Y46

Y47

A1010 och A1030 (endast de strecksatser som hänvisar till arsenik och kvicksilver)

A1060

A1140

A2010

A2020

A2030

A2040

A3030

A3040

A3070

A3120

A3130

A3160

A3170

A3180 (endast tillämpligt på polyklorerade naftalener (PCN))

A4010

A4050

A4060

A4070

A4090

AB030

AB070

AB120

AB130

AB150

AC060

AC070

AC080

AC150

AC160

AC260

AD150

Denna period får förlängas längst till och med den 31 december 2012 i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG.

Genom undantag från artikel 12 får de bulgariska behöriga myndigheterna fram till och med den 31 december 2009 invända mot avfallstransporter till Bulgarien i enlighet med de skäl till invändningar som anges i artikel 11 avseende

a)

följande avfall för återvinning enligt bilaga IV:

A2050 A3030 A3180, utom polyklorerade naftalener (PCN) A3190 A4110 A4120 RB020

och

b)

avfall för återvinning som inte anges i bilagorna.

Genom undantag från artikel 12 skall de bulgariska behöriga myndigheterna invända mot avfallstransporter för återvinning enligt bilagorna III och IV och transporter för återvinning av avfall som inte anges i bilagorna när destinationen är en anläggning som beviljats tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 96/61/EG eller direktiv 2001/80/EG under den period då det tillfälliga undantaget är tillämpligt för anläggningen i fråga.

5.     Fram till och med den 31 december 2015 skall alla avfallstransporter till Rumänien för återvinning enligt bilaga III omfattas av förfarandet för skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande i enlighet med avdelning II.

Genom undantag från artikel 12 får de rumänska behöriga myndigheterna fram till och med den 31 december 2011 invända mot transporter till Rumänien för återvinning av följande avfall förtecknat i bilagorna III och IV, i enlighet med de skäl till invändningen som anges i artikel 11:

B2070

B2100, utom aluminiumoxidavfall

B2120

B4030

Y46

Y47

A1010 och A1030 (endast de strecksatser som hänvisar till arsenik, kvicksilver och tallium)

A1060

A1140

A2010

A2020

A2030

A3030

A3040

A3050

A3060

A3070

A3120

A3130

A3140

A3150

A3160

A3170

A3180 (endast tillämpligt på polyklorerade naftalener (PCN))

A4010

A4030

A4040

A4050

A4080

A4090

A4100

A4160

AA060

AB030

AB120

AC060

AC070

AC080

AC150

AC160

AC260

AC270

AD120

AD150

Denna period kan förlängas längst till och med den 31 december 2015 enligt förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG.

Genom undantag från artikel 12 får de rumänska behöriga myndigheterna fram till och med den 31 december 2011 invända mot avfallstransporter till Rumänien, i enlighet med de skäl till invändningar som anges i artikel 11 avseende

a)

följande avfall för återvinning i enlighet med bilaga IV:

A2050 A3030 A3180, utom polyklorerade naftalener (PCN) A3190 A4110 A4120 RB020

och

b)

avfall för återvinning som inte anges i bilagorna.

Denna period kan förlängas längst till och med den 31 december 2015 i enlighet med förfarandet i artikel 18.2 i direktiv 75/442/EEG.

Genom undantag från artikel 12 skall de rumänska behöriga myndigheterna invända mot avfallstransporter för återvinning enligt bilagorna III och IV och transporter för återvinning av avfall som inte anges i bilagorna när destinationen är en anläggning som beviljats tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 96/61/EG, direktiv 2000/76/EG eller direktiv 2001/80/EG under den period det tillfälliga undantaget är tillämpligt för anläggningen i fråga.

6.   När hänvisningar görs i denna artikel till avdelning II vad avser avfall förtecknat i bilaga III skall inte artiklarna 3.2 och 4.5 andra stycket samt artiklarna 6, 11, 22, 23, 24, 25 och 31 vara tillämpliga.

Artikel 64

Ikraftträdande och tillämpning

1.   Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall börja tillämpas den ... (29).

2.     Om dagen för Bulgariens eller Rumäniens anslutning skulle bli senare än den tillämpningsdag som anges i punkt 1 skall, genom undantag från punkt 1 i denna artikel, artikel 63.4 och 63.5 tillämpas från och med anslutningsdagen.

3.   Efter överenskommelse med de berörda medlemsstaterna får artikel 26.4 tillämpas före den ... (29).

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EUT C 108, 30.4.2004, s. 58.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 19 november 2003 (EUT C 87 E, 7.4.2004, s. 281 ), rådets gemensamma ståndpunkt av den 24 juni 2005 (EUT C 206 E, 23.8.2005, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 oktober 2005.

(3)  EGT L 30, 6.2.1993, s.1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2557/2001 (EGT L 349, 31.12.2001, s. 1).

(4)  EGT L 310, 3.12.1994, s. 70.

(5)  EGT L 156, 23.6.1999, s. 37.

(6)  EGT L 39, 16.2.1993, s.1.

(7)  EGT L 39, 16.2.1993, s. 3.

(8)  EGT L 272, 4.10.1997, s. 45.

(9)  EGT L 22, 24.1.1997, s.14.

(10)  EGT L 273, 10.10.2002, s.1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 416/2005 (EUT L 66, 12.3.2005, s. 10 ).

(11)  EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(12)  EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(13)  EGT L 314, 30.11.2001, s.1.

(14)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(15)  EGT L 35, 12.2.1992, s. 24.

(16)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).

(17)  EGT L 302, 19.10.1992, s.1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

(18)  EGT L 253, 11.10.1993, s.1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

(19)  EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(20)  EGT L 13, 19.1.2000, s.12.

(21)  EGT L 226, 6.9.2000, s. 3. Beslutet senast ändrat genom rådets beslut 2001/573/EG (EGT L 203, 28.7.2001, s.18).

(22)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 48. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(23)  Dagen för denna förordnings ikraftträdande.

(24)  Dagen för tillämpning av denna förordning (12 månader efter dagen för offentliggörande).

(25)  Året efter året för tillämpning av denna förordning (det andra året efter året för offentliggörande).

(26)  Året för tillämpning av denna förordning (året efter året för offentliggörande).

(27)  EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.

(28)  EGT L 309, 27.11.2001, s. 1. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(29)  12 månader efter dagen för offentliggörande av denna förordning.

BILAGA IA

Anmälningsblankett för gränsöverskridande avfallstransport EU

Image

Image

Förteckning över de förkortningar och koder som används i anmälningsblanketten

Image

ämnen, t. ex. lakvätska som har någon av de egenskaper som ovan uppräknats. Ytterligare upplysningar, bland annat om identifikation av avfall (fält 14), dvs. om koderna i bilagorna VIII och IX till Baselkonventionen, OECD-koderna och Y-koderna, finns i en vägledning som kan erhållas från OECD eller Baselkonventionens sekretariat.

BILAGA IB

Transportdokument för gränsöverskridande avfallstransport EU

Image

Image

Förteckning över de förkortningar som används i transportdokumentet

Image

Ytterligare upplysningar, bland annat om identifikation av avfall (fält 14), dvs. om koderna i bilagorna VIII och IX till Baselkonventionen, OECD-koderna och Y-koderna, finns i en vägledning som kan erhållas från OECD eller Baselkonventionens sekretariat.

BILAGA IC

SÄRSKILDA ANVISNINGAR FÖR ATT FYLLA I ANMÄLNINGSBLANKETT OCH TRANSPORTDOKUMENT

 

BILAGA II

INFORMATION OCH DOKUMENTATION OM ANMÄLAN

Del 1 INFORMATION SOM SKALL INFÖRAS I ELLER BIFOGAS ANMÄLAN

1.

Anmälningsdokumentets serienummer eller annan vedertagen identifikationsbeteckning och det totala antalet planerade transporter.

2.

Anmälarens namn, adress, telefonnummer, faxnummer, e-postadress, registreringsnummer och kontaktperson.

3.

Om anmälaren inte är producent: Producentens namn, adress, telefonnummer, faxnummer, e-postadress och kontaktperson.

4.

Handlarens eller mäklarens namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress och kontaktperson om anmälaren har bemyndigat honom/henne i enlighet med artikel 2.15.

5.

Återvinnings- eller bortskaffningsanläggningens namn, adress, telefonnummer, faxnummer, e-postadress, registreringsnummer, kontaktperson, vilka metoder som tillämpats och eventuell status som förhandsgodkänd i enlighet med artikel 14.

Om avfallet är avsett för behandling i avvaktan på återvinning eller bortskaffande, skall liknande uppgifter om alla anläggningar där den planerade behandlingen i avvaktan på återvinning eller bortskaffande, eller slutlig återvinning eller slutligt bortskaffande planeras äga rum, anges.

Om återvinnings- eller bortskaffningsanläggningen omfattas av förteckningen för kategori 5 i bilaga I till direktiv 96/61/EG skall detta styrkas (till exempel genom ett intyg om att ett sådant intyg finns) att ett giltigt tillstånd har utfärdats i enlighet med artiklarna 4 och 5 i det direktivet.

6.

Mottagarens namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress, registreringsnummer och kontaktperson.

7.

Namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress, registreringsnummer och kontaktperson för planerad transportör och/eller dennes företrädare.

8.

Avsändarland och berörd behörig myndighet.

9.

Transitländer och berörda behöriga myndigheter.

10.

Mottagarland och berörd behörig myndighet.

11.

Enstaka eller generell anmälan. Om gemensam anmälan tillämpas, v. g. ange giltighetsperiod.

12.

Planerat datum för inledande av transporten/transporterna.

13.

Planerat transportmedel.

14.

Planerad transportväg (utförsel- och införselpunkter i varje berört land, inbegripet tullkontor för införsel och/eller utförsel och/eller export från gemenskapen) samt planerad rutt (väg mellan utförsel- och införselpunkterna), inbegripet eventuella alternativ, även under oförutsedda omständigheter.

15.

Bevis för att transportören/transportörerna är registrerade för avfallstransporter (till exempel genom ett intyg om att sådant finns).

16.

Angivande av avfallsslag på lämplig förteckning, samt uppgifter om avfallets källa, egenskaper, sammansättning och eventuella farliga egenskaper. Om avfallet härstammar från olika källor skall en detaljerad inventering av avfallet ges.

17.

Beräknade största och minsta mängd.

18.

Planerad förpackningstyp.

19.

Redogörelse för återvinnings- eller bortskaffningsåtgärderna enligt bilaga IIA och IIB till direktiv 75/442/EEG.

20.

Om avfallet är avsett för återvinning:

a)

Den planerade metoden för bortskaffande av den icke återvinningsbara delen av avfallet efter återvinning.

b)

Mängden återvunnet material i förhållande till icke återvinningsbart avfall.

c)

Det uppskattade värdet av det återvunna materialet.

d)

Kostnaderna för återvinning och för bortskaffande av den icke återvinningsbara delen av avfallet.

21.

Bevis på att ansvarsförsäkring har tecknats för skador på tredje part (till exempel genom ett intyg om att sådant finns).

22.

Bevis på att ett rättsligt bindande avtal (eller ett intyg om att sådant finns) mellan anmälaren och mottagaren om återvinning eller bortskaffande av avfallet har ingåtts och har verkan vid tidpunkten för anmälan, enligt kraven i artikel 4.4 andra stycket och artikel 5.

23.

En kopia av avtalet eller bevis på att sådant finns (eller ett intyg om att sådant finns) mellan producenten, den nya producenten eller insamlaren och mäklaren eller handlaren, om mäklaren eller handlaren agerar anmälare.

24.

Bevis på att en ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring (eller ett intyg om att sådant finns om den behöriga myndigheten tillåter detta) har ställts respektive tecknats och har verkan vid tidpunkten för anmälan eller, om den behöriga myndigheten som godkänner den ekonomiska säkerheten eller motsvarande försäkring tillåter detta, senast när transporten inleds, i enlighet med kraven i artikel 4.5 andra stycket och artikel 6.

25.

Anmälarens intyg om att alla uppgifter är fullständiga och korrekta.

26.

Om anmälaren inte är producent i enlighet med artikel 2.15 a i, skall anmälaren se till att producenten eller någon av de personer som anges i artikel 2.15 a ii eller 2.15 a iii också undertecknar den anmälningsblankett som anges i bilaga IA, om så är genomförbart.

Del 2 INFORMATION SOM SKALL INFÖRAS I ELLER BIFOGAS TRANSPORTDOKUMENTET

Alla uppgifter som anges i avsnitt 1 ovan skall införas, uppdaterade i enlighet med nedanstående punkter, och annan specificerad information:

1.

Transporternas serienummer/totalt antal transporter.

2.

Datum då transporten inleds.

3.

Transportmedel.

4.

Transportörens/transportörernas namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress.

5.

Planerad transportväg (utförsel- och införselpunkter i varje berört land, inbegripet tullkontor för införsel och/eller utförsel och/eller export från gemenskapen) samt rutt (väg mellan utförsel- och införselpunkterna), inbegripet eventuella alternativ, även under oförutsedda omständigheter.

6.

Mängder.

7.

Förpackningstyp.

8.

Eventuella särskilda säkerhetsåtgärder som transportören eller transportörerna skall vidta.

9.

Anmälarens försäkran att alla nödvändiga godkännanden har erhållits från de behöriga myndigheterna i de berörda länderna. Denna försäkran måste vara undertecknad av anmälaren.

10.

Relevanta underskrifter för varje överföring av ansvar.

Del 3 YTTERLIGARE INFORMATION OCH DOKUMENTATION SOM DE BEHÖRIGA MYNDIGHETERNA KAN BEGÄRA

1.

Typ och giltighetstid för det tillstånd enligt vilket anläggningen för återvinning eller bortskaffande drivs.

2.

Kopia av det tillstånd som har utfärdats i enlighet med artiklarna 4 och 5 i direktiv 96/61/EG.

3.

Uppgifter om åtgärder som måste vidtas för att garantera transportsäkerhet.

4.

Transportavstånd mellan anmälaren och anläggningen , inbegripet eventuella alternativa sträckor, även under oförutsedda omständigheter, och, i det fall det är fråga om intermodala transporter, den plats där omlastningen kommer att äga rum.

5.

Uppgifter om kostnader för transport mellan anmälaren och anläggningen .

6.

Kopia av transportörens eller transportörernas registrering för avfallstransport.

7.

Kemisk analys av avfallets sammansättning.

8.

Beskrivning av hur avfallet produceras (produktionsprocess).

9.

Beskrivning av hur avfallet bearbetas i mottagningsanläggningen.

10.

Ekonomisk säkerhet eller motsvarande försäkring eller kopia av någon av dessa.

11.

Uppgifter om hur den ekonomiska säkerheten eller motsvarande försäkringar enligt artikel 4.5 andra stycket och artikel 6 beräknas.

12.

Kopia av de avtal som anges i punkterna 22 och 23 i del 1.

13.

Kopia av försäkringsbrevet avseende ansvarsförsäkring för skador på tredje part.

14.

Eventuella andra uppgifter som är relevanta för bedömningen av anmälan i enlighet med denna förordning och nationell lagstiftning.

BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER AVFALLSSLAG SOM OMFATTAS AV DET ALLMÄNNA KRAVET ATT DE SKALL ÅTFÖLJAS AV VISSA UPPGIFTER (DEN ”GRÖNA” AVFALLSFÖRTECKNINGEN) (1) (1)

Oberoende av huruvida avfallsslagen anges i denna förteckning kan det hända att de inte omfattas av det allmänna kravet att de skall åtföljas av vissa uppgifter, om de är förorenade av annat material i ett omfång som

a)

ökar de risker som förknippas med avfallsslaget tillräckligt för att de skall komma att omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt tillstånd, utgående från de farliga egenskaper som anges i bilaga III till direktiv 91/689/EEG eller

b)

omöjliggör återvinning av avfallet på ett miljöriktigt sätt.

DEL I

Följande avfallsslag skall omfattas av det allmänna kravet att de skall åtföljas av vissa uppgifter:

Avfall som omfattas av bilaga IX till Baselkonventionen (2).

För denna förordnings syfte skall följande gälla:

a)

Alla hänvisningar till förteckning A i bilaga IX till Baselkonventionen skall anses vara en hänvisning till bilaga IV till denna förordning.

b)

I Baselkonventionens kod B1020 omfattar uttrycket ”i styckeform” alla metalliska, icke-spridbara (3) former av det skrot som förtecknas där.

c)

Den del av Baselkonventionens kod B1100 som berör ”slagg från bearbetning av koppar” osv. skall inte gälla. I stället gäller (OECD-)kod GB040 i del II.

d)

Baselkonventionens kod B1110 skall inte gälla. I stället gäller (OECD-)koderna GC010 och GC020 i del II.

e)

Baselkonventionens kod B2050 skall inte gälla. I stället gäller (OECD-)kod GG040 i del II.

f)

Hänvisningen till avfall av fluorerade polymerer i Baselkonventionens kod B3010 skall anses omfatta polymerer och sampolymerer av fluorerad etylen (PTFE).

DEL II

Följande avfallsslag skall också omfattas av det allmänna kravet att de skall åtföljas av vissa uppgifter:

Metallhaltigt avfall från smältning och raffinering av metaller

GB040

7112

262030

262090

Slagg från bearbetning av ädelmetaller och koppar för vidare förädling

Annat metallhaltigt avfall

GC010

 

Elektrisk utrustning som endast består av metaller och legeringar

GC020

 

Elektroniskt avfall (t. ex. kretskort, elektroniska komponenter och tråd) och tillvaratagna elektroniska komponenter som lämpar sig för återvinning av metaller och ädelmetaller.

GC030

ex 890800

Fartyg och andra flytande materiel avsedda för upphuggning, noggrant tömda på all last och andra material som uppkommit i samband med fartygets drift och som kan klassificeras som farligt ämne eller avfall.

GC050

 

Förbrukade katalysatorer från fluidiserad katalytisk krackning (FCC) (t. ex. aluminiumoxid, zeolit)

Glasavfall i icke-spridbar form

GE020

ex 7001

ex 701939

Keramiskt avfall i icke-spridbar form

Avfall av keramiska produkter, som är keramiskt brända efter formning, inbegripet keramiska behållare (före och/eller efter användning)

GF010

 

Glasfiberavfall

Annat avfall med främst oorganiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och organiska material

GG030

ex 2621

Bottenaska och slagg från koleldade kraftverk

GG040

ex 2621

Flygaska från koleldade kraftverk

Plastavfall i fast form

GH013

391530

ex 390410-40

Vinylkloridpolymerer

Avfall från garvning och skinnberedning samt läderanvändning

GN010

ex 050200

Avfall av borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning

GN020

ex 050300

Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag

GN030

ex 050590

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade


(1)  Denna förteckning är hämtad ur OECD-beslutet, tillägg 3.

(2)  Bilaga IX till Baselkonventionen har införts i förteckning B i del 1 i bilaga V till denna förordning.

(3)  ”Icke-spridbar” inbegriper inte avfall i form av pulver, slam, stoft eller fasta ämnen som innehåller inneslutet farligt flytande avfall.

BILAGA IIIA

BLANDNINGAR AV TVÅ ELLER FLER AVFALLSSLAG I BILAGA III SOM INTE ÄR KLASSIFICERADE UNDER EN ENDA RUBRIK ENLIGT ARTIKEL 3.2

 

BILAGA IIIB

YTTERLIGARE GRÖNT AVFALL SOM SKALL INFÖRAS I BERÖRDA BILAGOR TILL BASELKONVENTIONEN ELLER OECD-BESLUTET ENLIGT ARTIKEL 58.1 b

 

BILAGA IV

FÖRTECKNING ÖVER AVFALLSSLAG SOM OMFATTAS AV FÖRFARANDET MED SKRIFTLIG FÖRHANDSANMÄLAN OCH SKRIFTLIGT FÖRHANDSGODKÄNNANDE (DEN ”GULA” AVFALLSFÖRTECKNINGEN) (1)

DEL I

Följande avfallsslag skall omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande:

Avfall som omfattas av bilagorna II och VIII till Baselkonventionen (2).

För denna förordnings syfte skall följande gälla:

a)

Alla hänvisningar till förteckning B i bilaga VIII till Baselkonventionen skall anses vara en hänvisning till bilaga III till denna förordning.

b)

I Baselkonventionens kod A1010 skall uttrycket ”dock inte sådant avfall som särskilt anges i förteckning B (bilaga IX)” anses hänvisa både till Baselkonventionens kod B1020 och anmärkningen till B1020 i del I b bilaga III till denna förordning.

c)

Baselkonventionens koder A1180 och A2060 skall inte gälla. I stället gäller OECD koderna GC010, GC020 och GG040 i del II i bilaga III i förekommande fall.

d)

Baselkonventionens kod A4050 omfattar även förbrukade infodringar från aluminiumsmältning, eftersom de innehåller Y33 oorganiska cyanider. Om cyaniderna har brutits ned skall de förbrukade infodringarna hänföras till kod AB120 i del II, eftersom de innehåller Y32 oorganiska fluorföreningar med undantag för kalciumfluorid.

DEL II

Följande avfallsslag skall också omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande:

Metallhaltigt avfall

AA010

261900

Ogranulerad slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning (3)

AA060

262050

Aska och rester av vanadin (3)

AA190

810420

ex 810430

Avfall och skrot av magnesium som är lättantändligt, pyrofort eller som vid kontakt med vatten avger lättantändliga gaser i farliga mängder

Avfall innehållande huvudsakligen oorganiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och organiska ämnen

AB030

 

Avfall från icke cyanidbaserade system som uppkommer vid ytbehandling av metaller

AB070

 

Sand som använts vid gjutprocesser

AB120

ex 281290

ex 3824

Oorganiska halogenidföreningar som inte anges någon annanstans

AB130

 

Förbrukad blästringssand

AB150

ex 382490

Oraffinerad kalciumsulfit och kalciumsulfat från avsvavling av rökgaser

Avfall innehållande huvudsakligen organiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och oorganiska ämnen

AC060

ex 381900

Hydraulolja

AC070

ex 381900

Bromsvätska

AC080

ex 382000

Frostskyddsvätska

AC150

 

Klorfluorkarboner

AC160

 

Haloner

AC170

ex 440310

Behandlat kork- och träavfall

AC250

 

Ytaktiva ämnen (tensider)

AC260

ex 3101

Flytande svingödsel, exkrementer

AC270

 

Avloppsslam

Avfall som kan innehålla antingen oorganiska eller organiska beståndsdelar

AD090

ex 382490

Avfall från framställning, tillredning och användning av reprografiska och fotografiska kemikalier och material, som inte anges någon annanstans

AD100

 

Avfall från icke cyanidbaserade system vilket uppkommer vid ytbehandling av plaster

AD120

ex 391400

ex 3915

Jonbytarhartser

AD150

 

Naturligt förekommande organiska material som används som filtreringsmaterial (t. ex. biofilter)

Avfall med främst oorganiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och organiska material

RB020

ex 6815

Keramiskt baserade fibrer med fysikaliskt-kemiska egenskaper motsvarande asbestfibrer


(1)  Denna förteckning härrör från OECD-beslutet, tillägg 4.

(2)  Bilaga VIII till Baselkonventionen har införts i förteckning A i del 1 i bilaga V till denna förordning. Bilaga II till Baselkonventionen innehåller följande koder: Y46 Hushållsavfall, såvida det inte finns klassificerat på lämpligt sätt under en enda rubrik i bilaga III. Y47 Restprodukter som uppstår genom förbränning av hushållsavfall.

(3)  Denna post omfattar avfall i form av aska, rester, slagg, ogranulerad slagg, avdraget material, glödspån, stoft, pulver, slam och kakor, såvida materialet inte förtecknas någon annanstans.

BILAGA IVA

AVFALL SOM ANGES I BILAGA III MEN SOM OMFATTAS AV FÖRFARANDET MED SKRIFTLIG FÖRHANDSANMÄLAN OCH SKRIFTLIGT FÖRHANDSGODKÄNNANDE (ARTIKEL 3.3)

 

BILAGA V

AVFALL SOM OMFATTAS AV EXPORTFÖRBUD ENLIGT ARTIKEL 36 INLEDANDE KOMMENTARER

1. Denna bilaga gäller utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 75/442/EEG och direktiv 91/689/EEG.

2. Denna bilaga består av tre delar, varav delarna 2 och 3 endast gäller när del 1 inte är tillämplig. För att fastställa om ett specifikt avfallsslag anges i denna bilaga måste man därför inledningsvis kontrollera om avfallet anges i del 1 i denna bilaga, och om så inte är fallet därefter kontrollera om det anges i del 2, och, om så inte är fallet här heller, slutligen kontrollera om det anges i del 3.

Del 1 är uppdelad i två underavdelningar: I förteckning A anges avfallsslag som klassas som farliga enligt artikel 1.1 a i Baselkonventionen och som därför omfattas av exportförbud, och i förteckning B anges avfallsslag som inte omfattas av artikel 1.1 a i Baselkonventionen och därför inte omfattas av exportförbudet.

Om ett avfallsslag anges i del 1 måste man alltså kontrollera om det förekommer i förteckning A eller B. Endast i de fall ett avfallsslag varken förekommer i förteckning A eller B i del 1 måste man kontrollera om det antingen anges bland det farliga avfallet i del 2 (dvs. avfallsslag märkta med en asterisk) eller i del 3 och om så är fallet omfattas det av exportförbudet.

3. Avfallsslag som förekommer i förteckning B i del 1 eller som tillhör typen icke-farligt avfall i del 2 (dvs. avfallsslag som inte betecknas med en asterisk) omfattas av exportförbudet om de är förorenade av annat material i en omfattning som

a)

ökar de risker som förknippas med avfallet tillräckligt för att avfallet skall komma att omfattas av förfarandet med skriftlig förhandsanmälan och skriftligt förhandsgodkännande, med beaktande av de farliga egenskaper som anges i bilaga III till direktiv 91/689/EEG eller

b)

omöjliggör återvinning av avfallet på ett miljöriktigt sätt.

DEL 1 (1)

Förteckning A (Bilaga VIII till Baselkonventionen)

A1

Metallavfall och metallhaltigt avfall

A1010

Metallavfall och avfall bestående av legeringar av något av följande:

Antimon

Arsenik

Beryllium

Kadmium

Bly

Kvicksilver

Selen

Tellur

Tallium

dock inte sådant avfall som särskilt anges i förteckning B.

A1020

Avfall som innehåller eller förorenats med något av följande, dock inte metallavfall i massiv form:

Antimon, antimonföreningar

Beryllium, berylliumföreningar

Kadmium, kadmiumföreningar

Bly, blyföreningar

Selen, selenföreningar

Tellur, tellurföreningar

A1030

Avfall som innehåller eller förorenats med något av följande:

Arsenik, arsenikföreningar

Kvicksilver, kvicksilverföreningar

Tallium, talliumföreningar

A1040

Avfall bestående av något av följande:

Metallkarbonyler

Sexvärda kromföreningar

A1050

Galvaniskt slam

A1060

Vätskor från metallbetning

A1070

Urlakningsrester från zinkframställning, stoft och slam såsom jarosit, hematit osv.

A1080

Avfall av zinkrester som inte anges i förteckning B, innehållande bly och kadmium i tillräckliga halter för att omfattas av bilaga III

A1090

Aska från förbränning av isolerad koppartråd

A1100

Stoft eller rester från rening av gas i kopparsmältverk

A1110

Förbrukad elektrolyt från elektrolytisk raffinering och utvinning av koppar

A1120

Avfall av slam, utom anodslam från rening av elektrolyt vid elektrolytisk raffinering och utvinning av koppar

A1130

Förbrukad etsningsvätska innehållande upplöst koppar

A1140

Förbrukade kopparklorid- och kopparcyanidkatalysatorer

A1150

Aska innehållande ädelmetall från förbränning av kretskort, som inte anges i förteckning B (2)

A1160

Förbrukade blybatterier, hela eller krossade

A1170

Osorterade förbrukade batterier, med undantag av blandningar bestående endast av batterier som anges i förteckning B. Förbrukade batterier som inte anges i förteckning B innehållande beståndsdelar som anges i bilaga I i en utsträckning som gör dem farliga

A1180

Avfall eller skrot av elektrisk eller elektronisk apparatur (3) som innehåller komponenter såsom ackumulatorer och andra batterier som anges i förteckning A, kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas och PCB-kondensatorer, eller som förorenats med beståndsdelar som anges i bilaga I (t. ex. kadmium, kvicksilver, bly, polyklorerade bifenyler) i en utsträckning som innebär att det har någon av de egenskaper som anges i bilaga III (se motsvarande post i förteckning B, B1110) (4)

A1190

Avfall av metallkablar som är belagda eller isolerade med plast som innehåller eller är förorenad med stenkolstjära, PCB (5) , bly, kadmium, andra organohalogena föreningar eller andra beståndsdelar som anges i bilaga I, i den mån de uppvisar egenskaper enligt bilaga III

A2

Avfall innehållande huvudsakligen oorganiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och organiska ämnen

A2010

Glasavfall från katodstrålerör och annat aktiverat glas

A2020

Avfall av oorganiska fluorföreningar i form av vätska eller slam, med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B

A2030

Förbrukade katalysatorer, med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B

A2040

Avfall av gips från kemiska industriprocesser innehållande beståndsdelar som anges i bilaga I i en utsträckning som gör att det uppvisar sådana farliga egenskaper som anges i bilaga III (se motsvarande post i förteckning B, B2080)

A2050

Avfall av asbest (stoft och fibrer)

A2060

Flygaska från koleldade förbränningsanläggningar innehållande ämnen som anges i bilaga I i tillräckliga halter för att den skall uppvisa egenskaper som anges i bilaga III (se motsvarande post i förteckning B, B2050)

A3

Avfall innehållande huvudsakligen organiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och oorganiska ämnen

A3010

Avfall från framställning eller bearbetning av petroleumkoks och petroleumbitumen

A3020

Avfall av mineraloljor som är oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål

A3030

Avfall som innehåller, består av eller förorenats med blyhaltigt slam av antiknackningsmedel

A3040

Förbrukade värmeöverföringsvätskor

A3050

Avfall från framställning, formulering och användning av hartser, latex, mjukgörare och lim/bindemedel, med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B (se motsvarande post i förteckning B, B4020)

A3060

Avfall av nitrocellulosa

A3070

Avfall av fenoler, fenolföreningar, inbegripet klorfenol i form av vätska eller slam

A3080

Avfall av etrar, med undantag av sådana som anges i förteckning B

A3090

Avfall av stoft, aska, slam och pulver av läder som innehåller sexvärda kromföreningar eller biocider (se motsvarande post i förteckning B, B3100)

A3100

Avklipp och annat avfall av läder eller konstläder, olämpligt för tillverkning av lädervaror och som innehåller sexvärda kromföreningar eller biocider (se motsvarande post i förteckning B, B3090)

A3110

Avfall från skinnberedning som innehåller sexvärda kromföreningar, biocider eller smittförande ämnen (se motsvarande post i förteckning B, B3110)

A3120

Den lätta fraktionen från fragmentering (fluff)

A3130

Avfall av organiska fosforföreningar

A3140

Avfall av icke-halogenerade organiska lösningsmedel, med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B

A3150

Avfall av halogenerade organiska lösningsmedel

A3160

Avfall av halogenerade och icke-halogenerade, ej vattenhaltiga destillationsrester från återvinning av organiska lösningsmedel

A3170

Avfall från produktion av alifatiska halogenerade kolväten (som klormetan, dikloretan, vinylkorid, vinylidenklorid, allylklorid och epiklorhydrin)

A3180

Avfall, ämnen och produkter som innehåller, består av eller förorenats med polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade terfenyler (PCT), polyklorerade naftalener (PCN), polybromerade bifenyler (PBB) eller andra polybromerade analoger till dessa föreningar, i en halt på 50 mg/kg eller mer (6)

A3190

Tjärhaltiga restprodukter (med undantag av varmasfalt) från raffinering, destillation och pyrolys av organiskt material

A3200

Bituminösa material (asfaltavfall) från vägbyggnad och vägunderhåll, innehållande tjära (se motsvarande post i förteckning B, B2130

A4

Avfall som kan innehålla antingen oorganiska eller organiska beståndsdelar

A4010

Avfall från framställning, beredning och användning av farmaceutiska produkter, med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B

A4020

Kliniskt avfall och liknande, dvs. avfall från medicinsk verksamhet, sjukvårds-, tandläkar-, veterinärverksamhet och liknande verksamhet samt avfall som uppkommer på sjukhus eller andra institutioner vid undersökning eller behandling av patienter eller under forskningsprojekt

A4030

Avfall från framställning, formulering och användning av biocider och fytofarmaceutiska produkter, inbegripet bekämpningsmedel och herbicider som inte överensstämmer med specifikationen eller är för gamla (7) eller olämpliga för sitt ursprungliga ändamål

A4040

Avfall från tillverkning, formulering och användning av träimpregneringsmedel (8)

A4050

Avfall som innehåller, består av eller är förorenat med något av följande:

Oorganiska cyanider, med undantag av ädelmetallhaltiga rester i fast form som innehåller spår av oorganiska cyanider

Organiska cyanider

A4060

Blandningar och emulsioner av spilloljor/vatten och kolväten/vatten

A4070

Avfall från framställning, formulering och användning av tryckfärger, färgämnen, pigment, målarfärger, lacker och fernissa, med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B (se motsvarande post i förteckning B, B4010)

A4080

Avfall med explosiva egenskaper (med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B)

A4090

Andra sura och basiska lösningar än de som anges i motsvarande post i förteckning B (se motsvarande post i förteckning B, B2120)

A4100

Avfall från rening av luftutsläpp från industriella processer, med undantag av sådant avfall som anges i förteckning B

A4110

Avfall som innehåller, består av eller är förorenat med något av följande:

Polyklorerade dibensofuraner

Polyklorerade dibensodioxiner

A4120

Avfall som innehåller, består av eller förorenats med peroxider

A4130

Förorenade förpackningar och behållare innehållande ämnen som anges i bilaga I i tillräckliga koncentrationer för att de skall uppvisa sådana farliga egenskaper som anges i bilaga III

A4140

Avfall som består av eller innehåller kemikalier som inte överensstämmer med specifikationerna eller som är för gamla (9) och som motsvarar kategorierna i bilaga I och uppvisar sådana farliga egenskaper som anges i bilaga III

A4150

Avfall av kemiska ämnen från forsknings-, utvecklings- eller undervisningsverksamhet som inte är identifierade och/eller är nya och vars effekter på människors hälsa eller miljön inte är kända

A4160

Förbrukat aktivt kol som inte anges i förteckning B (se motsvarande post i förteckning B, B2060)

Förteckning B (Bilaga IX till Baselkonventionen)

B1

Metallavfall och metallhaltigt avfall

B1010

Avfall av metaller och metallegeringar i metallisk, icke-spridbar form:

Ädelmetaller (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver)

Skrot av järn eller stål

Skrot av koppar

Skrot av nickel

Skrot av aluminium

Skrot av zink

Skrot av tenn

Skrot av volfram

Skrot av molybden

Skrot av tantal

Skrot av magnesium

Skrot av kobolt

Skrot av vismut

Skrot av titan

Skrot av zirkonium

Skrot av mangan

Skrot av germanium

Skrot av vanadin

Skrot av hafnium, indium, niob, rhenium och gallium

Skrot av torium

Skrot av sällsynta jordartsmetaller

Skrot av krom

B1020

Rent, oförorenat metallskrot, även legeringar i styckeform (skivor, plåt, balkar, stänger osv.)

Skrot av antimon

Skrot av beryllium

Skrot av kadmium

Skrot av bly (med undantag av blybatterier)

Skrot av selen

Skrot av tellur

B1030

Förbrukat eldfast material innehållande metaller

B1031

Metallavfall av molybden, volfram, titan, tantal, niob och rhenium samt legeringar av dessa metaller i metallisk, spridbar form (metallpulver), med undantag av sådant avfall som anges i förteckning A post A1050, Galvaniskt slam

B1040

Skrot från apparatur för elproduktion som inte förorenats med smörjolja, PCB eller PCT i en utsträckning som gör det farligt

B1050

Tungfraktion av blandat icke-järnmetallskrot som inte innehåller ämnen som anges i bilaga I i tillräckliga halter för att det skall uppvisa sådana egenskaper som anges i bilaga III (10)

B1060

Avfall av selen och tellur i metallisk, elementär form, även pulver

B1070

Avfall av koppar och kopparlegeringar i spridbar form, såvida det inte innehåller beståndsdelar som anges i bilaga I i en utsträckning som gör att det uppvisar sådana egenskaper som anges i bilaga III

B1080

Aska och rester av zink, inbegripet rester av zinklegeringar i spridbar form, under förutsättning att de inte innehåller beståndsdelar som anges i bilaga I i tillräckliga halter för att uppvisa sådana farliga egenskaper som anges i bilaga III, och de inte uppvisar den farliga egenskapen H4.3 (11)

B1090

Förbrukade batterier som överensstämmer med en specifikation, dock inte bly-, kadmium- eller kvicksilverbatterier

B1100

Metallhaltigt avfall från smältning och raffinering av metaller

Hårdzink

Zinkdrosser (ogranulerad slagg)

Toppdross (> 90 % Zn)

Bottendross (> 92 % Zn)

Dross från gjutning (> 85 % Zn)

Dross från varmgalvanisering (> 92 % Zn)

Avdragen zinkslagg (skimmings)

Dross från aluminiumsmältning, med undantag av saltslagg

Slagg från bearbetning av koppar för vidare bearbetning eller förädling som inte innehåller arsenik, bly eller kadmium i en utsträckning som gör att det uppvisar sådana farliga egenskaper som anges i bilaga III

Avfall från eldfast väggbeklädnad, även smältdeglar, som härrör från smältning av koppar

Slagg från bearbetning av ädelmetaller för vidare raffinering

Tantalhaltig tennslagg med lägre tennhalt än 0,5 %

B1110

Elektrisk och elektronisk apparatur

Elektronisk apparatur som endast består av metaller och legeringar

Avfall eller skrot av elektrisk eller elektronisk apparatur (12) (även kretskort) som inte innehåller komponenter såsom ackumulatorer och andra batterier som anges i förteckning A, kvicksilveromkopplare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas och PCB-kondensatorer, som inte förorenats med beståndsdelar som anges i bilaga I (t. ex. kadmium, kvicksilver, bly, polyklorerade bifenyler) eller från vilket dessa avlägsnats, i en utsträckning som innebär att det inte uppvisar någon av de egenskaper som anges i bilaga III (se motsvarande post i förteckning A, A1180)

Elektrisk och elektronisk apparatur (även kretskort, elektroniska komponenter och tråd) avsedd för direkt återanvändning (13) och inte för återvinning eller slutligt bortskaffande (14)

B1115

Avfall av metallkablar som är belagda eller isolerade med plast och som inte ingår i posten A1190 i förteckning A med undantag för sådana som är avsedda för verksamhet enligt bilaga IVA eller någon annat bortskaffande som i något skede inbegriper okontrollerade värmeprocesser, t. ex. öppen förbränning.

B1120

Förbrukade katalysatorer, med undantag av vätskor som används som katalysatorer, innehållande något av följande:

Övergångsmetaller, med undantag av katalysatoravfall (förbrukade katalysatorer, katalysatorer i vätskeform eller andra katalysatorer) i förteckning A:

Skandium

Vanadin

Mangan

Kobolt

Koppar

Yttrium

Niob

Hafnium

Volfram

Titan

Krom

Järn

Nickel

Zink

Zirkonium

Molybden

Tantal

Rhenium

Lantanider (sällsynta jordartsmetaller)

Lantan

Praseodym

Samarium

Gadolinium

Dysprosium

Erbium

Ytterbium

Cerium

Neodym

Europium

Terbium

Holmium

Tulium

Lutetium

B1130

Rengjorda förbrukade ädelmetallkatalysatorer

B1140

Ädelmetallhaltiga rester i fast form innehållande spår av oorganiska cyanider

B1150

Avfall av ädelmetaller och legeringar (guld, silver, platinagruppen, men inte kvicksilver) i spridbar icke-flytande form i lämplig förpackning och med lämplig märkning

B1160

Aska innehållande ädelmetall från förbränning av kretskort (se motsvarande post i förteckning A, A1150)

B1170

Aska innehållande ädelmetall från förbränning av fotografisk film

B1180

Avfall av fotografisk film som innehåller silverhalider och metalliskt silver

B1190

Avfall av fotografiskt papper som innehåller silverhalider och metalliskt silver

B1200

Granulerad slagg (slaggrus) från järn- och ståltillverkning

B1210

Slagg från järn- och ståltillverkning, även sådan slagg som används för framställning av titandioxid och vanadin

B1220

Slagg från zinkframställning, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (över 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t. ex. DIN 4301), huvudsakligen för byggändamål

B1230

Glödspån från järn- och ståltillverkning

B1240

Glödspån av kopparoxid B2

B1250

Uttjänta fordon som varken innehåller vätskor eller andra farliga komponenter

B2

Avfall innehållande huvudsakligen oorganiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och organiska ämnen

B2010

Avfall från gruvdrift, i icke-spridbar form

Avfall av naturlig grafit

Avfall av skiffer, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt

Glimmeravfall

Avfall av leucit, nefelin och nefelinsyenit

Avfall av fältspat

Avfall av flusspat

Fast kiselhaltigt avfall med undantag av avfall som används i gjutprocesser

B2020

Glasavfall i icke-spridbar form

Krossglas och annat avfall och skrot av glas, med undantag av glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas

B2030

Keramiskt avfall i icke-spridbar form

Avfall och skrot av kermeter (metallkeramiska kompositer)

Keramiskt baserade fibrer, som inte anges eller ingår någon annanstans

B2040

Annat avfall innehållande i huvudsak oorganiska beståndsdelar

Delvis raffinerat kalciumsulfat bildat vid avsvavling av rökgaser

Avfall av gipsplattor från rivning av byggnader

Slagg från framställning av koppar, kemiskt stabiliserad, med hög järnhalt (mer än 20 %) och bearbetad enligt industriella specifikationer (t. ex. DIN 4301 och DIN 8201), huvudsakligen för byggändamål och blästring

Svavel i fast form

Kalk från framställning av kalciumcyanamid (med pH under 9)

Natrium-, kalium- och kalciumklorider

Karborundum (kiselkarbid)

Krossad betong

Glasavfall innehållande litium-tantal och litium-niob

B2050

Flygaska från koleldade förbränningsanläggningar, som inte ingår i förteckning A (se motsvarande post i förteckning A, A2060)

B2060

Förbrukat aktivt kol som inte innehåller beståndsdelar som anges i bilaga I i en utsträckning som gör att det omfattas av bilaga III, t. ex. kol som härrör från behandling av dricksvatten, processer inom livsmedelsindustrin eller framställning av vitaminer (se motsvarande post i förteckning A, A4160)

B2070

Kalciumfluoridslam

B2080

Avfall av gips från kemiska industriprocesser som inte inbegrips i förteckning A (se motsvarande post i förteckning A, A2040)

B2090

Anodrester från framställning av stål och aluminium, av petroleumkoks eller petroleumbitumen och som rengjorts så att de motsvarar industriella specifikationer (med undantag av anodrester från kloralkalielektrolys och metallurgi)

B2100

Aluminiumhydroxid- eller aluminiumoxidavfall och restprodukter från framställning av aluminiumoxid, med undantag av sådant material som används för rening av gaser, flockning eller filtrering

B2110

Rester av bauxit (”rött slam”) (pH justerat till ett värde under 11,5)

B2120

Avfall av sura och basiska lösningar med ett pH-värde högre än 2 och lägre än 11,5, som inte är frätande eller på annat sätt farliga (se motsvarande post i förteckning A, A4090)

B2130

Bituminösa material (asfaltavfall) från vägbyggnad och vägunderhåll, ej innehållande tjära (15) (se motsvarande post i förteckning A, A3200)

B3

Avfall innehållande huvudsakligen organiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och oorganiska ämnen

B3010

Plastavfall i fast form

Följande plastmaterial eller en blandning av dessa framställda enligt specifikation, under förutsättning att de inte blandas med annat avfall

Plastskrot av icke-halogenerade polymerer och sampolymerer, inbegripet men inte begränsat till (16)

eten

styren

polypropen

polyetentereftalat

akrylnitril

butadien

polyacetaler

polyamider

polybutentereftalat

polykarbonater

polyetrar

polyfenylsulfider

akrylpolymerer

alkaner C10-C13 (mjukgörare)

polyuretan (ej innehållande klorfluorkarboner)

polysiloxaner

polymetylmetakrylat

polyvinylalkohol

polyvinylbutyral

polyvinylacetat

Härdade hartser eller kondensationsprodukter, inbegripet

ureaformaldehydhartser

fenolformaldehydhartser

melaminformaldehydhartser

epoxihartser

alkydhartser

polyamider

Följande avfall av fluorerade polymerer (17)

fluor-eten-propen (FEP)

perfluoralkoxyalkan

tetrafluoretylen/perfluorvinyleter (PFA)

tetrafluoretylen/perfluormetylvinyleter (MFA)

polyvinylfluorid (PVF)

polyvinylidenfluorid (PVDF)

B3020

Avfall av papper, kartong och pappersprodukter

Följande ämnen, under förutsättning att de inte blandats med farligt avfall:

Avfall och förbrukade varor av papper eller kartong

av oblekt papper eller kartong eller av wellpapp eller wellpapp

av annat papper eller annan kartong, tillverkade huvudsakligen av blekt kemisk massa, inte färgade i mälden

av papper eller kartong, tillverkade huvudsakligen av mekanisk massa (t. ex. tidningar, tidskrifter och liknande tryckalster)

annat, inbegripet men inte begränsat till

1.

laminerad kartong

2.

osorterat skrot

B3030

Textilavfall

Följande ämnen som framställts enligt specifikation, under förutsättning att de inte blandas med annat avfall:

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

Okardat och okammat

Annat

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall, men inte rivet avfall och riven lump

Kamavfall av ull eller fina djurhår

Annat avfall av ull eller fina djurhår

Avfall av grova djurhår

Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

Garnavfall (inbegripet trådavfall)

Rivet avfall och riven lump

Annat

Blånor och avfall av lin

Blånor och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av mjukhampa (Cannabis sativa L.)

