9.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 171/31

—

i första hand ogiltigförklara artikel 1 d i kommissionens beslut nr C (2004) 4876 slutlig av den 19 januari 2005 i den mån det fastställs att Elf Aquitaine har åsidosatt artikel 81 EG mellan den 1 januari 1984 och den 7 maj 1999 och artikel 53 EES mellan den 1 januari 1994 och den 7 maj 1999,

—

följaktligen ogiltigförklara i) artikel 2 c i kommissionens beslut nr C (2004) 4876 slutlig av den 19 januari 2005 i den mån Elf Aquitaine och Atofina åläggs att gemensamt och solidariskt betala böter med 45 miljoner euro, ii) artikel 3 i detta beslut i den mån Elf Aquitaine åläggs att upphöra med den rättsstridiga överträdelsen av artiklarna 81 och 53 EES, och iii) artikel 4. 9 i beslutet den mån den avser Elf Aquitaine,

—

i andra hand, ogiltigförklara artikel 2 c i kommissionens beslut nr C (2004) 4876 slutlig av den 19 januari 2005 i den mån Elf Aquitaine och Atofina gemensamt och solidariskt åläggs att betala böter med 45 miljoner euro, och

—

ändra artikel 2 c i kommissionens beslut nr C (2004) 4876 slutlig av den 19 januari 2005 i den mån Elf Aquitaine och Arkema åläggs att gemensamt och solidariskt betala böter på 45 miljoner euro och att fastställa böterna till ett skäligt belopp, samt

—

under alla omständigheter förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Sökanden gör genom sin första grund gällande att rätten till försvar har åsidosatts. Sökanden hävdar att kommissionen inte har uttryckt sina argument tillräckligt klart i meddelandet om anmärkningar, inte har uppfyllt den bevisbörda som åligger kommissionen och att den inte har beaktat de omständigheter som framkommit under det administrativa förfarandet.

Genom sin andra grund hävdar sökanden att det ifrågasatta beslutet är bristfälligt motiverat, med hänsyn till att en ny inställning har antagits beträffande huruvida sökanden kan tillskrivas dotterbolagets agerande samt att sökandens vederläggning inte har besvarats.

Genom den tredje grunden gör sökanden gällande att det föreligger en motsägelse mellan att överträdelsen å ena sidan har tillskrivits sökanden och att det å andra sidan har medgivits att dotterbolagets endast deltagit i en liten utsträckning.

Sökandens fjärde grund utgörs av att bestämmelserna om att ett moderbolag kan tillskrivas sitt dotterbolags överträdelser påstås ha åsidosatts.

Genom sin femte grund hävdar sökanden att flera grundläggande principer, som erkänts av samtliga medlemsstater och som utgör en del av gemenskapsrätten, har åsidosatts genom det ifrågasatta beslutet, nämligen principen om att en sanktionsåtgärd inte får riktas mot någon annan än den som har gjort sig skyldig till en överträdelse, legalitetsprincipen och den allmänna principen om en oskuldspresumtion.

Genom den sjätte grunden påstår sökanden att kommissionen gjort sig skyldig till ett flertal brister under det förfarande som föranledde det ifrågasatta beslutet. Sökanden menar att principen om god förvaltningssed har åsidosatts genom dessa brister.

Sökanden hävdar genom sin sjunde grund att det nya kriteriet för att ett moderbolag skall kunna tillskrivas sitt dotterbolags överträdelser, såsom har skett genom det ifrågasatta beslutet, strider mot rättssäkerhetsprincipen.

Inom ramen för de två följande grunderna hävdar sökanden att kommissionen har förvanskat den skriftliga bevisningen och att det ifrågasatta beslutet utgör ett maktmissbruk.

I andra hand yrkar sökanden att åläggandet om böter skall ogiltigförklaras med motiveringen att kommissionens argument för fastställandet av beloppet inte är konsekventa.

I sista hand yrkar sökanden att bötesbeloppet skall sättas ned.