92002E1135

SKRIFTLIG FRÅGA E-1135/02

från Stavros Xarchakos (PPE-DE) till kommissionen

(22 april 2002)

Ämne: Kommissionsledamot Pattens åsikter om Albanien

Kommissionsledamot Patten framförde i sitt svar den 26 mars 2002 på min fråga E-0331/02(1) den originella synpunkten att det inte kan bli tal om någon förföljelse av den grekiska minoriteten i Albanien, och konstaterade också att landet visar prov på samarbetsvilja i frågor som rör minoriteterna. Han gav också den helt osannolika upplysningen om att det finns två gymnasier för grekiskspråkiga (och sade faktiskt också ordagrant att han har nöjet att lämna denna uppgift ), när den grekiska minoriteten består av 400 000 personer som under decenniers lopp varit utsatt för hänsynslös förföljelse av alla albanska regimer.

Men situationen i Albanien verkar ändå inte vara riktigt så idyllisk som kommissionsledamot Patten framställer den. Den 4 april 2002 offentliggjorde Europeiska kommissionen sin årsrapport om stabiliserings-och associeringprocessen i sydöstra Europa (Agence Europe, 5.4.2002, s. 10) i vilken kommissionen meddelar att situationen i Grekland inte alls är att betrakta som tillfredsställande. Det heter i rapporten att landet har en konfrontationsinriktad kultur där de enskilda intressena går framför de allmänna, att val ännu inte förrättas i enlighet med internationella normer, att lagstiftningen sällan tillämpas, att förvaltningen är svag och korrumperad och att utbredd korruption och organiserad brottslighet förekommer. Det är alltså ett sådant här land som kommissionen beviljat sammanlagt 1 miljard EUR sedan 1991, i enlighet med komissionsledamot Pattens skriftliga svar, och han meddelar att han är nöjd med det sätt på vilket pengarna har använts.

Känner kommissionsledamot Patten till innehållet i den rapport som hans underordnade utarbetat? Hur kommenterar han den tjusiga bild av Albanien som målas upp i rapporten? I vilka regioner i Albanien har de 1 miljard eurona fördelats och vilka arbeten har fått stöd tack vare dem? Vilken andel av det här beloppet har gått till södra Albanien, där tusentals personer tillhörande den grekiska minoriteten lever? Anser han att 2 grekiskspråkiga gymnasier är att betrakta som tillfredsställande i ett land med hundratusentals etniska greker? Våldet och valfusket varje gång det är val i Albanien (konstaterat även av kommissionens tjänstemän) hur skall det stoppas? Kommer man någon gång till sist att göra respekten för mänskliga rättigheter i länder som till exempel Albanien till ett villkor för finansiering från EU? Av vilka orsaker har man gett sammanlagt 1 miljard EUR till ett land där de mänskliga rättigheterna kränkts så många gånger, så allvarligt?

(1) EGT C 52 E, 6.3.2003, s. 4.

Svar från Christopher Patten på kommissionens vägnar

(4 juni 2002)

Kommissionen vill klargöra att det i svaret på parlamentsledamotens skriftliga fråga E-0331/02 tydligt anges att det enligt tillgängliga uppgifter finns runt 30 låg- och mellanstadieskolor, 40 högstadieskolor och två gymnasieskolor med undervisning på grekiska i Albanien. Beträffande storleken på den grekiska minoriteten i Albanien vill kommissionen påpeka att det råder en betydande skillnad mellan det antal som anges av parlamentsledamoten och den officiella statistiken, vilken anger ett antal av omkring 50 000 personer.

Kommissionen har aldrig beskrivit situationen i Albanien som idyllisk. Under ledning av kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser har kommissionen istället bland annat i april 2002 i rapporten om stabiliserings- och assoceringsprocessen i sydöstra i Europa tydligt angivit de betydande utmaningar som landet står inför och måste ta itu med. Dessa utmaningar rör bland annat den politiska kulturen, valsystemet, rättstillämpning, bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Tillsammans med enskilda medlemsstater och andra internationella partners fortsätter kommissionen att kraftfullt uppmuntra Albanien att, som ett viktigt led i landets närmande till unionen, göra bestående framsteg inom dessa områden.

Beträffande mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter är den ovan nämnda rapporten balanserad, rättvis och i linje med kommissionens tidigare uttalanden.

Albanien har sedan reformprocessen inleddes fått stöd från gemenskapen, dess medlemsstater, de viktigaste internationella finansinstitutionerna (Världsbanken, Internationella valutafonden, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken) och andra länder, för att ta itu med de grundläggande och svåra problem som landet då stod inför. Under denna period upphörde genomförandet av projekten tillfälligt när den politiska situationen så krävde. Idag anser kommissionen inte att situationen för de mänskliga rättigheterna i Albanien är sådan att den skulle berättiga till ett avbrott av stödet till landet.

De projekt som finansierats av gemenskapen har i allmänhet avsett hela landet, med det stöd till flyktingar från Kosovo i den norra delen av landet som ett undantag. Stödet har avsett ett stort antal områden, såsom humanitärt bistånd, makrofinansiellt stöd, stöd till infrastruktur, jordbruk, hälso- och sjukvård, utbildning, reform av den offentliga förvaltningen, reform av rättsväsendet och polismyndigheter, stöd till demokrati och mänskliga rättigheter och samarbete över gränserna. Det är viktigt att hålla i minnet att samtliga gemenskapsprojekt underställs medlemsstaternas granskning, och det är endast efter godkännande från dessa som programmet ifråga kan medges finansiering.

Ett antal projekt har genomförts i den södra delen av landet. Som relevanta exempel kan nämnas: infrastruktur för vattenförsörjning i Gjirokaster, avloppssystem och vattenrening i Saranda, gränsövergång i Kakavija och tillfartsväg från Gjirokaster, gränsövergången i Tri Urat med tillfartsväg (beräknat färdigställande i augusti), vägförbindelse mellan Korca och Kapsthice och en gränsövergång i Kapsthice (beräknat färdigställande i juni 2002) och gränsövergången i Konispoli i samarbete med den grekiska regeringen. Kommissionen samarbetar dessutom med den grekiska regeringen vid gränsövergången i Konispoli.

Kommissionen har även finansierat projekt vars syfte är att främja olika etniska gruppers delaktighet i den lokala beslutsprocessen och en förbättring av relationerna mellan olika folkgrupper. I detta sammanhang har projekt avslutats i Sarandaområdet och ett projekt för att upprätta ett institut för att studera relationerna mellan de etniska grupperna i södra Albanien pågår för närvarande.