Blånor och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, hampa och rami)

Blånor och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave

Blånor, kamavfall och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av kokosfibrer

Blånor, kamavfall och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av manillahampa (abaca eller Musa textilis Nee)

Blånor, kamavfall och avfall (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av rami och andra växtfibrer, som inte anges någon annanstans

Avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfibrer

av syntetfibrer

av regenatfibrer

Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror

Begagnade trasor, snöravfall, tågvirke, rep och kablar samt förslitna artiklar av snöre, tågvirke, rep och kablar av textil som är

sorterade

av annat slag

B3035

Avfall från golvbeklädnad i textil, mattor

B3040

Gummiavfall

Följande ämnen under förutsättning att de inte blandas med annat avfall:

Avfall och skrot av hårdgummi (t. ex. ebonit)

Annat avfall av gummi (med undantag av sådant avfall som anges någon annanstans)

B3050

Obehandlat avfall av kork och trä

Sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former

Korkavfall; krossad, granulerad eller malen kork

B3060

Avfall från agrara livsmedelsindustrier, under förutsättning att det inte är smittsamt

Avfall från framställning av vin

Torkat och steriliserat vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, som inte anges någon annanstans, även i form av pelletar;

Ullfett: återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer

Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin

Fiskavfall

Kakaoskal och annat kakaoavfall

Avfall från agrara livsmedelsindustrier med undantag av de biprodukter som uppfyller nationella och internationella krav och normer för livsmedel eller djurfoder

B3065

Avfall av ätbara fetter och oljor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung (t. ex. frityroljor), förutsatt att de inte uppvisar någon av de egenskaper som anges i bilaga III

B3070

Följande avfall:

Avfall av människohår

Halmavfall

Deaktiverat svampmycel från framställning av penicillin för användning i djurfoder

B3080

Avklipp och annat avfall samt skrot av gummi

B3090

Avklipp och annat avfall av läder eller konstläder, olämpligt för tillverkning av lädervaror, med undantag av läderslam, som inte innehåller sexvärda kromföreningar och biocider (se motsvarande post i förteckning A, A3100)

B3100

Stoft, aska, slam och pulver av läder som inte innehåller sexvärda kromföreningar eller biocider (se motsvarande post i förteckning A, A3090)

B3110

Avfall från skinnberedning som inte innehåller sexvärda kromföreningar eller biocider eller smittsamma ämnen (se motsvarande post i förteckning A, A3110)

B3120

Avfall bestående av livsmedelsfärger

B3130

Avfall av polymera etrar och monomera etrar som inte kan bilda peroxider

B3140

Begagnade däck, andra än massivdäck, med undantag av sådana som är avsedda för verksamhet enligt bilaga IVA

B4

Avfall som kan innehålla antingen oorganiska eller organiska beståndsdelar

B4010

Avfall huvudsakligen innehållande vattenbaserad färg/latexfärg, tryckfärg och härdade lacker som inte innehåller organiska lösningsmedel, tungmetaller eller biocider i en utsträckning som gör det farligt (se motsvarande post i förteckning A, A4070)

B4020

Avfall från framställning, formulering och användning av hartser, latex, mjukgörare och lim/bindemedel, som inte anges i förteckning A, fritt från lösningsmedel och andra föroreningar i en sådan utsträckning att det inte omfattas av bilaga III, t. ex. vattenbaserade ämnen eller lim baserat på kaseinstärkelse, dextrin, cellulosaetrar, polyvinylalkohol (se motsvarande post i förteckning A, A3050)

B4030

Förbrukade engångskameror med batterier som inte inbegrips i förteckning A

DEL 2

Avfall som förtecknas i bilagan till beslut 2000/532/EG (18)

01

AVFALL FRÅN PROSPEKTERING, OVAN- OCH UNDERJORDSBRYTNING SAMT FYSIKALISK OCH KEMISK BEHANDLING AV MINERAL

01 01

Avfall från mineralbrytning

01 01 01

Avfall från brytning av metallhaltiga mineral

01 01 02

Avfall från brytning av icke-metallhaltiga mineral

01 03

Avfall från fysikalisk och kemisk behandling av metallhaltiga mineral

01 03 04*

Syrabildande gruvavfall från bearbetning av sulfidmalm

01 03 05*

Annat gruvavfall som innehåller farliga ämnen

01 03 06

Annat gruvavfall än det som anges i 01 03 04 och 01 03 05

01 03 07*

Annat avfall som innehåller farliga ämnen från fysikalisk och kemisk behandling av metallhaltiga mineral

01 03 08

Annat stoft- och partikelformigt avfall än det som anges i 01 03 07

01 03 09

Annat rödslam från aluminiumoxidproduktion än det som anges i 01 03 07

01 03 99

Annat avfall

01 04

Avfall från fysikalisk och kemisk behandling av icke-metallhaltiga mineral

01 04 07*

Avfall som innehåller farliga ämnen från fysikalisk och kemisk behandling av icke-metallhaltiga mineral

01 04 08

Annat kasserat grus och krossat bergartsmaterial än det som anges i 01 04 07

01 04 09

Kasserad sand och lera

01 04 10

Annat stoft- och partikelformigt avfall än det som anges i 01 04 07

01 04 11

Annat avfall från tillverkning av pottaska och stensalt än det som anges i 01 04 07

01 04 12

Annat avfall från tvättning och rensning av mineral än det som anges i 01 04 07 och 01 04 11

01 04 13

Annat avfall från stenhuggning och stensågning än det som anges i 01 04 07

01 04 99

Annat avfall

01 05

Borrslam och annat borravfall

01 05 04

Slam och avfall från borrning efter sötvatten

01 05 05*

Oljehaltigt borrslam och annat borravfall

01 05 06*

Borrslam och annat borravfall som innehåller farliga ämnen

01 05 07

Annat barythaltigt borrslam och borravfall än det som anges i 01 05 05 och 01 05 06

01 05 08

Annat kloridhaltigt borrslam och borravfall än det som anges i 01 05 05 och 01 05 06

01 05 99

Annat avfall

02

AVFALL FRÅN JORDBRUK, TRÄDGÅRDSNÄRING, VATTENBRUK, SKOGSBRUK, JAKT OCH FISKE SAMT FRÅN BEARBETNING OCH BEREDNING AV LIVSMEDEL

02 01

Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske

02 01 01

Slam från tvättning och rengöring

02 01 02

Vävnadsdelar från djur

02 01 03

Växtdelar

02 01 04

Plastavfall (utom förpackningar)

02 01 06

Spillning och urin från djur, naturgödsel (även använd halm) samt flytande avfall som samlats upp separat och behandlats utanför produktionsstället

02 01 07

Skogsbruksavfall

02 01 08*

Avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier

02 01 09

Annat avfall som innehåller jordbrukskemikalier än det som anges i 02 01 08

02 01 10

Metallavfall

02 01 99

Annat avfall

02 02

Avfall från bearbetning och beredning av kött, fisk och andra livsmedel av animaliskt ursprung

02 02 01

Slam från tvättning och rengöring

02 02 02

Vävnadsdelar från djur

02 02 03

Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning

02 02 04

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

02 02 99

Annat avfall

02 03

Avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt, bearbetning och jäsning av melass

02 03 01

Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering

02 03 02

Konserveringsmedelsavfall

02 03 03

Avfall från vätskeextraktion

02 03 04

Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning

02 03 05

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

02 03 99

Annat avfall

02 04

Avfall från sockertillverkning

02 04 01

Jord från rengöring och tvättning av betor

02 04 02

Kalciumkarbonat som inte uppfyller uppställda krav

02 04 03

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

02 04 99

Annat avfall

02 05

Avfall från tillverkning av mejeriprodukter

02 05 01

Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning

02 05 02

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

02 05 99

Annat avfall

02 06

Avfall från bagerier och konfektyrfabriker

02 06 01

Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning

02 06 02

Konserveringsmedelsavfall

02 06 03

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

02 06 99

Annat avfall

02 07

Avfall från produktion av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao)

02 07 01

Avfall från tvättning, rengöring och mekanisk fragmentering av råvaror

02 07 02

Avfall från spritdestillation

02 07 03

Avfall från kemisk behandling

02 07 04

Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning

02 07 05

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

02 07 99

Annat avfall

03

AVFALL FRÅN TRÄFÖRÄDLING OCH TILLVERKNING AV PLATTOR OCH MÖBLER, PAPPERSMASSA, PAPPER OCH PAPP

03 01

Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler

03 01 01

Bark- och korkavfall

03 01 04*

Spån, spill, trä, fanér och spånskivor som innehåller farliga ämnen

03 01 05

Annat spån, spill, trä och fanér och andra spånskivor än de som anges i 03 01 04

03 01 99

Annat avfall

03 02

Avfall från träskyddsbehandling

03 02 01*

Träskyddsmedel som innehåller organiska klorföreningar

03 02 02*

Träskyddsmedel som innehåller organiska klorföreningar

03 02 03*

Träskyddsmedel som innehåller organiska metallföreningar

03 02 04*

Oorganiska träskyddsmedel

03 02 05*

Andra träskyddsmedel som innehåller farliga ämnen

03 02 99

Andra träskyddsmedel

03 03

Avfall från tillverkning och förädling av pappersmassa, papper och papp

03 03 01

Bark- och träavfall

03 03 02

Grönlutslam (från återvinning av kokvätska)

03 03 05

Slam från avsvärtning av returpapper

03 03 07

Mekaniskt avskilt rejekt från tillverkning av pappersmassa från returfiber

03 03 08

Avfall från sortering av papper och papp för återvinning

03 03 09

Mesa

03 03 10

Fiberrejekt, fiber-, fyllmedels- och ytbeläggningsslam från mekanisk avskiljning

03 03 11

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 03 03 10

03 03 99

Annat avfall

04

AVFALL FRÅN LÄDER-, PÄLS- OCH TEXTILINDUSTRI

04 01

Avfall från läder- och pälsindustri

04 01 01

Avfall från skrapning och spaltning med kalk

04 01 02

Avfall från kalkbehandling

04 01 03*

Avfettningsavfall som innehåller lösningsmedel utan flytande fas

04 01 04

Kromhaltiga garvmedel

04 01 05

Kromfria garvmedel

04 01 06

Slam, särskilt från avloppsbehandling på produktionsstället, som innehåller krom

04 01 07

Slam, särskilt från avloppsbehandling på produktionsstället, som inte innehåller krom

04 01 08

Garvat läderavfall (avskrap, avskuret material, putspulver) som innehåller krom

04 01 09

Avfall från beredning och färdigbearbetning

04 01 99

Annat avfall

04 02

Avfall från textilindustri

04 02 09

Sammansatt material (impregnerade textilier, elastomer, plastomer)

04 02 10

Organiskt naturmaterial (t. ex. fett, vax)

04 02 14*

Avfall från appretering som innehåller organiska lösningsmedel

04 02 15

Annat avfall från appretering än det som anges i 04 02 14

04 02 16*

Färgämnen och pigment som innehåller farliga ämnen

04 02 17

Andra färgämnen och pigment än de som anges i 04 02 16

04 02 19*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

04 02 20

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 04 02 19

04 02 21

Oförädlade textilfibrer

04 02 22

Förädlade textilfibrer

04 02 99

Annat avfall

05

AVFALL FRÅN OLJERAFFINERING, NATURGASRENING OCH KOLPYROLYS

05 01

Avfall från raffinering av petroleum

05 01 02*

Slam från avsaltning

05 01 03*

Bottenslam från tankar

05 01 04*

Surt alkylslam

05 01 05*

Oljespill

05 01 06*

Oljeslam från underhåll av anläggning eller utrustning

05 01 07*

Sur tjära

05 01 08*

Andra former av tjära

05 01 09*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

05 01 10

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 05 01 09

05 01 11*

Avfall från rening av bränslen med baser

05 01 12*

Oljehaltiga syror

05 01 13

Slam från matarvatten

05 01 14

Avfall från kyltorn

05 01 15*

Förbrukad filterlera

05 01 16

Svavelhaltigt avfall från avsvavling av petroleum

05 01 17

Bitumen

05 01 99

Annat avfall

05 06

Avfall från kolpyrolys

05 06 01*

Sur tjära

05 06 03*

Andra former av tjära

05 06 04

Avfall från kyltorn

05 06 99

Annat avfall

05 07

Avfall från rening och transport av naturgas

05 07 01*

Kvicksilverhaltigt avfall

05 07 02

Svavelhaltigt avfall

05 07 99

Annat avfall

06

AVFALL FRÅN OORGANISK-KEMISKA PROCESSER

06 01

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av syror

06 01 01*

Svavelsyra och svavelsyrlighet

06 01 02*

Saltsyra

06 01 03*

Fluorvätesyra

06 01 04*

Fosforsyra och fosforsyrlighet

06 01 05*

Salpetersyra och salpetersyrlighet

06 01 06*

Andra syror

06 01 99

Annat avfall

06 02

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av baser

06 02 01*

Kalciumhydroxid

06 02 03*

Ammoniumhydroxid

06 02 04*

Natrium- och kaliumhydroxid

06 02 05*

Andra baser

06 02 99

Annat avfall

06 03

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av salter, saltlösningar och metalloxider

06 03 11*

Salter i fast form och saltlösningar som innehåller cyanider

06 03 13*

Salter i fast form och saltlösningar som innehåller tungmetaller

06 03 14

Andra salter i fast form och andra saltlösningar än de som anges i 06 03 11 och 06 03 13

06 03 15*

Metalloxider som innehåller tungmetaller

06 03 16

Andra metalloxider än de som anges i 06 03 15

06 03 99

Annat avfall

06 04

Annat metallhaltigt avfall än det som anges i 06 03

06 04 03*

Arsenikhaltigt avfall

06 04 04*

Kvicksilverhaltigt avfall

06 04 05*

Avfall som innehåller andra tungmetaller

06 04 99

Annat avfall

06 05

Avfall från avloppsbehandling på produktionsstället

06 05 02*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

06 05 03

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 06 05 02

06 06

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av svavelhaltiga kemikalier, samt från kemiska processer där svavelföreningar ingår och avsvavlingsprocesser

06 06 02*

Avfall som innehåller farliga sulfider

06 06 03

Annat sulfidhaltigt avfall än det som anges i 06 06 02 Annat avfall

06 06 99

Annat avfall

06 07

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av halogener samt från kemiska processer där halogenföreningar ingår

06 07 01*

Asbesthaltigt avfall från elektrolys

06 07 02*

Aktivt kol från klorproduktion

06 07 03*

Kvicksilverhaltigt bariumsulfatslam

06 07 04*

Lösningar och syror, t. ex. svavelsyra från kontaktprocessen

06 07 99

Annat avfall

06 08

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av kisel och kiselderivat

06 08 02*

Avfall som innehåller farliga klorsilaner

06 08 99

Annat avfall

06 09

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fosforhaltiga kemikalier samt från kemiska processer där fosforföreningar ingår

06 09 02

Fosforslagg

06 09 03*

Kalciumbaserat reaktionsavfall som innehåller eller är förorenat med farliga ämnen

06 09 04

Annat kalciumbaserat reaktionsavfall än det som anges i 06 09 03

06 09 99

Annat avfall

06 10

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av kvävehaltiga kemikalier, samt från kemiska processer där kväveföreningar ingår och från tillverkning av gödningsmedel

06 10 02*

Avfall som innehåller farliga ämnen

06 10 99

Annat avfall

06 11

Avfall från tillverkning av oorganiska pigment och täckmedel

06 11 01

Kalciumbaserat reaktionsavfall från tillverkning av titandioxid

06 11 99

Annat avfall

06 13

Annat avfall från oorganiska kemiska processer

06 13 01*

Oorganiska växtskyddsmedel, träskyddsmedel och andra biocider

06 13 02*

Förbrukat aktivt kol (utom 06 07 02)

06 13 03

Kimrök

06 13 04*

Avfall från asbestbearbetning

06 13 05*

Sot

06 13 99

Annat avfall

07

AVFALL FRÅN ORGANISK-KEMISKA PROCESSER

07 01

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier

07 01 01*

Tvättvatten och vattenbaserad moderlut

07 01 03*

Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 01 04*

Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 01 07*

Halogenerade destillations- och reaktionsrester

07 01 08*

Andra destillations- och reaktionsrester

07 01 09*

Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 01 10*

Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 01 11*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

07 01 12

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 01 11

07 01 99

Annat avfall

07 02

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av plast, syntetgummi och konstfibrer

07 02 01*

Tvättvatten och vattenbaserad moderlut

07 02 03*

Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 02 04*

Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 02 07*

Halogenerade destillations- och reaktionsrester

07 02 08*

Andra destillations- och reaktionsrester

07 02 09*

Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 02 10*

Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 02 11*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

07 02 12

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 02 11

07 02 13

Plastavfall

07 02 14*

Avfall från tillsatser som innehåller farliga ämnen

07 02 15

Annat avfall från tillsatser än det som anges i 07 02 14

07 02 16*

Avfall som innehåller farliga silikoner

07 02 17

Avfall som innehåller andra silikoner än det som anges i 07 02 16

07 02 99

Annat avfall

07 03

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska färgämnen och pigment (utom 06 11)

07 03 01*

Tvättvatten och vattenbaserad moderlut

07 03 03*

Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 03 04*

Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 03 07*

Halogenerade destillations- och reaktionsrester

07 03 08*

Andra destillations- och reaktionsrester

07 03 09*

Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 03 10*

Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 03 11*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

07 03 12

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 03 11

07 03 99

Annat avfall

07 04

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska växtskyddsprodukter (utom 02 01 08 och 02 01 09), träskyddsprodukter (utom 03 02) och andra biocider

07 04 01*

Tvättvatten och vattenbaserad moderlut

07 04 03*

Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 04 04*

Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 04 07*

alogenerade destillations- och reaktionsrester

07 04 08*

Andra destillations- och reaktionsrester

07 04 09*

Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 04 10*

Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 04 11*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

07 04 12

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 04 11

07 04 13*

Fast avfall som innehåller farliga ämnen

07 04 99

Annat avfall

07 05

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av farmaceutiska produkter

07 05 01*

Tvättvatten och vattenbaserad moderlut

07 05 03*

Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 05 04*

Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 05 07*

Halogenerade destillations- och reaktionsrester

07 05 08*

Andra destillations- och reaktionsrester

07 05 09*

Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 05 10*

Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 05 11*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

07 05 12

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 05 11

07 05 13*

Fast avfall som innehåller farliga ämnen

07 05 14

Annat fast avfall än det som anges i 07 05 13

07 05 99

Annat avfall

07 06

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fetter, smörjmedel, såpa, rengöringsmedel, desinfektionsmedel och kosmetika

07 06 01*

Tvättvatten och vattenbaserad moderlut

07 06 03*

Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 06 04*

Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 06 07*

Halogenerade destillations- och reaktionsrester

07 06 08*

Andra destillations- och reaktionsrester

07 06 09*

Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 06 10*

Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 06 11*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

07 06 12

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 06 11

07 06 99

Annat avfall

07 07

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges på annan plats

07 07 01*

Tvättvatten och vattenbaserad moderlut

07 07 03*

Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 07 04*

Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar

07 07 07*

Halogenerade destillations- och reaktionsrester

07 07 08*

Andra destillations- och reaktionsrester

07 07 09*

Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 07 10*

Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel

07 07 11*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

07 07 12

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 07 11

07 07 99

Annat avfall

08

AVFALL FRÅN TILLVERKNING, FORMULERING, DISTRIBUTION OCH ANVÄNDNING AV YTBELÄGGNINGAR (FÄRG, LACK OCH PORSLINSEMALJ), LIM, FOGMASSA OCH TRYCKFÄRG

08 01

Avfall från tillverkning, formulering distribution, användning och borttagning av färg och lack

08 01 11*

Färg- och lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 01 12

Annat färg- och lackavfall än det som anges i 08 01 11

08 01 13*

Slam från färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 01 14

Annat slam från färg eller lack än det som anges i 08 01 13

08 01 15*

Vattenhaltigt slam innehållande färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 01 16

Annat vattenhaltigt slam innehållande färg eller lack än det som anges i 08 01 15

08 01 17*

Avfall från färg- och lackborttagning som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 01 18

Annat avfall från färg- och lackborttagning än det som anges i 08 01 17

08 01 19*

Vattensuspensioner innehållande färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 01 20

Andra vattensuspensioner innehållande färg eller lack än de som anges i 08 01 19

08 01 21*

Avfall från färg- och lackborttagningsmedel

08 01 99

Annat avfall

08 02

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av andra ytbeläggningsmedel (även keramiska material)

08 02 01

Pulverlackavfall

08 02 02

Vattenhaltigt slam som innehåller keramiska material

08 02 03

Vattensuspensioner som innehåller keramiska material Annat avfall

08 02 99

Annat avfall

08 03

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av tryckfärg

08 03 07

Vattenhaltigt slam som innehåller tryckfärg

08 03 08

Vattenhaltigt flytande avfall som innehåller tryckfärg

08 03 12*

Tryckfärgsavfall som innehåller farliga ämnen

08 03 13

Annat tryckfärgsavfall än det som anges i 08 03 12

08 03 14*

Tryckfärgsslam som innehåller farliga ämnen

08 03 15

Annat tryckfärgsslam än det som anges i 08 03 14

08 03 16*

Etsbad

08 03 17*

Toneravfall som innehåller farliga ämnen

08 03 18

Annat toneravfall än det som anges i 08 03 17

08 03 19*

Dispergerad olja

08 03 99

Annat avfall

08 04

Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av lim och fogmassa (även impregneringsmedel)

08 04 09*

Lim och fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 04 10

Annat lim och annan fogmassa än de som anges i 08 04 09

08 04 11*

Lim- och fogmasseslam som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 04 12

Annat lim- och fogmasseslam än det som anges i 08 04 11

08 04 13*

Vattenhaltigt slam innehållande lim eller fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 04 14

Annat vattenhaltigt slam innehållande lim eller fogmassa än det som anges i 08 04 13

08 04 15*

Vattenhaltigt flytande avfall innehållande lim eller fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen

08 04 16

Annat vattenhaltigt flytande avfall innehållande lim eller fogmassa än det som anges i 08 04 15

08 04 17*

Hartsolja

08 04 99

Annat avfall

08 05

Avfall som inte anges på annan plats i kapitel 08

08 05 01*

Avfall som utgörs av isocyanater

09

AVFALL FRÅN FOTOGRAFISK INDUSTRI

09 01

Avfall från fotografisk industri

09 01 01*

Vattenbaserad framkallare och aktivator

09 01 02*

Vattenbaserad framkallare för offsetplåtar

09 01 03*

Lösningsmedelsbaserad framkallare

09 01 04*

Fixerbad

09 01 05*

Blekbad och blek-fixerbad

09 01 06*

Silverhaltigt avfall från behandling av fotografiskt avfall på produktionsstället

09 01 07

Fotografisk film och fotopapper som innehåller silver eller silverföreningar

09 01 08

Fotografisk film och fotopapper som inte innehåller silver eller silverföreningar

09 01 10

Engångskameror utan batterier

09 01 11*

Engångskameror med batterier inbegripna under 16 06 01, 16 06 02 eller 16 06 03

09 01 12

Engångskameror med andra batterier än de som anges i 09 01 11

09 01 13*

Annat vattenhaltigt flytande avfall från återvinning av silver än det som anges i 09 01 06

09 01 99

Annat avfall

10

AVFALL FRÅN TERMISKA PROCESSER

10 01

Avfall från kraftverk och andra förbränningsanläggningar (utom 19)

10 01 01

Bottenaska, slagg och pannaska (utom pannaska som anges i 10 01 04)

10 01 02

Flygaska från kolförbränning

10 01 03

Flygaska från förbränning av torv och obehandlat trä

10 01 04*

Flygaska och pannaska från oljeförbränning

10 01 05

Kalciumbaserat reaktionsavfall i fast form från rökgasavsvavling

10 01 07

Kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling

10 01 09*

Svavelsyra

10 01 13*

Flygaska från emulgerade kolväten som används som bränsle

10 01 14*

Bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen

10 01 15

Annan bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning än den som anges i 10 01 14

10 01 16*

Flygaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen

10 01 17

Annan flygaska från samförbränning än den som anges i 10 01 16

10 01 18*

Avfall från rökgasrening som innehåller farliga ämnen

10 01 19

Annat avfall från rökgasrening än det som anges i 10 01 05, 10 01 07 och 10 01 18

10 01 20*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

10 01 21

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 10 01 20

10 01 22*

Vattenhaltigt slam från rengöring av pannor som innehåller farliga ämnen

10 01 23

Annat vattenhaltigt slam från rengöring av pannor än det som anges i 10 01 22

10 01 24

Sand från fluidiserade bäddar

10 01 25

Avfall från lagring och bearbetning av bränsle för koleldade kraftverk

10 01 26

Avfall från kylvattenbehandling

10 01 99

Annat avfall

10 02

Avfall från järn- och stålindustri

10 02 01

Avfall från slaggbehandling

10 02 02

Obehandlad slagg

10 02 07*

Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 02 08

Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 02 07

10 02 10

Glödskal

10 02 11*

Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja

10 02 12

Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 02 11

10 02 13*

Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 02 14

Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i 10 02 13

10 02 15

Annat slam och andra filterkakor

10 02 99

Annat avfall

10 03

Avfall från aluminiumsmältverk

10 03 02

Anodrester

10 03 04*

Slagg från primär smältning

10 03 05

Aluminiumoxidavfall

10 03 08*

Saltslagg från sekundär smältning

10 03 09*

Svart slagg från sekundär smältning

10 03 15*

Avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder

10 03 16

Annat avdraget material än det som anges i 10 03 15

10 03 17*

Tjärhaltigt avfall från anodtillverkning

10 03 18

Annat kolhaltigt avfall från anodtillverkning än det som anges i 10 03 17

10 03 19*

Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen

10 03 20

Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 03 19

10 03 21*

Annat partikelformigt material och stoft (även stoft från kulkvarnar) som innehåller farliga ämnen

10 03 22

Annat partikelformigt material och stoft (även stoft från kulkvarnar) än det som anges i 10 03 21

10 03 23*

Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 03 24

Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 03 23

10 03 25*

Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 03 26

Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i 10 03 25

10 03 27*

Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja

10 03 28

Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 03 27

10 03 29*

Avfall från behandling av saltslagg och svart slagg som innehåller farliga ämnen

10 03 30

Annat avfall från behandling av saltslagg och svart slagg än det som anges i 10 03 29

10 03 99

Annat avfall

10 04

Avfall från blysmältverk

10 04 01*

Slagg från primär och sekundär smältning

10 04 02*

Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning

10 04 03*

Kalciu marsenat

10 04 04*

Stoft från rökgasrening

10 04 05*

Annat partikelformigt material och stoft

10 04 06*

Fast avfall från rökgasrening

10 04 07*

Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 04 09*

Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja

10 04 10

Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 04 09

10 04 99

Annat avfall

10 05

Avfall från zinksmältverk

10 05 01

Slagg från primär och sekundär smältning

10 05 03*

Stoft från rökgasrening

10 05 04

Annat partikelformigt material och stoft

10 05 05*

Fast avfall från rökgasbehandling

10 05 06*

Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 05 08*

Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja

10 05 09

Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 05 08

10 05 10*

Slagg och avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder

10 05 11

Annan slagg och annat avdraget material än det som anges i 10 05 10

10 05 99

Annat avfall

10 06

Avfall från kopparsmältverk

10 06 01

Slagg från primär och sekundär smältning

10 06 02

Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning

10 06 03*

Stoft från rökgasrening

10 06 04

Annat partikelformigt material och stoft

10 06 06*

Fast avfall från rökgasbehandling

10 06 07*

Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 06 09*

Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja

10 06 10

Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 06 09

10 06 99

Annat avfall

10 07

Avfall från silver-, guld- och platinasmältverk

10 07 01

Slagg från primär och sekundär smältning

10 07 02

Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning

10 07 03

Fast avfall från rökgasbehandling

10 07 04

Annat partikelformigt material och stoft

10 07 05

Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 07 07*

Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja

10 07 08

Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 07 07

10 07 99

Annat avfall

10 08

Avfall från andra icke-järnsmältverk

10 08 04

Partikelformigt material och stoft

10 08 08*

Saltslagg från primär och sekundär smältning

10 08 09

Annan slagg

10 08 10*

Slagg och avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder

10 08 11

Annan slagg och annat avdraget material än det som anges i 10 08 10

10 08 12*

Tjärhaltigt avfall från anodtillverkning

10 08 13

Annat kolhaltigt avfall från anodtillverkning än det som anges i 10 08 12

10 08 14

Anodrester

10 08 15*

Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen

10 08 16

Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 08 15

10 08 17*

Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 08 18

Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i 10 08 17

10 08 19*

Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja

10 08 20

Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 08 19

10 08 99

Annat avfall

10 09

Avfall från järngjuterier

10 09 03

Ugnsslagg

10 09 05*

Oanvända gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen

10 09 06

Andra oanvända gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 09 05

10 09 07*

Använda gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen

10 09 08

Andra använda gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 09 07

10 09 09*

Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen

10 09 10

Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 09 09

10 09 11*

Annat partikelformigt material som innehåller farliga ämnen

10 09 12

Annat partikelformigt material än det som anges i 10 09 11

10 09 13*

Bindemedelsavfall som innehåller farliga ämnen

10 09 14

Annat bindemedelsavfall än det som anges i 10 09 13

10 09 15*

Avfall av sprickindikeringsmedel som innehåller farliga ämnen

10 09 16

Annat avfall av sprickindikeringsvätska än det som anges i 10 09 15

10 09 99

Annat avfall

10 10

Avfall från andra metallgjuterier än järngjuterier

10 10 03

Ugnsslagg

10 10 05*

Oanvända gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen

10 10 06

Andra oanvända gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 10 05

10 10 07*

Använda gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen

10 10 08

Andra använda gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 10 07

10 10 09*

Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen

10 10 10

Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 10 09

10 10 11*

Annat partikelformigt material som innehåller farliga ämnen

10 10 12

Annat partikelformigt material än det som anges i 10 10 11

10 10 13*

Bindemedelsavfall som innehåller farliga ämnen

10 10 14

Annat bindemedelsavfall än det som anges i 10 10 13

10 10 15*

Avfall av sprickindikeringsmedel som innehåller farliga ämnen

10 10 16

Annat avfall av sprickindikeringsmedel än det som anges i 10 10 15

10 10 99

Annat avfall

10 11

Avfall från tillverkning av glas och glasprodukter

10 11 03

Glasfiberavfall

10 11 05

Partikelformigt material och stoft

10 11 09*

Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt och som innehåller farliga ämnen

10 11 10

Annat avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt än de som anges i 10 11 09

10 11 11*

Glasavfall i form av små partiklar och glasmjöl som innehåller tungmetaller (t. ex. från katodstrålerör)

10 11 12

Annat glasavfall än det som anges i 10 10 11

10 11 13*

Slam från polering och slipning av glas som innehåller farliga ämnen

10 11 14

Annat slam från polering och slipning av glas än det som anges i 10 11 13

10 11 15*

Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 11 16

Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 11 15

10 11 17*

Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 11 18

Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i 10 11 17

10 11 19*

Fast avfall från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

10 11 20

Annat fast avfall från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 10 11 19

10 11 99

Annat avfall

10 12

Avfall från tillverkning av keramikvaror, tegel, klinker och byggmaterial

10 12 01

Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt

10 12 03

Partikelformigt material och stoft

10 12 05

Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 12 06

Kasserade formar

10 12 08

Keramikavfall, tegel, klinker och byggmaterial (efter termisk behandling)

10 12 09*

Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 12 10

Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 12 09

10 12 11*

Avfall från glasering som innehåller tungmetaller

10 12 12

Annat avfall från glasering än det som anges i 10 12 11

10 12 13

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället

10 12 99

Annat avfall

10 13

Avfall från tillverkning av cement, kalk och puts samt produkter baserade på dessa

10 13 01

Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt

10 13 04

Avfall från bränning och släckning av kalk

10 13 06

Partikelformigt material och stoft (utom 10 13 12 och 10 13 13)

10 13 07

Slam och filterkakor från rökgasbehandling

10 13 09*

Avfall från tillverkning av asbestcement som innehåller asbest

10 13 10

Annat avfall från tillverkning av asbestcement än det som anges i 10 13 09

10 13 11

Andra cementbaserade kompositmaterial än de som anges i 10 13 09 och 10 13 10

10 13 12*

Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen

10 13 13

Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 13 12

10 13 14

Betongavfall och betongslam

10 13 99

Annat avfall

10 14

Avfall från krematorier

10 14 01*

Kvicksilverhaltigt avfall från rökgasrening

11

AVFALL FRÅN KEMISK YTBEHANDLING OCH YTBELÄGGNING AV METALLER OCH ANDRA MATERIAL; HYDROMETALLURGISKA PROCESSER, EXKLUSIVE JÄRNMETALLER

11 01

Avfall från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material (t. ex. galvanisering, förzinkning, betning, etsning, fosfatering, alkalisk avfettning och eloxidering)

11 01 05*

Betningssyror

11 01 06*

Syror som inte anges på annan plats

11 01 07*

Betningsbaser

11 01 08*

Slam från fosfatering

11 01 09*

Slam och filterkakor som innehåller farliga ämnen

11 01 10

Annat slam och andra filterkakor än de som anges i 11 01 09

11 01 11*

Vattenbaserade sköljvätskor som innehåller farliga ämnen

11 01 12

Andra sköljvätskor än de som anges i 11 01 11

11 01 13*

Avfettningsavfall som innehåller farliga ämnen

11 01 14

Annat avfettningsavfall än det som anges i 11 01 13

11 01 15*

Eluat eller slam från membransystem eller jonbytessystem som innehåller farliga ämnen

11 01 16*

Mättade eller förbrukade jonbyteshartser

11 01 98*

Annat avfall som innehåller farliga ämnen

11 01 99

Annat avfall

11 02

Avfall från hydrometallurgiska processer där järn inte ingår

11 02 02*

Slam från zinkbaserade hydrometallurgiska processer (även jarosit, götit)

11 02 03

Avfall från tillverkning av anoder för hydroelektrolytiska processer

11 02 05*

Avfall från kopparbaserade hydrometallurgiska processer som innehåller farliga ämnen

11 02 06

Annat avfall från kopparbaserade hydrometallurgiska processer än det som anges i 11 02 05

11 02 07*

Annat avfall som innehåller farliga ämnen

11 02 99

Annat avfall

11 03

Slam och fast avfall från härdning

11 03 01*

Cyanidhaltigt avfall

11 03 02*

Annat avfall

11 05

Avfall från varmförzinkning

11 05 01

Hård zink

11 05 02

Zinkaska

11 05 03*

Fast avfall från rökgasrening

11 05 04*

Förbrukat flussmedel

11 05 99

Annat avfall

12

AVFALL FRÅN FORMNING SAMT FYSIKALISK OCH MEKANISK YTBEHANDLING AV METALLER OCH PLASTER

12 01

Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster

12 01 01

Fil- och svarvspån av järnmetall

12 01 02

Stoft och partiklar av järnmetall

12 01 03

Fil- och svarvspån av andra metaller än järn

12 01 04

Stoft och partiklar av andra metaller än järn

12 01 05

Fil- och svarvspån av plast

12 01 06*

Mineralbaserade halogenhaltiga bearbetningsoljor (utom emulsioner och lösningar)

12 01 07*

Mineralbaserade halogenfria bearbetningsoljor (utom emulsioner och lösningar)

12 01 08*

Halogenhaltiga bearbetningsemulsioner och -lösningar

12 01 09*

Halogenfria bearbetningsemulsioner och -lösningar

12 01 10*

Syntetiska bearbetningsoljor

12 01 12*

Använda vaxer och fetter

12 01 13

Svetsavfall

12 01 14*

Slam från bearbetningsprocesser som innehåller farliga ämnen

12 01 15

Annat slam från bearbetningsprocesser än det som anges i 12 01 14

12 01 16*

Blästringsmaterial som innehåller farliga ämnen

12 01 17

Annat blästringsmaterial än det som anges i 12 01 16

12 01 18*

Oljehaltigt metallslam (slam från slipning och polering)

12 01 19*

Biologiskt lättnedbrytbar bearbetningsolja

12 01 20*

Förbrukade slipkroppar och slipmaterial som innehåller farliga ämnen

12 01 21

Andra förbrukade slipkroppar och slipmaterial än de som anges i 12 01 20

12 01 99

Annat avfall

12 03

Avfall från vatten- och ångavfettning (utom 11)

12 03 01*

Vattenbaserad tvättvätska

12 03 02*

Avfall från ångavfettning

13

OLJEAVFALL OCH AVFALL FRÅN FLYTANDE BRÄNSLEN (UTOM ÄTLIGA OLJOR OCH OLJOR I KAPITEL 05, 12 OCH 19)

13 01

Hydrauloljeavfall

13 01 01*

Hydrauloljor som innehåller PCB (19)

13 01 04*

Klorerade emulsioner

13 01 05*

Icke-klorerade emulsioner

13 01 09*

Mineralbaserade klorerade hydrauloljor

13 01 10*

Mineralbaserade icke-klorerade hydrauloljor

13 01 11*

Syntetiska hydrauloljor

13 01 12*

Biologiskt lättnedbrytbara hydrauloljor

13 01 13*

Andra hydrauloljor

13 02

Motorolje-, transmissionsolje- och smörjoljeavfall

13 02 04*

Mineralbaserade klorerade motor-, transmissions- och smörjoljor

13 02 05*

Mineralbaserade icke-klorerade motor-, transmissions- och smörjoljor

13 02 06*

Syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor

13 02 07*

Biologiskt lättnedbrytbara motor-, transmissions- och smörjoljor

13 02 08*

Andra motor-, transmissions- och smörjoljor

13 03

Avfall av isoler- och värmeöverföringsoljor

13 03 01*

Isoler- eller värmeöverföringssoljor som innehåller PCB

13 03 06*

Andra mineralbaserade klorerade isoler- och värmeöverföringsoljor än de som anges i 13 03 01

13 03 07*

Mineralbaserade icke-klorerade isoler- och värmeöverföringsoljor

13 03 08*

Syntetiska isoler- och värmeöverföringsoljor

13 03 09*

Biologiskt lättnedbrytbara isoler- och värmeöverföringsoljor

13 03 10*

Andra isoler- och värmeöverföringsoljor

13 04

Maskinrumsolja

13 04 01*

Maskinrumsolja från sjöfart på inre vattenvägar

13 04 02*

Maskinrumsolja från mottagningsanläggningar för maskinrumsolja

13 04 03*

Maskinrumsolja från annan sjöfart

13 05

Material från oljeavskiljare

13 05 01*

Fast avfall från sandfång och oljeavskiljare

13 05 02*

Slam från oljeavskiljare

13 05 03*

Slam från slamavskiljare

13 05 06*

Olja från oljeavskiljare

13 05 07*

Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare

13 05 08*

Blandning av avfall från sandfång och oljeavskiljare

13 07

Avfall av flytande bränslen och drivmedel

13 07 01*

Eldningsolja och diesel

13 07 02*

Bensin

13 07 03*

Andra bränslen (även blandningar)

13 08

Annat oljeavfall

13 08 01*

Avsaltningsslam eller avsaltningsemulsioner

13 08 02*

Andra emulsioner

13 08 99*

Annat avfall

14

AVFALL BESTÅENDE AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL, KÖLDMEDIER OCH DRIVMEDEL (UTOM 07 OCH 08)

14 06

Avfall bestående av organiska lösningsmedel, köldmedier och drivmedel för skum eller aerosoler

14 06 01*

Klorfluorkarboner, HCFC, HFC

14 06 02*

Andra halogenerade lösningsmedel och lösningsmedelsblandningar

14 06 03*

Andra lösningsmedel och lösningsmedelsblandningar

14 06 04*

Slam och fast avfall som innehåller halogenerade lösningsmedel

14 06 05*

Slam och fast avfall som innehåller andra lösningsmedel

15

FÖRPACKNINGSAVFALL; ABSORBERMEDEL, TORKDUKAR, FILTERMATERIAL OCH SKYDDSKLÄDER SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS

15 01

Förpackningar (även kommunalt förpackningsavfall som samlats in separat)

15 01 01

Pappers- och pappförpackningar

15 01 02

Plastförpackningar

15 01 03

Träförpackningar

15 01 04

Metallförpackningar

15 01 05

Förpackningar av kompositmaterial

15 01 06

Blandade förpackningar

15 01 07

Glasförpackningar

15 01 09

Textilförpackningar

15 01 10*

Förpackningar som innehåller rester av eller som är förorenade av farliga ämnen

15 01 11*

Metallförpackningar som innehåller en farlig, fast, porös fyllning (t. ex. asbest), även tomma tryckbehållare

15 02

Absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder

15 02 02*

Absorbermedel, filtermaterial (även oljefilter som inte anges på annan plats), torkdukar och skyddskläder förorenade av farliga ämnen

15 02 03

Andra absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder än de som anges i 15 02 02

16

AVFALL SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS I FÖRTECKNINGEN

16 01

Uttjänta fordon från olika transportmedel (även maskiner som inte är avsedda att användas på väg) och avfall från demontering av uttjänta fordon och från underhåll av fordon (utom 13, 14, 16 06 och 16 08)

16 01 03

Uttjänta däck

16 01 04*

Uttjänta fordon

16 01 06

Uttjänta fordon som varken innehåller vätskor eller andra farliga komponenter

16 01 07*

Oljefilter

16 01 08*

Komponenter som innehåller kvicksilver

16 01 09*

Komponenter som innehåller PCB

16 01 10*

Explosiva komponenter (t. ex. krockkuddar)

16 01 11*

Bromsbelägg som innehåller asbest

16 01 12

Andra bromsbelägg än de som anges i 16 01 11

16 01 13*

Bromsvätskor

16 01 14*

Fryspunktsnedsättande vätskor som innehåller farliga ämnen

16 01 15

Andra fryspunktsnedsättande vätskor än de som anges i 16 01 14

16 01 16

Gasoltankar

16 01 17

Järnmetall

16 01 18

Icke-järnmetaller

16 01 19

Plast

16 01 20

Glas

16 01 21*

Andra farliga komponenter än de som anges i 16 01 07 till 16 01 11 samt 16 01 13 och 16 01 14

16 01 22

Andra komponenter

16 01 99

Annat avfall

16 02

Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning

16 02 09*

Transformatorer och kondensatorer som innehåller PCB

16 02 10*

Annan kasserad utrustning än den som anges i 16 02 09 som innehåller eller som är förorenad av PCB

16 02 11*

Kasserad utrustning som innehåller klorfluorkarboner, HCFC, HFC

16 02 12*

Kasserad utrustning som innehåller fri asbest

16 02 13*

Kasserad utrustning som innehåller andra farliga komponenter (20) än de som anges i 16 02 09 till 16 02 12

16 02 14

Annan kasserad utrustning än den som anges i 16 02 09 till 16 02 13

16 02 15*

Farliga komponenter som avlägsnats från kasserad utrustning

16 02 16

Andra komponenter än de som anges i 16 02 15 som avlägsnats från kasserad utrustning

