92002E3782

SKRIFTLIG FRÅGA E-3782/02

från Erik Meijer (GUE/NGL) till kommissionen

(6 januari 2003)

Ämne: Att inom en ny institutionell struktur för EU förena parlamentarisk demokrati med rätten till decentraliserat beslutsfattande och rätten att vara annorlunda

1. Håller kommissionen med om att det behöver ageras till förmån för en motvikt till den ram för en ny förvaltningsstruktur för EU, vilken utvecklats av konventet för EU:s framtid och där makten koncentreras hos de nationella regeringarna och regeringscheferna som kollektiv samt hos den president som valts bland dem? Denna motvikt skulle bestå i en modell för parlamentarisk demokrati av det slag som finns i medlemsstaterna, med en normal fördelning mellan beredningen av frågor och utförandet av dem genom försorg av en styrande makt som sköter den löpande förvaltningen och därtill ett beslutsfattande på bred bas om huvudlinjerna genom försorg av ett folkvalt parlament.

2. Varför har kommissionens ordförande den 5 december 2002 i sitt berättigade försök att försvara den parlamentariska demokratin mot ett återfall i tidigare auktoritära styrelseformer givit ett intryck av att koppla samman detta försvar med en fortsatt centralisering och likriktning inom EU, i stället för att tala för att våra stora och gränsöverskridande problem med miljön, de mänskliga rättigheterna, gränsarbete, transporter och skatteparadis skall lösas med gemensamma krafter?

3. Är ordföranden medveten om att han genom att framkalla det intryck som angivits i punkt 2 får det mindre demokratiska alternativet med ett Europa av länders regeringar att framstå som onödigt attraktivt för dem som värnar om gemensamt Europa för alla och då fäster avseende vid att det skall finnas utrymme för beslutsfattande på lägsta möjliga nivå och de deltagande folken ha rätt att vara annorlunda?

4. Anser ordföranden bortsett från sina egna personliga preferenser att det går att skapa en ny institutionell struktur där parlamentarisk demokrati, skydd av de nationella parlamenten samt rätten att vara annorlunda går ihop med ett decentraliserat beslutsfattande på grundval av subsidiariteten eller en befogenhetskatalog för hur uppgifterna skall fördelas mellan EU och medlemsstaterna?

5. Är kommissionen beredd att vid sina försök att övertyga en majoritet inom konventet lägga tonvikten vid att det också inom EU skall finnas garantier för en normal fördelning av uppgifterna mellan parlament och styrelse för löpande ärenden och inte betona sådana varianter som utsår splittring bland den sannolika majoritet som vill försvara modellen för parlamentarisk demokrati mot en auktoritär styrelseform som bygger på interna uppgörelser mellan de nationella regeringarna utan möjlighet till insyn?

Svar från Romano Prodi på kommissionens vägnar

(13 mars 2003)

I sitt meddelande till framtidskonventet om EU:s institutionella struktur(1) anmälde kommissionen sin föresats att hålla fast vid gemenskapsmetoden, som bygger på en jämvikt mellan institutionerna i beslutsprocessens olika skeden, från idé- till genomförandestadiet. Vi anser att man måste förtydliga varje institutions uppgifter och ansvarsområden utan att röra vid den nuvarande jämvikten mellan institutionerna.

Den 5 december förra året, när kommissionen presenterade meddelandet för framtidskonventet, upprepade kommissionens ordförande vår vilja att stärka en union mellan folk och stater som skall vara den första verkliga övernationella demokratin.

Kommissionen anser att det klart framgår av våra förslag till konventet, såväl av det tidigare nämnda meddelandet som av det meddelande som lades fram i början av konventet,(2) att vi inte alls strävar efter ökad centralisering och likformighet, utan att den stora utmaningen för EU tvärtom är att uppfylla medborgarnas konkreta förväntningar samtidigt som man respekterar olika nationella, regionala och lokala identiteter.

Därför är det nödvändigt inte bara att göra en tydligare åtskillnad mellan EU:s lagstiftande och verkställande uppgifter och respektive institutions roll i detta avseende utan också att ytterligare involvera medlemsstaternas parlament i EU:s arbete.

(1) För Europeiska Unionen: fred, frihet och solidaritet, meddelande av den 4 december 2002, KOM(2002) 728 slutlig.

(2) Ett projekt för Europeiska unionen, meddelande av den 22 maj 2002, KOM(2002) 247 slutlig.