92002E2451

SKRIFTLIG FRÅGA E-2451/02

från Erik Meijer (GUE/NGL) till kommissionen

(29 augusti 2002)

Ämne: Åtgärder mot höjda konsumentpriser i dag och längre fram, till följd av att euron införts

1. Erkänner kommissionen att, enligt senaste Eurobarometer, 83 procent av befolkningen i Europa är av den åsikten att införandet av euron lett till kraftigare prishöjningar och att denna åsikt stämmer överens med vad nationella regeringar och centralbankschefer kommit fram till, så att allmänna opinionen verkar ha fått rätt i högre grad än vad kommissionen på förhand väntat sig i sina svar på mina frågor nr E-4066/00(1) och E-1193/02(2)?

2. Förefaller det som om dessa prishöjningar förorsakats bland annat av att priserna (ofta systematiskt) avrundats uppåt, såsom ett led i en strävan på vissa håll inom näringslivet att skaffa extrainkomster?

3. Kan kommissionen bekräfta att regeringar och centralbankschefer i olika medlemsstater visserligen låtit framgå att de är oroade över prishöjningarna, men att det ingenstans vidtagits åtgärder för att frysa eller sänka priserna?

4. Vilken är anledningen till att man förhållit sig passiv på det sätt som antytts i punkt 3? Har kommissionen uppmuntrat medlemsstaterna att vidta prisreglerande åtgärder som ett styrmedel för efterhandskorrigering av icke förutsedda negativa konsekvenser eller vidhåller kommissionen fortfarande, såsom i sitt svar på fråga E-1193/02, att den föredrar att låta tillgång och efterfrågan obehindrat samspela med varandra?

5. Har kommissionen sedan dess utarbetat någon plan för hur en sådan våg av extra prishöjningar skall kunna undvikas i den händelse att nuvarande eller kommande EU-medlemsstater skulle gå med i euroområdet? Om så är fallet: vilka åtgärder har kommissionen då i åtanke? Om så inte är fallet: hur förväntar sig kommissionen i så fall att denna passivitet skall påverka kommande folkomröstningar om anslutning till euroområdet?

Källa: De Volkskrant av den 13 augusti 2002.

(1) EGT C 187 E, 3.7.2001, s. 125.

(2) Se s. 1.

Gemensamt svarpå de skriftliga frågorna E-2451/02 och P-2585/02ingivet av Pedro Solbes Mira för kommissionen

(24 oktober 2002)

Enligt en analys från Eurostat som offentliggjordes i juli 2002 ökade konsumentpriserna inom euroområdet, mätt som det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), med 1,4 % mellan det sista halvåret 2001 och det första halvåret 2002. Av denna ökning kan 1,2 % förklaras av historiska tendenser hos inflationen och specifika faktorer som inte har något samband med införandet av euron (väderförhållanden, indirekta skatter osv.).

Effekten som det faktiska införandet av euron haft på inflationen är alltså begränsad (högst 0,20 %), även om den blivit något större än vad som ursprungligen uppskattats (högst 0,16 %). I flertalet av medlemsstaterna har de nationella statistikinstituten eller centralbankerna utfört liknande beräkningar, som även de visar på att effekterna varit generellt sett begränsade.

Icke desto mindre har man inom vissa sektorer observerat ovanliga prisökningar (restauranger och kaféer, hälsovård, småbutiker osv.). Dessa prishöjningar i kombination med ogynnsamma avrundningar på vissa vanliga konsumtionsvaror kan ha bidragit till att ge allmänheten ett intryck av att det finns en inflationistisk effekt som är större än vad de officiella indexen visar för den samlade konsumtionen av varor och tjänster.

Globalt sett har inflationen fallit sedan början av 2002.