92002E2189

SKRIFTLIG FRÅGA E-2189/02

från Daniel Varela Suanzes-Carpegna (PPE-DE) till kommissionen

(19 juli 2002)

Ämne: Omplanering av FFU

I det förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken som kommissionen godkände den 28 maj 2002, föreslår den att stödet till förnyelse och modernisering av flottan, samriskföretag och

fartygsexport skall dras in. Detta förslag förutsätter att det stöd som betalas ut i detta syfte omplaneras i programplaneringsdokumenten, som är resultatet av en tidigare kompromiss som många gånger uppnåtts efter hårda förhandlingar mellan kommissionen och övriga berörda parter på nationell, regional och lokal nivå.

1. Kan kommissionen ange hur mycket av FFU-stödet som kommer att omplaneras, fördelat per medlemsstat, och för vilket ändamål detta stöd kommer att användas?

2. Kan kommissionen ange hur mycket extra medel gemenskapen kommer att skjuta till per medlemsstat utöver det redan planerade FFU-stödet för att kompensera för denna omplaneringsåtgärd?

3. Kan kommissionen ange vilken sorts socioekonomiska åtgärder den avser att vidta i detta syfte samt till vilket belopp, fördelat per medlemsstat?

Gemensamt svarpå de skriftliga frågorna P-2184/02, E-2189/02 och E-2190/02ingivet av Franz Fischler för kommissionen

(17 september 2002)

Den rättsliga grunden för kommissionens förslag om ändringar av formerna och villkoren för gemenskapens strukturella åtgärder inom fiskerinäringen och gemenskapens nödåtgärd för skrotning av fiskefartyg under perioden 20032006 är följande.

Genom artikel 1.4 i förordning (EG) nr 1263/1999(1) fastställs det att Rådet [] [skall] fastställa stödåtgärdsområdena inom sektorn för fiske, vattenbruk och bearbetning och marknadsföring av dessa produkter.

Genom artikel 2.3 i samma förordning fastställs en förteckning över de områden som kan beviljas stöd för åtgärder med ekonomiskt bidrag från Fonden för fiskets utveckling (FFU). Likväl fastställs det genom sista stycket att Rådet kan anpassa denna förteckning över åtgärder enligt förfarandet i artikel 4 enligt vilken rådet skall fatta beslut efter förslag från kommissionen enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 37 i EG-fördraget.

Kommissionens förslag(2) om ändring av förordning (EG) nr 2792/1999(3) överensstämmer rättsligt med ovanstående.

Vidare föreskrivs det i artikel 12 i förordning (EG) nr 1260/1999(4) att De insatser som finansieras av fonderna [] skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget, med de rättsakter som antagits med stöd av detta samt med gemenskapens politik och program []. I det syftet fastställs det i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 2792/1999 att programplaneringen för FFU skall vara förenlig med målen för den gemensamma fiskeripolitiken och med bestämmelserna för de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna och i detta syfte kommer den att vid behov kunna ses över, särskilt i slutet av varje tillämpningsperiod för de fleråriga utvecklingsprogrammen. Tillämpningsperioden för rådets beslut 97/413/EG(5) löper ut den 31 december 2002. Vidare föreskrivs det i fjärde stycket i samma artikel 3 att de uppgifter om programplaneringen som ännu inte täcks av ett flerårigt utvecklingsprogram endast skall vara vägledande.

Det åligger alltså kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder för den period som inleds den 1 januari 2003, eftersom det från och med den dagen inte längre finns något flerårigt program. I avsaknad av sådana bestämmelser kommer programplaneringen för FFU att bli oreglerad.

I enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 1260/1999 kan ramarna för gemenskapsstödet, de operativa programmen och de samlade programdokumenten ändras för att förbli förenliga med de ändringar som föreslås i FFU-förordningen, om de antas av rådet. Kommissionen kan alltså ta initiativet att uppmana medlemsstaterna att eftersträva en ändring av ramarna för gemenskapsstödet, de operativa programmen och de samlade programdokumenten enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 34.3 i förordning (EG) nr 1260/1999, så som den låter förstå att den har för avsikt att göra i kapitel 3.7 i meddelandet om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken(6). Enligt artikel 14.2 i den förordningen föreskrivs det att dessa kan ändras på medlemsstatens eller kommissionens initiativ, i samförstånd med denna medlemsstat, till följd av den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 42, och som skall vara avslutad senast den 31 december 2003.

I alla händelser kommer den ändring i programplaneringen som är aktuell inte att ändra det sammanlagda ekonomiska bidraget till de enskilda medlemsstaterna eller de belopp som redan har fastställts, och den kommer alltså att genomföras med beaktande av principen om enhetlighet. Genom att skydda bestånd som hotas av överfiske kommer förändringen emellertid att bidra till att bevara fiskeriverksamheten för de som är allra mest beroende av den, och därigenom alltså de områden som är allra mest beroende av fisket.