16 03

Produktionsserier som inte uppfyller uppställda krav och oanvända produkter

16 03 03*

Oorganiskt avfall som innehåller farliga ämnen

16 03 04

Annat oorganiskt avfall än det som anges i 16 03 03

16 03 05*

Organiskt avfall som innehåller farliga ämnen

16 03 06

Annat organiskt avfall än det som anges i 16 03 05

16 04

Kasserade sprängämnen

16 04 01*

Kasserad ammunition

16 04 02*

Kasserade fyrverkeripjäser

16 04 03*

Andra kasserade sprängämnen

16 05

Gaser i tryckbehållare och kasserade kemikalier

16 05 04*

Gaser i tryckbehållare (även haloner) som innehåller farliga ämnen

16 05 05

Andra gaser i tryckbehållare än de som anges i 16 05 04

16 05 06*

Laboratoriekemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen, även blandningar av laboratoriekemikalier

16 05 07*

Kasserade oorganiska kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen

16 05 08*

Kasserade organiska kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen

16 05 09

Andra kasserade kemikalier än de som anges i 16 05 06, 16 05 07 eller 16 05 08

16 06

Batterier och ackumulatorer

16 06 01*

Blybatterier

16 06 02*

Nickel-kadmiumbatterier

16 06 03*

Kvicksilverhaltiga batterier

16 06 04

Alkaliska batterier (utom 16 06 03)

16 06 05

Andra batterier och ackumulatorer

16 06 06*

Separat insamlad elektrolyt från batterier och ackumulatorer

16 07

Avfall från rengöring av transporttankar, lagertankar och tunnor (utom 05 och 13)

16 07 08*

Oljehaltigt avfall

16 07 09*

Avfall som innehåller andra farliga ämnen

16 07 99

Annat avfall

16 08

Förbrukade katalysatorer

16 08 01

Förbrukade katalysatorer som innehåller guld, silver, renium, rodium, palladium, iridium eller platina (utom 16 08 07)

16 08 02*

Förbrukade katalysatorer som innehåller farliga övergångsmetaller (21) eller farliga föreningar av övergångsmetaller

16 08 03

Förbrukade katalysatorer som innehåller övergångsmetaller eller föreningar av övergångsmetaller som inte anges på annan plats

16 08 04

Förbrukade katalysatorer från fluidiserad katalytisk krackning (utom 16 08 07)

16 08 05*

Förbrukade katalysatorer som innehåller fosforsyra

16 08 06*

Förbrukade vätskor använda som katalysatorer

16 08 07*

Förbrukade katalysatorer förorenade av farliga ämnen

16 09

Oxidationsmedel

16 09 01*

Permanganater, t. ex. kaliumpermanganat

16 09 02*

Kromater, t. ex. kaliumkromat, kalium- eller natriumdikromat

16 09 03*

Peroxider, t. ex. väteperoxid

16 09 04*

Andra oxidationsmedel

16 10

Vattenhaltigt avfall avsett att behandlas utanför produktionsstället

16 10 01*

Vattenhaltigt avfall som innehåller farliga ämnen

16 10 02

Annat vattenhaltigt avfall än det som anges i 16 10 01

16 10 03*

Vattenhaltiga koncentrat som innehåller farliga ämnen

16 10 04

Andra vattenhaltiga koncentrat än de som anges i 16 10 03

16 11

Förbrukad infodring och förbrukade eldfasta material

16 11 01*

Kolbaserad infodring och kolbaserade eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen

16 11 02

Annan kolbaserad infodring och andra kolbaserade eldfasta material från metallurgiska processer än de som anges i 16 11 01

16 11 03*

Annan infodring och andra eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen

16 11 04

Annan infodring och andra eldfasta material från metallurgiska processer än de som anges i 16 11 03

16 11 05*

Infodring och eldfasta material från icke-metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen

16 11 06

Annan infodring och andra eldfasta material från icke-metallurgiska processer än de som anges i 16 11 05

17

BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL (ÄVEN UPPGRÄVDA MASSOR FRÅN FÖRORENADE OMRÅ-DEN)

17 01

Betong, tegel, klinker och keramik

17 01 01

Betong

17 01 02

Tegel

17 01 03

Klinker och keramik

17 01 06*

Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen

17 01 07

Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i 17 01 06

17 02

Trä, glas och plast

17 02 01

Trä

17 02 02

Glas

17 02 03

Plast

17 02 04*

Glas, plast och trä som innehåller eller som är förorenade med farliga ämnen

17 03

Bitumenblandningar, stenkolstjära och tjärprodukter

17 03 01*

Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära

17 03 02

Andra bitumenblandningar än de som anges i 17 03 01

17 03 03*

Stenkolstjära och tjärprodukter

17 04

Metaller (även legeringar av dessa)

17 04 01

Koppar, brons, mässing

17 04 02

Aluminium

17 04 03

Bly

17 04 04

Zink

17 04 05

Järn och stål

17 04 06

Tenn

17 04 07

Blandade metaller

17 04 09*

Metallavfall som är förorenat av farliga ämnen

17 04 10*

Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen

17 04 11

Andra kablar än de som anges i 17 04 10

17 05

Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor

17 05 03*

Jord och sten som innehåller farliga ämnen

17 05 04

Annan jord och sten än den som anges i 17 05 03

17 05 05*

Muddermassor som innehåller farliga ämnen

17 05 06

Andra muddermassor än de som anges i 17 05 05

17 05 07*

Spårballast som innehåller farliga ämnen

17 05 08

Annan spårballast än den som anges i 17 05 07

17 06

Isolermaterial och byggmaterial som innehåller asbest

17 06 01*

Isolermaterial som innehåller asbest

17 06 03*

Andra isolermaterial som består av eller som innehåller farliga ämnen

17 06 04

Andra isolermaterial än de som anges i 17 06 01 och 17 06 03

17 06 05*

Byggmaterial som innehåller asbest

17 08

Gipsbaserade byggmaterial

17 08 01*

Gipsbaserade byggmaterial som är förorenade med farliga ämnen

17 08 02

Andra gipsbaserade byggmaterial än de som anges i 17 08 01

17 09

Annat bygg- och rivningsavfall

17 09 01*

Bygg- och rivningsavfall som innehåller kvicksilver

17 09 02*

Bygg- och rivningsavfall som innehåller PCB (t. ex. fogmassor, hartsbaserade golv, isolerrutor och kondensatorer som innehåller PCB)

17 09 03*

Annat bygg- och rivningsavfall (även blandat avfall) som innehåller farliga ämnen

17 09 04

Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i 17 09 01, 17 09 02 och 17 09 03

18

AVFALL FRÅN SJUKVÅRD OCH VETERINÄRVERKSAMHET OCH/ ELLER DÄRMED FÖRKNIPPAD FORSKNING (UTOM KÖKS- OCH RESTAURANGAVFALL UTAN DIREKT ANKNYTNING TILL PATIENTBEHANDLING)

18 01

Avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor

18 01 01

Skärande och stickande avfall (utom 18 01 03)

18 01 02

Kroppsdelar och organ (även blodpreparat) (utom 18 01 03)

18 01 03*

Avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara

18 01 04

Annat avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara (t. ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor)

18 01 06*

Kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen

18 01 07

Andra kemikalier än de som anges i 18 01 06

18 01 08*

Cytotoxiska läkemedel och cytostatika

18 01 09

Andra läkemedel än de som anges i 18 01 08

18 01 10*

Avfall som utgörs av amalgam från tandvård

18 02

Avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar

18 02 01

Skärande och stickande avfall (utom 18 02 02)

18 02 02*

Avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara

18 02 03

Avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara

18 02 05*

Kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen

18 02 06

Andra kemikalier än de som anges i 18 02 05

18 02 07*

Cytotoxiska läkemedel och cytostatika

18 02 08

Andra läkemedel än de som anges i 18 02 07

19

AVFALL FRÅN AVFALLSHANTERINGSANLÄGGNINGAR, EXTERNA AVLOPPSRENINGSVERK OCH FRAMSTÄLLNING AV DRICKSVATTEN ELLER VATTEN FÖR INDUSTRIÄNDAMÅL

19 01

Avfall från förbränning eller pyrolys av avfall

19 01 02

Järnhaltigt material som avlägsnats från bottenaskan

19 01 05*

Filterkaka från rökgasrening

19 01 06*

Vattenhaltigt flytande avfall från rökgasrening och annat vattenhaltigt flytande avfall

19 01 07*

Fast avfall från rökgasrening

19 01 10*

Förbrukat aktivt kol från rökgasrening

19 01 11*

Bottenaska och slagg som innehåller farliga ämnen

19 01 12

Annan bottenaska och slag än den som anges i 19 01 11

19 01 13*

Flygaska som innehåller farliga ämnen

19 01 14

Annan flygaska än den som anges i 19 01 13

19 01 15*

Pannaska som innehåller farliga ämnen

19 01 16

Annan pannaska än den som anges i 19 01 15

19 01 17*

Avfall från pyrolys som innehåller farliga ämnen

19 01 18

Annat avfall från pyrolys än det som anges i 19 01 17

19 01 19

Sand från fluidiserade bäddar

19 01 99

Annat avfall

19 02

Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering)

19 02 03

Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall

19 02 04*

Avfall som blandats, bestående av minst en sorts farligt avfall

19 02 05*

Slam från fysikalisk eller kemisk behandling som innehåller farliga ämnen

19 02 06

Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som anges i 19 02 05

19 02 07*

Olja och koncentrat från avskiljning

19 02 08*

Flytande brännbart avfall som innehåller farliga ämnen

19 02 09*

Fast brännbart avfall som innehåller farliga ämnen

19 02 10

Annat brännbart avfall än det som anges i 19 02 08 och 19 02 09

19 02 11*

Annat avfall som innehåller farliga ämnen

19 02 99

Annat avfall

19 03

Stabiliserat eller solidifierat avfall (22)

19 03 04*

Avfall, klassificerat som farligt, som delvis (23) stabiliserats

19 03 05

Annat stabiliserat avfall än det som anges i 19 03 04

19 03 06*

Avfall, klassificerat som farligt, som solidifierats

19 03 07

Annat solidifierat avfall än det som anges i 19 03 06

19 04

Förglasat avfall och avfall från förglasning

19 04 01

Förglasat avfall

19 04 02*

Flygaska och annat avfall från rökgasrening

19 04 03*

Icke-förglasad fast fas

19 04 04

Vattenhaltigt flytande avfall från härdning av förglasat avfall

19 05

Avfall från aerob behandling av fast avfall

19 05 01

Icke-komposterad fraktion av kommunalt avfall och liknande avfall

19 05 02

Icke-komposterad fraktion av animaliskt och vegetabiliskt avfall

19 05 03

Kompost som inte uppfyller uppställda krav

19 05 99

Annat avfall

19 06

Avfall från anaerob behandling av avfall

19 06 03

Vätska från anaerob behandling av kommunalt avfall

19 06 04

Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall

19 06 05

Vätska från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall

19 06 06

Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall

19 06 99

nnat avfall

19 07

Lakvatten från avfallsupplag

19 07 02*

Lakvatten från avfallsupplag som innehåller farliga ämnen

19 07 03

Annat lakvatten från avfallsupplag än det som anges i 19 07 02

19 08

Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats i förteckningen

19 08 01

Rens

19 08 02

Avfall från sandfång

19 08 05

Slam från behandling av hushållsavloppsvatten

19 08 06*

Mättade eller förbrukade jonbyteshartser

19 08 07*

Lösningar och slam från regenerering av jonbytare

19 08 08*

Tungmetallhaltigt avfall från membransystem

19 08 09

Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter

19 08 10*

Andra fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare än de som anges i 19 08 09

19 08 11*

Slam som innehåller farliga ämnen från biologisk behandling av industriavloppsvatten

19 08 12

Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än det som anges i 19 08 11

19 08 13*

Slam som innehåller farliga ämnen från annan behandling av industriavloppsvatten

19 08 14

Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än det som anges i 19 08 13

19 08 99

Annat avfall

19 09

Avfall från framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål

19 09 01

Fast avfall från primär filtrering eller rensning

19 09 02

Slam från klarning av dricksvatten

19 09 03

Slam från avkalkning

19 09 04

Förbrukat aktivt kol

19 09 05

Mättade eller förbrukade jonbyteshartser

19 09 06

Lösningar och slam från regenerering av jonbytare

19 09 99

Annat avfall

19 10

Avfall från fragmentering av metallhaltigt avfall

19 10 01

Järn- och stålavfall

19 10 02

Avfall av andra metaller än järn

19 10 03*

”Fluff” - lättfraktioner och stoft som innehåller farliga ämnen

19 10 04

Annat ”fluff” - lättfraktioner och stoft än det som anges i 19 10 03

19 10 05*

Andra fraktioner som innehåller farliga ämnen

19 10 06

Andra fraktioner än de som anges i 19 10 05

19 11

Avfall från oljeregenerering

19 11 01*

Förbrukad filterlera

19 11 02*

Sur tjära

19 11 03*

Vattenhaltigt flytande avfall

19 11 04*

Avfall från rengöring av bränslen med baser

19 11 05*

Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen

19 11 06

Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 19 11 05

19 11 07*

Avfall från rökgasrening

19 11 99

Annat avfall

19 12

Annat avfall från mekanisk behandling av avfall (t. ex. sortering, krossning, komprimering, sintring)

19 12 01

Papper och papp

19 12 02

Järnmetall

19 12 03

Icke-järnmetaller

19 12 04

Plast och gummi

19 12 05

Glas

19 12 06*

Trä som innehåller farliga ämnen

19 12 07

Annat trä än det som anges i 19 12 06

19 12 08

Textilier

19 12 09

Mineraler (t. ex. sand, sten)

19 12 10

Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF)

19 12 11*

Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall som innehåller farliga ämnen

19 12 12

Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall som innehåller farliga ämnen än det som anges i 19 12 11

19 13

Avfall från efterbehandling av jord och grundvatten

19 13 01*

Fast avfall från efterbehandling av jord som innehåller farliga ämnen

19 13 02

Annat fast avfall från efterbehandling av jord än det som anges i 19 13 01

19 13 03*

Slam från efterbehandling av jord som innehåller farliga ämnen

19 13 04

Annat slam från efterbehandling av jord än det som anges i 19 13 03

19 13 05*

Slam från efterbehandling av grundvatten som innehåller farliga ämnen

19 13 06

Annat slam från efterbehandling av grundvatten än det som anges i 19 13 05

19 13 07*

Vattenhaltigt flytande avfall och vattenhaltiga koncentrat från efterbehandling av grundvatten som innehåller farliga ämnen

19 13 08

Annat vattenhaltigt flytande avfall och andra vattenhaltiga koncentrat från efterbehandling av grundvatten än de som anges i 19 13 07

20

KOMMUNALT AVFALL (HUSHÅLLSAVFALL OCH LIKNANDE HANDELS-, INDUSTRI- OCH INSTITUTIONSAVFALL) ÄVEN SEPARAT INSAMLADE FRAKTIONER

20 01

Separat insamlade fraktioner (utom 15 01)

20 01 01

Papper och papp

20 01 02

Glas

20 01 08

Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall

20 01 10

Kläder

20 01 11

Textilier

20 01 13*

Lösningsmedel

20 01 14*

Syror

20 01 15*

Basiskt avfall

20 01 17*

Fotokemikalier

20 01 19*

Bekämpningsmedel

20 01 21*

Lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall

20 01 23*

Kasserad utrustning som innehåller klorfluorkarboner

20 01 25

Ätlig olja och ätligt fett

20 01 26*

Annan olja och annat fett än de som anges i 20 01 25

20 01 27*

Färg, tryckfärg, lim och hartser som innehåller farliga ämnen

20 01 28

Annan färg, tryckfärg, lim och hartser än de som anges i 20 01 27

20 01 29*

Rengöringsmedel som innehåller farliga ämnen

20 01 30

Andra rengöringsmedel än de som anges i 20 01 29

20 01 31*

Cytotoxiska läkemedel och cytostatika

20 01 32

Andra läkemedel än de som anges i 20 01 31

20 01 33*

Batterier och ackumulatorer inbegripna under 16 06 01, 16 06 02 eller 16 06 03 samt osorterade batterier och ackumulatorer som omfattar dessa batterier

20 01 34

Andra batterier och ackumulatorer än de som anges i 20 01 33

20 01 35*

Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i 20 01 21 och 20 01 23 som innehåller farliga komponenter (24)

20 01 36

Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i 20 01 21, 20 01 23 och 20 01 35

20 01 37*

Trä som innehåller farliga ämnen

20 01 38

Annat trä än det som anges i 20 01 37

20 01 39

Plaster

20 01 40

Metaller

20 01 41

Avfall från sotning av skorstenar

20 01 99

Andra fraktioner

20 02

Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser)

20 02 01

Biologiskt nedbrytbart avfall

20 02 02

Jord och sten

20 02 03

Annat icke biologiskt nedbrytbart avfall

20 03

Annat kommunalt avfall

20 03 01

Blandat kommunalt avfall

20 03 02

Avfall från torghandel

20 03 03

Avfall från gaturenhållning

20 03 04

Slam från septiska tankar

20 03 06

Avfall från rengöring av avlopp

20 03 07

Skrymmande avfall

20 03 99

Annat kommunalt avfall

DEL 3

Förteckning A (Bilaga II till Baselkonventionen) (25)

Y46

Hushållsavfall (26)

Y47

Restprodukter som uppstår genom förbränning av hushållsavfall

Förteckning B (Avfall från tillägg 4 del II i OECD-beslutet (27))

Metallhaltigt avfall

AA 010

261900

Ogranulerad slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning (28)

AA 060

262050

Aska och rester av vanadin (26)

AA 190

810420

ex 810430

Avfall och skrot av magnesium som är lättantändligt, pyrofort eller som vid kontakt med vatten avger lättantändliga gaser i farliga mängder

Avfall innehållande huvudsakligen oorganiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och organiska ämnen

AB 030

 

Avfall från icke cyanidbaserade system som uppkommer vid ytbehandling av metaller

AB 070

 

Sand som använts vid gjutprocesser

AB 120

ex 281290

ex 3824

Oorganiska halogenidföreningar som inte anges någon annanstans

AB 150

ex 382490

Oraffinerad kalciumsulfit och kalciumsulfat från avsvavling av rökgaser

Avfall innehållande huvudsakligen organiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och oorganiska ämnen

AC 060

ex 381900

Hydraulolja

AC 070

ex 381900

Bromsvätska

AC 080

ex 382000

Frostskyddsvätska

AC 150

 

Klorfluorkarboner

AC 160

 

Haloner

AC 170

ex 440310

Behandlat kork- och träavfall

Avfall som kan innehålla antingen oorganiska eller organiska beståndsdelar

AD 090

ex 382490

Avfall från framställning, tillredning och användning av reprografiska och fotografiska kemikalier och material, som inte anges någon annanstans

AD 100

 

Avfall från icke cyanidbaserade system vilket uppkommer vid ytbehandling av plaster

AD 120

ex 391400

ex 3915

Jonbytarhartser

AD 150

 

Naturligt förekommande organiska material som används som filtreringsmaterial (t. ex. biofilter)

Avfall med främst oorganiska beståndsdelar som kan innehålla metaller och organiska material

RB 020

ex 6815

Keramiskt baserade fibrer motsvarande asbestfibrer


(1)  Hänvisningar till bilagorna I, II, III och IV i förteckningarna A och B avser bilagor till Baselkonventionen.

(2)  Det skall noteras att det i motsvarande post i förteckning B (B1160) inte anges några undantag.

(3)  I denna post ingår inte skrot av apparatur för elkraftsproduktion.

(4)  Koncentrationen av PCB är 50 mg/kg eller högre.

(5)   Med en PCB-halt på 50 mg/kg eller mer.

(6)  50 mg/kg anses internationellt sett vara en lämplig halt för allt avfall. I många enskilda länder har det dock fastställts lägre gränsvärden (t. ex. 20 mg/g) för visst avfall.

(7)  Med ”för gamla” menas att de inte använts inom den period som rekommenderas av tillverkaren.

(8)  I denna post ingår inte trä som behandlats med träimpregneringsmedel.

(9)  Med ”för gamla” menas att de inte använts inom den period som rekommenderas av tillverkaren.

(10)  Notera att även då föroreningshalten av ämnen som anges i bilaga I ursprungligen är låga kan senare processer, bland annat återvinning, leda till att separata fraktioner innehåller betydligt högre halter av sådana ämnen.

(11)  Zinkaskans status håller för närvarande på att undersökas och det finns en rekommendation från FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) att aska av zink inte skall betraktas som farligt gods.

(12)  I denna post ingår inte skrot från elkraftsproduktion.

(13)  Med återanvändning kan avses reparation, renovering och kvalitetsförbättring, men inte större återmontering.

(14)  I vissa länder anses inte dessa ämnen som avfall om de är avsedda för direkt återanvändning.

(15)  Halten av benso[a]pyren bör vara under 50 mg/kg.

(16)  Det förutsätts att sådant skrot är fullständigt polymeriserat.

(17)  - Konsumtionsavfall ingår inte i denna post. - Avfallet skall inte blandas. - Hänsyn skall tas till problem som följer av förbränning i det fria.

(18)  Avfall som markeras med en asterisk är att betrakta som farligt avfall i enlighet med direktiv 91/689/EEG om farligt avfall. När avfall i nedanstående lista skall identifieras är inledningen till bilagan i kommissionens beslut 2000/532/EG relevant.

(19)  I denna avfallsförteckning definieras PCB på samma sätt som i direktiv 96/59/EG av den 16 september 1996 om bortskaffande av polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler (PCB/PCT) (EGT L 243, 24.9.1996, s. 31).

(20)  Farliga komponenter från elektrisk och elektronisk utrustning kan omfatta sådana ackumulatorer och batterier som anges i 16 06 och som är märkta som farliga, kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas m. m.

(21)  Övergångsmetaller är skandium, vanadin, mangan, kobolt, koppar, yttrium, niob, hafnium, volfram, titan, krom, järn, nickel, zink, zirkonium, molybden och tantal. Dessa metaller och deras föreningar är farliga om de är klassificerade som farliga ämnen. Klassificeringen av farliga ämnen skall avgöra vilka av dessa övergångsmetaller och föreningar av övergångsmetaller som är farliga.

(22)  Stabilisering innebär att avfallsbeståndsdelarnas farlighet ändras, varvid farligt avfall omvandlas till icke-farligt avfall. Vid solidifiering är det endast avfallets aggregationstillstånd som ändras (till exempel från flytande till fast form) genom tillsatser utan att avfallets kemiska egenskaper påverkas.

(23)  Avfall betraktas som delvis stabiliserat om det efter stabiliseringsprocessen fortfarande innehåller farliga beståndsdelar som inte fullständigt omvandlas till icke-farliga beståndsdelar och som kan avges till miljön på kort, medellång eller lång sikt.

(24)  Farliga komponenter från elektrisk och elektronisk utrustning kan omfatta sådana ackumulatorer och batterier som anges i 16 06 och som är märkta som farliga, kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas m. m.

(25)  Denna förteckning härrör från tillägg 4 till del I i OECD-beslutet.

(26)  Såvida det inte på lämpligt sätt klassificerats under en enda rubrik i bilaga III.

(27)  Avfallstyperna med nummer AB 130, AC 250, AC 260 och AC 270 har utgått, eftersom de, i enlighet med förfarandet i artikel 18 i direktiv 75/442/EEG, ansetts vara icke-farliga och därför inte skall omfattas av exportförbudet i artikel 35.

(28)  Denna post omfattar avfall i form av aska, rester, slagg, ogranulerad slagg, avdraget material, glödspån, stoft, pulver, slam och kakor, såvida materialet inte förtecknas någon annanstans.

BILAGA VI

Formulär för förhandsgodkända anläggningar (artikel 14)

Behörig myndighet

Återvinningsanläggning

Avfallets identifieringskod

Giltighetsperiod

Sammanlagd förhandsgodkänd mängd

 

Återvinningsanläggningens namn och nummer

Adress

Återvinningsmetod (+ R-kod)

Använd teknik

(Kod)

Från

Till

(kg/liter)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA VII

INFORMATION SOM SKALL MEDFÖLJA VID TRANSPORT AV AVFALL ENLIGT ARTIKEL 3.2 OCH 3.4

Image

BILAGA VIII

RIKTLINJER FÖR MILJÖRIKTIG HANTERING (artikel 49)

I. Riktlinjer antagna under Baselkonventionen:

1. Technical Guidelines on the Environmentally Sound Management of Biomedical and Health Care Wastes (Y1, Y3) (1)

2. Technical Guidelines on the Environmentally Sound Management of Waste Lead Acid Batteries (1)

3. Technical Guidelines on the Environmentally Sound Management of the Full and Partial Dismantling of Ships (1)

4. Allmänna tekniska riktlinjer för miljövänlig hantering av avfall som består av, innehåller eller är förorenat med långlivade organiska föroreningar (POP) (2)

5. Tekniska riktlinjer för miljövänlig hantering av avfall som består av, innehåller eller är förorenat med polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade terfenyler (PCT) eller polybromerade bifenyler (PBB) (2)

6. Tekniska riktlinjer för miljövänlig återvinning/miljövänligt vidareutnyttjande av metaller och metallföreningar (R4) (2)

II. Riktlinjer antagna av OECD:

Teknisk vägledning för miljöriktig hantering av särskilda avfallsflöden: Uttjänta och skrotade persondatorer (3)

III. Riktlinjer antagna av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO)

Riktlinjer för hälsa och säkerhet vid upphuggning av fartyg (4)

IV. Riktlinjer antagna av ILO:

Hälsa och säkerhet vid upphuggning av fartyg: Riktlinjer för asiatiska länder och Turkiet (5)


(1)  Antagna vid sjätte mötet för parterna i Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall, 9-13 december 2002.

(2)  Antagna vid sjunde mötet för parterna i Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall, 25-29 oktober 2004.

(3)  Antagen av OECD:s kommitté för miljöpolitik i februari 2003 dokument ENV/EPOC/WGWPR(2001)3/slutlig).

(4)  Resolution A.962, antagen av IMO:s församling vid dess 23:e ordinarie möte den 24 november-5 december 2003.

(5)  Godkända för offentliggörande av ILO:s styrelse vid dess 289:e möte den 11-26 mars 2004.

BILAGA IX

EXTRA FRÅGEFORMULÄR FÖR MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTER ENLIGT ARTIKEL 51.2

Image

Image

Anmärkning för ifyllandet av tabellen:

D- och R-koderna återfinns i bilagorna 2A och 2B till direktiv 75/442/EEG.

Avfallets identifieringskoder återfinns i bilagorna III, IIIA, IIIB, IV och IVA till denna förordning.

Tabell 1

UPPGIFTER OM UNDANTAG FRÅN GENOMFÖRANDET AV PRINCIPERNA OM NÄRHET, PRIORITERING AV ÅTERVINNING OCH TILLRÄCKLIG EGENKAPACITET (artikel 11.3)

Avfallets identifikationskod

Mängd (kg/liter)

Mottagarland (M)/Avsändarland (A)

Åtgärd för omhändertagande D-kod

Hänskjutande av ärendet till kommissionen (Ja/Nej)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 2

INVÄNDNINGAR MOT PLANERADE TRANSPORTER ELLER BORTSKAFFANDE (artikel 11.1g)

Avfallets identifikationskod

Mängd (kg/liter)

Transitland (T)/Avsändarland (A)

Skäl för invändningen (sätt bock för det som gäller)

Anläggning

Art. 11.1 g i

Art. 11.1 g ii

Art. 11.1 g iii

Namn (för art. 11.1 g ii)

Åtgärd för omhändertagande D-kod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 3

INVÄNDNINGAR MOT PLANERADE TRANSPORTER ELLER ÅTERVINNING (artikel 12.1 c)

Avfallets identifikationskod

Mängd (kg/liter)

Mottagarland

Skäl för invändningen och uppgifter om relevant nationell lagstiftning

Anläggning (i mottagarlandet)

 

 

 

 

Namn

Återvinningsmetod R-kod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 4

UPPGIFTER OM BESLUT AV BEHÖRIGA MYNDIGHETER ATT UTFÄRDA FÖRHANDSGODKÄNNANDEN

(artikel 14)

Behörig myndighet

Återvinningsanläggning

Avfallets identifieringkod

Giltighetsperiod

Upphävande (datum)

Namn och nummer

Adress

Återvinningsmetod R-kod

Använd teknik

 

Från

Till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 5

UPPGIFTER OM OLAGLIGA AVFALLSTRANSPORTER (1)

(artiklarna 24 och 50.1)

Avfallets identifieringskod

Mängd (kg/liter)

Mottagarland (M) och avsändarland (A)

Skäl till att transporten betraktas som olaglig (eventuell hänvisning till de artiklar mot vilka det brutits)

Ansvarig för den olagliga transporten (sätt bock för det som gäller)

Vidtagna åtgärder samt eventuella sanktioner

Anmälaren

Mottagaren

Annan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 6

UPPGIFTER OM SÄRSKILDA TULLKONTOR SOM HAR UTSETTS AV MEDLEMSSTATEN FÖR AVFALLSTRANSPORTER TILL OCH FRÅN GEMENSKAPEN

(artikel 55)

Tullkontor

Kontor

Ort

Kontrollerade import-/exportländer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Uppgifter om ärenden som avslutats under rapporteringsperioden.

P6_TA(2005)0394

Kontraktsenliga krav för järnvägsfrakt ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ersättning vid åsidosättande av avtalade kvalitetskrav för godstransport på järnväg (KOM (2004)0144 - C6-0004/2004 - 2004/0050(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2004)0144) (1),

med beaktande av artiklarna 251.2 och 71.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0004/2004),

med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0171/2005).

1.

Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0395

Ett integrerat handlingsprogram avseende livslångt lärande ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om att inrätta ett integrerat handlingsprogram inom livslångt lärande (KOM(2004)0474 - C6-0095/2004 - 2004/0153(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0474) (1),

med beaktande av artiklarna 251.2, 149.4 och 150.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0095/2004),

med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

med beaktande av regionkommitténs yttrande (1),

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, (A6-0267/2005).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2006 är beroende av besluten om nästa fleråriga finansieringsram.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att om nödvändigt lägga fram ett förslag om justering av programmets finansiella referensbelopp när nästa fleråriga finansieringsram har antagits.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0153

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2005/EG om att inrätta ett integrerat handlingsprogram inom livslångt lärande

EUROPAPARLEMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 149.4 och 150.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2), och

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets beslut 1999/382/EG  (4) inrättades den andra etappen av gemenskapens handlingsprogram för yrkesinriktad utbildning ”Leonardo da Vinci”.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 253/2000/EG (5) inrättades den andra etappen av gemenskapens handlingsprogram för allmän utbildning ”Sokrates”.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2318/2003/EG (6) inrättades ett flerårigt program (2004-2006) för en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i de europeiska utbildningssystemen (eLearning-programmet).

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 791/2004/EG (7) inrättades ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom utbildningsområdet och för att stödja särskilda insatser på samma område.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG (8) inrättades en enhetlig ram för kvalifikationer och meriter (Europass).

(6)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2317/2003/EG (9) fastställdes ett program för att förbättra kvaliteten på den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje länder (Erasmus Mundus) (2004-2008).

(7)

De stora skillnader i resultat mellan utbildningssystemen i Europeiska Unionen som framkom i PISA-rapporten 2003 ger anledning till oro.

(8)

I Bolognaförklaringen som undertecknades den 19 juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder fastställdes en mellanstatlig process för att senast 2010 inrätta ett ”europeiskt område för högre utbildning”, vilket fordrar stöd på gemenskapsnivå.

(9)

Vid Europeiska rådets särskilda möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 fastställdes ett strategiskt mål för Europeiska unionen, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med kapacitet för hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning, och rådet (utbildning) uppmanades att reflektera över utbildningssystemens konkreta framtidsmål, och koncentrera sig på gemensamma angelägenheter och prioriteringar, med respekt för nationell mångfald.

(10)

Ett avancerat kunskapssamhälle är nyckeln till högre tillväxt och ökad sysselsättning. Utbildning är en viktig prioritering för Europeiska unionen för att uppnå Lissabonmålen.

(11)

Rådet antog den 12 februari 2001 en rapport om utbildningssystemens konkreta framtidsmål. Den 14 juni 2002 antog rådet ett detaljerat arbetsprogram om uppföljningen av dessa mål, vilket fordrar stöd på gemenskapsnivå.

(12)

Vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15-16 juni 2001 enades man om en strategi för hållbar utveckling, och en miljödimension fogades till Lissabonprocessen för sysselsättning, ekonomisk reform och social sammanhållning.

(13)

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15-16 mars 2002 fastställdes målet att senast 2010 göra Europeiska unionens utbildningssystem till en kvalitetsreferens för hela världen, och man efterlyste insatser för att förbättra grundläggande färdigheter, särskilt genom att lära ut minst två främmande språk från och med en mycket tidig ålder.

(14)

I meddelandet från kommissionen ”Att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande” och rådets resolution av den 27 juni 2002 om livslångt lärande (10) står det att livslångt lärande bör främjas via insatser och åtgärder som utarbetas inom ramen för gemenskapens program på området.

(15)

I sin resolution om kommissionens ovannämnda meddelande (11) välkomnade parlamentet Europeiska investeringsbankens (EIB:s) i2i-initiativ som utökar EIB:s mandat till att ge studielån för att förbättra möjligheterna till utbildning. Parlamentet uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgången till EIB-lån för livslångt lärande.

(16)

Genom rådets resolution av den 19 december 2002 (12) fastställdes en process för utökat europeiskt samarbete inom yrkesutbildning, vilken fordrar stöd på gemenskapsnivå. I Köpenhamnsförklaringen som utbildningsministrarna i 31 europeiska länder enades om den 30 november 2002 kopplades arbetsmarknadens parter och kandidatländerna till denna process.

(17)

I meddelandet från kommissionen om en handlingsplan för kompetens och rörlighet noteras det ständiga behovet av insatser på europeisk nivå för att förbättra erkännandet av meriter inom allmän och yrkesinriktad utbildning.

(18)

I meddelandet från kommissionen om en handlingsplan för att främja språkinlärning och språklig mångfald fastställs insatser som skall genomföras på europeisk nivå under åren 2004-2006 och som kräver uppföljning.

(19)

Att främja ut- och inlärning av språk och språklig mångfald, däribland de officiella EU-språken samt regionala språk och minoritetsspråk, bör prioriteras inom gemenskapens insatser på utbildningsområdet. Sådana insatser är särskilt viktiga i medlemsstaternas gränsområden med avseende på de språk som talas i andra medlemsstaters grannregioner.

(20)

Av halvtidsrapporterna med utvärdering av de aktuella Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen samt av det offentliga samrådet om gemenskapens verksamhet i framtiden inom allmän och yrkesinriktad utbildning framgick att det finns ett betydande och på vissa punkter tilltagande behov av fortsatt samarbete och utbytesverksamhet inom dessa områden på europeisk nivå. Man betonade vikten av en närmare koppling mellan gemenskapens program och utvecklingen av utbildningspolitiken, framförde önskemål att gemenskapens verksamhet skulle struktureras på ett sätt som bättre motsvarade modellen med livslångt lärande, och man manade till ett enklare, mer användarvänligt och mer flexibelt tillvägagångssätt för att genomföra sådan verksamhet.

(21)

Integreringen av gemenskapens stöd till gränsöverskridande samarbete och utbytesverksamhet inom allmän och yrkesinriktad utbildning i ett enda program skulle ge betydande fördelar, vilka skulle möjliggöra bättre samverkan mellan de olika verksamhetsområdena, erbjuda mer kapacitet att stödja utvecklingen av livslångt lärande, samt mer konsekventa, enhetliga och effektiva administrationssätt. Ett enda program skulle dessutom främja bättre samarbete mellan de olika utbildningsnivåerna.

(22)

Ett integrerat program bör därför inrättas för att genom livslångt lärande bidra till utvecklingen av Europeiska unionen som ett avancerat kunskapssamhälle med hållbar ekonomisk utveckling, fler och bättre arbetstillfällen , större social sammanhållning samt respekt för mänskliga rättigheter och demokrati .

(23)

Med hänsyn till specificiteten i sektorerna för skolor, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, och det behov som därav följer, nämligen att grunda gemenskapens verksamhet på mål, typer av insatser och organisatoriska strukturer som är skräddarsydda för dem, anser man att det är lämpligt att inom ramen för Integrerade programmet bibehålla enskilda program som riktar sig till var och en av dessa fyra sektorer, alltmedan enhetligheten och det som är gemensamt för dem maximeras.

(24)

I sitt meddelande ”Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013” angav kommissionen en rad kvantifierade mål som skall uppnås genom den nya omgången av gemenskapens utbildningsprogram, vilka kräver en betydande ökning i volymen av insatser inom utbyte och partnerskap.

(25)

Med tanke på de påvisade positiva effekterna av rörlighet över gränserna både för individer och för utbildningssystem, den omfattande efterfrågan på rörlighet inom alla sektorer vilken inte kunnat uppfyllas, och vikten av denna verksamhet mot bakgrund av Lissabon-målet, är det nödvändigt att avsevärt öka omfattningen av stöd till rörlighet över gränserna i de fyra programmen för de olika sektorerna.

(26)

Erasmusstudenternas utbytesstipendium har legat på i genomsnitt c:a 150 EUR per månad sedan 1993. I verkligheten motsvarar detta en 25-procentig värdesänkning av stipendiet och utgör ett allt större hinder för mindre gynnade studenters deltagande i programmet. I syfte att bättre täcka de verkliga extrakostnaderna för studenter som studerar utomlands bör utbytesstipendiet höjas stegvis under programtiden, från 210 EUR per månad under 2007 till 300 EUR per månad under 2013.

(27)

Större insatser bör göras för att tillgodose behoven av rörlighet bland enskilda elever i sekundärskolan och enskilda vuxenelever, något som hittills inte ingått i gemenskapens program. Detta kan ske genom att man inför nya typer av rörlighetsåtgärder i underprogrammen Comenius och Grundtvig. De möjligheter till utveckling av långsiktigt samarbete mellan skolor i grannregioner som erbjuds genom enskilda lärares rörlighet bör också utnyttjas bättre. Underprogrammet Comenius bör under Integrerade programmets löptid ha som mål att ge ungefär 10 000 enskilda sekundärskoleelever och omkring 10 000 enskilda lärare möjlighet att besöka andra skolor, särskilt i angränsande regioner.

(28)

Små och medelstora företag spelar en viktig roll i europeisk ekonomi. Hittills har sådana företag emellertid deltagit i mycket begränsad omfattning i Leonardo da Vinci-programmet. Åtgärder bör vidtas för att höja gemenskapsåtgärdernas attraktionskraft för små och medelstora företag, framför allt genom att öka möjligheterna till rörlighet för lärlingar. Lämpliga metoder, liknande dem som redan finns inom Erasmus-programmet, bör utarbetas för att bedöma resultaten av denna typ av rörlighet.

(29)

Mot bakgrund av de särskilda utbildningsmässiga utmaningar som barn till migrerande arbetstagare och till mobila arbetstagare i Europa ställs inför bör de möjligheter som Comenius-programmet ger utnyttjas fullt ut för att stödja gränsöverskridande verksamheter som är inriktade på deras behov.

(30)

Den ökade rörligheten inom Europa får inte på något sätt leda till att kvaliteten urholkas utan måste tvärtom gå hand i hand med en fortlöpande kvalitetsförbättring.

(31)

Om Erasmus Mundus-programmet införlivas med det integrerade programmet som ett särskilt program måste den totala budgeten höjas i motsvarande mån.

(32)

För att möta det ökade behovet att stödja sådanverksamhet på europeisk nivå som ska uppfylla dessa mål för utbildningspolitiken, tillhandahålla ett sätt att stödja verksamhet över sektorsgränserna inom språk och IKT samt stärka spridningen och tillvaratagandet av programmets resultat, är det lämpligt att komplettera de fyra programmen för de olika sektorerna med ett övergripande program.

(33)

För att möta det tilltagande behovet av kunskap och dialog om den europeiska integrationsprocessen och dess utveckling är det viktigt att främja högsta nivå inom undervisning, forskning och analyser på detta område genom att stödja högskolor som specialiserar sig på studier av den europeiska integrationsprocessen, europeiska föreningar inom allmän och yrkesinriktad utbildning och Jean Monnet-insatsen.

(34)

Det är nödvändigt att skapa tillräcklig flexibilitet i detta beslut så att lämpliga justeringar kan göras i Integrerade programmets verksamhet för att möta ändrade behov under tiden 2007-2013, och undvika de olämpligt detaljerade bestämmelserna under de tidigare etapperna i Sokrates och Leonardo da Vinci.

(35)

I all sin verksamhet måste gemenskapen undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja likställigheten mellan dem, enligt vad som föreskrivs i artikel 3 i fördraget.

(36)

Enligt artikel 151 i fördraget måste gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. Framför allt bör samverkan mellan kultur och andra områden, till exempel utbildning, uppmärksammas. Den interkulturella dialogen bör också uppmuntras.

(37)

Det finns behov att främja ett aktivt medborgarskap och respekt för mänskliga rättigheter och demokrati, och att intensifiera kampen mot alla former av utslagning, inbegripet rasism och främlingsfientlighet.

(38)

Man bör särskilt uppmärksamma grupper som är underrepresenterade i utbildningssystemen i Europeiska unionen.

(39)

Man bör på ett aktivt sätt möta de särskilda behoven av lärande hos personer med funktionsnedsättning vid genomförandet av alla delar av programmet, bland annat genom högre bidrag som avspeglar funktionshindrade deltagares extrakostnader samt genom stöd till inlärning och användning av teckenspråk och punktskrift .

(40)

Man bör notera de positiva resultat som uppnåddes under europeiska året för utbildning genom idrott (2004) och de potentiella utbildningsfördelar som samarbetet mellan utbildningsanstalter och idrottsorganisationer medförde och som lyftes fram inom ramen för detta.

(41)

De länder som kandiderar till EU-medlemskap samt de Efta-länder som ingår i EES får delta i gemenskapens program i enlighet med avtal som skall upprättas mellan gemenskapen och dessa länder.

(42)

Europeiska rådet i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 godkände rådets slutsatser av den 16 juni angående västra Balkan, inbegripet bilagan ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där man föreskriver att gemenskapens program bör öppnas för de länder som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen på grundval av ramavtal som skall upprättas mellan gemenskapen och dessa länder.

(43)

Europeiska gemenskapen och Schweiz har gett uttryck för sin avsikt att inleda förhandlingar för att sluta avtal på områden av gemensamt intresse, till exempel gemenskapens program inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomsfrågor.

(44)

Integrerade programmet bör regelbundet övervakas och utvärderas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, så att man kan göra anpassningar, i synnerhet vad gäller prioriteringar för åtgärdernas genomförande. Utvärderingen bör inbegripa en extern utvärdering genomförd av oberoende och opartiska organ.

(45)

I Europaparlamentets resolution av den 28 februari 2002 om genomförandet av Sokratesprogrammet (13) påpekas de oproportionerligt tunga administrativa förfarandena för dem som sökte stipendier under programmets andra etapp.

(46)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (14) samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 (15) om genomförandebestämmelser för förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(47)

En genomgripande administrativ förenkling är nödvändig för att programmet skall kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. I brist på en lämplig rättslig ram bör administrations- och redovisningskostnaderna stå i rimlig proportion till bidragens storlek.

(48)

Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägeri, och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att man skall få tillbaka medel som försvunnit, betalats ut felaktigt eller använts otillbörligt.

(49)

Eftersom målen i den föreslagna verksamheten som gäller det europeiska samarbetets bidrag till utbildning av hög kvalitet inte kan uppfylla på ett tillräckligt sätt av medlemsstaterna, då det behövs multilaterala partnerskap, rörlighet över gränserna och informationsutbyte över hela gemenskapen, och på grund av de nödvändiga insatsernas och åtgärdernas natur därför kan uppnås bättre på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de målen.

(50)

I detta beslut fastställs för hela den tid programmet pågår en finansieringsram som skall utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (16).

(51)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (17).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Kapitel I

Integrerade programmet

Artikel 1

Inrättande av Integrerade programmet

1.   Genom detta beslut inrättas ett integrerat program för gemenskapens verksamhet inom livslångt lärande, nedan kallat ”Integrerade programmet”.

2.   Det allmänna målet med Integrerade programmet är att det genom livslångt lärande skall bidra till gemenskapens utveckling mot att bli ett avancerat kunskapssamhälle, med hållbar ekonomisk utveckling, fler och bättre arbetstillfällen och bättre social sammanhållning, alltmedan man säkerställer ett bra miljöskydd för kommande generationer. I synnerhet syftar det till att främja utbyte, samarbete och rörlighet mellan utbildningssystemen i gemenskapen så att de blir en kvalitetsreferens för hela världen.

