92003E0877

SKRIFTLIG FRÅGA E-0877/03

från Jean Lambert (Verts/ALE) till kommissionen

(21 mars 2003)

Ämne: Kommissionens rapport STAR 21 Strategic Aerospace Review for the 21st century

I kommissionens rapport STAR 21 Strategic Aerospace Review for the 21st century (STAR 21-rapporten om flyg- och rymdindustrin), som offentliggjordes i juli 2002, granskas framtiden för Europas flyg- och rymdindustri. I rapporten kopplas civil och militär utveckling samman på ett sätt som många EU-medborgare finner störande.

Mot bakgrund av detta:

- Planerar kommissionen, mot bakgrund av ovanstående, att lägga fram olika strategier för civil och militär utveckling, så att en klar åtskillnad kan göras?

- Har kommissionen för avsikt att i framtiden i större utsträckning ta hänsyn till de samhälleliga intressena i denna fråga, med tanke på att STAR 21-programmet baserades på industrins bedömningar?

Svar av Erkki Liikanen på kommissionens vägnar

(6 maj 2003)

Som kommissionen redan angett i svaren på de skriftliga frågorna av Christopher Huhne(1), E-3536/02 och E-3537/02, har ledamöterna i den rådgivande gruppen för flyg- och rymdsektorn lagt fram sina personliga åsikter. STAR 21-rapporten utgör således den rådgivande gruppens gemensamma syn och rapporten är inte ett kommissionsdokument. Icke desto mindre välkomnar kommissionen rapporten och ser den som ett viktigt bidrag till att förbättra den politiska och rättsliga ramen för Europas flyg- och rymdindustri och den uppmuntrar till en bred diskussion bland alla som är berörda av STAR 21-rekommendationerna.

Vad gäller skillnaden mellan civila och militära program noterar kommissionen att den rådgivande gruppen genom att peka på ett antal centrala egenskaper hos flyg- och rymdindustrin visar på den komplementära karaktären hos civila och militära produkter, bl.a. genom att de utgår från samma kompetens och teknik, även om de fyller behov på två mycket olika marknader som båda är ekonomiskt betydande.

Rymdteknik är ett särskilt segment där den viktigaste utvecklingen på alla nyckelområden (bärraketer, jordobservation, rymdbaserad navigation eller telekommunikation) har potential att användas för tillämpningar såväl civilt som militärt. På så sätt blir rymdindustrin mycket diversifierad. Ett aktuellt exempel är raketteknik som utvecklats av den amerikanska militären (Delta 4 och Atlas 5) och samma teknik väntas nu bli använd i ett stort antal raketuppskjutningar på den kommersiella marknaden. En liknande utveckling har skett i Ryssland. Å andra sidan kan nämnas att Europas kommersiella Ariane-system inte har sprungit ur någon liknande försvarsutvecklingsinsats.

Dessa frågor och fler till har återigen ställts i kommissionens grönbok Europeisk rymdpolitik(2), januari 2003. Dokumentet utarbetades i samarbete med Europeiska rymdorganisationen, och avsikten med det är att inleda ett brett samråd som kommer att pågå till slutet av maj 2003. Resultaten från samrådet avser kommissionen att lägga fram i form av en vitbok om rymden före slutet av 2003.

Den 11 mars 2003 antog kommissionen ett meddelande (European defence Industrial and market issues Towards an EU Defence Equipment Policy(3)) som mer i detalj behandlade försvarsrelaterade frågor. I det understryks att när man skall lägga fast en försvarsmaterielpolitik är de viktigaste faktorerna att man har kostnadseffektivitet i försvarsutgifterna, underhåller en konkurrenskraftig försvars- och teknikindustribas, har god avsättning för europeisktillverkade produkter på marknader i tredje land, etik och öppenhet i vapenhandeln, leveranssäkerhet och att man respekterar medlemsstaternas företrädesrätt på ett så känsligt område. Europaparlamentet uppmanade kommissionen att behandla dessa frågor i en resolution av den 10 april 2002.

Genom att föreslå olika insatser som kan hjälpa till att skapa en europeisk försvarsmaterielmarknad syftar kommissionen till att förbättra regelverket som kringgärdar krigsmaterielförsörjningen i Europa. När det sedan gäller forskning i anslutning till global säkerhet kommer kommissionen att uppmana medlemsstaterna, industrin och vetenskapsvärlden att bidra till att kartlägga vilka de gemensamma behoven är och samla kunnande och investeringar för att sedan tillsammans utveckla teknik som kan bli avgörande för Europas långsiktiga säkerhet. Kommissionen ser fram emot att få ta del av de andra institutionernas synpunkter på de här frågorna.

(1) EGT C 137 E, 12.6.2003, s. 224.

(2) KOM(2003) 17 slutlig.

(3) KOM(2003) 113 final, den svenska versionen finns inte tillgänglig.