Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document C2005/205/47

    mål T-219/05: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 6 juni 2005 av Marta Andreasen

    EUT C 205, 20.8.2005, p. 25–26 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

    20.8.2005   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 205/25

    Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 6 juni 2005 av Marta Andreasen

    (mål T-219/05)

    (2005/C 205/47)

    Rättegångsspråk: franska

    Marta Andreasen, Barcelona (Spanien), har den 6 juni 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Julien Leclère och Jean-Marie Verlaine, avocats, med delgivningsadress i Luxemburg.

    Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

    —

    ogiltigförklara Europeiska gemenskapernas kommissions beslut av den 13 oktober 2004 (SEC 2004 12 57 FINAL) att i ärendet Andreasen Marta mot kommissionen säga upp henne, och således återföra sökanden till hennes tjänst som tjänsteman med samma rang och lönegrad (det vill säga A2 – AD15), på grund av åsidosättande av artikel 6.1 i Europakonventionen och artiklarna 6, 9, 10 och 24 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna,

    —

    förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att betala ett skadestånd som motsvarar utebliven lön med 12 200 euro per månad, från och med den dag som det omtvistade beslutet trädde i kraft till den dag som förstainstansrätten meddelar dom rörande sökandens ekonomiska skada,

    —

    förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att betala ett belopp om 1 000 000 euro som ersättning för hennes ideella skada,

    —

    i andra hand, om förstainstansrätten inte skulle bifalla sökandens förstahandsyrkande, förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att betala ett sammanlagt belopp motsvarande:

    (i)

    sökandens samtliga löner fram till hennes 65-årsdag (officiell pensionsålder),

    (ii)

    ett belopp som motsvarar värdet på sökandens pensionsrättigheter,

    (iii)

    1 000 000 euro i skadestånd för ideell skada,

    —

    förplikta kommissionen att betala ett belopp om 12 000 euro till sökanden för sökandens utgifter som inte ingår i rättegångskostnaderna,

    —

    förplikta kommissionen att ersätta samtliga utgifter och rättegångskostnader.

    Grunder och huvudargument

    Sökanden utsågs till tjänsterna som kommissionens revisor och direktör för budgetens genomförande genom beslut av den 11 december 2001. Den 22 maj 2002 fråntogs sökanden tjänsten som revisor. Sökandens suspenderas med verkan från den 28 augusti 2002 och ett disciplinförfarande inleddes mot henne. En disciplinnämnd inrättades i mars 2004. På grundval av denna nämnds rekommendationer sades sökanden upp från sina tjänster genom det omtvistade beslutet.

    Sökanden har under sin första grund gjort gällande att förfarandet som lett till hennes uppsägning är en nullitet, på grund av att villkoren om opartiskhet och självständighet i artikel 8 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i Europa konventionen inte var uppfyllda i förevarande fall. Sökanden har härvid gjort gällande att de kommissarier som riktade anklagelser mot henne ingår i den tillsättningsmyndighet som beslutat att säga upp henne och att disciplinnämnden, så när som på ett undantag, endast bestod av tjänstemän från kommissionen.

    Sökanden har under sin andra grund gjort gällande att beslutet om uppsägning utgör en andra displinpåföljd mot henne, som grundas på samma omständigheter som lett till att hon suspenderades, och att det därför strider mot artikel 9 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna. Sökanden hävdar härvid att tidsfristen enligt artikel 24 i samma biolaga hade gått ut. Enligt sökanden utgör detta förhållande också ett åsidosättande av artikel 6 i Europakonventionen. Sökanden har vidare hävdat att det omtvistade beslutet saknar motivering och att disciplinpåföljden är oproportionerlig.

    Top