3.   Integrerade programmet skall ha följande särskilda mål:

a)

Att bidra till utvecklingen av livslångt lärande av hög kvalitet , liksom till en ömsesidig anpassning av medlemsstaternas utbildningssystem mot högre kvalitetsstandarder, och främja innovation och en europeisk dimension i system och praxis på området.

b)

Att skapa ett samspel mellan företag, utbildningsanordnare, högskolor och forskare för att erbjuda utbildning av högsta kvalitet.

c)

Att stödja genomförandet av ett europeiskt område för livslångt lärande.

d)

Att bidra till att göra de möjligheter till livslångt lärande som finns i medlemsstaterna bättre, mer attraktiva och mer tillgängliga.

e)

Att öka det livslånga lärandets bidrag till självförverkligande, social sammanhållning, aktivt medborgarskap, interkulturell dialog, jämställdhet och deltagande av personer med särskilda behov.

f)

Att bidra till att främja kreativitet, konkurrenskraft, anställbarhet och framväxten av företagsanda.

g)

Att bidra till att personer i alla åldrar , oavsett social och akademisk bakgrund, i större utsträckning deltar i livslångt lärande, och särskilt uppmärksamma grupper som är underrepresenterade inom utbildningen i Europa.

h)

Att främja språkinlärning och språklig mångfald.

i)

Att stärka det livslånga lärandets bidrag till att skapa en känsla av europeiskt medborgarskap , grundad på förståelse och respekt för mänskliga rättigheter och demokrati, och till att uppmuntra tolerans och respekt för andra folk och kulturer.

j)

Att främja samarbete inom kvalitetssäkring i alla utbildningssektorer i Europa.

k)

Att ta tillvara resultat, innovativa produkter och processer och utbyta goda lösningar inom Integrerade programmets områden för att förbättra utbildningskvaliteten genom att identifiera de bästa metoderna .

4.   Enligt de administrativa bestämmelserna i bilagan skall Integrerade programmet stödja och komplettera den verksamhet som företas av medlemsstaterna.

5.   Enligt artikel 2 skall målen för Integrerade programmet fullföljas via genomförandet av fyra särskilda program för varje sektor, ett övergripande program samt Jean Monnet-programmet, vilka nedan gemensamt kallas ”de särskilda programmen”.

6.   Beslutet skall genomföras under tiden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013. Förberedande åtgärder, inbegripet kommissionens beslut i enlighet med artikel 9, får dock genomföras så snart detta beslut träder i kraft.

7.   Bestämmelserna för Integrerade programmet skall också gälla de särskilda programmen, för vilka även särskilda bestämmelser skall tillämpas.

Artikel 2

Särskilda program

1.   Följande skall vara program för specifika sektorer:

a)

Comenius-programmet, i vilket man skall möta behoven inom undervisning och lärande hos alla som deltar i förskole- och skolutbildningen, till och med övre sekundärskola (gymnasiet), samt de läroanstalter och organisationer som tillhandahåller sådan utbildning.

b)

Erasmus-programmet, i vilket man skall möta behoven inom undervisning och lärande hos alla som deltar i formell högskoleutbildning och yrkesinriktad utbildning på eftergymnasial nivå, oavsett längden på kursen eller utbildningen och inbegripet doktorandutbildning, samt de läroanstalter och organisationer som tillhandahåller sådan utbildning.

c)

Leonardo da Vinci-programmet, i vilket man skall möta behoven inom undervisning och lärande hos alla som deltar i yrkesinriktad utbildning, inbegripet grundutbildning och fortbildning, med undantag för avancerad allmän och yrkesinriktad utbildning på eftergymnasial nivå, samt de läroanstalter och organisationer som tillhandahåller sådan utbildning.

d)

Grundtvig-programmet, i vilket man skall möta behoven inom undervisning och lärande hos alla som deltar i alla former av vuxenutbildning, samt de läroanstalter och organisationer som tillhandahåller sådan utbildning.

2.   Det övergripande programmet skall omfatta följande fyra centrala verksamhetsområden:

a)

Samarbete inom gemenskapen vad gäller policy för livslångt lärande.

b)

Främjande av språkinlärning.

c)

Utarbetande av innovativa IKT-baserade innehåll, tjänster, undervisningsmetoder och rutiner för livslångt lärande.

d)

Spridning och tillvaratagande av resultat från insatser som fått bidrag ur programmet och tidigare liknande program, samt utbyte av goda lösningar.

3.   Jean Monnet-programmet skall stödja institut och verksamhet inom europeisk integration. Programmet skall omfatta följande tre centrala verksamhetsområden:

a)

Jean Monnet-insatsen.

b)

Driftsbidrag till namngivna institut som befattar sig med frågor som rör europeisk integration.

c)

Driftsbidrag till andra europeiska institut och föreningar inom allmän och yrkesinriktad utbildning.

4.   Förutom de mål som anges i artikel 1 skall de särskilda programmen ha följande särskilda mål:

a)

Comenius-programmet:

i)

Att utveckla kunskaper bland unga människor och utbildningspersonal om mångfalden av europeiska kulturer och språk och dess värde.

ii)

Att hjälpa unga människor att förvärva grundläggande färdigheter för livet och nödvändiga kunskaper för sin personliga utveckling, för framtida anställning och för ett aktivt europeiskt medborgarskap.

b)

Erasmus-programmet:

i)

Att stödja förverkligandet av ett europeiskt område för högre utbildning.

ii)

Att förstärka bidraget från högre utbildning och avancerad yrkesinriktad utbildning till innovationsprocessen.

c)

Leonardo da Vinci-programmet:

i)

Att underlätta anpassningen till förändringar och krav på arbetsmarknaden och till nya behov vad gäller färdigheter.

ii)

Att underlätta rörligheten för studenter som arbetar.

iii)

Att göra yrkesinriktad utbildning och rörlighet mer attraktivt bland arbetsgivare och enskilda.

d)

Grundtvig-programmet:

i)

Att reagera på utmaningarna vad gäller utbildning hos en åldrande befolkning i Europa.

ii)

Att hjälpa till med att tillhandahålla vuxna olika möjligheter att förbättra sina kunskaper och färdigheter.

e)

Det övergripande programmet:

i)

Att främja europeiskt samarbete inom områden som omfattar två eller fler särskilda program.

ii)

Att främja den ömsesidiga anpassningen mellan medlemsstaternas utbildningssystem.

f)

Jean Monnet-programmet:

i)

Att främja undervisning, forskning och analysverksamhet inom studier som gäller europeisk integration.

ii)

Att stödja en rad institutioner och föreningar som är inriktade på frågor som rör europeisk integration och utbildning i ett europeiskt perspektiv.

Artikel 3

Definitioner

I detta beslut skall följande definitioner gälla:

1.

”Förskola”: organiserad pedagogisk verksamhet före den obligatoriska skolgången.

2.

”Elev”: person som är inskriven för att lära sig vid en skola.

3.

”Skola”: alla typer av utbildningsanstalter som tillhandahåller allmän utbildning (daghem eller annan förskola, primär- eller sekundärskola), yrkesinriktad eller teknisk utbildning och i undantagsfall, när det gäller åtgärder för att främja språkinlärning, institut som inte är skolor och som tillhandahåller lärlingsutbildning.

4.

”Lärare/utbildningspersonal”: personer som på grund av sina arbetsuppgifter är direkt engagerade i utbildningsprocessen i medlemsstaterna.

5.

”Student”: en person inskriven vid en högskola, oavsett studieområde, i syfte att fullfölja högre studier som leder till utbildnings- eller examensbevis, till och med doktorsexamen.

6.

”Högskola”:

a)

Alla slags högre utbildningsanstalter enligt nationell lagstiftning eller praxis, som utfärdar utbildnings-eller examensbevis på den nivån, oavsett vad sådana utbildningsanstalter kallas i medlemsstaterna.

b)

Alla utbildningsanstalter som tillhandahåller avancerad yrkesinriktad utbildning på ISCED-nivå 5 eller 6 (International Standard Classification of Education - Internationella standarden för utbildningsklassificiering).

7.

”Gemensamma magisterkurser”: magisterkurser vid högskolan som

a)

omfattar minst tre högskolor från tre olika medlemsstater,

b)

innebär en utbildning som inbegriper en studieperiod vid minst två av dessa tre högskolor,

c)

inbegriper mekanismer för erkännande av studieperioder vid partnerhögskolor, vilka bygger på eller är förenliga med Europeiska systemet för överföring av studiemeriter,

d)

leder till tilldelningen av gemensamma, dubbla eller flerfaldiga examensbevis från de deltagande utbildningsanstalterna, vilka är erkända eller godkända av medlemsstaterna.

8.

”Grundläggande yrkesutbildning”: varje form av grundläggande yrkesutbildning, inbegripet teknisk utbildning och yrkesinriktad utbildning, lärlingsutbildning och sådan yrkesinriktad utbildning som bidrar till uppnående av yrkeskvalifikationer vilka erkänns av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de har förvärvats.

9.

”Yrkesinriktad fortbildning”: all yrkesinriktad utbildning som en arbetstagare inom gemenskapen genomgår under sitt arbetsliv.

10.

”Vuxenutbildning”: alla former av icke-yrkesinriktat lärande för vuxna, såväl formellt, icke-formellt som informellt.

11.

”Studiebesök”: kort besök för att studera en viss aspekt i livslångt lärande i en annan medlemsstat, för att utbyta goda lösningar eller förvärva en ny metod eller färdighet.

12.

”Rörlighet”: fysisk förflyttning till ett annat land för studier, arbetserfarenhet, annat lärande eller annan undervisning, eller därtill kopplad administrativ verksamhet, som på lämpligt sätt stöds genom förberedande kurser och repetitionskurser i värdlandets språk.

13.

”Praktik”: vistelse vid ett företag eller en organisation i en annan medlemsstat, som på lämpligt sätt stöds genom förberedande kurser och repetitionskurser i värdlandets språk, och som syftar till att främja en anpassning till kraven på den europeiska arbetsmarknaden, förvärv av en bestämd färdighet eller förbättring av kunskaperna om den ekonomiska och sociala kulturen i landet i fråga.

14.

”Unilateral”: som gäller en enda utbildningsanstalt.

15.

”Bilateral”: med deltagande av partner från två medlemsstater.

16.

”Multilateral”: med deltagande av partner från minst tre medlemsstater. Kommissionen kan betrakta föreningar eller andra organ med medlemmar från tre eller fler medlemsstater som multilaterala.

17.

”Partnerskap”: en bilateral eller multilateral överenskommelse mellan en grupp utbildningsanstalter eller organisationer i olika medlemsstater om att genomföra gemensam europeisk verksamhet inom livslångt lärande.

18.

”Nätverk”: en formell eller informell gruppering av organ som är verksamma inom särskilda områden, ämnen eller sektorer inom livslångt lärande.

19.

”Projekt”: samarbetsverksamhet som utarbetas gemensamt av en formell eller informell gruppering av utbildningsanstalter eller organisationer.

20.

”Projektsamordnare”: den utbildningsanstalt eller organisation som ansvarar för genomförandet av projektet av den multilaterala gruppering som undertecknar bidragsavtalet med kommissionen.

21.

”Projektpartner”: andra utbildningsanstalter eller organisationer än samordnare, vilka utgör den multilateral grupperingen.

22.

”Företag”: alla företag inom den offentliga eller privata sektorn, oavsett storlek, rättslig ställning eller den ekonomiska sektorn inom vilken de är verksamma, och alla slag av ekonomisk verksamhet, inbegripet den sociala ekonomin.

23.

”Arbetsmarknadens parter”: arbetsgivares och arbetstagares organisationer på nationell nivå i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis; på gemenskapsnivå, arbetsgivares och arbetstagares organisationer som deltar i dialogen mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå.

24.

”Tillhandahållare av lärande”: alla utbildningsanstalter eller organisationer som tillhandahåller livslångt lärande inom Integrerade programmet, eller inom ramen för dess särskilda program.

25.

”Vägledning och rådgivning”: olika slags verksamhet, till exempel information, bedömning, orientering och råd för att hjälpa personer som deltar i lärande och undervisande personal att välja utbildning eller anställningsmöjligheter.

26.

”Spridning och tillvaratagande av resultat”: insatser för att se till att resultaten från Integrerade programmet och dess föregångare erkänns, visas och genomförs i bred skala.

27.

”Livslångt lärande”: allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, icke-formell utbildning och informellt lärande, som företas under hela livet och som leder till bättre kunskaper och färdigheter ur ett personligt, medborgerligt, samhälleligt eller arbetsrelaterat perspektiv. Det omfattar tillhandhållandet av vägledning och rådgivning.

Artikel 4

Tillträde till Integrerade programmet

Alla nedan nämnda som verkar i enlighet med medlemsstatens lagstiftning skall ha tillgång till Integrerade programmet:

a)

Elever, studenter, praktikanter och vuxna inlärare.

b)

Personal som arbetar med livslångt lärande ur någon aspekt.

c)

Personer som befinner sig på arbetsmarknaden.

d)

Tillhandahållare av lärande.

e)

Personer och organ som ansvarar för system och policy vad gäller livslångt lärande ur någon aspekt på lokal, regional , nationell och europeisk nivå.

f)

Företag, arbetsmarknadens parter och deras organisationer på alla nivåer, inbegripet handelsorganisationer och handels- och industrikammare.

g)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information inom alla aspekter av livslångt lärande.

h)

Föreningar som arbetar med livslångt lärande, inbegripet föreningar för studenter, praktikanter, elever, lärare, föräldrar och vuxna inlärare.

i)

Forskningscentrum och organ som sysslar med frågor som rör livslångt lärande.

j)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

Artikel 5

Gemenskapens insatser

1.   Integrerade programmet skall omfatta bidrag till följande insatser:

a)

Rörlighet över gränserna för personer som deltar i livslångt lärande i Europa , inbegripet stöd genom bidrag till rörlighet och bidrag till högskolors verksamhet för att organisera studier utomlands, till institutioner som främjar rörlighet och företag som skickar ut och/eller tar emot personer (till exempel utarbetar och driver projekt och på annat sätt skapar förutsättningar för rörlighet av hög kvalitet) .

b)

Bilaterala och multilaterala partnerskap.

c)

Multilaterala projekt avsedda att utveckla och förbättra de nationella utbildningssystemens kvalitet .

d)

Unilaterala och nationella projekt.

e)

Multilaterala projekt och nätverk.

f)

Iakttagelser och analyser av policy och system inom livslångt lärande, upprättande av referensmaterial, inbegripet undersökningar, statistik, analyser och indikatorer, insatser för att stödja tydligheten och erkännandet av meriter och tidigare lärande, samt insatser för att stödja samarbetet inom kvalitetssäkring och stöd till pilotprojekt som syftar till att utveckla innovativa metoder för att öka europeiska studerandes anställbarhet .

g)

Bidrag till driftskostnader för att stödja vissa drifts- och förvaltningskostnader hos organisationer som är verksamma inom det område som omfattas av Integrerade programmet.

h)

Andra initiativ som överensstämmer med målen för Integrerade programmet (”Kompletterande åtgärder”).

2.   Bidrag från gemenskapen kan beviljas till förberedande och uppföljande besök inför någon av de insatser som anges i denna artikel.

3.   Kommissionen kan anordna seminarier, symposier eller möten som kan underlätta genomförandet av Integrerade programmet, och vidta lämplig informations-, publikations- och spridningsverksamhet , åtgärder för att skapa ökat deltagande i programmet samt övervakning och utvärdering av programmet.

4.   De insatser som omnämns i denna artikel får genomföras via inbjudningar att lämna projektförslag, anbudsförfaranden, eller direkt av kommissionen.

Artikel 6

Kommissionens och medlemsstaternas uppgifter

1.   Kommissionen skall se till att de gemenskapens insatser som ingår i Integrerade programmet genomförs.

2.   Medlemsstaterna skall ansvara för följande uppgifter:

a)

Vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Integrerade programmet löper ändamålsenligt och effektivt på medlemsstatsnivå och engagerar alla parter som berörs av livslångt lärande ur någon aspekt i enlighet med nationell praxis.

b)

Inrätta eller utse och övervaka en lämplig struktur för den samordnade ledningen för genomförandet av Integrerade programmets insatser på medlemsstatsnivå (nationella programkontor), inbegripet budgetförvaltning, i enlighet med föreskrifterna i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 samt artikel 38 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, i enlighet med följande kriterier:

i)

En organisation som inrättas eller utses till nationellt programkontor skall vara en juridisk person och omfattas av den berörda medlemsstatens lagstiftning. Ett ministerium får inte utses till nationellt programkontor.

ii)

Nationella programkontor måste ha en lämplig personalstyrka, med professionella och språkliga kunskaper som är lämpliga för internationellt samarbete inom utbildning.

iii)

De måste ha en lämplig infrastruktur, särskilt vad gäller data och kommunikation.

iv)

De måste fungera inom ett administrativt sammanhang som gör det möjligt för dem att utföra uppgifterna på ett tillfredsställande sätt och undvika intressekonflikter.

v)

De måste kunna tillämpa de bestämmelser om ekonomisk förvaltning och de avtalsbestämmelser som fastställs på gemenskapsnivå.

vi)

De måste erbjuda lämpliga finansiella garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, och deras förvaltningsförmåga måste vara lämplig i förhållande till den nivå på gemenskapsmedel som de skall förvalta.

c)

Ansvara för att de nationella programkontor som avses i punkt b på ett korrekt sätt förvaltar de anslag som överförs till de nationella programkontoren för att stödja projekt, och särskilt för att de nationella programkontoren efterlever principerna om öppenhet och likabehandling och principen om att undvika dubbla bidrag ur andra gemenskapskällor, samt efterkommer sin skyldighet att övervaka projekt och återta alla medel som bidragsmottagarna är skyldiga att återbetala.

d)

Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig revision och finansiell övervakning av de nationella programkontoren som avses i punkt b ovan, och i synnerhet följande åtgärder:

i)

Innan det nationella programkontoret påbörjar sitt arbete skall de tillhandahålla kommissionen de nödvändiga försäkringarna om att det finns lämpliga och väl fungerande förfaranden, kontrollsystem, räkenskapssystem och tillvägagångssätt för anbudsförfaranden och bidragsbeviljande vid det nationella programkontoret.

ii)

Varje år skall de till kommissionen lämna en försäkran om att de finansiella system och förfarandena vid de nationella programkontoren är tillförlitliga, och att deras räkenskaper stämmer.

e)

Om det förkommer oegentligheter, försummelser eller bedrägeri som kan tillskrivas en nationell struktur som inrättats eller utsetts enligt punkt b, och där detta leder till kommissionens fordringar på det nationella programkontoret vilka inte fullständigt återbetalas, ansvara för de medel som inte återfås.

f)

På kommissionens begäran utse tillhandahållare av lärande eller slag av tillhandhållare av lärande som kan delta i Integrerade programmet på deras respektive territorier.

g)

Vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder mot att ntegrerade programmet skall fungera väl.

h)

Sprida information om programmen genom utnyttjande av de mest lämpliga kommunikationsmedierna, för att underlätta tillträdet för de specifika grupper som programmen riktar sig till.

i)

Vidta åtgärder för att se till att möjliga synergieffekter med övriga gemenskapsprogram och finansiella instrument och med andra relevanta program i den berörda medlemsstaten förverkligas på medlemsstatsnivå.

3.   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna ansvara för

a)

övergången mellan de insatser som genomförs inom ramen för de tidigare programmen inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt livslångt lärande och de insatser som genomförs inom Integrerade programmet,

b)

ett fullgott skydd av gemenskapens finansiella intressen, i synnerhet genom att införa effektiva proportionella och avskräckande åtgärder, administrativa kontroller och sanktioner,

c)

lämplig information, reklam och uppföljning vad gäller insatser som får bidrag ut Integrerade programmet.

Artikel 7

Deltagande av tredje länder

1.   Integrerade programmet skall vara öppet för deltagande av följande länder:

a)

EFTA-länder som ingår i EES, enligt villkoren i EES-avtalet.

b)

Turkiet och kandidatländerna i Central- och Östeuropa som omfattas av en strategi inför anslutning, i enlighet med de allmänna principerna och villkoren för dessa länders deltagande i gemenskapens program, vilka fastställs i respektive ramavtal och rådets associeringsbeslut.

c)

Länderna på västra Balkan i enlighet med de bestämmelser som skall fastställas med dessa länder efter det att ramavtal inrättats om deras deltagande i gemenskapens program.

d)

Schweiziska edsförbundet på grundval av ett bilateralt avtal som skall slutas med det landet.

2.   Den centrala insats nr 1 i Jean Monnet-programmet som avses i artikel 2.3 a skall också vara öppen för högskolor i alla övriga länder utanför EU.

3.   Länder utanför EU som deltar i Integrerade programmet skall omfattas av alla skyldigheter och fullgöra alla uppgifter som fastställs i detta beslut i förhållande till medlemsstaterna.

Artikel 8

Internationellt samarbete

Inom Integrerade programmet och i enlighet med artikel 9 får kommissionen samarbeta med länder utanför EU och med behöriga internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO).

Kapitel II

Genomförande av Integrerade programmet

Artikel 9

Genomförandeåtgärder

1.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Integrerade programmet vad gäller nedanstående frågor skall antas av kommissionen, i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 10.2, nämligen:

a)

Det årliga arbetsprogrammet.

b)

Den årliga budgeten och fördelningen av medel mellan de särskilda programmen.

c)

Metoder för att se till att det finns inbördes enhetlighet inom Integrerade programmet.

d)

Metoder för övervakning och utvärdering av programmet och för spridning och överföring av resultaten.

2.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av alla övriga frågor som avses i avdelning I skall beslutas enligt det samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

Artikel 10

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté, nedan kallad ”kommittén”.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

5.   Medlemsstaterna får inte företrädas av personer som är anställda vid eller har ansvar för driften av de nationella programkontor som avses i artikel 6.2 b.

Artikel 11

Arbetsmarknadens parter

1.   Närhelst kommittén rådfrågas i något ärende som gäller tillämpningen av detta beslut beträffande yrkesinriktad utbildning får företrädare för arbetsmarknadens parter, vilka utses av kommissionen med ledning av förslag från arbetsmarknadens parter i Europa, delta i kommitténs arbete i egenskap av observatörer.

2.   Dessa observatörer skall ha rätt att begära att deras ståndpunkt förs till protokollet från kommitténs möte.

Artikel 12

Övergripande frågor

Vid genomförandet av Integrerade programmet skall man se till att det fullt ut bidrar till gemenskapens övergripande politik, i synnerhet genom att

a)

göra människor mer medvetna om vikten av kulturell och språklig mångfald i Europa, samt om vikten att bekämpa fördomar, rasism och främlingsfientlighet,

b)

tillgodose behoven hos inlärare med behov av särskilt stöd, i synnerhet genom att bidra till att de integreras i den gängse utbildningen,

c)

göra människor mer medvetna om att det är viktigt att bidra till hållbar ekonomisk utveckling,

d)

främja jämställdhet och medverka till att bekämpa alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Artikel 13

Gemensamma åtgärder

De insatser som får bidrag ur Integrerade programmet ingår i uppbyggnaden av kunskapens Europa och får därför genomföras enligt de förfaranden som avses i artikel 10.2 tillsammans med gemenskapens närliggande program och insatser, särskilt inom kultur, medier, ungdomsfrågor, forskning och utveckling, sysselsättning, företagspolitik, miljö samt informations- och kommunikationsteknik.

Artikel 14

Samstämmighet och komplementaritet

1.   Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att det finns övergripande samstämmighet och komplementaritet med gemenskapens övriga relevanta politiska åtgärder, instrument och insatser, särskilt Europeiska socialfonden, med insatserna för mänskliga resurser och rörlighet i gemenskapens ramprogram för forskning och utveckling, samt med gemenskapens statistikprogram. Kommissionen skall säkerställa ett effektivt samband mellan Integrerade programmet och de program och insatser inom allmän och yrkesinriktad utbildning som genomförs inom ramen för gemenskapens instrument inför anslutningen, övrigt samarbete med tredje länder och behöriga internationella organisationer.

2.   Kommissionen skall regelbundet informera kommittén om övriga relevanta initiativ som gemenskapen vidtar inom livslångt lärande, inbegripet samarbete med tredje länder och internationella organisationer.

3.   När kommissionen och medlemsstaterna genomför insatser inom Integrerade Programmet skall de beakta de prioriteringar som fastställs i de riktlinjer för sysselsättning som antagits av rådet, som del i en samordnad strategi för sysselsättning.

4.   Kommissionen skall i partnerskap med arbetsmarknadens parter på europeisk nivå sträva efter att utarbeta en lämplig samordning mellan Integrerade programmet och den sociala dialogen på gemenskapsnivå, inbegripet i olika sektorer.

5.   Vid genomförandet av Integrerade programmet skall kommissionen se till att den på lämpligt sätt bistås av Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) på områden som ligger nära dess behörighet och i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 337/75 (18). Där så är lämpligt får kommissionen även bistås av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen inom räckvidden för dess uppdrag och i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1360/90 av den 7 maj 1990  (19).

6.   Kommissionen skall regelbundet informera Rådgivande kommittén för yrkesutbildning om relevanta framsteg inom Leonardo da Vinci-programmet.

Kapitel III

Finansiella bestämmelser - Utvärdering

Artikel 15

Finansiering

1.   Den vägledande finansiella ramen för genomförandet av detta beslut för sjuårsperioden med början den 1 januari 2007 fastställs till 14 377 miljoner euro . Inom denna ram skall de belopp som fördelas mellan Comenius, Erasmus, Leonardo da Vinci and Grundtvig inte vara mindre än vad som anges under del B, punkt 9 i bilagan. Dessa belopp får ändras av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 10.2.

2.   Högst 1% av Integrerade programmets budget får användas för att stödja partnerskap, projekt och nätverk som anordnas inom Integrerade programmet av partner från länder utanför ÉU vilka inte deltar i Integrerade programmet enligt bestämmelserna i artikel 7.

3.   De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 16

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen skall regelbundet övervaka Integrerade programmet i samarbete med medlemsstaterna. Denna övervakning skall inbegripa de rapporter som avses under punkt 4 och särskilda insatser.

2.   Kommissionen skall anordna regelbundna oberoende externa utvärderingar av Integrerade programmet.

3.   Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 2010 och den 30 juni 2015 till kommissionen överlämna rapporter om genomförandet och resultatet av Integrerade programmet.

4.   Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén överlämna följande:

a)

Senast den 31 mars 2011 en utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts efter halva tiden och om den kvalitativa och kvantitativa aspekterna på Integrerade programmets genomförande.

b)

Senast den 31 december 2011 ett meddelande om fortsättningen av Integrerade programmet.

c)

En utvärderingsrapport efter programmets avslutning senast den 31 mars 2016.

AVDELNING II

DE SÄRSKILDA PROGRAMMEN

Kapitel I

Comenius-programmet

Artikel 17

Tillträde till Comenius-programmet

Inom ramen för Integrerade programmet och bilagan riktar Comenius-programmet sig till följande målgrupper:

a)

Elever i förskolan och skolan till och med övre sekundärskolan (gymnasiet).

b)

Skolor, enligt medlemstaternas uppgifter.

c)

Lärarkåren och den administrativa personalen i dessa skolor.

d)

Sammanslutningar och företrädare för personer som deltar i skolutbildning.

e)

Offentliga och privata organisationer som ansvarar för anordnande och tillhandahållande av utbildning på lokal, regional och nationell nivå.

f)

Forskningscentrum och organ som befattar sig med livslångt lärande.

g)

Högskolor.

Artikel 18

Operativa mål

Förutom de mål för Integrerade programmet som anges i artiklarna 1 och 2 skall Comenius-programmet ha följande operativa mål:

a)

Att främja en ömsesidig anpassning av medlemsstaternas utbildningssystem mot högre kvalitetsstandarder, i synnerhet genom utbyte och spridning av goda metoder.

b)

Att utöka och förbättra elev- och lärarutbytet i olika medlemsstater.

c)

Att utöka förbättra partnerskap mellan skolor i olika medlemsstater, så att minst 1 elev av 15 deltar i gemensam utbildningsverksamhet under programmets löptid.

d)

Att uppmuntra människor att lära sig främmande språk, dvs. ett andra eller ytterligare ett främmande språk.

e)

Att stärka kvaliteten och den europeiska dimensionen i lärarutbildningen.

f)

Att förbättra undervisningsmetoder och skolförvaltning.

Artikel 19

Insatser

1.   Följande insatser kan få bidrag ur Comenius-programmet:

a)

Enskilda personers rörlighet enligt artikel 5.1 a. När sådan rörlighet anordnas eller får bidrag måste de nödvändiga förberedande åtgärderna antas och man skall se till att ungdomar som deltar i rörlighet övervakas och stöds tillräckligt. Sådan rörlighet kan omfatta

i)

elev- och personalutbyte,

ii)

praktik i utländska skolor eller företag för elever eller lärare,

iii)

deltagande i fortbildning för lärare,

iv)

studiebesök och förberedande besök i samband med rörlighet, partnerskap, projekt eller nätverksverksamhet,

v)

assistenttjänster för lärare och lärarkandidater.

b)

Utveckling av partnerskap enligt artikel 5.1 b mellan

i)

skolor (”Comenius-partnerskap”) , för att utarbeta gemensamma utbildningsprojekt mellan eleverna,

ii)

organ som ansvarar för någon del av skolutbildningen, i syfte att främja regionalt samarbete (”Comenius-regionalpartnerskap”).

c)

Multilaterala samarbetsprojekt enligt artikel 5.1 e. Projekten kan syfta till att

i)

utarbeta, främja och sprida goda utbildningsmetoder, inbegripet nya undervisningsmetoder eller läromedel,

ii)

utveckla eller utbyta erfarenheter av system för att tillhandahålla information eller handledning som särskilt är riktad till elever och undervisande personal vilka berörs av Comenius-programmet,

iii)

utarbeta, främja och sprida nya kurser för lärare eller nytt kursinnehåll.

d)

Nätverk enligt artikel 5.1 e. Nätverken kan syfta till att

i)

utveckla utbildning inom nätverkens ämnesområde, till gagn för nätverken själva eller utbildning i vidare bemärkelse,

ii)

förvärva och sprida intressanta bra idéer och innovation,

iii)

tillhandahålla stöd till innehållet i andras projekt och partnerskap,

iv)

främja utvecklingen av behovsanalys och dess praktiska tillämpning inom skolutbildningen.

e)

Andra initiativ som syftar till att främja Comenius-programmets mål enligt artikel 5.1 h (”kompletterande åtgärder”).

2.   De operativa detaljerna för de insatser som avses i punkt 1 skall beslutas i enlighet med den förfarande som avses i artikel 10.2.

Artikel 20

Budget

Minst 85 % av den tillgängliga budgeten för Comenius-programmet skall användas till bidrag till rörlighet enligt artikel 19.1 a och till Comenius-partnerskap enligt artikel 19.1 b.

Artikel 21

Genomförandeåtgärder

1.   Följande åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Comenius-programmet vad gäller frågorna nedan skall beslutas av kommissionen i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 10.2:

a)

Det årliga arbetsprogrammen.

b)

Den årliga budgeten och fördelningen av medel mellan de olika insatserna i Comenius-programmet.

c)

De allmänna riktlinjerna för genomförandet av Comenius-programmet, urvalskriterierna och urvalsförfarandena.

d)

Fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för insatser som skall förvaltas genom det ”förfarande via nationella programkontor” som anges i bilagan.

e)

Metoderna för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultaten.

2.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Comenius-programmet och som gäller alla andra frågor än de som anges i punkt 1 skall antas enligt det samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

Kapitel II

Erasmus-programmet

Artikel 22

Tillträde till Erasmus-programmet

Inom ramen för Integrerade programmet och bilagan riktar Erasmus-programmet sig till följande målgrupper:

a)

Studenter och praktikanter som deltar i alla former av högre utbildning och avancerad yrkesinriktad utbildning (ISCED-nivåerna 5 och 6).

b)

Högskolor, enligt medlemsstaternas uppgifter.

c)

Lärarkåren och den administrativa personalen vid dessa högskolor.

d)

Sammanslutningar och företrädare för personer som deltar i högre utbildning, inbegripet relevanta student-, universitets- och lärarföreningar.

e)

Företag, arbetsmarknadens parter och övriga företradare för arbetslivet.

f)

Offentliga och privata organisationer som ansvarar för anordnande och tillhandahållande av utbildning på lokal och regional nivå.

g)

Forskningscentrum och organ som befattar sig med livslångt lärande.

Artikel 23

Operativa mål

Förutom de mål för Integrerade programmet som anges i artiklarna 1 och 2 skall Erasmus-programmet ha följande operativa mål:

a)

Att utöka och förbättra student- och lärarutbytet i hela Europa för att bidra till att fram till år 2011 minst 3 miljoner enskilda personer skall ha deltagit i studentutbytet inom Erasmus-programmet och dess föregångare.

b)

Att utöka och förbättra multilateralt samarbete mellan högskolorna i Europa.

c)

Att närma de europeiska kvalifikationerna inom högre utbildning och avancerad yrkesinriktad utbildning till varandra.

d)

Att främja samarbete mellan högskolor och företag.

Artikel 24

Insatser

1.   Följande insatser kan få bidrag ur Erasmus-programmet:

a)

Enskilda personers rörlighet enligt artikel 5.1 a. Sådan rörlighet kan omfatta

i)

studentutbyte för studier eller praktik utomlands vid en högskola, samt praktik vis företag, utbildningscentrum eller andra organisationer,

ii)

rörlighet för högskolelärare för att de ska undervisa eller fortbilda sig vid en partnerhögskola utomlands,

iii)

rörlighet för övrig högskolepersonal samt personal vid företag för att de skall undervisa eller fortbilda sig,

iv)

multilaterala intensivprogram inom Erasmus.

Bidrag kan också beviljas till hem- eller värdhögskolor eller företag till insatser för att säkerställa kvalitet på alla etapper av rörlighetssystemen, inbegripet förberedande kurser och repetitionskurser i språk .

b)

Gemensamma projekt enligt artikel 5.1 e, som bland annat inriktas på innovation och försöksverksamhet inom de områden som anges under de särskilda och de operativa målen.

c)

Nätverk enligt artikel 5.1 e som drivs av konsortier bestående av högskolor och som representerar ett ämne eller ett ämnesövergripande område (”tematiska nätverk inom Erasmus”), vilka syftar till att utarbeta nya begrepp och färdigheter inom lärande. Sådana nätverk får också inbegripa företrädare från andra offentliga organ eller från företag eller sammanslutningar.

d)

Andra initiativ som syftar till att bidra till Erasmus-programmets mål, enligt vad som avses i artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”).

2.   Enskilda personer som deltar i rörlighet enligt punkt 1 a i (”Erasmus-studenter”) skall vara något av följande:

a)

Studenter vid högskolor som, efter att ha avslutat minst det första studieåret, tillbringar en studieperiod i en annan medlemsstat inom ramen för rörlighet inom Erasmus-programmet, oavsett om de fått bidrag ur programmet. Sådana studieperioder skall till fullo godkännas enligt högskoleavtalen mellan de utsändande och de mottagande högskolorna. Den mottagande högskolan får inte ta ut kursavgifter från sådana studenter.

b)

Studenter som är anmälda till en gemensam magisterkurs i ett annat land än det där de fått sin akademiska grundexamen.

c)

Högskolestudenter som deltar i praktik vid företag , offentliga myndigheter eller utbildningscentrum.

3.   De operativa detaljerna för insatserna under punkt 1 skall fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 10.2.

Artikel 25

Budget

Minst 85 % av den tillgängliga budgeten för Erasmus-programmet skall användas till bidrag till rörlighet enligt artikel 24.1 a.

Artikel 26

Genomförandeåtgärder

1.   Kommissionen skall i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 10.2 besluta om åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Erasmus-programmet när det gäller följande frågor:

a)

Det årliga arbetsprogrammet.

b)

Den årliga budgeten och fördelningen av medel mellan de olika insatserna i Erasmus-programmet.

c)

De allmänna riktlinjerna för genomförandet av Erasmus-programmet, urvalskriterierna och urvalsförfarandena.

d)

Fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för insatser som skall förvaltas genom det ”förfarande via nationella programkontor” som anges i bilagan.

e)

Metoderna för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultaten.

2.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Erasmus-programmet och som gäller alla andra frågor än de som anges under punkt 1 i denna artikel skall antas enligt de samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

Kapitel III

Leonardo da Vinci-programmet

Artikel 27

Tillträde till Leonardo da Vinci-programmet

Inom ramen för Integrerade programmet och bilagan riktar Erasmus-programmet sig till följande målgrupper:

a)

Ungdomar som är elever i yrkesutbildning i alla dess former till och med övre sekundärskolan (gymnasiet), dvs. till och med ISCED-nivå 3.

b)

Inlärare i yrkesinriktad vidareutbildning (ISCED-nivå 4).

c)

Personer på arbetsmarknaden.

d)

Tillhandahållare av lärande inom områden som omfattas av Leonardo da Vinci-programmet.

e)

Lärare och administrativ personal hos dessa tillhandahållare av lärande.

f)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av yrkesinriktad utbildning, däribland praktikant-, föräldra- och lärarföreningar.

g)

Företag, arbetsmarknadens parter och andra företrädare för arbetslivet, inbegripet handelskammare och andra branschorganisationer.

h)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande någon aspekt av livslångt lärande.

i)

Personer och organ som ansvar för system och policy vad gäller livslångt lärande ur någon aspekt på lokal, regional och nationell nivå.

j)

Forskningscentrum och organ som sysslar med frågor som rör livslångt lärande.

k)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

Artikel 28

Operativa mål

Förutom de mål för Integrerade programmet som anges i artiklarna 1 och 2 skall Leonardo da Vinci-programmet ha följande operativa mål:

a)

Att utöka och förbättra utbytet i hela Europa av personer som deltar i grundläggande yrkesutbildning (till exempel varvad grundläggande yrkesutbildning, inbegripet lärlingsutbildning i enlighet med artikel 3.8) och i vidareutbildning, så att antalet praktikanter vid företag stiger till minst 150 000 per år vid Integrerade programmets slut. Individuellt deltagande i programmen för rörlighet för personer som deltar i lärlingsutbildning måste garanteras i varje medlemsstat.

b)

Att utöka och förbättra samarbetet mellan tillhandahållare av lärande, företag, arbetsmarknadens parter och övriga relevanta organ i hela Europa.

c)

Att underlätta utvecklingen av innovativa lösningar inom grundläggande yrkesutbildning och vidareutbildning samt överföringen av dessa, däribland från ett deltagande land till andra länder.

d)

Att förbättra tydligheten i och erkännandet av kvalifikationer och meriter, däribland sådana som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande.

e)

Att underlätta åtgärder som bidrar till inrättandet av fler och bättre praktikplatser för ungdomar som enligt anställningskontraktet får varva anställning med grundläggande yrkesutbildning.

Artikel 29

Insatser

1.   Följande insatser kan få bidrag ur Leonardo da Vinci-programmet:

a)

Rörlighet för enskilda personer, enligt vad som avses i artikel 5.1 a. När sådan rörlighet anordnas eller får bidrag skall de nödvändiga förberedande åtgärderna antas och man skall se till att personer som deltar i rörlighet övervakas och stöds tillräckligt. Sådan rörlighet kan omfatta

i)

transnationell praktik vid företag eller utbildningscentrum,

ii)

praktik och utbyte som syftar till vidareutveckling inom yrket för utbildare och studie- och yrkesvägledare, för dem som ansvarar för yrkesutbildningsanstalter och för studie- och yrkesvägledning vid företag,

iii)

åtgärder som syftar till att å ena sidan underlätta företagens deltagande, framför allt små och medelstora företag, mycket små företag och hantverksföretag, och å andra sidan öka rörligheten för de personer som avses i led i) och ii) samt underlätta rekryteringen av deltagare i praktikprogrammen.

b)

Partnerskap enligt vad som avses i artikel 5.1 b, med inriktning på ämnen av gemensamt intresse för de deltagande organisationerna.

c)

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 c, särskilt projekt som syftar till att förbättra yrkesutbildningssystem genom överföring av innovation vilken omfattar språklig, kulturell och juridisk anpassning till de nationella behoven av innovativa produkter och processer som utarbetats i andra sammanhang.

d)

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, som syftar till att förbättra yrkesutbildningssystem genom utarbetande och överföring av innovation och bra lösningar.

e)

Tematiska nätverk för experter och organisationer, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, vilka arbetar med specifika frågor som gäller yrkesinriktad utbildning.

f)

Andra initiativ som syftar till att främja målen för Leonardo da Vinci-programmet, enligt vad som avses i artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”).

2.   De operativa detaljerna för sådana insatser skall beslutas enligt det förfarande som avses i artikel 10.2.

Artikel 30

Budget

Minst 75 % av den tillgängliga budgeten för Leonardo da Vinci-programmet skall användas till bidrag till rörlighet och partnerskap enligt vad som avses i artikel 29.1 a och 29.1 b .

Artikel 31

Genomförandeåtgärder

1.   Kommissionen skall i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 10.2 besluta om åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Leonardo da Vinci-programmet när det gäller följande frågor:

a)

Det årliga arbetsprogrammen.

b)

Den årliga budgeten och fördelningen av medel mellan de olika insatserna i Leonardo da Vinci-programmet.

c)

De allmänna riktlinjerna för genomförandet av Leonardo da Vinci-programmet, urvalskriterierna och urvalsförfarandena.

d)

Fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för insatser som skall förvaltas genom det ”förfarande via nationella programkontor” som anges i bilagan.

e)

Metoderna för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultaten.

2.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Leonardo da Vinci-programmet och som gäller alla andra frågor än de som anges under punkt 1 i denna artikel skall antas enligt det samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

Kapitel IV

Grundtvig-programmet

Artikel 32

Tillträde till Grundtvig-programmet

Inom ramen för Integrerade programmet och bilagan riktar Grundtvig-programmet sig till följande målgrupper:

a)

Inlärare inom vuxenutbildning.

b)

Tillhandahållare av lärande inom vuxenutbildning.

c)

Lärare och administrativ personal hos dessa tillhandahållare av lärande och övriga organisationer som verkar inom vuxenutbildning.

d)

Utbildningsanstalter som arbetar med grund- eller vidareutbildning för personal inom vuxenutbildning.

e)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av vuxenutbildning, däribland föreningar för inlärare och lärare.

f)

Organ som tillhandahåller vägledning, rådgivning och information beträffande vuxenutbildning ur någon aspekt.

g)

Personer och organ som ansvar för system och policy vad gäller vuxenutbildning ur någon aspekt på lokal, regional och nationell nivå.

h)

Forskningscentrum och organ som sysslar med frågor som rör vuxenutbildning.

i)

Företag.

j)

Ideella organisationer, frivilliga organisationer och icke-statliga organisationer.

k)

högskolor.

Artikel 33

Operativa mål

Förutom de mål för Integrerade programmet som anges i artiklarna 1 och 2 skall Grundtvig-programmet ha följande operativa mål:

a)

Att utöka och förbättra utbytet i hela Europa för personer som deltar i vuxenutbildning, så att minst 25 000 sådana personer per år skall ha fått bidrag fram till 2013.

b)

Att utöka och förbättra samarbetet mellan organisationer som arbetar med vuxenutbildning i hela Europa.

c)

Att underlätta utvecklingen av innovativa lösningar inom vuxenutbildning, kvalifikationsbedömning och system för tillgodoräknande av tidigare erfarenhet samt överföringen av dessa, däribland från ett deltagande land till andra länder.

d)

Att se till att personer ur utsatta och marginaliserade samhällsgrupper, särskilt äldre och personer som avbrutit sin utbildning utan grundläggande kvalifikationer eller som inte är läs- och skrivkunniga , får nya och reella möjligheter att delta i vuxenutbildning.

e)

Att förbättra undervisningsmetoder samt förvaltningen av organisationer för vuxenutbildning.

Artikel 34

Insatser

1.   Följande insatser kan få bidrag ur Grundtvig-programmet:

a)

Rörlighet för enskilda personer, enligt vad som avses i artikel 5.1 a. När sådan rörlighet anordnas eller får bidrag skall de nödvändiga förberedande åtgärderna antas och man skall se till att personer som deltar i rörlighet övervakas och stöds tillräckligt. Sådan rörlighet kan omfatta studiebesök, praktik, assistenttjänster och utbyte för deltagare i formell och icke-formell vuxenutbildning, däribland utbildning och vidareutbildning för personal inom vuxenutbildning.

b)

Partnerskap, enligt vad som avses i artikel 5.1 b, med namnet ”Grundtvig-partnerskap för lärande”, vilka koncentrerar sig på ämnen av gemensamt intresse för de deltagande organisationerna.

c)

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, som syftar till att förbättra system för vuxenutbildning genom utarbetande och överföring av innovation och bra lösningar.

d)

Tematiska nätverk för experter och organisationer, enligt av som avses i artikel 5.1 e, med namnet ”Grundtvig-nätverk”, som särskilt arbetar med

i)

att utveckla vuxenutbildning inom det ämne, ämnesområde eller förvaltningsaspekt som de verkar inom,

ii)

att kartlägga , förbättra och sprida relevanta bra lösningar och innovation,

iii)

att tillhandahålla stöd till innehållet i andras projekt och partnerskap och underlätta samverkan mellan sådana projekt och partnerskap,

iv)

att främja utvecklingen av behovsanalys och kvalitetssäkring inom vuxenutbildning.

e)

Andra initiativ som syftar till att främja målen för Grundtvig-programmet, enligt vad som avses i artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”).

