13.3.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 65/22

—

För att stärka sammanhållningspolitiken, som bygger på strukturfonderna, skall gemenskapen sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.

—

Medlemsstaternas decentraliserade genomförande av strukturfondernas insatser bör leda till att garantier ges för den närmare utformningen och kvaliteten på genomförandet, resultatet och utvärderingen.

—

Målen skall nås bland annat genom att vissa principer respekteras (programplanering, koncentration, integrering och additionalitet). Det är dessa principer som ger gemenskapens sammanhållningspolitik dess legitimitet.

—

Den 31 december 2002 tillämpades för första gången bestämmelsen om automatiskt återtagande av medel.

—

I Italiens fall visade det sig då i vissa fall att 70-80 procent av regionernas utgiftsverifiering avsåg vad man kalla sidoprojekt, som brukar sägas vara ”förenliga” med programmen.

—

Till vilket belopp uppgår den del av de verifierade utgifterna, per mål 1-program i Italien och per strukturfond, som har gått till projekt som inte har valts ut enligt sedvanligt förfarande inom ramen för ett regionalt eller ett nationellt operativt program? Kommer kostnaderna för sådana projekt ändå att ersättas av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket eller Fonden för fiskets utveckling?

—

Vilka programkomplement har ändrats i syfte att retroaktivt göra utgifter utanför de operativa programmen tillåtliga, enbart för att kringgå bestämmelsen om automatiskt återtagande? Tänker kommissionen acceptera sådana ändringar?

—

Har kommissionen för avsikt att kontrollera användningen av medel som eventuellt frigörs genom projekt som sägs vara ”förenliga” med programmen? Vilka krav kommer man i så fall att ställa?

—

Innebär inte det faktum att regionerna i så pass hög grad genomför projekt som väljs ut på ett annat sätt än vad som föreskrivs i de av kommissionen godkända programmen en stor risk för att man inte kan uppnå de utvecklingsmål som fastställts i gemenskapens stödram för Italiens mål 1? Strider inte detta mot gemenskapens bestämmelser om additionalitet, partnerskap, programplanering och information? Leder det inte till att målen för sammanhållningspolitiken undermineras och dess enhetlighet omintetgörs?