Om kommissionens förslag antas av rådet utan ändringar kommer de belopp från FFU som det blir nödvändigt att omprogrammera att vara de som medlemsstaterna ännu inte har utnyttjat för åtgärder som därigenom inte längre än bidragsberättigande, det vill säga bygge av nya fartyg, export av fartyg till tredjeländer, bildandet av blandade fiskeföretag och modernisering av fartyg som inte rör vare sig säkerhet eller hygien.

Kommissionen kan omöjligt ange vilka belopp som redan har utnyttjats av medlemsstaterna för sådana åtgärder som inte längre blir bidragsberättigande, eftersom dessa är beroende av rådets beslut, datum för antagandet och vilka belopp som redan har utnyttjats av varje medlemsstat. Kommissionen kan i alla händelser inte ge annat än en fingervisning om vilka FFU-belopp som ursprungligen avsatts för varje medlemsstat när det gäller åtgärder som enligt dess eget förslag inte längre skulle vara bidragsberättigande.

Vidare är det möjligt att vissa medlemsstater väljer att utnyttja det här tillfället för att på eget initiativ planera andra åtgärder, som kommer att vara bidragsberättigande även i framtiden och som inte är desamma som de hade tänkt sig från början.

Så som framgår av kapitel 3.7 (Den gemensamma fiskeripolitikens sociala dimension) i meddelandet om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken(7), kan kommissionen inte förutspå hur de enskilda medlemsstaterna kommer att hantera de minskningar av fiskeansträngningen som blir följden av de fleråriga programmen för förvaltning av bestånden när dessa har antagits av rådet. Kommissionen kan inte heller gissa sig till hur medlemsstaterna kommer att fördela minskningarna av fiskeansträngningen mellan tillfälliga och definitiva fiskestopp, och den kan därför inte förutspå motsvarande behov av omprogrammering eller vilka socio-ekonomiska konsekvenser dessa minskningar kommer att få.

Av rena budgetskäl har kommissionen emellertid på grundval av en maximalistisk hypotes gjort en beräkning av vilka ytterligare ekonomiska insatser som kan komma att behövas på gemenskapsnivå. För beräkningens skull har kommissionen tänkt sig att de resurser som ursprungligen ingått i programplaneringen men som ännu inte utnyttjats av medlemsstaterna och som var tänkta att gå till fartygsexport eller till att bilda blandade fiskeföretag skulle kunna fördelas för ett slutgiltigt uttag genom det särskilda instrumentet för skrotning av fiskefartyg. När det gäller de resurser för bygge av nya fartyg som från början programmerades för varje medlemsstat och som inte har utnyttjats, ansåg kommissionen att de enskilda medlemsstaterna kan använda dem för att lindra de socio-ekonomiska effekterna av att fartyg från den medlemsstaten tas ut drift.

På grundval härav beräknar kommissionen att det kan komma att krävas högst 272 miljoner EUR för det särskilda interventionsinstrumentet för flottan och högst 88 miljoner EUR för kompletterande socio-ekonomiska insatser. Kommissionen tänker sig att om åtgärderna för att genomföra minskningen av fiskeansträngningen i kombination med antagandet av fleråriga förvaltningsplaner skulle kräva ekonomiska insatser kan upp till 32 miljoner EUR tas från det särskilda instrumentet för flexibilitet för år 2003, och att medlemsstaten vidare kan utnyttja strukturfondernas omprogrammering, beroende på andra prioriterade områden i regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken.

Eftersom det rör sig om en beräkning av ytterligare behov som eventuellt kan uppstå till följd av beslut som ännu inte har fattats av de enskilda medlemsstaterna är det självklart att ingen enskild medlemsstat har kunnat beviljas ytterligare bidrag, även om det ser ut som om behovet av ytterligare stöd främst kommer att beröra länderna i norra Europa.

När det gäller de eventuella kompensatoriska socio-ekonomiska insatser som kan komma att krävas ankommer det på varje enskild medlemsstat att inom ramen för omprogrammeringen besluta vilka resurser den vill satsa på de åtgärder som redan föreskrivs genom förordning (EG) nr 2792/1999, och eventuellt andra åtgärder av samma typ som skulle kunna beslutas av rådet inom ramen för förhandlingarna om kommissionens förslag.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1263/1999 av den 21 juni 1999 om Fonden för fiskets utveckling.

(2) KOM(2002) 187 slutlig.

(3) Rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn.

(4) Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna.

(5) Rådets beslut 97/413 av den 26 juni 1997 om mål och närmare bestämmelser för omstrukturering av gemenskapens fiskerisektor under perioden från och med den 1 januari 1997 till och med den 31 december 2001 i syfte att uppnå bestående jämvikt mellan resurserna och utnyttjandet av dessa, EGT L 175, 3.7.1997. Beslutet efter ändring genom beslut nr 2002/70/EG av den 28 juni 2002, EGT L 31, 1.2.2002.

(6) KOM(2002) 181 slutlig.

(7) KOM(2002) 181 slutlig.