2.   De operativa detaljerna för sådana insatser skall beslutas enligt det förfarande som avses i artikel 10.2.

Artikel 35

Budget

Minst 60 % av den tillgängliga budgeten för Grundtvig-programmet skall användas till bidrag till rörlighet och partnerskap enligt vad som avses i artikel 34.1 a och b.

Artikel 36

Genomförandeåtgärder

1.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Grundtvig-programmet vad gäller frågorna nedan skall beslutas av kommissionen i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 10.2:

a)

Det årliga arbetsprogrammet.

b)

Den årliga budgeten och fördelningen av medel mellan de olika insatserna i Grundtvig-programmet.

c)

De allmänna riktlinjerna för genomförandet Grundtvig-programmet, urvalskriterierna och urvalsförfarandena.

d)

Fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för insatser som skall förvaltas genom det ”förfarande via nationella programkontor” som anges i bilagan.

e)

Metoderna för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultaten.

2.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Grundtvig-programmet och som gäller alla andra frågor än de som anges under punkt 1 i denna artikel skall antas enligt det samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

Kapitel V

Övergripande programmet

Artikel 37

Operativa mål

Förutom de allmänna mål för Integrerade programmet som anges i artiklarna 1 och 2 skall det övergripande programmet ha följande operativa mål:

a)

Att stödja policyutvecklingen för livslångt lärande på europeisk nivå, särskilt inom ramen för Lissabon-, Bologna- och Köpenhamnsprocesserna och deras efterföljare.

b)

Att se till att det finns lämplig tillgång till jämförbara data, statistiska uppgifter och analyser som policyutvecklingen för livslångt lärande kan bygga på.

c)

Att övervaka framstegen mot målen inom livslångt lärande, samt kartlägga områden som skall ägnas särskild uppmärksamhet.

d)

Att främja språkinlärning och stödja språklig mångfald i medlemsstaterna.

e)

Att stödja utarbetandet av innovativa IKT-baserade innehåll, tjänster, undervisningsmetoder och rutiner för livslångt lärande.

f)

Att se till att Integrerade programmets resultat erkänns, visas och genomförs i bred skala.

Artikel 38

Insatser

1.   Följande insatser kan få stöd inom det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.2 a:

a)

Rörlighet för enskilda personer, enligt vad som avses i artikel 5.1 a, inbegripet studiebesök för experter och tjänstemän som utses av nationella, regionala eller lokala myndigheter, för rektorer för utbildningsanstalter och chefer för studie- och yrkesvägledningstjänster och tillgodoräknande av erfarenhet , samt för arbetsmarknadens parter.

b)

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, som syftar till att förbereda och testa policyförslag som utarbetats på gemenskapsnivå.

c)

Multilaterala nätverk för samarbete, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, av experter eller institut som arbetar tillsammans i policyfrågor. Sådana nätverk kan omfatta

i)

tematiska nätverk som arbetar med frågor som gäller innehållet i livslångt lärande eller metoder och policy i samband med livslångt lärande. Sådana nätverk kan observera, utbyta, kartlägga och analysera goda lösningar och innovation, samt föreslå bättre och bredare användning av sådana lösningar i alla medlemsstater,

ii)

ständiga konferenser om policyfrågor som syftar till att samordna policy på europeisk nivå vad gäller strategiska frågor inom livslångt lärande.

d)

Observation och analys av policy och system inom livslångt lärande, enligt vad som avses i artikel 5.1 f, vilka får inbegripa

i)

studier och jämförande forskning,

ii)

utarbetande av indikatorer och statistiska undersökningar, inbegripet stöd till arbete som företas inom livslångt lärande i samarbete med Eurostat,

iii)

stöd till Eurydice-nätverket arbete samt bekostande av Eurydices europeiska enhet vilken inrättats av kommissionen.

e)

Insatser för att stödja tydlighet i och erkännande av kvalifikationer och meriter, inbegripet sådana som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, information och vägledning om rörlighet i lärandesyfte, och samarbete inom kvalitetssäkring, enligt vad som avses i artikel 5.1 f, vilket får inbegripa

i)

nätverk av organisationer som underlättar rörlighet och erkännande, exempelvis Euroguidance och nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (NARIC-centrum),

ii)

stöd till transnationella webbaserade tjänster, exempelvis Ploteus,

iii)

verksamhet inom Europass-initiativet i enlighet med beslut nr 2241/2004/EG.

f)

Övriga initiativ enligt vad som avses i artikel 5.1 h (”Kompletterande åtgärder”) som syftar till att främja målen i det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.2. a.

2.   Följande strategiska insatser, vilka är avsedda att möta behov inom undervisning och lärande på mer än en etapp i livet, kan få bidrag inom det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.2. b:

a)

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, som bland annat syftar till

i)

utarbetande av nya läromedel för språkstudier, inbegripet databaserade kurser, och verktyg för språktester,

ii)

utarbetande av verktyg och kurser för utbildning av språklärare.

b)

Nätverk enligt vad som avses i artikel 5.1 e inom språkinlärning och språklig mångfald.

c)

Övriga initiativ som överensstämmer med Integrerade programmets mål, enligt vad som avses i artikel 5.1 h, inbegripet insatser för att göra språkinlärning mer attraktivt via massmedier eller marknadsföring, PR- och informationskampanjer, samt konferenser, studier och statistiska indikatorer inom språkinlärning och språklig mångfald.

3.   Följande insatser kan få bidrag ur det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.2 c:

a)

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, som syftar till att utarbeta och sprida innovativa metoder, innehåll, tjänster och miljöer.

b)

Nätverk, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, som syftar till att dela med sig och utbyta kunskap, erfarenhet och bra lösningar.

c)

Övriga insatser som syftar till att förbättra policy och praxis inom livslångt lärande, enligt vad som beskrivs i artikel 5.1 f, vilket kan inbegripa mekanismer för utvärdering, observation, riktmärkning, förbättring av kvalitet och analys av tendenser inom teknik och undervisningsmetodik.

4.   Följande insatser kan få bidrag inom det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.2 d:

a)

Unilaterala och nationella projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 d.

b)

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 e och som bland annat syftar till att

i)

stödja tillvaratagande och genomförande av innovativa produkter och processer,

ii)

uppmuntra samarbete mellan projekt inom samma område,

iii)

utarbeta bra lösningar vad gäller spridningsmetoder.

c)

Upprättandet av referensmaterial enligt vad som avses i artikel 5.1 f, vilket kan omfatta insamling av relevanta statistiska uppgifter och studier inom spridning, tillvaratagande av resultat och utbyte av bra lösningar.

Artikel 39

Genomförandeåtgärder

1.   Kommissionen skall i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 10.2 besluta om åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av det övergripande programmet när det gäller följande frågor:

a)

Det årliga arbetsprogrammet, samt urvalskriterier och urvalsförfaranden.

b)

Den årliga budgeten och fördelningen av medel mellan de olika insatserna i det övergripande programmet.

c)

Riktlinjerna för genomförandet av det övergripande programmet och de centrala verksamhetsområdena i det.

d)

Fördelningen av medel mellan medlemsstaterna för insatser som skall förvaltas genom det ”förfarande via nationella programkontor” som anges i bilagan.

e)

Metoderna för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultaten.

2.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av det övergripande programmet och som gäller alla andra frågor än de som anges under punkt 1 skall antas enligt det samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

Kapitel VI

Jean Monnet-programmet

Artikel 40

Tillträde till Jean Monnet-programmet

Inom ramen för Integrerade programmet och bilagan riktar Jean Monnet-programmet sig till följande målgrupper:

a)

Studenter och forskare inom europeisk integration i alla former av högre utbildning (ISCED-nivåerna 5 och 6), i och utanför gemenskapen.

b)

Högskolor i och utanför gemenskapen.

c)

Lärare och administrativ personal vid högskolor.

d)

Sammanslutningar och företrädare för personer som berörs av utbildning i och utanför gemenskapen.

e)

Offentliga och privata organisationer som ansvarar för organisationen och tillhandahållandet av utbildning på lokal och regional nivå.

f)

Forskningscentrum och organ i och utanför gemenskapen som sysslar med frågor som rör europeisk integration.

Artikel 41

Operativa mål

Förutom de allmänna mål för Integrerade programmet som anges i artiklarna 1 och 2 skall Jean Monnetprogrammet ha följande operativa mål:

a)

Att främja högsta kvalitet i undervisning, forskning och analys inom studier som rör den europeiska integrationen vid högskolor i och utanför gemenskapen.

b)

Att öka kunskapen och medvetenheten bland specialiserade forskare och bland europeiska medborgare allmänt sett om frågor som rör den europeiska integrationen.

c)

Att stödja de viktigaste europeiska institutionerna som sysslar med frågor som rör den europeiska integrationen.

d)

Att stödja europeiska sammanslutningar av hög kvalitet som är verksamma inom utbildning.

Artikel 42

Insatser

1.   Följande insatser kan få stöd inom det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.3 a:

a)

Unilaterala och nationella projekt enligt vad som avses i artikel 5.1 d, vilka kan inbegripa

i)

Jean Monnet-professurer, Jean Monnet-centrum samt undervisningsmoduler,

ii)

sammanslutningar av professorer, övriga högskolelärare, samt forskare som specialiserar sig på frågor som rör den europeiska integrationen,

iii)

stöd till unga forskare som specialiserar sig på frågor som rör den europeiska integrationen,

iv)

informations- och forskningsverksamhet som gäller gemenskapen, i syfte att främja diskussion, reflektion och kunskap om den europeiska integrationsprocessen.

b)

Multilaterala projekt och nätverk, enligt vad som avses i artikel 5.1 e, vilket kan inbegripa bidrag till inrättandet av multilaterala forskningsgrupper som befattar sig med frågor som rör den europeiska integrationen.

2.   Driftsbidrag enligt vad som avses i artikel 5.1 g till vissa operativa och administrativa kostnader vid följande institut som har ett syfte av europeiskt intresse får beviljas inom det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.3 b:

a)

College of Europe (Brygge och Natolin).

b)

Europeiska universitetsinstitutet, Florens.

c)

Europeiska institutet för offentlig förvaltning, Maastricht.

d)

Europeiska rättsakademien, Trier.

e)

Europainstitutet vid Saarlands universitet.

f)

Internationella centret för Europautbildning, CIFE (Nice).

g)

European Inter-University Centre for Human Rights and Democratisation, Venedig.

h)

Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd i Middelfart.

3.   Inom det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.3 c får driftsbidrag enligt artikel 5.1 g beviljas till vissa operativa och administrativa kostnader vid europeiska institutioner eller sammanslutningar som är verksamma inom utbildning. De institutioner som kan komma i fråga för sådant driftsbidrag skall väljas ut på grundval av en inbjudan att lämna förslag.

4.   Bidrag får beviljas för varje år eller förlängas inom ett ramavtal om partnerskap med kommissionen.

Artikel 43

Budget

Minst 25 % av den tillgängliga budgeten för Jean Monnet-programmet skall användas som bidrag till det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.3 a, minst 48 % till det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.3 b, och minst 17% till det centrala verksamhetsområde som avses i artikel 2.3 c.

Artikel 44

Genomförandeåtgärder

1.   Kommissionen skall i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 10.2 besluta om åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Jean Monnet-programmet när det gäller följande frågor:

a)

Det årliga arbetsprogrammet, samt urvalskriterier och urvalsförfaranden.

b)

Den årliga budgeten och fördelningen av medel mellan de olika insatserna i Jean Monnet-programmet.

c)

Riktlinjerna för genomförandet av Jean Monnet-programmet och de centrala verksamhetsområdena i det.

d)

Metoderna för övervakning och utvärdering av programmet samt för spridning och överföring av resultaten.

2.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av Jean Monnet-programmet och som gäller alla andra frågor än de som anges under punkt 1 i denna artikel skall antas enligt det samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

AVDELNING III

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 45

Övergångsbestämmelser

Insatser som påbörjas senast den 31 december 2006 på grundval av beslut 1999/382/EG, beslut nr 253/2000/EG, beslut nr 2318/2003/EG, beslut nr 791/2004/EG eller beslut nr 2241/2004/EG, skall förvaltas enligt bestämmelserna i de besluten, med det undantaget att de kommittéer som inrättats genom de besluten skall ersättas av kommittéer som inrättas genom artikel 10 i detta beslut.

Artikel 46

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EUT C 221, 8.9.2005, s. 134 .

(2)  EUT C 164, 5.7.2005, s. 59 .

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 oktober 2005.

(4)  EGT L 146, 11.6.1999, s. 33. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1).

(5)  EGT L 28, 3.2.2000, s.1. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 885/2004.

(6)  EUT L 345, 31.12.2003, s. 9.

(7)  EUT L 138, 30.4.2004, s. 31.

(8)  EUT L 390, 31.12.2004, s. 6.

(9)  EUT L 345, 31.12.2003, s. 1.

(10)  EGT C 163, 9.7.2002, s.1.

(11)  EUT C 272 E, 13.11.2003, s.449.

(12)  EUT C 13, 18.1.2003, s. 2.

(13)  EGT C 293 E, 28.11.2002, s.103.

(14)  EGT L 248, 16.9.2002, s.1.

(15)  EGT L 357, 31.12.2002, s.1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 (EUT L 201, 2.8.2005, s. 3).

(16)  EGT C 172, 18.6.1999, s.1.

(17)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(18)  EGT L 39, 13.2.1975, s. 1 Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2051/2004 (EUT L 355, 1.12.2004, s. 1).

(19)  EGT L 131, 23.5.1990, s.1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1648/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 22).

BILAGA

ADMINISTRATIVA OCH FINANSIELLA BESTÄMMELSER

A.   Administrativa bestämmelser

Följande förfaranden skall gälla för förslag och urval av insatser i Integrerade programmet:

1.   Förfarande via nationella programkontor

1.1   Förfarande 1

Följande insatser, vilka skall väljas ut av de lämpliga nationella programkontoren skall förvaltas genom ”Förfarande 1 via de nationella programkontoren”:

a)

Transnationell rörlighet av personer som deltar i livslångt lärande i Europa, enligt vad som avses i artikel 5.1 a.

b)

Bilaterala och multilaterala partnerskap, enligt vad som avses i artikel 5.1 b.

c)

Unilaterala och nationella projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 d, när dessa får bidrag enligt artikel 38.4 a.

Ansökningar om bidrag till dessa insatser skall skickas till de lämpliga nationella programkontoren som utses av medlemsstaterna enligt artikel 6.2 b. De nationella programkontoren skall göra urvalet och bevilja bidrag till de sökande som väljs ut enligt de allmänna riktlinjer som skall fastställas enligt artiklarna 9, 21, 26, 31, 36 och 39. De nationella programkontoren skall betala ut bidragen till mottagare i sina respektive medlemsstater. Varje partner i ett bilateralt eller multilateralt partnerskap skall få bidrag direkt från sitt eget nationella programkontor.

1.2   Förfarande nr 2

Följande insats, där urvalet görs av kommissionen, men utvärderings- och avtalsförfarandena sköts av de nationella programkontoren, skall förvaltas genom ”Förfarande 2 via de nationella programkontoren”:

Multilaterala projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 c.

Ansökningar om bidrag till denna insats skall skickas till det nationella programkontor som utses av projektsamordnarens medlemsstat enligt artikel 6.2 b. Det nationella programkontoret i projektsamordnarens medlemsstat skall bedöma ansökningarna och lämna till kommissionen en förteckning över förslag som den kan tänka sig att godta. Kommissionen skall fatta sitt beslut på grundval av denna förteckning, efter vilket det nationella programkontor skall bevilja ett lämpligt bidrag till de utvalda sökande, enligt de allmänna riktlinjer som skall fastställas enligt artikel 31. Innan det lämnar in förteckningen till kommissionen, skall det nationella programkontoret i det landet där projektet samordnas kontakta de nationella programkontoren för alla projektpartner. De nationella programkontoren skall betala ut bidragen till de utvalda projektsamordnarna i sina respektive medlemsstater, vilka kommer att ansvara för utbetalningen av bidragen till de partner som deltar i projekten.

2.   Förfarande via kommissionen

Följande insatser, där projektförslag lämnas in till kommissionen och där kommissionen fattar beslut om urvalet, skall förvaltas genom ”förfarande via kommissionen”:

(a)

Unilaterala och nationella projekt, enligt vad som avses i artikel 5.1 d, med undantag för de insatser som får bidrag enligt artikel 38.4 a.

(b)

Multilaterala projekt och nätverk enligt vad som avses i artikel 5.1e.

(c)

Iakttagelser och analyser av policy och system inom livslångt lärande, upprättande av referensmaterial, inbegripet undersökningar, statistik, analyser och indikatorer, insatser för att stödja tydligheten och erkännande av meriter och tidigare lärande, enligt vad som avses i artikel 5.1 f.

(d)

Driftsbidrag, enligt vad som avses i artikel 5.1 g.

(e)

Andra initiativ som överensstämmer med målen för Integrerade programmet (”Kompletterande åtgärder”) enligt vad som avses i artikel 5.1 h.

Ansökningar om bidrag till dessa insatser skall skickas till kommissionen, som skall göra urvalet och bevilja bidrag till de sökande enligt de allmänna riktlinjer som skall fastställas enligt artiklarna 9, 21, 26, 31, 36, 39 och 44.

B.   Finansiella bestämmelser

Kommissionen skall se till att de finansiella och administrativa kraven som åläggs mottagarna av bidrag ur Integrerade programmet står i proportion till bidragets höjd. I synnerhet skall kommissionen se till att de finansiella bestämmelserna och kraven vad gäller ansökning till och rapporterande av rörlighet för enskilda personer och beträffande partnerskap förblir användarvänliga och tillräckligt enkla, så att de inte begränsar tillträdet för mindre gynnade individer och de institutioner eller organisationer som arbetar med dem.

Kommissionen skall ställa upp kriterier som de nationella programkontoren skall följa i samband med urvals- och tilldelningsförfaranden samt i fråga om avtal, utbetalningar och revision av de medel som de handhar. Dessa kriterier skall anpassas efter storleken på bidragen. Om bidragsbeloppen inte överstiger 25 000 EUR skall kriterierna ligga till underlag för förenklade system på alla nivåer som inbegriper sökande eller bidragsmottagare. Kriterierna skall göra det möjligt för de nationella programkontoren att fastställa och begränsa de uppgifter som man kräver av dem som ansöker om bidrag samt att upprätta förenklade kontrakt efter tilldelningen av bidrag som endast inbegriper följande:

Kontraktsparterna.

Kontraktets varaktighet, som skall motsvara stödberättigandeperioden.

Det maximala bidragsbelopp som tilldelas.

En sammanfattande beskrivning av den verksamhet som avses.

Krav på rapportering och revision.

Kriterierna skall även göra det möjligt för de nationella programkontoren att tillåta medfinansiering från bidragsmottagarnas sida i form av bidrag in natura. Dessa skall gå att kontrollera, men behöver inte utgöra föremål för ekonomisk utvärdering.

1.   Insatser som förvaltas genom förfarandet via de nationella programkontoren

1.1   Gemenskapens medel som är avsedda som finansiellt stöd för de insatser som skall förvaltas genom förfarandet via de nationella programkontoren i enlighet med avsnitt A punkt 1 i denna bilaga, skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt de formler som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 10.2, vilka kan inbegripa följande element:

(a)

Ett minimibelopp som tilldelas varje medlemsstat, vilket skall fastställas i enlighet med den tillgängliga budget för insatsen i fråga.

(b)

Återstoden skall fördelas mellan medlemsstaterna med ledning av

i)

skillnaderna i levnadskostnader mellan medlemsstaterna,

ii)

avståndet mellan huvudstäderna i varje medlemsstat,

iii)

nivån på efterfrågan på och/eller deltagande i den berörda insatsen i varje medlemsstat,

iv)

det sammanlagda antalet i varje medlemsstat av

elever och lärare inom skolutbildningen för skolpartnerskap och utbyte i Comenius-programmet som fastställs i artikel 19.1. a och b,

studenter och/eller utexaminerande vid högskolor för studentutbyte och intensiva program inom Erasmus-programmet som fastställs i artikel 24.1 a i och iv,

lärare vid högskolor, för rörlighet för lärare och rörlighet för övriga insatser för personal inom Erasmus-programmet som fastställs i artikel 24.1 a ii och iii,

invånare totalt och antal personer i åldern 15-35 år i förhållande till den sammanlagda befolkningen, för rörlighet, partnerskap samt bilaterala och multilateral projekt inom Leonardo da Vinci-programmet som fastställs i artikel 29.1 a, b och c,

vuxna, för rörlighet och partnerskap inom Grundtvig-programmet som fastställs i artikel 34.1 a och b.

1.2   Gemenskapens medel som på detta sätt fördelas skall förvaltas av de nationella programkontoren vilka fastställs i artikel 6.2 b.

1.3   Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna vidta de nödvändiga åtgärderna för att främja ett balanserat deltagande på gemenskapsnivå och nationell nivå, och där detta är lämpligt på regional nivå och, där detta är lämpligt över olika ämnesområden. Den andel som anslås till dessa åtgärder får inte överstiga 5 % av den årliga budget som är tillgänglig för finansiering av åtgärderna i fråga.

2.   Mottagare

De institutioner som finns förtecknade i artikel 42.2 i detta beslut utses härmed till bidragsmottagare inom Integrerade programmet, i enlighet med artikel 168 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

De nationella enheter som utgör NARIC-nätverket, Eurydice-nätverket, Euroguidance-nätverket, de nationella informationscentrum om yrkeskvalifikationer och de nationella centrumet för Europass fungerar som organ för att genomföra programmet på nationell nivå, i enlighet med bestämmelserna i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och artikel 38 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

3.   Bidragsmottagare

I enlighet med artikel 114.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får bidrag beviljas till fysiska personer. De får vara i form av stipendier.

4.   Schablonbidrag, tabeller med enhetskostnader samt priser

Schablonbidrag och/eller enhetskostnader, enligt vad som föreskrivs i artikel 181.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 får användas till de insatser som avses i artikel 5.

Det får utges schablonbelopp på högst 25 000 EUR åt gången. De får kombineras så att de uppgår till högst 100 000 EUR totalt eller tillämpas tillsammans med enhetskostnadstariffer.

Kommissionen får besluta angående prisutdelning i samband med verksamhet som genomförs inom ramen för Integrerade programmet.

5.     Offentliga tillhandahållare av lärande

Alla skolor och högre utbildningsanstalter som anges av medlemsstaterna samt alla tillhandahållare av lärande som under de föregående två åren erhållit mer än 50 % av sina årliga intäkter från offentliga källor eller som kontrolleras av offentliga organ eller deras företrädare, skall av kommissionen anses ha den ekonomiska, professionella och administrativa kapacitet som krävs, tillsammans med nödvändig ekonomisk stabilitet, för att genomföra projekt inom ramen för detta program. De skall inte åläggas att lämna in ytterligare handlingar för att bevisa detta.

6.   Organ som verkar för mål av gemensamt europeiskt intresse

Där driftsbidrag beviljas ur detta program till organ som verkar för mål av gemensamt europeiskt intresse enligt definitionen i artikel 162 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, skall de, i enlighet med artikel 113.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, inte förlängas enligt principen om stegvis minskning.

7.   De sökandes yrkeskunskaper och kvalifikationer

Kommissionen får besluta i enlighet med Artikel 176.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 att specificerade kategorier bidragsmottagare har de nödvändiga yrkeskunskaperna och kvalifikationerna för att fullgöra den föreslagna insatsen eller arbetsplanen.

8.   Deltagande av partner från tredje land

Partner från tredje land får delta i multilaterala projekt, nätverk eller partnerskap enligt villkoren i artikel 15.2 och på enskilt beslut av kommissionen eller det nationella programkontoret i fråga. Beslutet om stöd till sådana partner skall grunda sig på den grad av mervärde på europeisk nivå som deras deltagande i projektet, nätverket eller partnerskapet i fråga kan leda till.

9.   Minsta belopp

Med förbehåll för artikel 15 skall de minsta belopp som skall fördelas till de särskilda programmen utgöra i förhållande till den finansiella ramen som fastställs i den artikeln

Comenius 12 %

Erasmus 41 %

Leonardo da Vinci 23 %

Grundtvig 3 %

10.   Nationella programkontor

Bidrag från gemenskapen skall tillhandahållas för att stödja verksamheten vid de nationella programkontor som inrättas eller utses av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6.2 b. Sådant bidrag kan tillhandahållas i form av driftsbidrag och får inte överstiga 50 % av de sammanlagda bidragsberättigande kostnaderna för det nationella programkontorets godkända arbetsprogram.

I enlighet med artikel 38.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 får det nationella programkontorets uppgifter i de tredje länder som deltar i Integrerade programmet enligt Artikel 7.1 utföras av offentliga organ eller privata organ som har ett uppdrag i allmänhetens tjänst och som styrs av lagen i landet i fråga.

Kraven på certifiering och rapportering skall i enlighet med proportionalitetsprincipen hållas på lämplig miniminivå.

11.   Tekniskt stöd

Anslaget till Integrerade programmet får även täcka utgifter i samband med förberedelser, övervakning, kontroller, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för gemomförandet av programmet och för att uppnå dess mål. Dessa kan i synnerhet inbegripa studier, möten, informationskampanjer, publikationer, utgifter för datanätverk för informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd, som kommissionen kan behöva anlita för programmets genomförande.

12.   Bestämmelser om bedrägeribekämpning

I kommissionens beslut enligt artiklarna 9, 21, 26, 31, 36, 39 och 44, i avtalen och överenskommelserna som grundas på dem, samt i avtal med deltagande tredje länder, skall det särskilt föreskrivas övervakning och finansiell kontroll av kommissionen (eller den företrädare som den bemyndigar), inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), samt revision utförd av Revisionsrätten, om nödvändigt på plats. Sådana kontroller får utföras tillsammans med de nationella programkontoren samt där nödvändigt med bidragsmottagarna.

Mottagarna av driftsbidrag skall ge kommissionen tillgång till alla verifikationer, inbegripet de granskade räkenskaperna, beträffande utgifter som uppkommit under det år bidraget betalats, under fem år efter den sista utbetalningen. Bidragsmottagaren skall vid behov se till att de verifikationer som finns hos samarbetsparter eller medlemmar ställs till kommissionens förfogande.

Kommissionen får via sina egna anställda eller någon annan behörig organisation den utsett utföra en granskning av hur bidraget använts. Granskningen får utföras under hela avtalets löptid samt under fem år efter dagen för utbetalning av den sista bidragsdelen. I vissa fall kan granskningen leda till att kommissionen beslutar om att kräva tillbaka medel.

Kommissionens personal och extern personal med fullmakt från kommissionen skall ges lämplig tillgång till mottagarens kontorslokaler och till alla upplysningar, även i elektronisk form, som behövs för att utföra granskningen korrekt.

Revisionsrätten och OLAF har samma rättigheter som kommissionen, bland annat när det gäller tillträde till lokaler och handlingar.

Dessutom får kommissionen utföra kontroller och inspektioner på plats avseende detta program enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (1) .

För gemenskapens insatser som finansieras enlig detta beslut skall begreppet ”oegentlighet” som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (2) innebära varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig förpliktelse som är följden av ett rättssubjekts handling eller underlåtenhet och som har lett till eller skulle kunna leda till skada för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar genom en otillbörlig utgift.


(1)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(2)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

P6_TA(2005)0396

Programmet ”Aktiv ungdom” för perioden 2007-2013 ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet ”Aktiv ungdom” för perioden 2007-2013 (KOM(2004)0471 - C6-0096/2004 - 2004/0152(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0471) (1),

med beaktande av artiklarna 251.2 och 149.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0096/2004),

med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0263/2005).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande och kommer att fastställas i beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, om så krävs, lägga fram ett förslag till justering av programmets referensbelopp när den fleråriga finansieringsramen väl har antagits.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0152

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2005/EG om inrättande av programmet ”Aktiv ungdom” för perioden 2007-2013

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 149.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Genom fördraget införs ett unionsmedborgarskap och där föreskrivs att gemenskapens insatser på utbildnings-, yrkesutbildnings- och ungdomsområdet bland annat skall främja utvecklingen av utbyte för ungdomar och för kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer samt främja en utbildning av god kvalitet.

(2)

Europeiska unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män samt kampen mot all diskriminering. Främjandet av ungdomars aktiva medborgarskap skall bidra till att dessa värden befästs.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1031/2000/EG av den 13 april 2000 inrättades gemenskapens åtgärdsprogram ”Ungdom” (4). Det är lämpligt att bygga vidare på erfarenheterna från detta program för att fortsätta och förstärka samarbetet och Europeiska unionens insatser på detta område.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 790/2004/EG av den 21 april 2004 upprättades ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organ verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet (5).

(5)

Vid Europeiska rådets extra möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 fastställdes ett strategiskt mål för unionen, som bland annat innebär en aktiv sysselsättningspolitik och ökad betoning på utbildning och livslångt lärande, och som kompletterades med en strategi för hållbar utveckling vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15-16 juni 2001.

(6)

I Laekenförklaringen, som fogats till Europeiska rådets slutsatser från mötet den 14-15 december 2001, framhålls det att en av de grundläggande utmaningarna för Europeiska unionen är frågan om hur man kan föra medborgarna, i första hand ungdomen, närmare det europeiska projektet och de europeiska institutionerna.

(7)

Kommissionen antog den 21 november 2001 vitboken ”Nya insatser för Europas ungdom”, i vilken man föreslår en ram för samarbetet på ungdomsområdet som främst skall öka delaktigheten, informationen och volontärverksamheten för ungdomar samt ge bättre kunskaper inom ungdomsområdet. I Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2002 (6) stödde parlamentet dessa förslag.

(8)

I resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 27 juni 2002 (7), fastställs bland annat en öppen samordningsmetod som omfattar prioriteringarna delaktighet, information, ungdomars volontärarbete och bättre kunskaper inom ungdomsområdet. Vid genomförandet av detta program bör detta arbete beaktas.

(9)

I sina slutsatser av den 6 maj 2003 (8) understryker rådet att det är nödvändigt att behålla och utveckla de befintliga gemenskapsinstrument som särskilt riktar sig till ungdomar, eftersom de är viktiga för att stärka medlemsstaternas samarbete på ungdomsområdet, och att prioriteringarna och målen med dessa instrument dessutom bör anpassas till dem som fastställts i ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet.

(10)

Gemenskapens insatser skall även bidra till en allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet, syfta till att undanröja bristande jämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 3 i fördraget.

(11)

Funktionshindrades särskilda behov bör tillgodoses.

(12)

Det är nödvändigt att främja ett aktivt medborgarskap, varvid kampen mot alla former av utestängning och diskriminering , inklusive på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning enligt artikel 13 i fördraget måste förstärkas vid genomförandet av insatserna .

(13)

De kandidatländer och Eftaländer som undertecknat EES-avtalet får delta i gemenskapsprogrammen i enlighet med de avtal som sluts med dessa länder.

(14)

Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 antogs ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där det anges att gemenskapsprogrammen bör vara öppna för länder som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med ramavtal som skall slutas mellan gemenskapen och dessa länder.

(15)

Det bör föreskrivas bestämmelser med sikte på att öppna programmet för Schweiz deltagande.

(16)

I den Barcelonaförklaring som antogs på Europa-Medelhavskonferensen 1995 anges att ungdomsutbyten bör vara det sätt genom vilket kommande generationer förbereds för ett närmare samarbete mellan partnerna i Europa-Medelhavsområdet på grundval av universella mänskliga värden .

(17)

På grundval av kommissionens meddelande ”Ett utvidgat Europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” anger rådet i sina slutsatser av den 16 juni 2003 att Europeiska unionens insatser skall inriktas på ökat kulturellt samarbete, ömsesidig förståelse och samarbete på utbildningsområdet med grannländerna.

(18)

Av delutvärderingsrapporterna om programmet Ungdom och av det offentliga samrådet om framtida gemenskapsåtgärder när det gäller allmän och yrkesinriktad utbildning och ungdom framgår att det finns ett trängande, och i vissa avseenden ökande, behov av att fortsätta samarbets- och utbytesverksamheten inom ungdomsområdet på europeisk nivå samt en önskan om ett enklare, användarvänligare och mer flexibelt genomförande.

(19)

Programmet som inrättas genom detta beslut bör regelbundet övervakas och utvärderas inom ramen för ett samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna så att justeringar kan göras, särskilt av prioriteringarna för genomförandet av verksamheten.

(20)

Den rättsliga grunden bör utformas på ett så flexibelt sätt att det blir möjligt att vid behov justera verksamheten så att den följer utvecklingen av behoven under perioden 2007-2013, och så att man undviker de onödigt detaljerade bestämmelserna i de föregående programmen. Detta beslut bör därför begränsas till allmänna definitioner av verksamheten med tillhörande administrativa och finansiella bestämmelser.

(21)

Det bör föreskrivas särskilda bestämmelser för tillämpningen av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget  (9) och av genomförandebestämmelserna till denna förordning samt sådana undantag från dessa bestämmelser som behövs med hänsyn till deltagarnas och verksamhetens karaktär.

(22)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in belopp som försvunnit, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(23)

I detta beslut fastställs för hela programmets löptid en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (10).

(24)

Medlemsstaterna kan inte själva uppnå målen för detta program i tillräcklig utsträckning eftersom detta bl. a. skulle kräva multilaterala partnerskap, transnationell rörlighet och informationsutbyte på europeisk nivå, och då nämnda mål på grund av de transnationella och multilaterala aspekterna på verksamheten och åtgärderna i detta program kan uppnås bättre på gemenskapsnivå får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(25)

De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (11).

(26)

Övergångsbestämmelser bör fastställas för uppföljningen av verksamhet som inletts före den 31 december 2006 på grundval av beslut nr 1031/2000/EG och beslut nr 790/2004/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1.   Genom detta beslut inrättas gemenskapens åtgärdsprogram ”Aktiv ungdom”, nedan kallat programmet, som syftar till att utveckla samarbetet på ungdomsområdet i Europeiska unionen.

2.   Programmet skall genomföras från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.

Artikel 2

Programmets allmänna mål

1.   Programmets allmänna mål skall vara följande:

a)

Främja ungdomars aktiva samhällsengagemang i allmänhet och deras europeiska samhällsengagemang i synnerhet.

b)

Öka ungdomars solidaritet och främja ungdomars tolerans när de möter mångfald , särskilt för att stärka den sociala sammanhållningen i Europeiska unionen.

c)

Främja ömsesidig förståelse mellan ungdomar från olika länder.

d)

Bidra till att öka kvaliteten på stödstrukturer för ungdomsverksamhet och öka det civila samhällets kapacitet på ungdomsområdet.

e)

Främja det ungdomspolitiska samarbetet på europeisk nivå med beaktande av den lokala och regionala nivån.

2.   Programmets allmänna mål skall komplettera de mål som fastställts inom andra av Europeiska unionens verksamhetsområden, särskilt inom allmän och yrkesinriktad utbildning inom ramen för kunskapens Europa och livslångt lärande samt inom kultur och idrott.

3.   Programmets allmänna mål skall bidra till utvecklingen av unionens politik, särskilt erkännandet av den kulturella , multikulturella och språkliga mångfalden i Europa, kampen mot all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning samt en hållbar utveckling.

Artikel 3

Programmets särskilda mål

Programmets särskilda mål skall vara de följande:

1.

Inom ramen för det allmänna målet att främja ungdomars aktiva samhällsengagemang i allmänhet och deras europeiska samhällsengagemang i synnerhet:

a)

Ge ungdomar och de organisationer som företräder ungdomar möjlighet att medverka i utvecklingen av samhället i allmänhet och av Europeiska unionen i synnerhet.

b)

Utveckla ungdomars känsla av att tillhöra Europeiska unionen.

c)

Främja ungdomars deltagande i det demokratiska livet i Europa.

d)

Öka ungdomars rörlighet i Europa.

e)

Utveckla ungdomars interkulturella lärande och språkinlärning .

f)

Se till att unionens grundläggande värden förs ut till ungdomar , i synnerhet respekt för människans värdighet, jämlikhet, respekt för mänskliga rättigheter, tolerans och icke-diskriminering .

g)

Uppmuntra initiativkraft, företagaranda och kreativitet.

h)

Stödja idrott och kulturaktiviteter som ett sätt att främja social integrering, tolerans och icke-diskriminering.

i)

Se till att ungdomar med sämre förutsättningar deltar i programmet , inbegripet ungdomar med funktionshinder .

j)

Se till att det råder jämställdhet mellan kvinnor och män vid deltagandet i programmet och att jämställdhet främjas i verksamheten.

k)

Erbjuda informella utbildningsmöjligheter med en europeisk dimension och skapa nya möjligheter för utövandet av ett aktivt medborgarskap.

2.

Inom ramen för det allmänna målet att öka ungdomars solidaritet och främja deras tolerans när de möter mångfald , särskilt för att stärka den sociala sammanhållningen i Europeiska unionen:

a)

Ge ungdomar möjlighet att ge uttryck för sitt personliga engagemang genom volontärverksamhet på europeisk och internationell nivå.

b)

Få ungdomar att engagera sig i Europeiska unionens solidaritetsaktiviteter.

c)

Bidra till samarbetet mellan de samhälls- och volontärtjänster som engagerar ungdomar på nationell nivå.

3.

Inom ramen för det allmänna målet att främja ömsesidig förståelse mellan ungdomar från olika länder :

a)

Utveckla utbytena och den kulturella dialogen mellan ungdomar i EU och i grannländerna.

b)

Bidra i dessa länder till ökad kvalitet på stödstrukturer för ungdomar och till att utveckla det arbete som görs av kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer .

c)

Tillsammans med andra länder utveckla samarbete på olika områden med deltagande av ungdomar och kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer .

4.

Inom ramen för det allmänna målet att bidra till att öka kvaliteten på stödstrukturerna för ungdomsverksamhet och öka det civila samhällets kapacitet på ungdomsområdet:

a)

Bidra till nätverksbyggande mellan organisationer.

b)

Utveckla utbildningen och samarbetet för kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer .

c)

Stimulera nyskapande ungdomsverksamhet.

d)

Bidra till att förbättra informationen till ungdomar , och särskilt se till att ungdomar med funktionshinder får tillgång till bättre information .

e)

Verka för ett erkännande av ungdomars icke-formella utbildning.

5.

Inom ramen för det allmänna målet att främja det ungdomspolitiska samarbetet på europeisk nivå med beaktande av den lokala och regionala nivån :

a)

Uppmuntra till utbyte av god praxis och till samarbete mellan förvaltningar och ansvariga politiker.

b)

Uppmuntra en strukturerad dialog mellan ansvariga politiker och ungdomar.

c)

Förbättra kunskaperna om ungdomsområdet.

Artikel 4

Programområden

Programmets allmänna och särskilda mål skall förverkligas genom följande insatser som beskrivs närmare i bilagan:

1)

Ungdom för Europa

Detta programområde skall stödja ungdomsutbyten i syfte att öka ungdomars rörlighet, ungdomsinitiativ samt projekt och verksamhet för deltagande i det demokratiska livet som gör det möjligt att utveckla ungdomars samhällsengagemang och ömsesidiga förståelse.

2)

Europeiska volontärtjänsten

Detta programområde skall öka ungdomars deltagande i olika former av volontärverksamhet inom och utanför Europeiska unionen.

3)

Ungdom i världen

Detta programområde skall stödja projekt med programmets partnerländer enligt artikel 5, särskilt utbyten för ungdomar och kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer , initiativ som ökar ungdomars ömsesidiga förståelse , solidaritetskänsla och tolerans samt utveckling av samarbete inom ungdomsområdet och det civila samhället i dessa länder.

4)

Kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer och stödstrukturer

Detta programområde skall stödja organ som är verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet, särskilt i form av bidrag till driften av icke-statliga ungdomsorganisationer, nätverksbyggande mellan sådana organisationer stöd till dem som lämnar in förslag till projekt i samband med att det organiseras europeiska ungdomsprojekt samt tryggande av kvalitet via utbyten, utbildning och nätverksbyggande för kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer , uppmuntran till innovation och kvalitet i verksamheten, information till ungdomar samt införande av de programstrukturer och den programverksamhet som behövs för att förvekliga programmets mål samt främjande av partnerskap med lokala och regionala enheter .

5)

Stöd till politiskt samarbete

Syftet med detta programområde är dels att skapa en organiserad dialog mellan de olika aktörerna på ungdomsområdet, särskilt ungdomar, kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer och ansvariga politiker, till stöd för anordnande av ungdomsseminarier om sociala, kulturella och politiska frågor som ungdomar är intresserade av, dels att bidra till utvecklingen av det ungdomspolitiska samarbetet samtidigt som man tar itu med de arbetsuppgifter och det nätverksbyggande som krävs för att man ska kunna skaffa sig bättre kunskaper om ungdomsområdet.

Artikel 5

Deltagande i programmet

1.   Programmet skall vara öppet för deltagande av följande länder, nedan kallade ”länder som deltar i programmet”:

a)

Medlemsstaterna.

b)

De Eftaländer som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

c)

Turkiet och de kandidatländer i Central- och Östeuropa som omfattas av en föranslutningsstrategi, i enlighet med de allmänna principer, villkor och bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogrammen som fastställts för dessa länder i ramavtalet och besluten i associeringsråden.

d)

Länderna på västra Balkan, i enlighet med bestämmelser som skall fastställas tillsammans med dessa länder efter det att ramavtalen om deras deltagande i gemenskapsprogrammen har ingåtts.

e)

Schweiz, under förutsättning att det har slutits ett bilateralt avtal med detta land.

2.   De programområden som avses i punkterna 2.1, 2.2 och 3 i bilagan skall vara öppna för samarbete med länder som har ingått associerings- eller samarbetsavtal med Europeiska gemenskapen, nedan kallade ”programmets partnerländer”.

Det samarbete som avses i första stycket skall i förekommande fall genomföras med hjälp av ytterligare anslag som skall tillhandahållas enligt förfaranden som skall fastställas tillsammans med programmets partnerländer.

Artikel 6

Tillträde till programmet

1.   Programmet vänder sig till ungdomar, ungdomsgrupper, kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer , ungdomsorganisationer och andra partner som är verksamma på ungdomsområdet.

2.   Utan att detta påverkar tillämpningen av de bestämmelser som anges i bilagan för genomförandet av programområdena, riktar sig programmet till ungdomar mellan 13 och 30 år. Huvudmålgruppen skall dock vara ungdomar mellan 15 och 28 år.

3.    Deltagarna skall vara lagligt bosatta i länder som deltar i programmet eller, beroende på verksamhetens karaktär, i programmets partnerländer.

4.   Alla ungdomar, utan åtskillnad, skall ha tillträde till programverksamheten enligt bestämmelserna i bilagan. Kommissionen och de länder som deltar i programmet skall se till att särskilda ansträngningar görs till förmån för ungdomar som av utbildningsmässiga, sociala, fysiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller geografiska skäl har de största svårigheterna att delta i programmet.

5.   De länder som deltar i programmet skall vidta lämpliga åtgärder för att undanröja hinder för deltagarnas rörlighet, och för att de skall kunna få tillgång till hälso- och sjukvård, behålla sitt sociala skydd, resa och vara bosatta i värdlandet. Detta gäller särskilt rätt till inresa, vistelse och fri rörlighet. De länder som deltar i programmet skall vid behov vidta lämpliga åtgärder för att ge tillträde till sina territorier för deltagare från tredje land , för att förhindra alla former av diskriminering och för att hjälpa personer med funktionshinder .

Artikel 7

Internationellt samarbete

Programmet skall även vara öppet för samarbete med internationella organisationer som är verksamma på ungdomsområdet, särskilt Europarådet.

Artikel 8

Genomförande av programmet

1.   Kommissionen skall ansvara för genomförandet av programverksamheten enligt bilagan.

2.   Kommissionen och de länder som deltar i programmet skall vidta lämpliga åtgärder för att utveckla strukturer på europeisk, nationell och, i förekommande fall, regional eller lokal nivå, för att förverkliga programmets mål och för att tillvarata programverksamheten.

