92002E0687

SKRIFTLIG FRÅGA P-0687/02

från Maria Sanders-ten Holte (ELDR) till kommissionen

(5 mars 2002)

Ämne: Rapporter från organisationen Save the Children om sexuellt utnyttjande av flickor genom biståndsarbetare i utbyte mot hjälp i flyktingläger i västra Afrika

Den 27 februari rapporterade Reuters och The Guardian att ett stort antal flyktingbarn utnyttjats sexuellt i utbyte mot hjälp i läger i Liberia, Guinea och Sierra Leone. Detta framgår av en omfattande undersökning som gjorts av organisationen Save the Children, den brittiska motsvarigheten till Rädda Barnen. 1 500 personer hade intervjuats och nästan 70 personer utpekats som gärningsmän.

Känner kommissionen till denna rapport?

Känner kommissionen till om det bland de misstänkta gärningsmännen även finns personer som har anknytning till Europeiska unionens hjälpverksamhet och/eller finansierats med EU-medel? Om så är fallet: Kan kommissionen meddela vilka organisationer det rör sig om och vilka åtgärder som kommer att vidtas?

Vad föreslår kommissionen för att övergrepp av detta slag skall kunna undvikas i framtiden?

Svar från Poul Nielson på kommissionens vägnar

(27 mars 2002)

Kommissionen har fått kännedom om rapporten efter det att den tagits i media. Detta är emellertid första gången som kommissionen gjorts uppmärksam på denna specifika fråga. Kommissionen känner till den desperata belägenheten för flyktingar i allmänhet och att de löper risk att utsättas för olika sorters övergrepp. Det är därför som den betonar betydelsen av skyddsåtgärder i flyktinglägren. I detta sammanhang har kommissionen konsekvent förespråkat en större internationell närvaro i lägren. Denna fråga tas regelbundet upp av kommissionen vid samtal med Förenta nationeras flyktingkommissariat (UNHCR) och med andra samtalspartner.

Kontoret för humanitärt bistånd (ECHO) ger som givarorgan inte sitt bistånd direkt till mottagarna. Det humanitära bistånd som kontoret ger kanaliseras genom operativa partnerorgan (Förenta nationerna, Röda korset och icke-statliga organisationer).

Kommissionen har ännu inte tagit del av någon officiell förteckning över de 40 organisationer som påstås vara inblandade. Det kan hända att några av dess samarbetspartners återfinns bland de ifrågavarande organisationerna.

Om det visar sig att partnerorganisationer har anställt personal som begärt sexuella tjänster i utbyte mot humanitär hjälp, skulle kommissionen förvänta sig att partnerorganisationen ifråga omedelbart avskedade de personer som bevisligen varit inblandade och att saken anmäldes till den lokala ordningsmakten.

Bedöms partnerorganisationens reaktion som otillräcklig kommer kommissionen att ompröva sina finansiella överenskommelser med denna.

ECHO har vidare instruerat sina i regionen verksamma experter att omedelbart kontakta partnerorganisationerna i syfte att bedöma problemets omfattning och diskutera konkreta åtgärder för att komma till rätta med det.

Inom området för humanitärt bistånd agerar gemenskapen genom ECHO, vars arbetsmetoder inbegriper en noggrann förhandsgranskning av samtliga organisationer som utvalts att genomföra projekt. Detta granskningsförfarande utmynnar i undertecknandet av ramavtalet för partnerskap. Gransknings- och urvalsförfarandet av genomförandeorganisationer följer ytterst stränga, precisa och etablerade regler.

I detta sammanhang betonar ECHO konsekvent för sina partnerorganisationer vikten av personalutbildning och av att biståndet fördelas av kvalificerad personal i flyktinglägren.

Detta återspeglas i artikel 15.1 i det ramavtal för partnerskap som för närvarande gäller mellan ECHO och lejonparten av dess icke-statliga partnerorganisationer.

Artikel 15.1 föreskriver att biståndsorganisationen ifråga är ansvarig för sin personals uppförande, vilket måste följa lagar, regler och sedvanor i det land där insatsen äger rum, så länge som dessa inte står i konflikt med förpliktelser vilka följer av folkrätten.

Partnerorganisationerna har därför en kontrakuell förpliktelse att sörja för att lämplig personal anställs.

Skulle en situation uppstå där en partnerorganisation uppenbarligen underlåter att vidta åtgärder för att göra slut på sexuella övergrepp begångna av dess anställda, kan ECHO åberopa artikel 31.1 i ramavtalet. Denna artikel föreskriver, med avseende på ramavtalet och/eller insatsavtalet ingånget med partnerorganisationen, att:

ECHO förbehåller sig rätten att med omedelbar verkan häva eller säga upp avtalet i fall av allvarliga brott mot kontraktsförpliktelserna. På motsvarande vis kan även avtalets fullgörande tills vidare inställas.

I förevarande fall skulle det röra sig om ett brott mot den ovan nämnda förpliktelsen i artikel 15.1.

Underlåtenhet av en partnerorganisation att i detta hänseende bringa ordning och reda i sin verksamhet skulle självfallet få återverkningar på ECHO:s framtida beslut om anslag till biståndsorganisationer.

De påstådda händelserna i Västafrika understryker betydelsen av en fortsatt diskussion kring begreppen kvalitet och resultat. Det bör betonas att allt som är möjligt bör göras för att garantera ett fullständigt skydd åt utsatta flyktingar. Det är ett kollektivt ansvar som alla måsta ta sin del av.