92002E0028

SKRIFTLIG FRÅGA P-0028/02

från Joost Lagendijk (Verts/ALE) till kommissionen

(15 januari 2002)

Ämne: Uttalande av kommissionsledamot Bolkestein om skatteharmonisering

Under en TV-intervju söndagen den 6 januari 2002 lät kommissionsledamot Bolkestein undslippa sig att han bedömde utsikterna som små att få till stånd en harmonisering av skattesatserna inom Europeiska unionen. Herr Bolkestein framställde sig som en varm förespråkare för en minimering av skillnaderna mellan olika länder när det gäller punktskatter och momssatser. Inte desto mindre förutspår han att försök att uppnå detta kommer att misslyckas p.g.a. den enhällighet som krävs vid beslutsfattandet. Redan med femton medlemsstater kommer det att bli svårt att få alla att rätta in sig i ledet, och med kanske 25 medlemsstater förmodar han att det blir i stort sett omöjligt.

Kanske underskattar kommissionsledamoten de möjligheter som beslutsfattande enligt mekanismen för närmare samarbete erbjuder. Utan tvekan har även denna lösning sina svagheter. För de medlemsstater som deltar i samarbetet kommer det att vara ett mindre attraktivt alternativ, p.g.a. den skenbara frihet som mekanismen ger de övriga länderna. Man kan dock förvänta sig att ett dylikt angreppssätt kan ge tillfredsställande resultat om det bara handlar om en mycket liten grupp eftersläntrare. Detta argument framförs också av flera medlemsstater i deras stöd för mekanismen för närmare samarbete när det gäller beslut om miljöavgifter.

Kan kommissionen svara på följande frågor:

- Har kommissionen definitivt lämnat sin föresats att minimera de olika skillnaderna i skatter och avgifter mellan medlemsstaterna för att främja en effektivare inre marknad?

- Har kommissionen övervägt att välja alternativet med beslutsfattande enligt mekanismen för närmare samarbete i en positivt inställd tätgrupp av medlemsstater (vilket också många förordar när det gäller beslutsfattande om införandet av miljöavgifter), och om så inte är fallet, varför inte?

- Har kommissionen andra alternativ att tillgå för att dock komma fram till ett beslut om minimering av skillnader i skatter och avgifter mellan medlemsstaterna, och om så är fallet, vilka är dessa alternativ?

Svar från Frederik Bolkestein på kommissionens vägnar

(8 februari 2002)

I kommissionens meddelande Skattepolitiken i Europeiska unionen Prioriteringar för de kommande åren(1), vilket antogs den 29 maj 2001, fastställs dess politik rörande områden där det krävs ytterligare skatteharmonisering och även rörande utökat samarbete och andra instrument än lagstiftning som medel att uppnå målen för gemenskapens skattepolitik.

När det gäller närmare samarbete anges följande i meddelandet:

De möjligheter för ett närmare samarbete mellan en mindre grupp av likasinnade medlemsstater som infördes genom Amsterdamfördraget och vidareutvecklades genom Nicefördraget skulle också kunna övervägas i vissa fall. Särskilt skulle detta kunna tillämpas på de områden inom skattepolitiken där rådet, också på längre sikt, kommer att behöva fatta sina beslut med enhällighet. Därvid måste det röra sig om i sig kompletta politikområden, så att medlemsstaterna inte efter eget skön bara kan välja ut vissa aspekter. Beslutet i Nice kommer att göra det möjligt för kommissionen att föreslå rådet att en så liten grupp som åtta medlemsstater kan samarbeta närmare, om rådet ger sitt godkännande med

kvalificerad majoritet. Enligt de principer som godkändes i Nice får emellertid detta förfaringssätt bland annat inte undergräva den inre marknaden, utgöra ett hinder för eller en diskriminering av handeln, snedvrida konkurrensen eller påverka icke deltagande medlemsstaters behörighet, rättigheter och skyldigheter [].

I fråga om indirekt beskattning kan möjligheten till utökat samarbete vara en metod att göra framsteg när det gäller miljö- och energibeskattning. En majoritet av medlemsstaterna har uttryckt en stark önskan om att göra framsteg på detta område.

(1) EGT C 284, 10.10.2001.