3.   Kommissionen och de länder som deltar i programmet skall vidta lämpliga åtgärder för att främja erkännandet av icke-formell och informell utbildning för ungdomar, bland annat genom att utfärda ett intyg på nationell eller europeisk nivå som i synnerhet erkänner den erfarenhet som deltagarna fått och som styrker ungdomarnas eller inom ungdomsarbete eller ungdomsorganisationer verksamma kvalificerade personers direkta medverkan i något av programområdena. Detta mål kan stärkas genom komplementaritet med andra gemenskapsåtgärder som avses i artikel 11.

4.     Kommissionen och de länder som deltar i programmet skall samråda med Europaparlamentet, ungdomar, ungdomsorganisationer och andra organisationer som har hand om genomförandet av projekten för att fastställa programmets mål och utvärdering.

5.   Kommissionen och de länder som deltar i programmet skall se till att unionens ekonomiska intressen skyddas genom effektiva, proportionella och avskräckande åtgärder.

6.   Kommissionen och de länder som deltar i programmet skall se till att den verksamhet som stöds genom programmet blir föremål för lämplig information och marknadsföring.

7.   De länder som deltar i programmet skall ansvara för följande:

a)

Vidta de åtgärder som behövs för att se till att programmet fungerar väl på nationell nivå genom att involvera de parter som berörs av ungdomsfrågor i enlighet med nationell praxis.

b)

Inrätta eller utse samt övervaka de nationella programkontor som ansvarar för genomförandet av programverksamheten på nationell nivå, i enlighet med artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och med iakttagande av följande kriterier:

i)

Ett organ som inrättas som eller utses till nationellt programkontor skall vara en juridisk person (och vara underkastad rättsordningen i deltagarlandet). Ett ministerium får inte utses till nationellt programkontor.

ii)

Det måste ha tillgång till tillräcklig personal med yrkes- och språkkunskaper som lämpar sig för arbete med internationellt samarbete.

iii)

Det skall ha tillgång till lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om datorutrustning och kommunikationsmedel , som även skall uppfylla villkoren för funktionshindrades tillgång .

iv)

Det måste ha personal som har tillräckliga kunskaper om ungdomsarbete och ungdomspolitik, och det måste ha kapacitet att stödja programanvändarna.

v)

Det skall verka under sådana administrativa förutsättningar att det på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter och undvika alla intressekonflikter.

vi)

Det skall kunna tillämpa reglerna för förvaltning av medlen och de avtalsvillkor som fastställs på gemenskapsnivå.

vii)

Det skall ha en administrativ kapacitet som är avpassad till storleken på de medel från gemenskapen som det kommer att förvalta.

c)

Ansvara för en god förvaltning genom de nationella programkontor som avses i punkt b, för de medel som förs över till programkontoren för beviljande av bidrag till projekten, och särskilt för de nationella programkontorens iakttagande av principerna om öppenhet och insyn, likabehandling, förbud mot finansiering genom medel från flera gemenskapskällor och skyldighet att återkräva eventuella medel som deltagarna är skyldiga,

d)

Vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa lämpliga revisioner och ekonomisk tillsyn över de nationella programkontor som avses i punkt b, och särskilt

i)

Innan arbetet inleds vid det nationella programkontoret, till kommissionen lämna de garantier som krävs i fråga om programkontorets existens, lämplighet och goda drift, i enlighet med reglerna för en god ekonomisk förvaltning, förfaranden som införts, kontrollsystem, redovisningssystem samt förfaranden för upphandling och för beviljande av bidrag.

ii)

I slutet av varje räkenskapsår ge kommissionen garantier för att de finansiella systemen och förfarandena hos de nationella programkontoren är tillförlitliga och att deras räkenskaper är sanningsenliga.

e)

Iaktta proportionalitetsprincipen i fråga om de handlingar och den ytterligare information som skall tillhandahållas, särskilt i samband med de kriterier som fastställs i punkt b vii och d.

f)

Ansvara för eventuella medel som inte återfås i händelse av oegentligheter, underlåtanden eller bedrägerier som kan tillskrivas de nationella programkontor som avses i stycket b och som leder till att kommissionen måste återkräva medel av det nationella programkontoret.

8.   Inom ramen för det förfarande som avses i artikel 9.1 får kommissionen, för varje programområde som avses i bilagan, fastställa riktlinjer med hänsyn till hur prioriteringarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet utvecklas, i syfte att anpassa programverksamheten till denna utveckling.

9.     Kommissionen skall upprätta en databas med de dokument som avses i punkt 7 d.

Artikel 9

Genomförandeåtgärder

1.   De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut skall när det gäller nedanstående frågor antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 10.2:

a)

Bestämmelserna om genomförandet av programmet, inklusive den årliga arbetsplanen.

b)

Den allmänna jämvikten mellan de olika programområdena.

c)

När det gäller ekonomiska frågor, de kriterier (till exempel andelen ungdomar av befolkningen, BNP och geografiskt avstånd mellan länderna) som skall tillämpas för att fastställa en vägledande fördelning av medlen mellan medlemsstaterna för de programområden som skall administreras på decentraliserad nivå.

d)

Bestämmelserna om utvärdering av programmet.

e)

Bestämmelserna om intygande av ungdomarnas deltagande i programverksamheten.

f)

De bestämmelser om anpassning av programområdena som föreskrivs i artikel 8.8.

2.   De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut när det gäller övriga frågor skall antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 10.3.

Artikel 10

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Artikel 11

Komplementaritet med andra instrument för gemenskapsåtgärder

1.   Kommissionen skall se till att det finns en koppling mellan detta program och andra områden för gemenskapsåtgärder, särskilt till allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, språk, social integration, jämställdhet, kampen mot diskriminering, forskning, näringsliv och unionens externa verksamhet.

2.   Medlen för programmet får slås samman med medel från andra gemenskapsinstrument i syfte att genomföra verksamhet som inriktas på gemensamma mål för programmet och dessa instrument.

3.   Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att tillvarata programverksamhet som bidrar till utvecklingen av målen inom andra områden för gemenskapsåtgärder, till exempel allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, språk, social integration, jämställdhet och kampen mot all diskriminering .

Artikel 12

Komplementaritet med nationell politik och nationella instrument

1.   De länder som deltar i programmet kan få en EU-märkning för nationell , regional och lokal verksamhet som liknar den verksamhet som avses i artikel 4.

2.   Ett land som deltar i programmet får tillhandahålla deltagarna nationella medel som skall förvaltas enligt bestämmelserna i programmet, och för detta ändamål utnyttja programmets decentraliserade strukturer, under förutsättning att landet står för en kompletterande, proportionell finansiering av dessa strukturer.

Artikel 13

Allmänna finansiella bestämmelser

1.    Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av detta program skall vara 11 280 000 00  EUR för den sjuårsperiod med start den 1 januari 2007 som anges i artikel 1.

2.   De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 14

Finansiella bestämmelser som gäller deltagarna

1.   I enlighet med artikel 114.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får programmets bidragsmottagare vara fysiska personer.

2.   I enlighet med artikel 176.2 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (12) får kommissionen, på grundval av deltagarnas och verksamhetens karaktär, besluta om huruvida de bör undantas från kontroll av den yrkeskompetens och de yrkeskvalifikationer som krävs för att genomföra verksamheten eller arbetsprogrammet. Kommissionen måste respektera proportionalitetsprincipen när den fastställer kraven i förhållande till stödets omfattning, och beakta deltagarnas egenskaper, deras ålder, verksamhetens art och omfattningen på stödet.

3.   Med hänsyn till verksamhetens karaktär kan det finansiella stödet ges i form av bidrag eller stipendier. Kommissionen får även dela ut priser för verksamhet eller projekt som genomförs inom ramen för programmet. I enlighet med artikel 181 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 och med hänsyn till verksamhetens karaktär, får schablonbidrag eller enhetskostnadstaxor tillåtas.

4.     Finansieringsförfarandet skall vara så kort som möjligt och organisationerna skall informeras om resultatet så snart som möjligt. Om ansökan godkänns skall kommissionen se till att det inte går mer än fyra månader mellan det officiella mottagandet av en organisations ansökan och den tidpunkt då den första utbetalningen har kommit in på deltagarnas konto. Detta gäller inte programområde 4.1 och 4.2.

5.   De administrationsbidrag som beviljas inom ramen för detta program till organ som är verksamma på europeisk nivå enligt definitionen i artikel 162 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, är enligt artikel 113.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 inte av sådan karaktär att de måste trappas ned om de förlängs.

6.   I enlighet med artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får kommissionen överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, bland annat uppgifter som gäller genomförandet av budgeten, till de strukturer som avses i artikel 8.2.

7.   I enlighet med artikel 38.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 gäller den möjlighet som anges i punkt 6 ovan även sådana strukturer i de länder som deltar i programmet vilka inte regleras i rättsordningen i medlemsstaterna, i de länder som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i kandidatländerna för EU-medlemskap.

Artikel 15

Uppföljning och utvärdering

1.   Kommissionen skall se till att detta program regelbundet följs upp. Uppföljningen skall omfatta de rapporter som anges i punkt 3 och särskild verksamhet.

2.   Kommissionen skall se till att programmet blir föremål för en regelbunden, oberoende och extern utvärdering.

3.   De länder som deltar i programmet skall till kommissionen senast den 30 juni 2010 lämna en rapport om genomförandet av programmet, och senast den 30 juni 2015 en rapport om programmets effekter.

4.   Kommissionen skall överlämna följande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén:

a)

En delutvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av detta program senast den 31 mars 2011.

b)

Ett meddelande om fortsättningen av detta program senast den 31 december 2011.

c)

En utvärderingsrapport efter det att programmet har avslutats senast den 31 mars 2016.

Artikel 16

Övergångsbestämmelse

Den verksamhet som inleds före den 31 december 2006 på grundval av beslut nr 1031/2000/EG och beslut nr 790/2004/EG skall fortsätta att administreras enligt bestämmelserna i dessa beslut tills den har avslutats. Den kommitté som avses i artikel 8 i beslut nr 1031/2000/EG skall ersättas med den kommitté som avses i artikel 10 i detta beslut.

Artikel 17

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EUT C 234, 22.9.2005, s. 46 .

(2)  EUT C 71, 22.3.2005, s. 34 .

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 oktober 2005.

(4)  EGT L 117, 18.5.2000, s.1. Beslutet senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1).

(5)  EUT L 138, 30.4.2004, s. 24.

(6)   EUT C 180 E, 31.7.2003, s. 145 .

(7)  EGT C 168, 13.7.2002, s. 2.

(8)   EUT C 115, 15.5.2003, s. 1.

(9)  EGT L 248, 16.9.2002, s.1.

(10)  EGT C 172, 18.6.1999, s.1.

(11)   EGT L 184, 17.7.1999, s. 23 .

(12)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 (EUT L 201, 2.8.2005, s. 3).

BILAGA

Den programverksamhet som skall genomföras för att förverkliga de allmänna och särskilda målen i programmet skall stödja projekt med begränsad omfattning som främjar ungdomars aktiva deltagande.

Ungdomarnas deltagande i de olika programområdena förutsätter inga tidigare erfarenheter eller kvalifikationer, utom i vissa särskilda fall som anges under programområdena.

Följande programområden ingår:

PROGRAMOMRÅDE 1 - Ungdom för Europa

Detta programområde syftar till att öka ungdomars aktiva samhällsengagemang och den ömsesidiga förståelsen mellan ungdomar genom följande:

Den preliminära budgeten för programområde 1 bör uppgå till minst 30 procent av de totala kostnader som föreskrivs för alla fem programområden (för perioden 2007-2013).

1.1 Ungdomsutbyten

Genom ungdomsutbyten kan en eller flera ungdomsgrupper tas emot av en grupp i ett annat land i syfte att genomföra ett gemensamt aktivitetsprogram. Ungdomsutbytena vänder sig i regel till ungdomar mellan 13 och 25 år.

Verksamheten grundas på transnationella partnerskap mellan olika projektaktörer och förutsätter att ungdomarna medverkar aktivt. Den skall dels göra det möjligt för ungdomar att upptäcka och få kunskap om olika sociala och kulturella miljöer genom att de får tillfälle att lära av varandra, dels stärka deras känsla av att vara europeiska medborgare. Stödet inriktas främst på multilateral verksamhet med utlandsvistelser för grupper.

Bilaterala grupputbyten är särskilt lämpliga som en första europeisk aktivitet eller som en aktivitet för små eller lokala sammanslutningar utan tidigare erfarenhet på europeisk nivå. De används också för ungdomar med sämre förutsättningar, så att de i ökad utsträckning kan delta i programmet.

Detta programområde stöder även förberedelsearbete för att öka ungdomars aktiva deltagande i projekten, särskilt språkligt och interkulturellt, samt internationella sammankomster för ungdomar som vill diskutera frågor som är viktiga för deras och Europas framtid.

Detta programområde stöder förberedande och uppföljande verksamhet, särskilt språkligt och interkulturellt, för att öka ungdomars aktiva deltagande i projekten.

1.2 Stöd till ungdomsinitiativ

Detta programområde stöder projekt där ungdomar själva medverkar aktivt och direkt i verksamhet som de själva har utformat och är huvudaktörer i, med sikte på att utveckla deras initiativkraft, företagaranda och kreativitet. Denna verksamhet vänder sig i regel till ungdomar mellan 16 och 30 år .

Genom detta programområde kan stöd ges till projekt för gruppinitiativ som utformats på lokal, regional och nationell nivå samt till nätverksbyggande mellan liknande projekt som genomförs i olika länder, i syfte att stärka projektens europeiska karaktär och att öka samarbetet och utbytet av erfarenheter mellan ungdomar.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas ungdomar med sämre förutsättningar.

1.3 Projekt för deltagardemokrati

Detta programområde stöder projekt eller verksamhet som syftar till att främja ungdomars deltagande i det demokratiska livet. Projekten eller verksamheten innebär att ungdomar aktivt medverkar i samhällslivet på lokal, regional eller nationell nivå samt på internationell nivå .

Programområdet vänder sig i regel till ungdomar mellan 13 och 30 år.

Verksamheten eller projekten grundas på transnationella partnerskap som ger möjlighet att på europeisk nivå sammanföra idéer samt utbyten av erfarenheter och god praxis från projekt och verksamhet som genomförts på lokal eller regional nivå, med sikte på att öka ungdomars deltagande på olika nivåer i samhället. Verksamheten kan inbegripa organisation av samråd med ungdomar om deras behov och önskemål i syfte att utforma nya metoder för ungdomars aktiva deltagande i ett demokratiskt Europa.

PROGRAMOMRÅDE 2 - Europeisk volontärtjänst

Volontärtjänsten syftar till att öka ungdomars solidaritet, aktiva samhällsengagemang och ömsesidiga förståelse genom följande verksamhet:

Den preliminära budgeten för programområde 2 bör uppgå till minst 23 procent av de totala kostnader som föreskrivs för alla fem programområden (för perioden 2007-2013).

2.1 Individuell europeisk volontärtjänst

Den unge volontären medverkar i en ideell verksamhet till förmån för det allmänna i ett annat land än bosättningslandet. Europeiska volontärtjänsten får inte leda till att potentiella eller befintliga avlönade arbetstillfällen minskar. Den får inte heller ersätta sådana arbetstillfällen.

Europeisk volontärtjänst genomförs under flera månader och kan vara upp till tolv månader. I väl motiverade fall kan en kortare Europeisk volontärtjänst anordnas, särskilt för att främja medverkan av ungdomar med sämre förutsättningar.

Verksamheten vänder sig i regel till ungdomar mellan 18 och 30 år. Viss volontärtjänst kan dock, med lämpligt stöd, exempelvis omfatta ungdomar från och med 16 års ålder.

Den täcker helt eller delvis bland annat volontärens fickpengar, försäkring, kostnader för uppehälle och resa samt i vissa fall ett extra bidrag till ungdomar med sämre förutsättningar.

Den stöder även utbildning för de unga volontärerna, bland annat före avresan, och samordning av de olika partnerna. Den ger också möjlighet att i lämpliga fall följa upp initiativ som grundas på erfarenheter av den europeiska volontärtjänsten.

Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att kvalitetsstandarderna uppfylls. I volontärtjänsten ingår en dimension av icke-formell utbildning, vilken kommer till uttryck i den pedagogiska verksamhet som skall förbereda ungdomarna på det personliga, interkulturella och tekniska planet och i ett fortlöpande personligt stöd. Partnerskapet mellan aktörerna i projektet och förebyggandet av risker anses som särskilt viktiga delar.

2.2 Europeisk volontärtjänstinsats

Detta programområde stöder volontärprojekt av samma karaktär som de som beskrivs i punkt 2.1. Projekten skall göra det möjligt för ungdomsgrupper att delta kollektivt i verksamhet som organiseras på lokal, regional, nationell, europeisk eller internationell nivå .

Programområdet vänder sig i regel till ungdomar mellan 18 och 30 år.

2.3 Samarbete mellan instanser för samhälls- eller frivilliginsatser

Detta programområde stöder samarbete mellan nationella och internationella instanser för unga volontärer. Programmet kan stödja insatser som förstärker synergieffekterna och skapar kompatibilitet mellan olika former av europeisk och nationell volontärtjänst i syfte att öka den europeiska dimensionen.

PROGRAMOMRÅDE 3 - Ungdom i världen

Detta programområde syftar till att utifrån en öppen inställning till omvärlden öka förståelsen mellan olika folk och samtidigt bidra till att utveckla system av god kvalitet till stöd för ungdomsverksamhet i de berörda länderna. Det är öppet för programmets partnerländer.

Den preliminära budgeten för programområde 3 bör uppgå till minst 4 procent av de totala kostnader som föreskrivs för alla fem programområden (för perioden 2007-2013).

3.1 Samarbete med det utvidgade EU:s grannländer

Detta programområde stöder projekt tillsammans med de av programmets partnerländer som är grannländer enligt bestämmelserna om EU:s europeiska grannskapspolitik och enligt artikel 5.2  (1).

Stöd ges till ungdomsutbyten, i regel multilaterala, som gör det möjligt för flera ungdomsgrupper från de länder som deltar i programmet och från EU:s grannländer att träffas för att genomföra ett gemensamt verksamhetsprogram. Programområdet vänder sig i regel till ungdomar mellan 13 och 25 år. Verksamheten grundas på transnationella partnerskap mellan olika aktörer i ett projekt. Den omfattar förhandsutbildning för ledarna och innebär en aktiv medverkan av ungdomar. Den skall ge ungdomarna möjlighet att upptäcka och få kunskap om olika sociala och kulturella miljöer. Bidrag kan beviljas till verksamhet som syftar till att öka ungdomarnas aktiva medverkan i projekten, t. ex. språkliga och interkulturella förberedelser.

Under förutsättning att det inrättas lämpliga nationella handläggningsstrukturer i grannländerna, kan stöd lämnas till ungdomsinitiativ eller ungdomsgrupper som utformats eller bildats på lokal, regional och nationell nivå i dessa länder, om de förbinds i nätverk med liknande initiativ i de länder som deltar i programmet. Ungdomarna själva skall ha utformat och vara huvudaktörer i verksamheten. Den vänder sig i regel till ungdomar mellan 18 och 30 år. Vissa ungdomsinitiativ kan dock, med lämpligt stöd, exempelvis omfatta ungdomar från och med 16 års ålder.

Programområdet stöder verksamhet som syftar till att öka de icke-statliga ungdomsorganisationernas kapacitet och nätverksbyggandet mellan dem, med hänsyn till den viktiga funktion de kan fylla för utvecklingen av det civila samhället i grannländerna. Det inriktas på utbildning av kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer samt på utbyte av erfarenhet, sakkunskap och god praxis mellan dessa ledare. Stöd ges till verksamhet som underlättar upprättandet av varaktiga projekt och partnerskap av god kvalitet.

Stöd ges också till projekt som stimulerar innovation och kvalitet med sikte på att införa, tillämpa och främja nyskapande metoder på ungdomsområdet.

Bidrag kan beviljas till informationsverksamhet som riktas till ungdomar och kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer.

Detta programområde stöder också verksamhet som möjliggör samarbete på ungdomsområdet med grannländerna. Denna verksamhet inriktas bland annat på att främja samarbete och utbyte av idéer och god praxis på ungdomsområdet samt på andra åtgärder för tillvaratagande och spridning av resultat från ungdomsprojekt och ungdomsverksamhet i de berörda länderna.

3.2 Samarbete med övriga länder

Detta programområde stöder samarbete på ungdomsområdet, särskilt utbyte av god praxis, med övriga partnerländer i programmet.

Det uppmuntrar utbyten och utbildning för kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer samt utveckling av partnerskap och nätverk mellan ungdomsorganisationer.

Multilaterala ungdomsutbyten kan genomföras inom olika temaområden mellan dessa länder och de länder som deltar i programmet.

Stöd beviljas till verksamhet som kan ge en multiplikatoreffekt.

Inom ramen för samarbetet med industriländer finansierar detta programområde bara europeiska projektdeltagare.

PROGRAMOMRÅDE 4 - Kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer och stödstrukturer

Detta programområde skall öka kvaliteten på stödstrukturerna för ungdomar, stödja det arbete som görs av kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer, öka programmets kvalitet och främja ungdomars samhällsengagemang på europeisk nivå genom stöd till organ verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet.

Den preliminära budgeten för programområde 4 bör uppgå till minst 15 procent av de totala kostnader som föreskrivs för alla fem programområden (för perioden 2007-2013).

4.1 Stöd till organ som är verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet

Detta programområde ger bidrag till driften av icke-statliga organisationer som är verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet och som verkar för ett ändamål av allmänt europeiskt intresse. Deras verksamhet skall bland annat bidra till ungdomars aktiva deltagande i det offentliga livet och i samhället och till utvecklingen och genomförandet av europeiskt samarbete inom ungdomsområdet i vid bemärkelse.

För att ett organ skall kunna beviljas administrationsbidrag måste följande krav vara uppfyllda:

Det skall vara juridiskt etablerat sedan minst ett år tillbaka.

Det skall vara ett ideellt organ.

Det skall vara etablerat i ett land som deltar i programmet i enlighet med artikel 5.1, eller i vissa östeuropeiska länder (2).

Det måste bedriva sin verksamhet på europeisk nivå, ensamt eller tillsammans med andra samordnade sammanslutningar, och dess struktur och verksamhet skall kunna nåt ut till minst åtta länder som deltar i programmet. Det kan röra sig om ett europeiskt nätverk som representerar organ som verkar för ungdomar.

Dess verksamhet skall följa de principer som ligger till grund för EU:s ungdomspolitiska verksamhet.

Det kan röra sig om ett organ som enbart bedriver ungdomsverksamhet eller om ett organ som har ett bredare verksamhetsområde med en del som utgör ungdomsverksamhet.

Organet måste involvera ungdomar i handläggningen av den verksamhet som riktas till dem.

De organ som beviljas administrationsbidrag väljs ut efter inbjudan att lämna projektförslag. Fleråriga ramavtal om partnerskap kan ingås med de organ som väljs ut. Ramavtalen utesluter dock inte att årliga inbjudningar att lämna projektförslag offentliggörs för ytterligare deltagare .

Verksamhet som bedrivs av ungdomsorganisationer och som kan bidra till att förstärka och effektivisera EUinsatserna kan bland annat avse följande:

Företrädande av ungdomars åsikter och intressen i hela dess mångfald på europeisk nivå.

Ungdomsutbyte och volontärtjänst.

Icke-formellt och informellt lärande samt verksamhetsprogram för ungdom.

Främjande av interkulturellt lärande och interkulturell förståelse.

Debatter om europeiska frågor, EU-politik eller ungdomspolitik.

Informationsspridning om EU-insatser.

Insatser som främjar ungdomars medverkan och initiativ.

Inom detta programområde grundas administrationsbidraget endast på de administrationskostnader som är nödvändiga för att bidragsmottagarna skall kunna genomföra sin normala verksamhet på ett bra sätt, t. ex. personalkostnader, allmänna omkostnader (hyra, lokalkostnader, utrustning, kontorsmaterial, telekommunikation, portokostnader osv.), kostnader för interna möten samt kostnader för publikationer, information och utskick.

Bidraget beviljas med iakttagande av organets oberoende när det gäller urvalet av dess medlemmar och den närmare utformningen av dess verksamhet.

Kommissionen bör tillhandahålla en användarguide som klart och tydligt förklarar de rättsliga skyldigheterna och rättigheterna för den som accepterar att ta emot ett beviljat stöd.

Minst 20 % av de berörda organens budget måste samfinansieras genom andra bidrag än EU-bidrag.

För att skapa hållbarhet och kontinuitet i ungdomsorganisationer grundade i enlighet med beslut nr 790/2004/EG skall minimifördelningen årligen till programområde 4.1 vara 2 600 000 EUR.

4.2 Stöd till Europeiska ungdomsforumet

Inom detta programområde kan bidrag beviljas för att stödja den löpande verksamheten vid Europeiska ungdomsforumet, som är ett organ som verkar för ett ändamål av allmänt europeiskt intresse, med iakttagande av följande principer:

Europeiska ungdomsforumets oberoende när det gäller urval av dess medlemmar, som skall säkerställa en så bred representation som möjligt av olika typer av ungdomsorganisationer.

Europeiska ungdomsforumets oberoende när det gäller den närmare utformningen av dess verksamhet.

En så omfattande medverkan som möjligt i Europeiska ungdomsforumets verksamhet av ungdomsorganisationer som inte är medlemmar och ungdomar som inte tillhör någon organisation.

Aktivt bidrag från Europeiska ungdomsforumet till det ungdomspolitiska arbetet på europeisk nivå, bland annat genom synpunkter till EU-institutionerna när de samråder med det civila samhället och genom förklaring av EU-institutionernas ståndpunkter för forumets medlemmar.

Europeiska ungdomsforumet kan beviljas bidrag både till administrationskostnader och till kostnader som är nödvändiga för genomförandet av forumets verksamhet. Med hänsyn till behovet av att garantera Europeiska ungdomsforumets löpande verksamhet skall följande riktlinje beaktas när programmets resurser fördelas: de årliga resurser som avsätts till Europeiska ungdomsforumet får inte understiga 22 000 00  EUR .

Bidrag kan beviljas Europeiska ungdomsforumet efter det att en arbetsplan och en lämplig budget har mottagits. Bidrag får beviljas för ett år i taget eller på grundval av förlängning enligt ett ramavtal om partnerskap med kommissionen.

Minst 20 % av forumets budget måste samfinansieras genom andra bidrag än EU-bidrag.

Verksamhet som genomförs av Europeiska ungdomsforumet kan bland annat avse följande:

Företrädande av ungdomar vid Europeiska unionen.

Samordning av medlemmarnas ståndpunkter gentemot Europeiska unionen.

Förmedling av ungdomsinformation till EU-institutionerna.

Förmedling av information om Europeiska unionen till nationella ungdomsråd och till icke-statliga organisationer.

Åtgärder för att främja och bereda väg för ungdomars medverkan i det demokratiska livet.

Bidrag till arbetet inom de nya ramar för samarbetet på ungdomsområdet som har fastställts på EUnivå.

Insatser som bidrar till en utveckling av ungdomspolitiken, ungdomsarbete och utbildningsmöjligheter och till förmedling av information om ungdomar samt till strukturer för ungdomsrepresentation i hela Europa.

Debatt och diskussion om ungdomar i Europa och andra delar av världen och om Europeiska unionens insatser för ungdomar.

4.3 Utbildning och nätverksbyggande för kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer

Detta programområde stöder verksamhet som syftar till utbildning av kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer, projektansvariga, ungdomsrådgivare och pedagogisk personal i projekten. Det stöder även utbyte av erfarenhet, sakkunskap och god praxis mellan dessa personer. Det stöder också verksamhet som underlättar upprättandet av varaktiga projekt och partnerskap av god kvalitet inom ramen för programmet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas verksamhet som främjar medverkan av ungdomar som har de sämsta förutsättningarna för att delta i EU-insatserna.

4.4 Projekt som stimulerar innovation och kvalitet

Detta programområde stöder projekt som syftar till att införa, genomföra och främja nyskapande metoder på ungdomsområdet. Dessa nyskapande metoder kan röra innehåll och mål som är kopplade till utvecklingen av de europeiska ramarna för samarbete på ungdomsområdet, medverkan av partner av olika ursprung eller informationsspridning.

4.5 Informationsinsatser för ungdomar och kvalificerade personer verksamma inom ungdomsarbete och ungdomsorganisationer

Detta programområde stöder information och kommunikation riktad till ungdomar som förbättrar deras tillgång till relevant information och till kommunikationstjänster, så att de i ökad utsträckning kan delta i det offentliga livet och lättare kan omsätta sina möjligheter att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Bidrag kommer att beviljas till verksamhet på europeisk och nationell nivå som förbättrar ungdomars tillgång till informations- och kommunikationstjänster, ökar spridningen av information av god kvalitet och ökar ungdomars medverkan i utformningen och spridningen av informationen.

Detta programområde skall särskilt bidra till att det utvecklas europeiska, nationella, regionala och lokala portaler för spridning av specifik information till ungdomar genom alla slags medel, särskilt de medel som ungdomar oftast använder. Programområdet kan även stödja åtgärder som främjar ungdomars engagemang i utformningen och spridningen av begripliga, användarvänliga och specifika råd och informationsprodukter, så att informationen blir av bättre kvalitet och tillgången till informationen underlättas för alla ungdomar. Alla publikationer måste klart och tydligt ta hänsyn till jämställdhetsaspekten och vara skrivna på ett språk som vänder sig till båda könen.

4.6 Partnerskap

Detta programområde möjliggör bidrag till partnerskap som består av regionala eller lokala enheter, och syftar till att på längre sikt göra det möjligt att utveckla projekt som skulle kunna kombinera olika programområden. Bidrag kan lämnas till projekt och till samordningsverksamhet.

4.7 Stöd till programstrukturerna

Genom detta programområde kan bidrag lämnas till de strukturer som avses i artikel 8.2, särskilt de nationella programkontoren. Detta bidrag kan lämnas i form av administrationsbidrag som inte får överstiga 50 % av den totala bidragsberättigande kostnaden enligt programkontorets arbetsprogram. Genom detta programområde kan bidrag också beviljas till liknande organ som fungerar som genomförandeorgan på nationell nivå, t. ex. nationella samordnare, resurscentrum, nätverket Eurodesk, ungdomsplattformen för Europa-Medelhavsområdet och sammanslutningar för unga europeiska volontärer, med iakttagande av artikel 54.2 c och artikel 54.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

4.8 Tillvaratagande

Kommissionen kan anordna seminarier, symposier eller möten som kan underlätta genomförandet av programmet. Kommissionen kan också vidta lämpliga åtgärder som rör information, publicering och spridning samt utvärdera och kontrollera programmet. Sådan verksamhet kan finansieras genom bidrag, lämnas ut efter offentliga upphandlingar eller organiseras och finansieras direkt av kommissionen.

PROGRAMOMRÅDE 5 - Stöd till politiskt samarbete

Detta programområde syftar till att främja det ungdomspolitiska samarbetet på europeisk nivå.

Den preliminära budgeten för programområde 5 bör uppgå till minst 4 procent av de totala kostnader som föreskrivs för alla fem programområden (för perioden 2007-2013).

5.1 Sammankomster för ungdomar och för personer som ansvarar för ungdomspolitiken

Detta programområde skall stödja verksamhet som möjliggör politiskt samarbete och en strukturerad dialog mellan ungdomar och deras organisationer och de personer som ansvarar för ungdomspolitiken. Verksamheten skall särskilt syfta till att främja samarbete och utbyte av idéer och god praxis på ungdomsområdet, konferenser som anordnas av unionens ordförandeskap , stöd till anordnande av ungdomsseminarier som uppmuntrar och stödjer ungdomars engagemang i Europa som ett politiskt, socialt och kulturellt samhälle, samt annan verksamhet för tillvaratagande och spridning av resultat från EU-projekt och EU-verksamhet inom ungdomsområdet.

5.2. Europeiska ungdomsveckan

I detta sammanhang blir den europeiska ungdomsveckan ett regelbundet och återkommande arrangemang som en fast del av EU:s ungdomspolitik. Ett team av unga människor bör delta i planeringen och genomförandet av aktiviteterna för att göra att ungdomars deltagande står i centrum under veckan.

Följande aktiviteter bör på centraliserad och decentraliserad basis äga rum som en del av den europeiska ungdomsveckan:

information om arbetet inom EU-institutionerna,

aktiviteter som möjliggör för ungdomar att informera ledamöterna av Europaparlamentet om sina frågeställningar och

en prisutdelning för bästa ungdomsprojekt som fått stöd från programmet ”Aktiv ungdom”.

5.3. Stöd till verksamhet för bättre förståelse och kunskaper inom ungdomsområdet

Detta programområde stöder särskilda projekt för kartläggning av befintliga kunskaper inom de teman som prioriteras på ungdomsområdet och som fastställts inom ramen för den öppna samordningsmetoden, samt projekt som kan komplettera, uppdatera och underlätta tillgången till dessa kunskaper.

Det inriktas också på att stödja utvecklingen av metoder som gör det möjligt att analysera och jämföra undersökningsresultat och att garanteras resultatens kvalitet.

Programmet kan även stödja nätverksbyggande mellan olika aktörer på ungdomsområdet.

5.4. Samarbete med internationella organisationer

Detta programområde kan stödja Europeiska unionens samarbete med internationella organisationer som verkar på ungdomsområdet, särskilt Europarådet och Förenta nationerna eller deras specialiserade institutioner.

6. PROGRAMADMINISTRATION

Programbudgeten kan även täcka utgifter för förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändig för administrationen av programmet och för förverkligandet av programmålen. I detta igår bland annat undersökningar, möten, information och publikationer, kostnader kopplade till informationsnät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan utnyttja för administrationen av programmet.

För att sprida bästa metoder och förebildsprojekt skall det skapas en databas med information om befintliga idéer som rör ungdomsverksamhet på europeisk nivå.

7. KONTROLL OCH REVISION

För de projekt som väljs ut i enlighet med förfarandet i artikel 13.2 i detta beslut skall det införas ett system för slumpvis granskning.

Deltagarna skall under fem år efter den sista utbetalningen hålla alla verifikationer för utgifter tillgängliga för kommissionen. Deltagarna skall vid behov se till att de verifikationer som finns hos dennes samarbetsparter eller medlemmar ställs till kommissionens förfogande.

Kommissionen får, via sina egna anställda eller någon annan behörig organisation den utsett, utföra en granskning av hur bidraget har använts. Granskningen får utföras under hela avtalets löptid samt under fem år efter dagen för utbetalning av den sista bidragsdelen. I vissa fall kan granskningen leda till att kommissionen beslutar att kräva tillbaka medel.

Såväl kommissionens personal som extern personal med fullmakt från kommissionen skall ges sådan tillgång till deltagarens kontorslokaler och till alla upplysningar, även i elektronisk form, som krävs för att granskningen skall kunna utföras.

Revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) har samma rättigheter som kommissionen, bland annat när det gäller tillträde till lokaler och tillgång till handlingar.

I de beslut som kommissionen fattar med tillämpning av artikel 10 och i de avtal som ingås med de nationella programkontoren och med deltagande tredjeländer samt i andra avtal som följer av dessa, föreskrivs bland annat att kommissionen (eller någon annan representant som kommissionen bemyndigat), t. ex. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), skall utföra granskning och finansiell kontroll samt att revisionsrätten skall utföra revisioner, vid behov på plats. Dessa kontroller kan utföras vid de nationella programkontoren och vid behov hos bidragsmottagarna.

Kommissionen kan även göra kontroller och granskningar på plats i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (3) .

När det gäller de EU-insatser som ingår i detta beslut skall termen ”oegentligheter” i artikel 1.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (4) förstås som varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller varje okunnighet om en avtalsförpliktelse som följer av en juridisk persons handling eller underlåtenhet och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ inverkan på Europeiska unionens allmänna budget eller de budgetar som de förvaltar, genom en otillbörlig utgift.


(1)  Med förbehåll för framtida förändringar betraktas följande länder som grannländer: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ryska federationen och Ukraina, Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, de palestinska territorierna, Syrien och Tunisien.

(2)  Moldavien, Ryska federationen, Ukraina och Vitryssland.

(3)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(4)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

P6_TA(2005)0397

Programmet Kultur 2007 (2007-2013) ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur 2007 (2007-2013) (KOM(2004)0469 - C6-0094/2004 - 2004/0150(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0469) (1),

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 151.5, första strecksatsen i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0094/2004),

med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0269/2005).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges för perioden efter 2006 i lagstiftningsförslaget är beroende av beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som nästa fleråriga finansieringsram antagits vid behov lägga fram ett förslag till justering av programmets finansiella referensbelopp.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0150

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2006/EG om inrättande av programmet Kultur (2007-2013)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 151.5 första strecksatsen,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Det är av avgörande betydelse att man främjar kulturutbyte och samarbete om den språkliga och kulturella mångfalden i Europa skall respekteras och främjas och de europeiska medborgarnas kunskaper om andra kulturer i Europa skall förbättras , samtidigt som man ökar deras medvetenhet om deras gemensamma europeiska kulturarv . Insatsen för att främja samarbetet och mångfalden när det gäller kultur och språk bidrar därmed till att ge det europeiska medborgarskapet ett konkret innehåll genom att uppmuntra de europeiska medborgarna till att delta direkt i integrationsprocessen.

(2)

En aktiv kulturpolitik som syftar till att bevara den europeiska kulturella mångfalden och främja Europas gemensamma kulturyttringar och kulturarv kan bidra till att göra Europeiska unionen mer synlig utåt.

(3)

Det arkitektoniska arvet utgör en viktig del av det europeiska kulturarvet. Gemenskapens insatser för att bevara och skydda detta arv bör komplettera de nationella eller regionala insatserna.

(4)

Om man vill ha medborgarnas fulla stöd till och aktiva deltagande i den europeiska integrationen bör större tonvikt läggas vid deras gemensamma kulturella värderingar och rötter som en av de centrala delarna i deras identitet och tillhörighet i ett samhälle som grundas på frihet, demokrati, respekt för människans värdighet och integritet, tolerans och solidaritet i full överensstämmelse med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna .

(5)

I programmet Kultur 2007-2013 måste det tas hänsyn till medlemsstaternas kulturarv och kulturskapande verksamhet såsom arkitektur, bildkonst, musik, litteratur och scenkonst utan att man tillämpar sektoriellt tänkande och genom att man är öppen för innovationer och tvärvetenskapliga synergier.

(6)

Kultursektorn är en viktig arbetsgivare och det finns dessutom en tydlig koppling mellan investeringar i kultur och ekonomisk utveckling .

(7)

Det är viktigt att kultursektorn bidrar till och spelar en roll för den bredare europeiska politiska utvecklingen. Kulturindustrins roll bör därför stärkas i utvecklingen inom ramen för Lissabonstrategin, eftersom denna industri i allt högre grad bidrar till den europeiska ekonomin.

(8)

Om Lissabonstrategin skall kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt och det skall kunna skapas en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi som åtnjuter allmänhetens förståelse och stöd, måste specialkunskaper sättas in i ett större kulturellt sammanhang, vilket gör det mycket viktigt att förstärka kulturpolitiken på regional, nationell och europeisk nivå.

(9)

Det är också nödvändigt att främja medborgarnas aktiva samhällsengagemang och bekämpa alla former av utslagning, bl. a. rasism och främlingsfientlighet.

(10)

Museer fyller en viktig funktion som skattkammare och förmedlare av Europas kulturella arv och kan bidra till att främja ett aktivt medborgarskap och stärka kampen mot utestängning genom att ge en inblick i, och förståelse av, Europas historia och kulturella mångfald.

(11)

Mycket fattiga människor missgynnas ofta på det kulturella planet. Förbättrad tillgång till kulturlivet och kulturarvet för flertalet människor gör det följaktligen möjligt att bekämpa social utslagning.

(12)

I artikel 3 i fördraget föreskrivs att gemenskapen i all verksamhet som avses i artikeln skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

(13)

Kulturprogrammen Kalejdoskop, Ariane och Rafael samt därefter Kultur 2000, vilka inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 719/96/EG (3), nr 2085/97/EG (4), nr 2228/97/EG (5) respektive nr 508/2000/EG (6) innebar positiva etapper i genomförandet av gemenskapens kulturpolitik. Gemenskapen har på så sätt skaffat sig stor erfarenhet, särskilt tack vare utvärderingen av de nämnda kulturprogrammen. Därför bör man nu rationalisera och förstärka gemenskapens kulturinsatser med stöd av resultaten av dessa utvärderingar, resultaten av det samråd med alla berörda parter som inletts och de europeiska institutionernas arbete. Ett program bör därför införas för detta ändamål.

(14)

De europeiska institutionerna har således vid olika tillfällen uttalat sig om ämnen som rör gemenskapens kulturinsats och om betydelsen av kultursamarbete: i synnerhet rådet i sina resolutioner av den 25 juni 2002 om en ny arbetsplan för det europeiska samarbetet på kulturområdet (7) och av den 19 december 2002 om genomförande av arbetsplanen för europeiskt samarbete på kulturområdet (8), Europaparlamentet i sina resolutioner av den 5 september 2001 om kultursamarbete inom Europeiska unionen (9), av den 28 februari 2002 om genomförandet av programmet Kultur 2000 (10), av den 22 oktober 2002 om vikten av och dynamiken hos teatern och scenkonsten i ett utvidgat Europa (11) och av den 4 september 2003 om kulturindustrin (12), liksom Regionkommittén i sitt yttrande av den 9 oktober 2003 om en förlängning av programmet Kultur 2000.

(15)

Rådet, i sina slutsatser av den 16 november 2004 om arbetsplanen för kulturområdet (2005-2006), Europaparlamentet, i sin resolution av den 4 september 2003 om kulturindustrin, och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i sitt yttrande över kulturindustrin i Europa från den 28 januari 2004, har yttrat sig över behovet att i högre grad beakta den icke-audiovisuella kulturindustrins ekonomiska och sociala särdrag.

(16)

Rådet har i sina ovannämnda resolutioner påtalat att det är nödvändigt att anta en mer sammanhängande strategi för kulturen och att de fördelar som en samlad insats på gemenskapsnivå innebär väger tungt och har betydelse för samarbetet på kulturområdet, samt att det är ett allmänt villkor för gemenskapens insatser på kulturområdet.

(17)

För att ett gemensamt kulturområde för de europeiska folken skall kunna bli verklighet är det viktigt att man främjar bevarandet av och kunskapen om kulturarv av europeisk betydelse och den transnationella rörligheten dels för alla som arbetar inom kultursektorn, dels för konstverk såväl som konstnärliga och kulturella produkter samt att man främjar interkulturell dialog och kulturutbyte.

(18)

I detta sammanhang bör man främja ett utökat samarbete mellan aktörerna på kulturområdet genom att uppmuntra dem att bilda fleråriga samarbetsnätverk där de kan genomföra gemensamma aktiviteter, stödja mer målinriktade insatser med ett verkligt europeiskt mervärde, stödja kulturevenemang med högt symbolvärde, stödja europeiska organ som samarbetar på kulturområdet, uppmuntra analyser av utvalda ämnen av europeiskt intresse samt stödja insamling och spridning av information om , och åtgärder för främjande av, kultursamarbete.

(19)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1419/1999/EG av den 25 maj 1999 om inrättande av en gemenskapsinsats för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad”för åren 2005 till 2019  (13) bör denna insats få en omfattande finansiering, eftersom det får stor uppmärksamhet i Europa och bidrar till att förstärka känslan av tillhörighet till ett gemensamt kulturområde. Betoningen måste när det gäller detta evenemang ligga på det transeuropeiska samarbetet på kulturområdet.

(20)

Det bör ges administrationsbidrag till organ som arbetar för europeiskt kultursamarbete och därmed fungerar som ambassadörer för den europeiska kulturen, med stöd i den erfarenhet som Europeiska unionen skaffat sig genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 792/2004/EG av den 21 april 2004 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram för främjande av kulturorganisationer som är verksamma på europeisk nivå  (14).

(21)

I enlighet med artikel 151.4 i fördraget bör gemenskapens insatser på kulturområdet stämma överens med och komplettera annan gemenskapspolitik och andra gemenskapsinsatser och gemenskapsinstrument. Särskilt bör beröringspunkterna mellan gemenskapsåtgärder inom kulturområdet och utbildningsområdet uppmärksammas, så att projekt av gemensam karaktär (till exempel projekt för utbildning av unga musiker) berättigas stöd genom gemenskapsåtgärder inom det av de två områden som är lämpligast.

(22)

Europeiska unionen måste genomföra en informations- och stödkampanj på nationell, europeisk och internationell nivå till stöd för Unescos konvention om skydd av mångfalden i kulturella innehåll och konstnärliga uttryck. Unionen bör sörja för att denna konvention inte försvagar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i kulturens eller traditionens namn.

(23)

Programmet måste med hänsyn till principen om yttrandefriheten bidra till Europeiska unionens ansträngningar för att främja en hållbar utveckling och för att bekämpa alla former av diskriminering.

