This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 92002E000110
WRITTEN QUESTION E-0110/02 by Patricia McKenna (Verts/ALE) to the Commission. Free movement of workers in the EU.
SKRIFTLIG FRÅGA E-0110/02 från Patricia McKenna (Verts/ALE) till kommissionen. Fri rörlighet för arbetskraft inom EU.
SKRIFTLIG FRÅGA E-0110/02 från Patricia McKenna (Verts/ALE) till kommissionen. Fri rörlighet för arbetskraft inom EU.
EGT C 229E, 26.9.2002, p. 56–56
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
SKRIFTLIG FRÅGA E-0110/02 från Patricia McKenna (Verts/ALE) till kommissionen. Fri rörlighet för arbetskraft inom EU.
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 229 E , 26/09/2002 s. 0056 - 0056
SKRIFTLIG FRÅGA E-0110/02 från Patricia McKenna (Verts/ALE) till kommissionen (29 januari 2002) Ämne: Fri rörlighet för arbetskraft inom EU Jag blev nyligen kontaktad av en irländsk medborgare, som arbetar i Bryssel, och som polisen hade uppmanat lämna Belgien den 7 januari 2002. Mannen är anställd av ett företag som är registrerat i Belgien. Hans enda brott var att han hade glömt att lämna in en så kallad attestation patronale (ett anställningsbevis) till sin kommun. (Han hade lämnat en sådan blankett året innan och fått ett uppehållstillstånd i 6 månader, vilket gick ut den 17 december 2001). Även om frågan nu verkar ha lösts, ger omständigheterna upphov till allvarliga tvivel vad gäller Belgiens respekt för principen om fri rörlighet för arbetskraft. Håller kommissionen med om att sådana beslut när det inte är fråga om lagöverträdelser, strider mot de avtal som finns om fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska unionen? Känner kommissionen till om sådana beslut tas i någon annan medlemsstat, och om så är fallet, vilka åtgärder tänker man vidta för att säkerställa att detta upphör? Tänker kommissionen kontakta de belgiska myndigheterna och kräva att lagstiftningen ändras så att polisen inte längre kan besluta att en medborgare i en EU-stat skall lämna en annan EU-stat? Svar från António Vitorino på Europeiska kommissionens vägnar (28 februari 2002) Arbetare som är medborgare i Europeiska unionen har, enligt EG-fördraget, rätt att vistas i den medlemsstat där de arbetar. Uppehållstillståndet är endast ett uttryck för den rättigheten. Det bör dock klargöras att fri rörlighet för unionsmedborgare inte är en absolut, utan en villkorad rättighet. Då en medborgare inte uppfyller de krav som gemenskapsrätten ställer angående rätten att vistas i ett annat medlemsland än det man är medborgare i, kan mottagarlandet kräva att man lämnar landet. Ett enkelt förbiseende av en rättslig formalitet (i detta fall att personen inte kan visa sitt anställningsbevis) skall emellertid inte berättiga till ett beslut om återsändande(1). Det är viktigt att skilja mellan denna situation och återsändande av en unionsmedborgare med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa(2). Endast den belgiska lagstiftningen föreskriver att en unionsmedborgare som inte har uppvisat de handlingar som styrker dennes rätt att vistas i Belgien inom de fem månader som registreringsbeviset är giltigt skall lämna landet. Den 7 maj 2001 kontaktade Europeiska kommissionen de belgiska myndigheterna angående beslut om återsändande av unionsmedborgare. Den belgiska regeringen svarade i en skrivelse av den 24 juli 2001. Kommissionen har för avsikt att lämna ett motiverat yttrande om detta till Belgien. (1) EG-domstolens dom av den 8 april 1976 i mål 48-75, Royer, Rec., s. 497, punkt 38. (2) Rådets direktiv av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, EGT 56, 4.4.1964, Svensk specialutgåva, Område 5, Volym 1, s. 28.