(24)

De kandidatländer och Eftaländer som undertecknat EES-avtalet får delta i gemenskapsprogram i enlighet med de avtal som slutits med dessa länder.

(25)

Vid sitt möte den19-20 juni 2003 antog Europeiska rådet ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där det föreskrivs att gemenskapsprogram skall vara öppna för länder som genomgår en stabiliserings- och associeringsprocess, i enlighet med de ramavtal som skall slutas mellan gemenskapen och dessa länder. Dessa länder bör om de så önskar, med hänsyn till budget och politiska prioriteringar, kunna delta i programmet eller ett mer begränsat samarbete förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som de berörda parterna kommer överens om.

(26)

Programmet bör också vara öppet för samarbete med andra tredjeländer som med Europeiska gemenskapen har ingått avtal som omfattar kultursamarbete, enligt särskilda regler som skall fastställas närmare.

(27)

Det bör för tiden 1 januari 2007-31 december 2013 inrättas ett enhetligt instrument för finansiering och programplanering av kultursamarbete i form av programmet Kultur .

(28)

Det råder ett allmänt samförstånd om att ett sådant instrument för finansiering och programmering måste ges tillräckliga budgetresurser om det skall kunna uppnå de högt uppställda målen.

(29)

Gemenskapens insatser kompletterar de nationella och regionala samarbetsinsatserna inom kulturområdet. Eftersom målen för beslutet ( bevarande av och kunskap om kulturarv av europeisk betydelse, transnationell rörlighet för kulturaktörerna i Europa, transnationell rörlighet för såväl konstverk som kulturella och konstnärliga produkter samt den interkulturella dialogen) inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom de är av transnationell art och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(30)

Vad gäller genomförandet av gemenskapsstödet måste hänsyn tas till de särskilda dragen hos kultursektorn i Europa, och man bör se till att de administrativa och finansiella förfarandena förenklas så långt det är möjligt, att de är anpassade till de uppsatta målen och till praxis och utveckling inom kultursektorn.

(31)

Omfattningen av den kulturella och språkliga mångfalden i Europa medför att stöd bör ges till litterära översättningar på moderna språk. Detta stöd bör även omfatta översättning av grekiska och latinska texter från den klassiska antiken och medeltiden. Hänsyn bör tas till den litterära översättningens särdrag.

(32)

Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta för att säkerställa en regelbunden övervakning och utvärdering av detta program så att anpassningar kan göras, bl. a. av prioriteringarna för åtgärdernas genomförande. Utvärderingen bör omfatta en extern utvärdering genomförd av oberoende och opartiska organ.

(33)

Förfarandena för att övervaka och utvärdera programmen bör omfatta mål och indikatorer som är specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbestämda.

(34)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in belopp som försvunnit, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(35)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (15).

(36)

De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/ 468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).

(37)

Övergångsbestämmelser bör införas så att en smidig övergång säkerställs mellan å ena sidan de program som inrättats genom beslut nr 508/2000/EG och nr 792/2004/EG, och å andra sidan det program som inrättas genom detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet och varaktighet

1.   Genom detta beslut inrättas programmet Kultur , som är ett enda flerårigt program för gemenskapsinsatser på kulturområdet, i det följande kallat ”programmet”.

2.   Programmet skall genomföras från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.

Artikel 2

Programmets budget

1.   Finansieringsramen för genomförandet av detta program skall vara 600 miljoner euro för den period som anges i artikel 1.

2.   De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 3

Programmets mål

1.   Programmets övergripande mål är att öka européernas medvetenhet om att de tillhör ett gemensamt kulturområde, genom att utveckla samarbetet på kulturområdet mellan skapande konstnärer, aktörer på kulturområdet och kulturinstitutioner i länder som deltar i programmet och på så vis främja framväxten av ett europeiskt medborgarskap.

2.   Programmet har följande särskilda mål:

a)

Att främja bevarandet av och kunskapen om kulturarv av europeisk betydelse.

b)

Att främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar i kultursektorn.

c)

Att uppmuntra transnationell rörlighet för konstverk liksom för konstnärliga och kulturella produkter.

d)

Att främja den interkulturella dialogen.

Artikel 4

Handlingslinjer för programmet

1.   Programmets mål skall uppfyllas med hjälp av följande insatser som beskrivs närmare i bilagan:

a)

Stöd till kulturinsatser

Fleråriga samarbetsnätverk inom kulturområdet.

Samarbetsinsatser.

Särskilda insatser.

b)

Stöd till organ som är aktiva på EU-nivå inom kulturområdet .

c)

Stöd till analyser samt till insamling och spridning av information samt till främjande åtgärder som rör kultursektorn, såsom kultursamarbete , kulturarv, samverkan mellan utbildning och kultur, fortbildning av artister och sysselsättning inom kultursektorn .

d)

Stöd till insatser som rör musik- och konstutbildning, i syfte att främja utbyte av god praxis och ett närmare samarbete på europeisk nivå.

2.   Vid dessa insatser skall bestämmelserna i bilagan följas.

Artikel 5

Bestämmelser om tredjeländer

1.   Programmet skall vara öppet för deltagande av följande länder:

Eftaländer som är medlemmar av EES, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi för anslutning till EU, i enlighet med allmänna principer och villkor samt de allmänna bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts för dessa länder i ramavtalet respektive associationsrådens beslut.

Länderna på västra Balkan, i enlighet med bestämmelser som skall överenskommas med dessa länder sedan det slutits ramavtal som styr deras deltagande i gemenskapsprogram.

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken i enlighet med de handlingsplaner som skall utarbetas.

De länder som nämns i denna punkt skall delta fullt ut i programmet, förutsatt att angivna villkor är uppfyllda och att ytterligare anslag ges.

Kommissionen skall se till att det finns en koppling mellan programmet och andra gemenskapsåtgärder, särskilt på områdena allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor, idrott, språk, social integration, EU:s utrikespolitik, bekämpning av diskriminering och forskning.

2.   Programmet är även öppet för samarbete med andra tredjeländer som med Europeiska gemenskapen slutit associerings- eller samarbetsavtal som innehåller klausuler om kultursektorn, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som skall överenskommas.

De länder på västra Balkan som avses i punkt 1 och som inte vill delta fullt i programmet kan delta i programsamarbetet på de villkor som föreskrivs i denna punkt.

Artikel 6

Samarbete med internationella organisationer

Programmet möjliggör samarbete med internationella organ som är kompetenta på kulturområdet, såsom Unesco eller Europarådet, på grundval av gemensamma bidrag och i enlighet med de regler som gäller för varje institution eller organisation för genomförandet av de insatser som avses i artikel 4.

Artikel 7

Komplementaritet med andra gemenskapsinstrument

Kommissionen ska trygga samordningen mellan programmet och andra gemenskapsåtgärder, särskilt dem som vidtas genom strukturfonderna och inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom, kultur, idrott, språk, social integration, kampen mot alla former av diskriminering och forskning.

Artikel 8

Genomförande

1.   Kommissionen skall ansvara för genomförandet av gemenskapsåtgärderna i detta program i enlighet med bilagan.

2.   Följande åtgärder skall antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 10.2:

a)

En årlig arbetsplan som även omfattar prioriteringar, kriterier och urvalsförfaranden.

b)

En årlig budget och fördelningen av medel mellan programmets olika insatser.

c)

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder för programmet.

3.   Alla andra åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut skall antas i enlighet med det samrådsförfarande som avses i artikel 10.3.

Artikel 9

Insynsåtgärder

1.     De urvalskriterier som fastställts av experterna skall tillsammans med den graderingsskala som används vara tillgängliga för samtliga aktörer på kulturområdet.

2.     Oavsett om en aktör fått bidrag eller inte skall sökanden ha rätt att få relevant information om skälen till det slutgiltiga beslutet.

Artikel 10

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté, som består av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Artikel 11

Kulturkontaktpunkter

1.   De kulturkontaktpunkter som avses i punkt I.3.3 i bilagan skall i sin egenskap av genomförandeorgan sprida information om programmet i medlemsstaterna, samtidigt som de iakttar bestämmelserna i artikel 54.2 c och artikel 54.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (17) (nedan kallad budgetförordningen).

2.   Kulturkontaktpunkterna skall uppfylla följande kriterier:

De måste ha tillgång till tillräcklig personal med yrkeskunskaper som lämpar sig för uppdraget och med språkkunskaper som lämpar sig för arbete med internationellt samarbete.

De skall ha tillgång till lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om datorutrustning och kommunikationsmedel.

De skall verka under sådana administrativa förutsättningar att det på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter och undvika alla intressekonflikter.

Artikel 12

Finansiella bestämmelser

1.   I enlighet med artikel 176.2 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (18) får kommissionen, på grundval av vilka bidragsmottagare och vilken typ av insats det rör sig om, besluta om huruvida de kan undantas från kontroll av de yrkesfärdigheter och kvalifikationer som krävs för att genomföra insatsen eller arbetsprogrammet.

2.   Det finansiella stödet skall utges i form av bidrag till juridiska personer. Stipendier får i vissa fall beviljas fysiska personer i enlighet med artikel 114.1 i budgetförordningen. Kommissionen får även dela ut priser till fysiska eller juridiska personer för verksamhet eller projekt som genomförs inom ramen för programmet. I enlighet med artikel 181 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 får, beroende på typen av verksamhet, schablonfinansiering eller tariffer baserade på enhetspriser också tillåtas.

3.   I enlighet med artikel 168.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 får stöd beviljas för särskilda insatser i samband med evenemangen i de europeiska kulturhuvudstäder som utsetts enligt beslut nr 1419/1999/EG.

Artikel 13

Programmets bidrag till övrig gemenskapspolitik

Programmet bidrar till att stärka gemenskapens övergripande politik, särskilt genom att

a)

stärka den grundläggande principen om yttrandefrihet,

b)

stärka känslan av ett europeiskt medborgarskap och öka medvetenheten om ett delat kulturellt arv av europeisk betydelse,

c)

uppmuntra ökad medvetenhet om vikten av att bidra till en hållbar utveckling,

d)

bekräfta vikten av ett europeiskt program för kultursamarbete som syftar till att främja ömsesidig förståelse, social anpassning och tolerans inom Europeiska unionen,

e)

bidra till att motverka alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,

f)

uppmuntra de europeiska medborgarnas kulturella medvetenhet och stärka samverkan mellan utbildning och kultur,

g)

främja alla former av kulturell och språklig mångfald i Europa.

Programmets överensstämmelse och komplementaritet med gemenskapens politik för kultursamarbete med tredjeländer bör särskilt uppmärksammas.

Artikel 14

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen skall säkerställa att programmet regelbundet följs upp. Resultaten av övervakningen och utvärderingen skall utnyttjas när programmet genomförs.

Denna uppföljning skall bl. a. omfatta utarbetandet av de rapporter som avses i punkt 4 a och c.

De särskilda målen för programmet får, med utgångspunkt i resultaten i uppföljningsrapporterna , revideras i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget .

2.   Kommissionen skall säkerställa att programmet regelbundet utvärderas av ett externt och fristående organ.

3.     Vid utvärderingen av programmet skall hänsyn tas till målen i detta beslut, för att garantera att de uppnås.

4.   Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna följande:

a)

Senast den 31 december 2010, en extern och oberoende halvtidsrapport där den utvärderar resultaten samt de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av detta programs genomförande.

b)

Senast den 31 december 2011, ett meddelande om detta programs fortsatta genomförande.

c)

Senast den 31 december 2015, en extern och oberoende utvärderingsrapport efter programmets avslutande.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Insatser som på grundval av Europaparlamentets och rådets beslut nr 508/2000/EG eller nr 792/2004/EG inleds före den 31 december 2006 skall tills de avslutas fortsätta att administreras enligt bestämmelserna i dessa beslut.

Den kommitté som avses i artikel 5 i beslut nr 508/2000/EG skall ersättas med den kommitté som avses i artikel 10 i detta beslut.

Artikel 16

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)   EUT C 164, 5.7.2005, s. 65.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 oktober 2005.

(3)  EGT L 99, 20.4.1996, s. 20.

(4)  EGT L 291, 24.10.1997, s. 26.

(5)  EGT L 305, 8.11.1997, s. 31.

(6)   EGT L 63, 10.3.2000, s. 1 .

(7)   EGT C 162, 6.7.2002, s. 5 .

(8)   EGT C 13, 18.1.2003, s. 5 .

(9)   EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 142 .

(10)   EGT C 293 E, 28.11.2002, s. 105 .

(11)   EUT C 300 E, 11.12.2003, s. 156 .

(12)  EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 459.

(13)  EGT L 166, 1.7.1999, s. 1 .

(14)  EUT L 138, 30.4.2004, s.40 .

(15)  EGT C 172, 18.6.1999, s.1.

(16)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(17)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(18)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 (EUT L 201, 2.8.2005, s. 3).

BILAGA

I. Beskrivning av aktiviteter och evenemang

1. Första programområdet: stöd till kulturell verksamhet

1.1 Fleråriga samarbetsnätverk

Programmet stöder stabila och strukturerade fleråriga samarbetsnätverk för europeiska aktörer inom kulturområdet. Målet med detta stöd är att hjälpa nätverken som befinner sig i start- eller struktureringsfasen eller är i färd med att utvidga sin verksamhet geografiskt. De måste uppmuntras att etablera sig på varaktig grund och lyckas bli ekonomiskt oberoende.

Varje nätverk skall bestå av minst sex aktörer från fyra olika länder som deltar i programmet . Deras syfte skall vara att sammanföra de deltagande aktörerna, som kan komma från en eller flera sektorer, runt olika typer av verksamhet eller fleråriga projekt som får genomföras antingen inom samma sektor eller inom flera olika sådana, men som skall ha ett gemensamt mål. Varje nätverk skall ha en huvudansvarig, som skall representera de övriga deltagande aktörerna och vara ansvarig inför kommissionen.

Varje nätverk skall ha som syfte att genomföra ett flertal strukturerade fleråriga kulturaktiviteter. Denna verksamhet skall genomföras under hela den tid som gemenskapsfinansieringen varar. Den skall omfatta minst två av de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a - c. Nätverk som planerar att utveckla verksamhet som omfattas av alla de tre målen i artikel 3.2 a - c kommer att prioriteras.

Varje nätverk väljs ut efter inbjudan att lämna projektförslag enligt budgetförordningen och dess tillämpningsåtgärder. Inom denna ram kommer urvalet att göras bl. a. på grundval av medorganisatörernas erkända sakkunskap inom sitt verksamhetsområde, deras finansiella och operativa möjligheter att slutföra den föreslagna verksamheten, liksom verksamhetens kvalitet och överensstämmelse med programmets allmänna och särskilda mål, i enlighet med artikel 3.

Nätverken skall grundas på ett samarbetsavtal, det vill säga ett gemensamt dokument som är rättsligt bindande i ett av deltagarländerna och som undertecknats av alla medorganisatörerna.

Gemenskapens stöd får inte överstiga 70% av projektets budget och kommer att trappas ned successivt. Stödet får inte vara högre än 500 000EUR per år. Stödet skall utbetalas för en period om minst 3 och högst 5 år. Under denna period får några av arrangörerna ersättas förutsatt att målet och antalet representerade länder förblir desamma.

Cirka 29 % av programmets totala budget skall användas för denna typ av stöd.

1.2 Samarbetsinsatser

Programmet stöder insatser för kultursamarbete mellan europeiska aktörer inom en eller flera sektorer. Kreativitet och nyskapande kommer att ges stor plats , särskilt projekt för att bevara och sprida kunskap om kulturarv av europeisk betydelse . Insatser för att utforska samarbetsmöjligheter för att kunna utveckla dem på längre sikt kommer att få särskild uppmuntran.

Varje insats skall utformas och genomföras av partnerskap som består av minst tre kulturaktörer från tre olika deltagarländer, oavsett om aktörerna kommer från en eller flera olika sektorer.

Insatserna väljs ut efter inbjudan att lämna projektförslag enligt budgetförordningen och dess tillämpningsåtgärder. Inom denna ram kommer urvalet att göras bl. a. på grundval av medorganisatörernas erkända sakkunskap inom sitt verksamhetsområde, deras finansiella och operativa möjligheter att slutföra de föreslagna insatserna, liksom insatsernas kvalitet och överensstämmelse med programmets allmänna och särskilda mål, i enlighet med artikel 3.

Gemenskapens stöd får inte överstiga 70 % av projektets budget. Det skall minst uppgå till minst 30 000 EUR och högst 200 000EUR per år. Stödet skall utbetalas för en period om 12 - 24 månader .

De villkor som ställts upp för denna insats angående det minsta antal aktörer som krävs för att presentera projekt, liksom de minsta och högsta beloppen på för att erhålla gemenskapsstöd, kan anpassas med hänsyn till de särskilda villkoren för litterär översättning.

Cirka 30% av programmets totala budget skall användas för denna typ av stöd.

1.3 Särskilda insatser

Programmet skall även stödja särskilda insatser. Insatserna kallas särskilda eftersom de skall ha stor omfattning och räckvidd liksom påtaglig genomslagskraft hos människor i Europa, bidra till att öka deras medvetenhet om att de tillhör samma gemenskap och sprida kunskap om den kulturella mångfalden i medlemsstaterna, samt bidra till den interkulturella och internationella dialogen. De skall omfatta minst två av de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a - c .

Dessa särskilda insatser skall även bidra till att ge gemenskapens insatser inom kultur en större synlighet och öka spridningen av den europeiska kulturen.

Exempelvis kan prisutdelningar betraktas som särskilda insatser och i denna egenskap få stöd, eftersom de framhäver såväl konstnärer som kulturella och konstnärliga verk eller produkter, samtidigt som de gör dem kända utanför de nationella gränserna, vilket betyder att de främjar rörlighet och utbyte (på samma sätt som till exempel Prix Europa) .

Omfattande stöd kommer inom denna ram också att ges till de europeiska kulturhuvudstäderna för att hjälpa dem att genomföra verksamhet som betonar den europeiska dimensionen och det transeuropeiska kultursamarbetet.

Stöd får också beviljas inom ramen för samarbetsinsatser som rör tredjeländer och internationella organ enligt vad som föreskrivs i artikel 5.2 och artikel 6.

Ovannämnda exempel utgör inte en uttömmande förteckning över insatser som kan få stöd inom ramen för detta underområde i programmet.

Det som avgör vilka urvalsregler som skall gälla för de särskilda insatserna är typen av insats. Finansieringen kommer att tilldelas efter inbjudan att lämna projektförslag och anbudsinfordran, utom i sådana fall som omfattas av artiklarna 54 och 168 i budgetförordningen. Hänsyn kommer också att tas till hur varje insats uppfyller programmets allmänna och särskilda mål, enligt vad som anges i artikel 3.

Gemenskapens stöd får inte överstiga 60 % av projektets budget.

Cirka 16 % av programmets totala budget skall användas för denna typ av stöd.

2. Andra programområdet: Stöd till europeiska organ som är aktiva på EU-nivå inom kulturområdet samt stöd till insatser för att skydda och bevara minnet av de viktigaste platserna och arkiven som rör deportationerna

Detta stöd skall lämnas i form av ett administrationsbidrag för samfinansiering av de utgifter som uppkommer i samband med det löpande arbetsprogrammet för organ som verkar för ett ändamål av allmänt europeiskt intresse inom kulturområdet eller för ett mål som omfattas av Europeiska unionens politik på detta område.

Dessa bidrag kommer att tilldelas på grundval av årliga inbjudningar att lämna projektförslag.

Cirka 14 % av programmets totala budget skall användas för detta programområde.

Bidrag till administrationskostnader för europeiska kulturorganisationer

Organ som arbetar för att främja kulturellt samarbete kan få stöd på ett eller flera av följande sätt:

Genom att ha representation på EU-nivå.

Genom att samla in eller sprida information som kan underlätta transeuropeiskt kultursamarbete.

Genom att på EU-nivå och i nätverk fungera som förbindelse mellan organ som är aktiva inom kulturområdet.

Genom att delta i projekt för kultursamarbete.

Genom att fungera som ambassadörer för den europeiska kulturen (på samma sätt som till exempel Europeiska unionens ungdomsorkester) .

Dessa organ måste ha en verklig europeisk dimension. Därför måste de utöva sin verksamhet på EU-nivå, ensamma eller i form av olika samordnade föreningar, och deras struktur (inskrivna medlemmar) och verksamhet måste ha potential att kunna fungera i hela Europeiska unionen eller åtminstone omfatta sju europeiska länder.

Urvalet av de organisationer som skall motta sådana administrationsbidrag skall ske på grundval av en inbjudan att lämna projektförslag. Det skall ske genom en jämförelse av organens arbetsprogram med de särskilda mål som anges i artikel 3. Fleråriga partnerskapsramavtal kan ingås med de organ som valts ut på detta sätt.

Administrationsbidrag som beviljas inom ramen för detta programområde i bilagan får inte överstiga 80 % av organets bidragsberättigande kostnader under det kalenderår för vilket bidraget beviljas .

3. Tredje programområdet: stöd till analyser samt till insamling och spridning av information om kultursamarbete samt till verksamhet som främjar kultursamarbete

Cirka 5 % av programmets totala budget skall användas för detta programområde.

3.1 Stöd till analyser som rör kultursamarbete

Programmet stöder genomförandet av undersökningar och analyser som rör kultursamarbete. Målet med detta stöd är att öka volymen av information och kvantifierade uppgifter om kultursamarbete på europeisk nivå, bl. a. när det gäller rörligheten för personer som arbetar i kultursektorn, rörligheten för konstverk liksom för konstnärliga och kulturella produkter, samt den interkulturella dialogen.

Stöd kommer att kunna beviljas inom detta programområde till sådana undersökningar och analyser som bidrar till att berika kunskaperna om transeuropeiskt kultursamarbete och till att skapa ett gynnsamt klimat för dess utveckling. Projekt som syftar till insamling och analys av statistiska uppgifter kommer särskilt att uppmuntras.

3.2 Stöd till insamling och spridning av information om kultursamarbete samt till verksamhet som främjar kultursamarbete

Programmet ger stöd till insamling och spridning av information om transeuropeiskt kultursamarbete samt till verksamhet som främjar kultursamarbete via utveckling av ett Internetverktyg som inriktas på behoven hos yrkesverksamma på kulturområdet.

Detta verktyg skall möjliggöra utbyte av erfarenheter och goda lösningar, spridning av information rörande kulturprogrammet samt även transeuropeiskt kultursamarbete i vidare bemärkelse.

3.3 Stöd till kulturkontaktpunkterna

Stöd skall även ges åt de så kallade kulturkontaktpunkterna så att dessa på ett målinriktat, effektivt och användarvänligt vis kan sprida praktisk information om programmet. Dessa organ, som verkar på nationell nivå, skall inrättas i samarbete med medlemsstaterna och på frivillig grundval. Om det är praktiskt möjligt kommer de att inhysas i samma lokaler som kommissionens representation i den berörda huvudstaden.

Kulturkontakpunkterna skall ha i uppdrag att

marknadsföra programmet,

underlätta tillgången till programmet och uppmuntra så många som möjligt av yrkesverksamma och aktörer på kulturområdet att delta i dess verksamhet genom effektiv informationsspridning,

tillhandahålla en permanent förbindelse mellan de olika institutioner som stöder kulturen i medlemsstaterna och därmed bidra till komplementariteten mellan programinsatserna och de nationella stödinsatserna,

på lämplig nivå tillhandahålla information och kontakter mellan aktörer som deltar i programmet och i andra gemenskapsprogram som är öppna för kulturprojekt.

II. Programhandläggning

Programbudgeten kan även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändig för administrationen av programmet och för genomförandet av programmålen; i detta ingår bland annat undersökningar, möten, information och publikationer, kostnader kopplade till elektroniska nät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan utnyttja för administrationen av programmet.

III. Granskningar och revisioner

För de projekt som väljs ut i enlighet med förfarandet i artikel 12.1 skall det införas ett system för slumpvis granskning.

Bidragsmottagarna skall under fem år efter den sista utbetalningen hålla alla verifikationer för utgifter tillgängliga för kommissionen. Bidragsmottagarna skall vid behov se till att de verifikationer som finns hos deras samarbetsparter eller medlemmar ställs till kommissionens förfogande.

Kommissionen får, via sina egna anställda eller någon annan behörig organisation den utsett, utföra en granskning av hur bidraget har använts. Granskningen får utföras under hela avtalets löptid samt under fem år efter dagen för utbetalning av den sista bidragsdelen. I vissa fall kan granskningen leda till att kommissionen beslutar att kräva tillbaka medel.

Såväl kommissionens personal som extern personal med fullmakt från kommissionen skall ges sådan tillgång till mottagarens kontorslokaler och till alla upplysningar, även i elektronisk form, som krävs för att granskningen skall kunna utföras.

Revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) har samma rättigheter som kommissionen, bland annat när det gäller tillträde till lokaler och tillgång till handlingar.

För att skydda Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter får kommissionen även utföra kontroller och inspektioner på plats avseende detta program enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (1). Utredningar får även utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (2).

IV. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSINSATSER SAMT MARKNADSFÖRING

1. Kommissionen

Kommissionen kan organisera seminarier, konferenser eller möten för att underlätta genomförandet av programmet och vidta lämpliga åtgärder för att informera, offentliggöra och sprida kunskaper , liksom marknadsföra , samt övervaka och utvärdera programmet. Sådan verksamhet kan finansieras med bidrag eller anbudsinfordringar, alternativt organiseras och finansieras direkt av kommissionen.

2. Kulturkontaktpunkter

Kommissionen och medlemsstaterna skall på frivillig grundval organisera och förstärka utbytet av information som kan vara till nytta vid genomförandet av programmet genom kulturkontaktpunkterna, som fungerar som genomförandeorgan på nationell nivå, med beaktande av artikel 54.2 c och 54.3 i budgetförordningen.

V. Övergripande budgetfördelning

Vägledande fördelning av programmets årsbudget

 

Procentandel av budgeten

Programområde 1 (stöd till projekt)

Ca 75 %

Samarbetsnätverk

Ca 29 %

— Samarbetsinsatser

Ca 30 %

— Särskilda insatser

Ca 16 %

Programområde 2 (stöd till organ)

Ca 14 %

Programområde 3 (analyser och information)

Ca 5 %

Totalt för operativa kostnader

Ca 94 %

Programhandläggning

Ca 6 %


(1)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(2)  EGT L 136, 31.5.1999, s.1.

P6_TA(2005)0398

Media 2007 ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (KOM(2004)0470 - C6-0093/2004 - 2004/0151(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0470) (1),

med beaktande av artiklarna 251.2, 157.3 och 150.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0093/2004),

med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0278/2005).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet betonar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2006 är beroende av beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som nästa fleråriga finansieringsram antagits vid behov lägga fram ett förslag till justering av programmets finansiella referensbelopp.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0151

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2005/EG om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 157.3 och 150.4,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Då den europeiska audiovisuella sektorn är ett av de främsta verktygen för att överföra Europeiska unionens gemensamma, grundläggande, sociala och kulturella värderingar till européer, särskilt ungdomar, har den en avgörande roll att spela i det europeiska medborgarskapets framväxt. Syftet med gemenskapens stöd är att den europeiska audiovisuella sektorn skall kunna främja den interkulturella dialogen, öka den ömsesidiga förståelsen mellan de europeiska kulturerna och utveckla sin politiska, kulturella, sociala och ekonomiska potential, vilket innebär ett verkligt mervärde vid förverkligandet av det europeiska medborgarskapet. Det skall även öka konkurrenskraften och, framförallt, öka de icke-nationella europeiska verkens marknadsandelar på europeiska marknader.

(2)

Det är också nödvändigt att främja ett aktivt medborgarskap samt att öka insatserna för att säkerställa att principen om människans värdighet efterlevs, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och bekämpa alla former av diskriminering och utslagning, även rasism och främlingsfientlighet.

(3)

Kvinnors ökade närvaro och inflytande inom den audiovisuella sektorn kan medföra förändringar i dess innehåll och öka den kvinnliga publikens intresse, och är avgörande för jämställdheten mellan kvinnor och män i samhället i sin helhet.

(4)

Gemenskapens stöd till den audiovisuella sektorn grundar sig på artikel 151 i fördraget, där det föreskrivs att

gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som gemenskapen skall framhäva det gemensamma kulturarvet,

gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.

(5)

Gemenskapens stöd till den audiovisuella sektorn är också i linje med det nya strategiska mål för Europeiska unionen som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000, nämligen att stärka utbildningen, sysselsättningen, den ekonomiska reformen och den sociala sammanhållningen som en del av en kunskapsbaserad ekonomi. I sina slutsatser konstaterade rådet att ”innehållsindustrin skapar ett mervärde genom att utnyttja och inrätta nätverk för europeisk kulturell mångfald”. Denna strategi bekräftas i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 20 och 21 mars 2003.

(6)

Slutligen grundas gemenskapens stöd till den audiovisuella sektorn på de omfattande erfarenheter som gjorts inom programmen Media I, Media II, Media Plus och Media-Yrkesutbildning (4), som sedan 1991 bidragit till den audiovisuella industrins utveckling. Detta har tydligt framgått av utvärderingarna av de nämnda programmen (5).

(7)

Utvärderingarna visade tydligt att gemenskapens insatser främst bör inriktas på

inom förproduktion: utveckling av europeiska audiovisuella verk samt förvärv och vidareutveckling av färdigheter, vilket måste ses som en del av förproduktionen,

inom efterproduktion: distribution, biografvisning och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk,

digitaliseringen, som på ett avgörande sätt bör bidra till att stärka den audiovisuella sektorn och vara ett centralt inslag i Media 2007;

och att det är nödvändigt att i första hand främja digitala tjänster och europeiska kataloger, för att övervinna splittringen av den europeiska audiovisuella marknaden.

(8)

Media-programmet bör stödja upphovsmän (exempelvis manusförfattare och regissörer) i den kreativa processen och uppmuntra dem att ta fram och använda nya kreativa tekniker som stärker den europeiska audiovisuella sektorns innovationsförmåga.

(9)

Det finns olika digitala plattformar för visning av filmer och valet av plattform är beroende av olika användningar, användare och behov. Pilotprojekt inom Media-programmet skulle kunna erbjuda möjligheter till tester med vars stöd nya standarder kan utformas enligt den audiovisuella sektorns behov.

(10)

Den förberedande åtgärden ”Tillväxt och audiovisuella medier: i2i-initiativet för audiovisuella medier”(nedan ”i2i-initiativet”), som kompletterar programmen Media Plus och Media-Yrkesutbildning, är ytterligare ett steg i genomförandet av gemenskapens politik för den audiovisuella sektorn. Denna åtgärd är särskilt avsedd att avhjälpa de finansieringsproblem som små och medelstora företag inom sektorn har. Vid utvärderingen av i2i-initiativet bekräftades att det motsvarar sektorns behov och att det är nödvändigt att fortsätta med gemenskapsinsatser av denna typ , men att de i högre grad bör vara inriktade på sektorns särskilda behov .

(11)

Den europeiska audiovisuella sektorn kännetecknas av att den har en hög potential för tillväxt, innovation och dynamik, att marknaden splittrats till följd av kulturell och språklig mångfald samt att det finns ett stort antal medelstora och små företag och mikroföretag med kronisk brist på kapital. Vad gäller genomförandet av gemenskapsstödet måste den audiovisuella sektorns särskilda egenskaper beaktas, och det måste säkerställas att administrativa och finansiella förfaranden är proportionella i förhållande till de aktuella stödbeloppen och att förfarandena i stor utsträckning förenklas och anpassas till de mål de används för samt att de motsvarar sektorns praxis och behov. Förenklingen måste särskilt leda till att tiden mellan planeringen av projekten och allmänhetens tillgång till dem förkortas.

(12)

Det är ett allvarligt konkurrenshinder inom hela Europeiska unionen att det nästan inte alls finns några specialiserade företag för kreditfinansiering inom den audiovisuella sektorn.

(13)

Alla åtgärder som vidtas inom ramen för detta program bör stå i överensstämmelse med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, framför allt artikel 11 om yttrandefrihet och mediernas mångfald.

(14)

Kommissionen och medlemsstaterna bör se över sitt stöd till den audiovisuella sektorn, framför allt resultaten av det förberedande i2i-initiativet, i syfte att fastställa i vilken mån det framtida stödet kan gynna utvecklingen av ett specialiserat utbud för små och medelstora företag vid kreditfinansiering.

(15)

I medlemsstater där system för kreditfinansiering har utvecklats för att främja nationella audiovisuella projekt och attrahera privat kapital är det nödvändigt att se över hur detta kapital - med stöd av Media 2007 - även kan användas för icke-nationella europeiska projekt.

(16)

I artikel 3 i fördraget föreskrivs att gemenskapen i all verksamhet som avses i artikeln skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män samt främja jämställdhet , och i artikel 13 i fördraget anges att gemenskapen skall vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Programmet bör även ha som mål att garantera funktionshindrade medborgare, särskilt personer med särskilda behov och hörselskadade personer, möjligheter till deltagande.

(17)

I artikel II-82 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa anges att Europeiska unionen bland annat måste respektera den kulturella och språkliga mångfalden, och därför är det nödvändigt att beakta de särskilda krav som små medlemsstater och medlemsstater med mer än ett språkområde har.

(18)

Ökad insyn i och spridning av information om den europeiska audiovisuella marknaden kan göra företagen inom sektorn, särskilt de små och medelstora, mer konkurrenskraftiga. Ökad insyn och informationsspridning främjar privata investerares förtroende genom att öka kännedomen om sektorns möjligheter. Det gör det enklare att bedöma och följa upp gemenskapsåtgärder. Dessa mål bör lättare kunna uppnås om Europeiska unionen blev medlem i Europeiska audiovisuella observationsorganet.

(19)

I ett Europeiska unionen med 25 medlemsstater håller samarbete allt mer på att bli en strategisk lösning för att stärka den europeiska filmindustrins konkurrenskraft. EU-omfattande nätverk på alla Media-programnivåer - utbildning, utveckling, distribution och marknadsföring - bör därför främjas mer. Detta gäller särskilt samarbetet med aktörer från de medlemsstater som anslutit sig till Europeiska unionen efter den 30 april 2004. Det bör understrykas att alla samarbetsstrategier mellan den audiovisuella sektorns aktörer måste respektera Europeiska unionens konkurrensbestämmelser.

(20)

Statligt finansiellt stöd till film på europeisk, nationell, regional och lokal nivå är av avgörande betydelse för att man skall kunna övervinna sektorns strukturella svårigheter och möjliggöra för den europeiska audiovisuella industrin att möta globaliseringens utmaningar. Statliga stödsystem bör vara förenliga med artikel 87.3 d och artikel 151.4 i fördraget och bör inte kunna bli föremål för liberalisering inom ramen för internationella handelsförhandlingar.

(21)

Kandidatländer och Eftaländer som undertecknat EES-avtalet får också delta i gemenskapsprogram i enlighet med de avtal som slutits med dessa länder.

(22)

Samarbetet mellan Media-programmet och Eurimages behöver stärkas, men detta bör inte leda till att finansiella och administrativa frågor integreras.

(23)

Vid sitt möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 antog Europeiska rådet ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där det föreskrivs att gemenskapsprogram skall vara öppna för länder som genomgår en stabiliserings- och associeringsprocess, i enlighet med de ramavtal som skall slutas mellan gemenskapen och dessa länder.

(24)

De andra europeiska länder som har undertecknat Europarådets konvention om gränsöverskridande television tillhör det europeiska audiovisuella området, och bör därför ha rätt att delta i programmet förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och i enlighet med villkor som skall fastställas i avtal mellan de berörda parterna. Dessa länder bör om de så vill, förutsatt att budgeten och eventuella prioriteringar inom deras audiovisuella industri beaktas, kunna delta i programmet eller ett mer begränsat samarbete förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som skall överenskommas mellan de berörda parterna.

(25)

Samarbete med tredjeländer utanför Europa som utvecklas med ömsesidiga och balanserade intressen som grund kan skapa mervärde för den europeiska audiovisuella industrin avseende marknadsföring, marknadstillträde, distribution, spridning och visning av europeiska verk i dessa länder. Sådant samarbete bör utvecklas med hjälp av kompletterande anslag och på särskilda villkor som skall överenskommas mellan de berörda parterna.

(26)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra finansiella oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in medel som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(27)

I detta beslut fastställs, för programmets hela löptid, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen enligt punkterna 33-34 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (6).

(28)

De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör fastställas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(29)

Det bör införas övergångsbestämmelser för att säkerställa en smidig övergång mellan å ena sidan de program som inrättats genom beslut 2000/821/EG och beslut nr 163/2001/EG och å andra sidan de program som inrättats genom detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning 1

Övergripande mål och budget

Artikel 1

Programmets mål och prioriteringar

1.   Genom detta beslut inrättas ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn, nedan kallat ”programmet”, för perioden 1 januari 2007 till 31 december 2013.

2.   Den audiovisuella sektorn spelar en avgörande roll i arbetet med att överföra och utveckla europeiska grundläggande, sociala och kulturella värderingar och utveckla högkvalificerade framtidsorienterade arbetstillfällen. Dess kreativitet är en positiv faktor när det gäller konkurrenskraften och kulturens attraktionsförmåga bland publiken. Programmet är avsett att stärka den audiovisuella sektorn ekonomiskt så att den kan spela sina kulturella roller på ett effektivare sätt genom att utveckla en stark och varierande innehållsindustri och ett tillgängligt och tillvarataget arv .

Programmets övergripande mål är att

a)

bevara och stärka Europas språkliga och kulturella mångfald och dess biografarv och audiovisuella arv, säkerställa att alla europeiska medborgare har tillgång till detta , främja mediernas mångfald och yttrandefriheten samt främja dialog mellan kulturer , såväl inom själva Europeiska unionen som mellan Europeiska unionen och dess grannar ,

b)

öka spridningen av europeiska audiovisuella verk inom och utanför Europeiska unionen genom ökat samarbete mellan aktörerna ,

c)

stärka den europeiska audiovisuella sektorns och de europeiska audiovisuella verkens konkurrenskraft på den europeiska marknaden och på de internationella marknader som gynnar sysselsättningen genom att gynna relationerna mellan de yrkesverksamma inom sektorn .

3.   För att uppnå dessa mål skall programmet stödja

a)

inom förproduktion: förvärv och utveckling av audiovisuella kunskaper samt utveckling av europeiska audiovisuella verk,

b)

inom efterproduktion: distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk,

c)

pilotprojekt för att säkerställa att programmet anpassas till marknadens utveckling.

4.   Prioriteringarna inom de områden som avses i punkt 3 skall vara att

a)

uppmuntra skapande inom den audiovisuella sektorn samt öka kunskapen om och spridningen av Europas cinematografiska och audiovisuella arv,

b)

stärka finansierings- och produktionsstrukturen inom den europeiska audiovisuella sektorn, särskilt hos de små och medelstora företagen,

c)

minska obalansen på den europeiska audiovisuella marknaden mellan länder med hög produktionskapacitet och länder eller regioner med låg produktionskapacitet och/eller små geografiska och språkliga marknader,

d)

stödja marknadens utveckling med avseende på digitalteknik , särskilt när det gäller att ta fram tilltalande digitala kataloger över europeiska filmer som kan levereras på digitala plattformar ,

e)

förbättra marknadsföringen av europeiska audiovisuella verk.

Artikel 2

Budget

1.    Den vägledande finansiella ramen för genomförandet av detta program under den sjuårsperiod från och med den 1 januari 2007 som avses i artikel 1.1 skall vara 1 055 000 000 EUR.

2.   De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

3.     Om programperioden ändras oförutsett får det ursprungligen fastställda beloppet ändras enbart genom ett strikt iakttagande av proportionalitet.

Avdelning 2

Särskilda mål för förproduktionsstadiet

Artikel 3

Förvärv och utveckling av audiovisuell kompetens

På området förvärv och utveckling av audiovisuell kompetens skall programmet ha följande särskilda mål:

1.

Stärka de yrkesverksammas färdigheter inom utveckling, produktion, distribution/spridning och marknadsföring i syfte att förbättra kvaliteten på och potentialen hos europeiska audiovisuella verk. Programmet skall särskilt stödja åtgärder inom följande områden:

a)

Tekniker för manusförfattande, i syfte att höja kvaliteten på europeiska audiovisuella verk och öka möjligheten att sprida dem.

b)

Ekonomiska och kommersiella aspekter av produktion, distribution och marknadsföring av audiovisuella verk så att europeiska strategier kan utarbetas redan under utvecklingsfasen.

c)

Beaktande av digitalteknik redan under förproduktionsstadiet för produktion, efterproduktion, distribution, utnyttjande och arkivering av europeiska audiovisuella verk.

Det bör också vidtas åtgärder för att säkerställa deltagande av yrkesverksamma och lärare från andra länder än de där utbildningar enligt a-c genomförs.

2.

Förbättra den europeiska dimensionen inom audiovisuell utbildning med hjälp av följande:

a)

Stöd till nätverk och rörlighet bland europeiska lärare, särskilt från

europeiska filmskolor,

utbildningsinstitut,

branschens parter.

b)

Lärarutbildning.

c)

Stöd till individuella utbildningsprogram.

d)

Åtgärder för att samordna och främja de organ som stöds i samband med den typ av verksamhet som nämns i punkt 1.

3.

Genom särskilda stipendier göra det möjligt för yrkesverksamma från de nya medlemsstaterna och från andra medlemsstater med låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller som täcker ett begränsat geografiskt område och/eller språkområde att delta i den typ av utbildning som nämns i punkt 1.

De åtgärder som avses i punkt 1-3 skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i bilagan.

Artikel 4

Utveckling

1.   På utvecklingsområdet skall programmet omfatta följande särskilda mål:

a)

Stödja projekt som drivs av oberoende produktionsbolag och som är avsedda för de europeiska och internationella marknaderna.

b)

Stödja utarbetandet av finansieringsplaner för företag och projekt för europeiska produktioner, särskilt finansiering av samproduktioner.

De åtgärder som avses i led a-b skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i bilagan.

2.   Kommissionen skall vidta åtgärder för att säkerställa att den verksamhet som stöds och som syftar till att öka yrkeskompetensen och de färdigheter som avses i punkt 1 kompletterar varandra.

Avdelning 3

Särskilda mål för efterproduktionsstadiet

Artikel 5

Distribution och spridning

På området distribution och spridning skall programmet omfatta följande särskilda mål:

a)

Stärka europeisk distribution genom att uppmuntra distributörerna att investera i samproduktion, förvärva och marknadsföra filmer från andra europeiska länder samt att utarbeta samordnade marknadsföringsstrategier.

b)

Förbättra spridningen av icke-nationella europeiska filmer på de europeiska och internationella marknaderna genom att erbjuda incitament för export, distribution på olika medier och biografvisning.

c)

Främja spridning över gränserna av europeiska audiovisuella verk som producerats av oberoende produktionsbolag genom att uppmuntra samarbete mellan å ena sidan programföretag och å andra sidan oberoende producenter och distributörer.

d)

Uppmuntra digitalisering av europeiska audiovisuella verk och utveckla en konkurrenskraftig digital marknad .

e)

Uppmuntra biografer att utnyttja de möjligheter som digital distribution erbjuder.

f)

Uppmuntra användning av undertextning som ett mindre kostsamt sätt att stödja distribution och spridning av europeiska filmer utanför de nationella gränserna.

De åtgärder som anges i punkt a-f skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i bilagan.

Artikel 6

Marknadsföring

På marknadsföringsområdet skall programmet omfatta följande särskilda mål:

a)

Förbättra spridningen av europeiska audiovisuella verk genom att säkerställa att sektorn har tillgång till europeiska och internationella marknader.

b)

Förbättra den europeiska och internationella publikens tillgång till europeiska audiovisuella verk.

c)

Uppmuntra gemensamma insatser mellan nationella organ som arbetar för att marknadsföra film och audiovisuella produkter.

d)

Uppmuntra till främjande av Europas cinematografiska och audiovisuella arv och förbättra allmänhetens tillgång till detta på såväl europeisk som internationell nivå .

e)

Förbättra främjandet och marknadsförandet av europeiska audiovisuella verk på digitala plattformar.

De åtgärder som avses i punkt a-e skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i bilagan.

Avdelning 4

Pilotprojekt

Artikel 7

Pilotprojekt

1.   Programmets anpassning till marknadens utveckling får tillgodoses genom att det stödjer pilotprojekt, särskilt i samband med införande och utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik.

2.   För genomförandet av punkt 1 skall kommissionen bistås av grupper för teknisk rådgivning, sammansatta av experter som utnämnts av medlemsstaterna på förslag av kommissionen.

Avdelning 5

Regler för programmets genomförande och finansiella bestämmelser

Artikel 8

Bestämmelser om tredjeländer

1.   Programmet är öppet för följande länder förutsatt att angivna villkor är uppfyllda och att ytterligare anslag ges:

a)

Eftaländer som är medlemmar av EES, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

b)

De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi för anslutning till EU, i enlighet med allmänna principer och villkor samt de bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts för dessa länder i ramavtalet respektive associationsrådets beslut.

c)

Länderna på västra Balkan, i enlighet med bestämmelser som överenskommits med dessa länder sedan det slutits ramavtal som styr deras deltagande i gemenskapsprogram.

2.   Programmet skall även vara öppet för länder som undertecknat Europarådets konvention om gränsöverskridande television men som inte förtecknas i punkt 1, förutsatt att ytterligare anslag blir tillgängliga och i enlighet med villkor som skall fastställas mellan de berörda parterna.

3.   De tredjeländer i Europa som avses i punkterna 1 och 2 får delta i programmet förutsatt att det först kan fastställas att deras nationella lagstiftning är förenlig med gemenskapens lagstiftning, inklusive artikel 6.5 i rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (8). Denna bestämmelse är inte tillämplig på åtgärder enligt artikel 3.

4.   Programmet skall även vara öppet för samarbete med andra tredjeländer som med Europeiska unionen slutit associerings- eller samarbetsavtal som innehåller klausuler om den audiovisuella sektorn, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som skall överenskommas. De länder på västra Balkan som avses i punkt 1 och de europeiska länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och som inte vill delta fullt i programmet får delta i programsamarbetet på de villkor som föreskrivs i denna punkt.

Artikel 9

Finansiella bestämmelser

1.   I enlighet med artikel 114.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget  (9) får fysiska personer delta i programmet.

Utan att det påverkar överenskommelser och konventioner till vilka gemenskapen är avtalsslutande part måste företag som deltar i programmet, under hela den tid de deltar i programmet, ägas direkt eller genom majoritetsägande av en medlemsstat och/eller en medborgare i en medlemsstat.

2.   I enlighet med artikel 176.2 och 176.4 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget  (10) får kommissionen, beroende på mottagarnas egenskaper och typen av insats, besluta huruvida de kan undantas från kontroll av de yrkesfärdigheter och kvalifikationer som krävs för att genomföra en insats eller ett arbetsprogram.

3.   Beroende på typen av insats kan det finansiella stödet ges i form av bidrag (11) eller stipendier. Kommissionen får även tilldela priser till den verksamhet och de projekt som genomförs i samband med programmet. I enlighet med artikel 181 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 får, beroende på typen av verksamhet, schablonfinansiering eller tariffer baserade på enhetspriser också tillåtas.

4.     Kommissionen skall iaktta proportionalitetsprincipen i fråga om urvalskriterierna och de handlingar som skall lämnas in och de handlingar som skall fyllas i av sökandena.

5.   Finansiellt stöd som ges enligt programmets bestämmelser får inte överskrida 50 % av de totala slutliga kostnaderna för den verksamhet stödet gäller. I de fall som tas upp i bilagan får stödet dock uppgå till 75 % av kostnaderna. Dessutom skall upphandlingsförfarandena för beviljande av finansiellt stöd vara öppna och objektiva.

6.   I enlighet med artikel 112.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, och med tanke på verksamhetens särskilda beskaffenhet, får kommissionen besluta att kostnader som har direkt anknytning till insatsernas genomförande får betraktas som ersättningsberättigande, även om kostnaderna till viss del uppstod innan urvalsförfarandet ägt rum.

7.   I enlighet med artikel 113.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (12) får samfinansiering ske antingen helt eller delvis in natura, förutsatt att värdet av detta tillskott varken överstiger de faktiska kostnader som styrks med handlingar i bokföringen eller de gängse kostnaderna på den berörda marknaden.

8.   Alla bidrag som ges i samband med programmet, i samband med Media-programmen (1991-2006) och belopp som de utvalda projekten inte utnyttjar skall överföras till programmet Media 2007.

Artikel 10

Beslutets genomförande

1.   Kommissionen skall vara ansvarig för att programmet genomförs i enlighet med de regler som fastställs i bilagan.

2.   De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut och som rör de frågor som nämns nedan skall antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 11.2.

a)

De allmänna riktlinjerna för samtliga åtgärder som beskrivs i bilagan.

b)

Innehållet i förslagsinfordran, definitionen av kriterier och förfarandena för urval av projekt.

c)

Frågor rörande den årliga interna fördelningen av programmets resurser, inklusive fördelningen mellan åtgärder för att förbättra yrkeskunskaper, utveckling, distribution/spridning och marknadsföring.

d)

Regler för uppföljning och utvärdering av åtgärderna.

3.   De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut och som rör alla övriga frågor skall antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 11.3.

Artikel 11

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt, skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Artikel 12

Media-kontor

1.   Det europeiska nätverket för Media-kontor skall ansvara för att sprida information om programmet i medlemsstaterna, samtidigt som det iakttar bestämmelserna i artikel 54.2 c och artikel 54.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 , särskilt också för gränsöverskridande projekt, på det sätt som framgår av punkt 2.2 i bilagan.

2.     Media-kontorens samarbete i nätverk, särskilt grannskapsnätverk, skall främjas i syfte att underlätta utbyte och kontakter mellan branschaktörerna och göra allmänheten medveten om programmets huvudsakliga evenemang, såsom priser eller utmärkelser. Media-kontorens roll som informations- och tjänsteleverantörer gynnar uppkomsten av nya audiovisuella centra.

3.   Media-kontoren skall uppfylla följande kriterier:

De måste ha tillgång till tillräcklig personal med yrkeskunskaper som lämpar sig för uppdraget och med språkkunskaper som lämpar sig för arbete med internationellt samarbete.

De skall ha tillgång till lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om datorutrustning och kommunikationsmedel.

De skall verka under sådana administrativa förutsättningar att det på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter och undvika alla intressekonflikter.

4.     Kommissionen skall främja inrättandet av Media-kontor och Media-filialer i länder eller regioner med låg produktionskapacitet, i enlighet med prioriteringarna i artikel 1.4 c, och den skall främja deras synlighet.

Artikel 13

Programmets bidrag till övrig gemenskapspolitik och det gemenskapsrättsliga ansvaret

1.   Programmet skall bidra till att stärka gemenskapens övergripande politik, särskilt genom att

a)

stärka de grundläggande principerna om yttrandefrihet och mediernas mångfald och oberoende ,

b)

uppmuntra ökad medvetenhet om hur viktig den kulturella mångfalden är i Europa och ett större ömsesidigt erkännande av Europas olika kulturer, som ett sätt att förverkliga det europeiska medborgarskapet och skapa ett samhälle där alla känner sig delaktiga, samt ökad medvetenhet om vikten av att bekämpa alla former av diskriminering, även rasism och främlingsfientlighet,

c)

uppmuntra ökad medvetenhet om vikten av att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling,

d)

hjälpa till att motverka alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och främja jämställdhet mellan kvinnor och män ,

e)

bidra till debatten och informationen om Europeiska unionen som ett område där jämlikhet, fred , demokrati, frihet , välstånd , säkerhet och rättvisa råder.

2.     Kommissionen skall garantera samarbete mellan detta program och andra gemenskapsprogram inom utbildning och fortbildning, forskning samt avseende IT-samhället.

3.    Kommissionen skall garantera ett effektivt samarbete mellan detta program och åtgärder inom utbildningsområdet och på det audiovisuella området inom ramen för samarbetet mellan Europeiska unionen, icke-medlemsstater och relevanta internationella organisationer, särskilt Europarådet (Eurimages och det europeiska audiovisuella observatoriet) .

4.     Kommissionen skall vidta åtgärder för att se till att detta programs verksamhet kompletterar annan gemenskapsverksamhet och europeisk verksamhet inom området för utbildning och fortbildning som rör filmer och den audiovisuella sektorn.

Artikel 14

Uppföljning och utvärdering

1.   Kommissionen skall säkerställa att åtgärder som vidtas under detta beslut är föremål för föregående bedömning och för efterföljande uppföljning och utvärdering. Den skall garantera programmets tillgänglighet och insynen i genomförandet av detta.

Denna övervakning skall även omfatta utarbetandet av de rapporter som avses i punkt 3 a och c samt särskilda verksamheter.

2.   Kommissionen skall säkerställa att programmet regelbundet utvärderas av ett externt och fristående organ.

3.   Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna följande:

a)

En halvtidsrapport där den utvärderar resultaten , överensstämmelsen mellan programmet och det tekniska sammanhanget och dess effekter på den europeiska marknaden, samt de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av programmets genomförande tre år efter det att programmet antagits och den skall särskilt göra det möjligt att utvärdera de nya medlemsstaternas strukturella förbättringsåtgärder .

b)

Ett meddelande om programmets fortsatta genomförande fyra år efter det att programmet antagits .

c)

En detaljerad utvärderingsrapport om programmets genomförande och resultatet av programmet efter programmets avslutande.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Åtgärder som vidtagits före den 31 december 2006 på grundval av beslut 2000/821/EG och beslut nr 163/2001/EG skall fortsätta att omfattas av bestämmelserna i dessa beslut tills de avslutas.

Den kommitté som avses i artikel 8 i beslut 2000/821/EG och artikel 6 i beslut nr 163/2001/EG skall ersättas av den kommitté som föreskrivs i artikel 11 i detta beslut.

Avdelning 6

Information om Europeiska audiovisuella observationsorganet och deltagande i detta

Artikel 16

Information om den europeiska audiovisuella sektorn

Europeiska unionen skall bidra till ökad insyn i och spridning av information om den europeiska audiovisuella sektorn.

Artikel 17

Deltagande i Europeiska audiovisuella observationsorganet

För att genomföra artikel 16 skall Europeiska unionen vara medlem av Europeiska audiovisuella observationsorganet så länge programmet löper.

Kommissionen skall företräda Europeiska unionen i dess kontakter med Europeiska audiovisuella observationsorganet.

Artikel 18

Bidrag till att programmets mål uppnås

Europeiska unionens deltagande i Europeiska audiovisuella observationsorganet utgör en viktig beståndsdel i detta program och bidrar till att dess mål uppnås genom att

bidra till insyn i marknaden genom harmonisering av uppgifter som insamlats i de olika länderna och säkerställa att företagen har tillgång till ekonomisk och juridisk statistik och information för att på så sätt stärka den europeiska audiovisuella sektorns förmåga att konkurrera och utvecklas,

möjliggöra effektivare övervakning av programmet för att på så sätt underlätta utvärderingen av det,

i samordning med Europeiska audiovisuella observatoriet inleda en undersökning om publiken, dess vanor och preferenser, som ett komplement till den ekonomiska utvärderingen.

Artikel 19

Uppföljning och utvärdering

Övervakning och utvärdering av Europeiska unionens deltagande i Europeiska audiovisuella observationsorganet skall genomföras i samband med utvärdering och övervakning av programmet i enlighet med artikel 14.

Avdelning 7

Beslutets ikraftträdande

Artikel 20

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EUT C 255, 14.10.2005, s. 39 .

(2)  EUT C 164, 5.7.2005, s. 76 .

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 oktober 2005.

(4)  Programmen inrättades genom rådets beslut 90/685/EEG av den 21 december 1990 om genomförande av en handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audovisuella industrin (Media) (1991-1995) (EGT L 380, 31.12.1990, s. 37), rådets beslut 95/563/EG av den 10 juli 1995 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling och distribution av europeiska audiovisuella verk (Media II - Utveckling och distribution) (1996-2000) (EGT L 321, 30.12.1995, s. 25), rådets beslut 95/564/EG av den 22 december 1995 om genomförande av ett utbildningsprogram som vänder sig till branschfolk inom den europeiska industrin för audiovisuella program (Media II - Utbildning) (EGT L 321, 30.12.1995, s. 33), rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media Plus - Utveckling, distribution och marknadsföring) (2001-2005) (EGT L 336, 30.12.2000, s. 82. Beslutet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 846/2004/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 4)) samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-yrkesutbildning) (2001-2005) (EGT L 26, 27.1.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 845/2004/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s.1)).

(5)  Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Rapport om genomförandet och resultaten av programmet Media II (1996-2000) (KOM(2003) 0802, 18.12.2003. Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Rapport om genomförandet av programmen Media Plus och Media Yrkesutbildning (2001-2005) efter halva löptiden och om resultaten av den förberedande åtgärden ”Tillväxt och audiovisuella medier: i2i-initiativet för audiovisuella medier”, KOM (2003)0725, 24.11.2003.

(6)  EGT C 172, 18.6.1999, s.1.

(7)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8)  EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).

(9)  EGT L 248, 16.9.2002, s.1.

(10)  EGT L 357, 31.12.2002, s.1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 (EUT L 201, 2.8.2005, s. 3).

(11)  Om det gäller stöd till distribution i enlighet med artikel 109 andra stycket i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och artikel 168 första stycket i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, ersätts de intäkter som första årets biografvisningar av en film genererar upp till motsvarande bidraget från Media (förutom stöd till dubbning och undertextning).

(12)  Jämförd med artikel 172 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

BILAGA

Avdelning 1: Operativa mål och åtgärder som skall genomföras

1.   Förvärv och utveckling av audiovisuell kompetens

1.1   Stärka de yrkesverksammas färdigheter inom utveckling, produktion, distribution/spridning och marknadsföring i syfte att förbättra europeiska audiovisuella verks kvalitet och potential

1.1.1   Tekniker för manusförfattande

Operativt mål:

Ge erfarna manusförfattare chans att förbättra sina kunskaper och utveckla tekniker som bygger på traditionella och interaktiva författarmetoder.

Åtgärder som skall genomföras:

Stödja utarbetandet och genomförandet av utbildningsmoduler om kartläggning av målgrupper, redigering och utarbetande av manus för internationell publik samt om förhållandet mellan manusförfattare, redaktör, producent och distributör.

Stödja distansutbildning och uppmuntra utbyten och partnerskap mellan länder och regioner med låg audovisuell produktionskapacitet eller med liten språklig eller geografisk marknad.

1.1.2   Ekonomisk och kommersiell hantering av produktion, försäljning, distribution och marknadsföring av audiovisuella verk

Operativt mål:

Utveckla de yrkesverksammas möjligheter att förstå och integrera den europeiska dimensionen i utveckling, produktion, försäljning, distribution/spridning och marknadsföring av audiovisuella produktioner.

Åtgärder som skall genomföras:

Utöver de åtgärder som medlemsstaterna genomför, stödja utveckling och uppdatering av ledarskapsutbildningar och därvid beakta den europeiska dimensionen.

Stödja distansutbildning och uppmuntra utbyten och partnerskap mellan länder och regioner med låg audovisuell produktionskapacitet eller med liten språklig eller geografisk marknad.

Fastställa en högsta avgift för att erbjuda och tillhandahålla material från de 25 medlemsstaternas nationella filmarkiv, när detta material skall användas av små och medelstora företag som producerar filmer eller program med liknande innehåll eller av oberoende filmproducenter som är medborgare i eller har sitt säte i en medlemsstat. När materialet används för kommersiella syften och den producent som begärt materialet avser att skapa en liknande produkt så skall det vara möjligt att förhandla om ekonomiska frågor, förutsatt att principerna om mångfald samt kunskap om och spridande av kulturarvet respekteras.

1.1.3   Beakta digitalteknik redan under förproduktionsstadiet för produktion, efterproduktion, distribution, utnyttjande och arkivering av audiovisuella verk

Operativt mål:

Förbättra de yrkesverksammas förmåga att använda digitalteknik, särskilt för produktion, efterproduktion, distribution, utnyttjande, arkivering och multimedia.

Åtgärder som skall genomföras:

Utöver de åtgärder som medlemsstaterna vidtar, stödja utveckling och genomförande av utbildningsmoduler i digitalteknik.

Stödja distansutbildning och uppmuntra utbyten och partnerskap mellan länder och regioner med låg audovisuell produktionskapacitet eller med liten språklig eller geografisk marknad.

1.2   Förbättra den europeiska dimensionen inom audiovisuell utbildning

1.2.1   Stöd till nätverksaktiviteter och rörlighet för europeiska lärare (europeiska filmskolor, utbildningsinstitut, partner inom branschen)

Operativt mål:

Uppmuntra utbyten och regelbundet samarbete mellan befintliga utbildningsinstitutioner och verksamheter.

Åtgärd som skall genomföras:

Uppmuntra programdeltagarna att stärka samordningen av sin utbildnings- och fortbildningsverksamhet för att utveckla ett europeiskt nätverk som kan få gemenskapsstöd, framför allt för samarbete mellan aktörer - också tv-sändare - från medlemsstater som gått med i Europeiska unionen efter den 30 april 2004 och från medlemsstater med låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller med liten språklig eller geografisk marknad.

1.2.2   Lärarutbildning

Operativt mål:

Säkerställa att lärarna har lämplig kompetens.

Åtgärd som skall genomföras:

Bidra till lärarutbildning, särskilt distansutbildning.

1.2.3   Stöd till individuella utbildningsprogram

Operativt mål:

Främja filmstudenters rörlighet i Europa.

Åtgärd som skall genomföras:

Rörlighetsstipendier kopplade till utbildningsprojekt.

1.2.4   Vidta åtgärder för att samordna och främja de organ som stöds i samband med den typ av verksamhet som avses i punkt 1.1.1 i denna bilaga

Operativt mål:

Främja samordningen av och lyfta fram projekt som får stöd genom programmet.

Åtgärd som skall genomföras:

Bidra till evenemang som särskilt inriktas på samordning och marknadsföring av de utbildningsåtgärder som programmet stödjer.

1.2.5   Genom särskilda stipendier göra det möjligt för yrkesverksamma från medlemsstater som gått med i Europeiska unionen after den 30 april 2004och från andra medlemsstater med låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller med liten språklig eller geografisk marknad att delta i den typ av utbildning som avses i punkt 1.1.1 i denna bilaga

Operativt mål:

Underlätta för yrkesverksamma från medlemsstater som gått med i Europeiska unionen efter den 30 april 2004och från andra medlemsstater med låg audiovisuell produktionskapacitet eller med liten språklig eller geografisk marknad att delta i den typ av utbildning som avses i punkt 1.1.1 i denna bilaga.

Åtgärd som skall genomföras:

Bidra till att inrätta en bidragsmekanism.

2.   Utveckling

2.1   Stödja projekt som drivs av oberoende produktionsbolag och som är avsedda för den europeiska och internationella marknaden

Operativa mål:

Stödja utvecklingen av följande typer av europeiska verk: spelfilm, animerad film, dokumentärer och multimedia.

Uppmuntra företagen att producera kvalitetsprojekt med internationell potential.

Främja nya talanger och yrkesverksamma genom inrättandet av Pier Paolo Pasolini-priset för nya talanger.

Uppmuntra företagen att redan i utvecklingsfasen utnyttja digitalteknik vid produktion och distribution.

Uppmuntra företagen att redan från utvecklingsfasen utarbeta strategier för internationell spridning, marknadsföring och distribution.

Göra det möjligt för små och medelstora företag att få utvecklingsstöd och skräddarsy åtgärderna efter deras behov.

Säkerställa att åtgärderna kompletterar de kompetensutvecklingsåtgärder för yrkesverksamma som Media stödjer inom sektorn.

Åtgärder som skall genomföras:

Stödja utvecklingen av audiovisuella projekt eller projektkataloger , framför allt för samarbete mellan aktörer från medlemsstater som gått med i unionen efter den 30 april 2004 och/eller medlemsstater med låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller med liten språklig eller geografisk marknad.

Stödja användningen av digitalteknik för europeisk audiovisuell produktion redan i utvecklingsfasen.

2.2   Stödja utarbetandet av ekonomiska planer för företag och europeiska produktionsprojekt, inklusive finansiering av samproduktioner

Operativa mål:

Stödja produktionsbolagens arbete med att utarbeta budgetar för följande typer av europeiska verk: spelfilm, animerad film, dokumentärer och multimedia.

För att fortsätta med det föreberedande i2i-initiativet bör man uppmuntra försöken att hitta finansiella partners på europeisk nivå för att åstadkomma synergier mellan offentliga och privata investerare samt utarbeta distributionsstrategier redan under produktionsfasen.

Åtgärder som skall genomföras:

Ge stöd till de indirekta kostnader som uppstår vid privat finansiering av produktionsprojekt som drivs av små och medelstora företag, till exempel finans- och försäkringskostnader eller slutförandegarantier.

Stödja små och medelstora företags, särskilt självständiga produktionsbolags, tillgång till de finansföretag som medverkar i utarbetandet av investeringsplaner för utveckling och samproduktion av audiovisuella verk med potential att kunna distribueras internationellt.

Uppmuntra finansmäklare att stödja utveckling och samproduktion av audiovisuella verk med potential att kunna distribueras internationellt.

Stödja samarbetet mellan nationella organ inom den audiovisuella sektorn.

3.   Distribution och spridning

Övergripande operativt mål:

Stärka den språkliga mångfalden inom europeiska audiovisuella verk som distribueras.

Åtgärd som skall genomföras:

Stödja dubbning och undertextning av europeiska audiovisuella verk som distribueras och sprids genom alla tillgängliga medier, framför allt genom digital media, då detta är till fördel för producenter, distributörer och programföretag.

3.1   Stärka europeisk distribution genom att uppmuntra distributörerna att investera i samproduktion, förvärva och marknadsföra filmer från andra europeiska länder samt utarbeta samordnade marknadsföringsstrategier

Operativt mål 1:

Uppmuntra biodistributörer att investera i samproduktion, förvärv av, nyttjanderätt till och marknadsföring av filmer från andra europeiska länder.

Åtgärder som skall genomföras:

Inrätta ett system för automatiskt stöd till europeiska distributörer, proportionellt till biobiljettspriser för icke-nationella europeiska filmer i de medlemsstater som deltar i programmet, med ett maxbelopp per film som justeras för respektive land.

Det stöd som genereras genom systemet får användas av distributörer endast för att investera i

samproduktion av filmer från andra europeiska länder,

förvärv av filmer från andra europeiska länder,

redigering (kopiering, dubbning och undertextning), marknadsföring av och reklam för filmer från andra europeiska länder.

Operativt mål 2:

Uppmuntra samarbete mellan europeiska distributörer för att främja gemensamma strategier för den europeiska marknaden.

Åtgärd som skall genomföras:

Inrätta ett system för riktat stöd till distribution av icke-nationella europeiska filmer, avsett för europeiska distributörsgrupper, och ge permanenta grupper direkt stöd.

Operativt mål 3:

Uppmuntra samarbete mellan distributörer, producenter och försäljningsagenter för att utarbeta internationella marknadsföringsstrategier för europeiska audiovisuella verk redan från produktionsfasen.

Åtgärd som skall genomföras:

Stödja utarbetandet av reklammaterial för europeiska biofilmer med bl. a. en undertextad kopia, internationellt soundtrack (musik och ljudeffekter) och marknadsföringsmaterial.

Operativt mål 4:

Förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering för distribution och internationell försäljning av icke-nationella europeiska verk.

Åtgärd som skall genomföras:

Stöd till indirekta kostnader (t. ex. kostnader för finansiering och slutförandegarantier) i samband med distribution eller internationell försäljning, t. ex. förvärv av europeiska filmkataloger, kartläggning av nya marknader för dessa filmer och inrättande av permanenta grupper för europeiska distributörer.

3.2   Förbättra spridningen av icke-nationella europeiska filmer på de europeiska och internationella marknaderna genom att erbjuda incitament för export, distribution på valfritt medium och biografvisning

Operativt mål 1:

Uppmuntra biodistributörer att investera i lämplig redigering av och reklam för filmer från andra europeiska länder.

Åtgärder som skall genomföras:

Inrätta ett system för riktat stöd till biofilmsdistributörer så att de kan marknadsföra och göra reklam för europeiska filmer utanför sitt eget produktionsområde. Vilka filmer som skall få stöd kan väljas ut t. ex. på basis av ursprung och budgetens storlek.

Ge särskilt stöd till filmer som bidrar till att utveckla den europeiska språkliga och kulturella mångfalden, särskilt i form av stöd för utgivning av en katalog över icke-nationella europeiska verk under en viss period.

Operativt mål 2:

Uppmuntra biografvisning av icke-nationella europeiska filmer på den europeiska marknaden, särskilt genom att stödja samordningen av ett biografnätverk.

Åtgärder som skall genomföras:

Uppmuntra biografägare att visa en betydande andel filmer från andra europeiska länder på premiärbiografer under en minimiperiod. Vilket stöd som skall beviljas företag som bedriver biografer skall avgöras av antalet biljetter som sålts till sådana filmer under en referensperiod.

Bidra till att utveckla utbildningsåtgärder och till att medvetandegöra den unga biografpubliken.

Stödja inrättandet och konsolideringen av nätverk mellan europeiska biografägare som utvecklar gemensamma system för att främja sådan verksamhet.

Operativt mål 3:

Uppmuntra internationell försäljning och export av icke-nationella europeiska filmer i Europa och i övriga världen.

Åtgärd som skall genomföras:

Inrätta ett system för stöd till europeiska företag som bedriver internationell distribution av biograffilm (försäljningsagenter), i enlighet med deras resultat på marknaden under en referensperiod. Detta stöd skall investeras i förvärv av och reklam för nya europeiska verk på marknaderna i Europa och i övriga världen.

3.3   Främja spridning över gränserna av europeiska audiovisuella verk som producerats av oberoende produktionsbolag genom att uppmuntra samarbete mellan å ena sidan programföretag och å andra sidan oberoende producenter och distributörer

Operativt mål 1:

Uppmuntra sändning av icke-nationella europeiska audiovisuella verk från oberoende produktionsbolag.

Åtgärder som skall genomföras:

Uppmuntra oberoende producenter att framställa verk (spelfilmer, dokumentärer och animerad film) med deltagande av minst tre programföretag från flera medlemsstater eller minst två programföretag från olika medlemsstater som tillhör olika språkområden. Kriterierna för urval av stödmottagare får innehålla bestämmelser som syftar till att skilja mellan projekten beroende på deras budgetkategori.

Ge särskilt stöd åt filmer som tar till vara den språkliga och kulturella mångfalden och det audiovisuella arvet i Europa.

Operativt mål 2:

Underlätta europeiska oberoende produktionsbolags tillgång till finansiering.

Åtgärd som skall genomföras:

Stöd till indirekta kostnader (t. ex. kostnader för finansiering, försäkringar och slutförandegarantier) i samband med produktion av verk (spelfilmer, dokumentärer och animerad film) med deltagande av minst tre programföretag från flera medlemsstater eller minst två programföretag från olika medlemsstater som tillhör olika språkområden.

Operativt mål 3:

Uppmuntra internationell distribution av europeiska tv-program som produceras av självständiga producenter, med iakttagande av att det för distribution av sådana program krävs att den självständiga producenten ger sitt godkännande och denne skall få en lämplig del av vinsten .

Åtgärd som skall genomföras:

Inrätta ett system för stöd till europeiska företag som distribuerar audiovisuella verk internationellt (internationella distributörer), i enlighet med deras resultat på marknaden under en referensperiod. Detta stöd skall investeras i förvärv av och reklam för nya europeiska verk på marknaderna i Europa och i övriga världen.

3.4   Stödja digitalisering av europeiska audiovisuella verk

Operativt mål 1:

Förbättra distributionen av icke-nationella europeiska verk på digitala medier för privat bruk (dvd), särskilt genom att uppmuntra utgivarna att samarbeta när det gäller att skapa flerspråkiga masterkopior på europeisk nivå.

Främja användningen av digitalteknik för utgivning av europeiska verk (framtagande av en digital masterkopia som kan utnyttjas av alla europeiska distributörer).

Uppmuntra särskilt utgivarna att investera i marknadsföring och distribution av filmer från andra europeiska länder.

Stödja den språkliga mångfalden i europeiska verk (dubbning, undertextning och produktion på flera språk).

Åtgärder som skall genomföras:

Inrätta ett system för automatiskt stöd till utgivare av europeiska filmer och audiovisuella verk som producerar på medier avsedda för privat bruk (t. ex. dvd, dvd-rom), i enlighet med deras resultat på marknaden under en referensperiod. Detta stöd skall investeras i utgivning och distribution av nya, icke-nationella europeiska verk på digitala medier.

Stöd till företag som specialiserat sig på digitalisering av innehåll.

Operativt mål 2:

Främja distribution online av icke-nationella europeiska verk med hjälp av avancerade distributionstjänster och nya medier (till exempel Internet, beställ-video och beställ-tv).

Uppmuntra den europeiska industrin för audiovisuella verk att anpassa sig till digitalteknikens utveckling, särskilt när det gäller avancerade distributionstjänster online.

Åtgärd som skall genomföras:

Uppmuntra de europeiska företagen (Internetleverantörer, temakanaler etc.) att, genom åtgärder för att digitalisera verk och ta fram material för marknadsföring och reklam via digitala medier, upprätta kataloger över europeiska verk i digital form för visning via nya medier.

3.5   Uppmuntra biografer att utnyttja de möjligheter som digital distribution erbjuder

Operativt mål:

Uppmuntra biograferna att investera i digital utrustning genom att göra det lättare för biografägare att ta lån.

Åtgärd som skall genomföras:

Stöd till indirekta kostnader (t. ex. kostnader för finansiering och försäkringar) som biografägare ådrar sig för investering i digital utrustning.

4.   Marknadsföring

4.1   Förbättra spridningen av europeiska audiovisuella verk genom att säkerställa att sektorn har tillgång till europeiska och internationella marknader

Operativt mål 1:

Förbättra yrkesverksammas möjligheter att delta i branschevenemang och få tillgång till arbetsmarknaden inom och utom Europa.

Åtgärd som skall genomföras:

Ge tekniskt och ekonomiskt stöd i samband med evenemang som

de viktigaste europeiska och internationella filmmässorna,

de viktigaste europeiska och internationella tv-mässorna,

tematiska mässor, i synnerhet för animerad film, dokumentärfilm, multimedia och ny teknik.

Operativt mål 2 och åtgärd som skall genomföras:

Uppmuntra och stödja utarbetandet av europeiska kataloger samt upprätta databaser över europeiska programkataloger avsedda för yrkesverksamma inom sektorn.

Operativt mål 3:

Uppmuntra stöd till marknadsföring redan från förproduktionsfasen eller produktionsfasen.

Åtgärder som skall genomföras:

Stödja organisationen av forum för utveckling, finansiering, samproduktion och distribution av europeiska (eller främst europeiska) filmer och program.

Utforma och inleda marknadsförings- och reklamkampanjer för europeiska filmer och tv-program under produktionsfasen.

4.2   Förbättra den europeiska och internationella publikens tillgång till europeiska audiovisuella verk

Operativa mål och åtgärder som skall genomföras:

Uppmuntra och stödja audiovisuella festivaler att visa en övervägande eller betydande del europeiska verk.

Prioritera och stödja festivaler som bidrar till att främja dels verk från medlemsstater eller regioner med låg produktionskapacitet, dels verk av unga européer, och som stärker den språkliga och kulturella mångfalden och dialogen mellan kulturer.

Uppmuntra och stödja initiativ till utbildningar som rör bildmedier och som organiseras av festivaler för ungdomar, särskilt i nära samarbete med skolor och andra institutioner.

Uppmuntra och stödja initiativ av branschaktörer, särskilt från företag som driver biografer, från offentliga eller kommersiella tv-kanaler, festivaler och kulturella institutioner som går ut på att, i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen, organisera reklamkampanjer för att informera allmänheten om europeiska filmer och audiovisuella produktioner.

Uppmuntra och stödja anordnandet av evenemang med stor medietäckning, t. ex. utdelningar av filmpriser och europeiska filmfestivaler .

Stödja deltagande i festivaler för unga branschaktörer och branschaktörer från länder med låg audiovisuell produktionskapacitet.

4.3   Uppmuntra gemensamma insatser mellan nationella organ som arbetar för att marknadsföra film och audiovisuella produkter

Operativt mål:

Uppmuntra nätverk och samordning av gemensamma europeiska aktiviteter och projekt.

Åtgärder som skall genomföras:

Stödja inrättandet av europeiska marknadsföringsplattformar.

Stödja europeiska grupperingar och paraplyorganisationer för nationell och regional marknadsföring på de europeiska marknaderna och i övriga världen.

Stödja nätverksverksamhet för festivaler, särskilt utbyte av programplanering och expertkunskaper.

Stödja inrättande av projektgrupper där deltagarna driver projekt med identiska, liknande och/eller kompletterande mål.

Stödja upprättandet av nätverk av databaser och kataloger.

Vidta åtgärder för att utreda, inom ramen för det systematiska insamlandet av biofilmer som är en del av medlemsstaternas nationella arv och av det europeiska arvet, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation [nr .../... av den ... om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher]  (1) , möjligheterna att tillsammans med relevanta organisationer, särskilt Europarådet (genom Eurimages och det europeiska audiovisuella observatoriet), upprätta ett nätverk av databaser som omfattar det europeiska audiovisuella arvet.

4.4   Uppmuntra insatser som främjar och ger tillgång till Europas cinematografiska och audiovisuella arv

Operativa mål och åtgärder som skall genomföras:

Uppmuntra och stödja organisationen av evenemang som särskilt riktar sig till ungdomar och som syftar till att främja Europas cinematografiska och audiovisuella arv.

Stödja arkivering av det europeiska cinematografiska och audiovisuella arvet.

Stödja det europeiska cinematografiska och audiovisuella arvet inom nya och innovativa distributionsplattformar.

5.   Pilotprojekt

Operativt mål:

Programmets anpassning till marknadens utveckling kan tillgodoses genom att det stödjer pilotprojekt, särskilt i samband med införande och utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik.

Åtgärder som skall genomföras:

Stödja pilotprojekt på områden som den audiovisuella sektorns aktörer själva anser kommer att påverkas av införandet och användningen av ny informations- och kommunikationsteknik.

Se till att resultaten av pilotprojekt får stor spridning genom att organisera konferenser eller evenemang, även online, för att uppmuntra spridningen av god praxis.

Avdelning 2: Genomförande av åtgärderna

1.   Gemenskapsstöd

1.1   Gemenskapens bidrag som andel av bidragsberättigande driftskostnader

Det ekonomiska bidraget från Media får inte överstiga 50 % av de bidragberättigande driftskostnaderna, med undantag av de fall som beskrivs nedan.

Det ekonomiska bidraget från Media får uppgå till 60 % av driftskostnaderna i följande fall:

a)

För utbildningsverksamhet i länder eller regioner med låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller liten språklig eller geografisk marknad.

b)

För projekt som gäller något av delområdena utveckling, distribution/spridning eller marknadsföring och som betonar värdet av Europas språkliga och kulturella mångfald.

c)

Verksamheter bland de som beskrivs i denna bilagas punkt 1.3 (distribution och spridning) och som följer det förfarande som föreskrivs i artikel 11.2 i detta beslut.

Det ekonomiska bidraget från Media får uppgå till max 75% av de bidragberättigande driftskostnaderna för utbildning i EU:s nya medlemsstater. Denna bestämmelse kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i samband med halvtidsutvärderingen av programmet.

1.2   Gemenskapsstödets form

Gemenskapsstödet ges i form av bidrag eller stipendier.

På utbildningsområdet måste minst 10% av tillgängliga medel varje år tilldelas ny verksamhet, i den mån detta är möjligt.

1.3   Urval av projekt

De projekt som väljs ut måste uppfylla kraven i

bestämmelserna i detta beslut och dess bilaga,

bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

2.   Kommunikation

2.1   Insatser på kommissionens initiativ

Kommissionen kan organisera seminarier, symposier eller möten för att hjälpa till att genomföra programmet samt vidta åtgärder för information, publikation och spridning, särskilt vad avser övervakning och utvärdering av programmet. Sådana åtgärder kan finansieras med bidrag eller anbudsinfordringar, alternativt organiseras och finansieras direkt av kommissionen.

2.2   Media-kontor och Media-filialer

Kommissionen skall, tillsammans med medlemsstaterna, inrätta ett europeiskt nätverk av Media-kontor och Media-filialer som skall fungera som genomförandeorgan på nationell nivå i enlighet med artikel 54.2 c och artikel 54.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och som skall ha följande uppgifter:

a)

Informera branschfolk inom den audiovisuella sektorn om alla former av stöd inom Europeiska unionens politikområden som står till deras förfogande.

b)

Säkerställa att information ges om programmet och att det marknadsförs.

c)

Uppmuntra så många branschverksamma som möjligt till att delta i programmets åtgärder.

d)

Bistå branschaktörer som lägger fram projekt som svar på förslagsinfordringar.

e)

Gynna gränsöverskridande samarbete mellan branschaktörer , institutioner och nätverk .

f)

Upprätta förbindelser mellan de olika stödorganen i medlemsstaterna för att säkerställa att programmets åtgärder kompletterar de nationella stödåtgärderna.

g)

Tillhandahålla uppgifter om de nationella audiovisuella marknaderna och tendenser på dessa.

3.   Information om den europeiska audiovisuella marknaden, deltagande i Europeiska audiovisuella observationsorganet och samarbete med stödfonden eurimages

Programmet ger en rättslig grund för de utgifter som övervakningen av gemenskapens audiovisuella politik kräver.

Programmet föreskriver särskilt att Europeiska unionen fortsatt skall delta i Europeiska audiovisuella observationsorganet. Detta skulle underlätta företagens tillgång till information och spridning av densamma samt bidra till större insyn i produktionsprocessen. Programmet skulle också kunna möjliggöra för Europeiska unionen att utreda möjligheterna att samarbeta med Europarådets stödfond Eurimages för samproduktion av biofilmer, i syfte att främja den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft på den internationella marknaden. Det skall i detta sammanhang inte handla om ekonomiskt samarbete.

4.   Förvaltningsuppgifter

Programbudgeten kan även täcka utgifter för förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för administrationen av programmet och för genomförandet av programmålen; i detta ingår bland annat undersökningar, möten, information och publikationer, kostnader kopplade till elektroniska nät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan utnyttja för administrationen av programmet.

5.   Granskningar och revisioner

För de projekt som väljs ut i enlighet med förfarandet i artikel 9.3 i detta beslut skall det inrättas ett system med slumpvisa granskningar.

Den som har fått bidrag för administrationskostnader skall kunna förse kommissionen med alla verifikationer för utgifter som uppkommit under fem år efter den sista utbetalningen. Bidragsmottagaren skall vid behov se till att de verifikationer som finns hos samarbetsparter eller medlemmar ställs till kommissionens förfogande.

Kommissionen får via sina egna anställda eller någon annan behörig organisation den utsett utföra en granskning av hur bidraget använts. Granskningen får utföras under hela avtalets löptid samt under fem år efter dagen för utbetalning av den sista bidragsdelen. I vissa fall kan granskningen leda till att kommissionen beslutar att kräva tillbaka medel.

Kommissionens personal och extern personal med fullmakt från kommissionen skall ges lämplig tillgång till mottagarens kontorslokaler och till alla upplysningar, även i elektronisk form, som behövs för att utföra granskningen korrekt.

Revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) har samma rättigheter som kommissionen, bland annat när det gäller tillträde till lokaler och handlingar.

För att skydda Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter får kommissionen även utföra kontroller och inspektioner på plats avseende detta program enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (2). Utredningar får även utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (3).


(1)   EUT L ... .

(2)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(3)  EGT L 136, 31.5.1999, s.1.

P6_TA(2005)0399

Införandet av 1- och 2-eurosedlar

Europaparlamentets förklaring om införandet av 1- och 2-eurosedlar

Europaparlamentet avger denna förklaring

med beaktande av artikel 116 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Många EU-medborgare anser fortfarande att euron orsakar besvär.

B.

Avsaknaden av 1- och 2-eurosedlar inverkar på hur valutans värde uppfattas.

C.

Avsaknaden av ovannämnda sedlar inverkar även negativt på hur centens nominella värde uppfattas.

D.

Utgivningen och introduktionen av 1- och 2-eurosedlar skulle kunna inverka fördelaktigt på inflationen och på de höga levnadskostnaderna.

E.

Med tanke på att den gemensamma valutan snart kommer att införas i de nya medlemsländerna, kommer det att bli än mer nödvändigt att besluta om att ge ut de nya sedlarna.

F.

Det skulle innebära obestridliga fördelar för alla medlemsstater.

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och Europeiska centralbanken att: erkänna nödvändigheten av att ge ut 1- och 2-eurosedlar.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna förklaring tillsammans med namnen på undertecknarna till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken och medlemsstaternas regeringar.

Förteckning över ledamöter som har undertecknat förklaringen:

Adamou, Agnoletto, Albertini, Andria, Andrikienė, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Arnaoutakis, Atkins, Attard-Montalto, Aubert, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Badía i Cutchet, Barsi-Pataky, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beazley, Becsey, Beglitisn, Belohorská, Bennahmias, Berend, van den Berg, Berger, Berlato, Birutis, Bonino, Bono, Bonsignore, Borghezio, Bourlanges, Bowis, Bozkurt, Braghetto, Brejc, Breyer, Brie, Brok, Brunetta, Busk, Busuttil, Cabrnoch, Capoulas Santos, Carlotti, Carlshamre, Casa, Cashman, Caspary, Castex, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Cesa, Chatzimarkakis, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Cirino Pomicino, Claeys, Cocilovo, Corbey, Cornillet, Correia, Costa P., Cottigny, Coveney, Czarnecki M., Czarnecki R., D'Alema, Daul, Davies, De Keyser, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Sarnez, Descamps, Désir, Dess, Deva, De Veyrac, Díaz De Mera García Consuegra, Dillen, Dimitrakopoulos, Dionisi, Di Pietro, Doorn, Doyle, Drčar Murko, Duka-Zólyomi, Duquesne, Ebner, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Evans Robert, Falbr, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Ferreira A., Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Florenz, Foglietta, Fontaine, Fotyga, Fourtou, Fraga Estévez, Frassoni, Freitas, Friedrich, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Geremek, Gibault, Gierek, Gklavakis, Golik, Gollnisch, Gomes, Goudin, Grabowska, de Grandes Pascual, Grech, Griesbeck, de Groen-Kouwenhoven, Grosch, Grossetête, Gruber, Guellec, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hamon, Handzlik, Hatzidakis, Hegyi, Henin, Hennicot-Schoepges, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hudacký, Hutchinson, Hybášková, Ilves, Itälä, Iturgaiz Angulo, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Juknevičienė, Kacin, Kaczmarek, Kamall, Karatzaferis, Kasoulides, Kelam, Kinnock, Klamt, Klass, Koch, Koch-Mehrin, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Kratsa-Tsagaropoulou, Kreissl-Dörfler, Kristovskis, Kudrycka, La Russa, Laignel, Lambrinidis, Landsbergis, Lang, Laperrouze, Lavarra, Le Foll, Le Pen J.-M., Le Pen M., Le Rachinel, Lehideux, Lehne, Leinen, Letta, Liberadzki, Libicki, Liese, Locatelli, Lombardo, López-Istúriz White, Louis, Maat, Madeira, Manders, Mann T., Mantovani, Markov, Marques, Martens, Martin D., Martinez, Masiel, Masip Hidalgo, Mathieu, Mato Adrover, Matsakis, Matsis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, McGuinness, McMillan-Scott, Méndez De Vigo, Mikko, Mikolášik, Mölzer, Moraes, Morgan, Morgantini, Morillon, Muscardini, Muscat, Musotto, Mussolini, Musumeci, Napoletano, Navarro, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Obiols i Germà, Olajos, Oomen-Ruijten, Öry, Oviir, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Pavilionis, Pinheiro, Pinior, Pirilli, Piskorski, Pistelli, Pittella, Pleštinská, Podestà, Poli Bortone, Pomés Ruiz, Posselt, Prets, Prodi, Queiró, Remek, Resetarits, Reul, Ribeiro e Castro, Riera Madurell, Ries, Rivera, Roithová, Romagnoli, Roszkowski, Rothe, Rudi Ubeda, Rübig, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salafranca Sánchez-Neyra, Salinas García, Salvini, Samaras, Santoro, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Sbarbati, Schenardi, Schierhuber, Schröder, Schroedter, Schwab, Seeber, Siekierski, Sifunakis, Silva Peneda, Sinnott, Siwiec, Škottová, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Spautz, Speroni, Staniszewska, Starkevičiūtė, Stenzel, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Swoboda, Szájer, Szymański, Tabajdi, Tajani, Tannock, Tatarella, Thomsen, Toia, Trakatellis, Triantaphyllides, Tzampazi, Ulmer, Vakalis, Vanhecke, Van Hecke, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vincenzi, Wagenknecht-Niemeyer, Weber H., Weisgerber, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Xenogiannakopoulou, Záborská, Zaleski, Zani, Zappalà, Železný, Zīle, Zingaretti, Zvěřina


Top