Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 92000E000380

    SKRIFTLIG FRÅGA E-0380/00 från Juan Ojeda Sanz (PPE-DE) till kommissionen. Förbättring av väginfrastruktur i de central- och östeuropeiska länderna.

    EGT C 374E, 28.12.2000, p. 62–63 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    European Parliament's website

    92000E0380

    SKRIFTLIG FRÅGA E-0380/00 från Juan Ojeda Sanz (PPE-DE) till kommissionen. Förbättring av väginfrastruktur i de central- och östeuropeiska länderna.

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 374 E , 28/12/2000 s. 0062 - 0063


    SKRIFTLIG FRÅGA E-0380/00

    från Juan Ojeda Sanz (PPE-DE) till kommissionen

    (14 februari 2000)

    Ämne: Förbättring av väginfrastruktur i de central- och östeuropeiska länderna

    Man har gjort avsevärda insatser till förmån för de så kallade kandidatländerna genom att bevilja dem anslag via olika europeiska finansieringsorgan (EIB) samt genom unionens budgetposter (Phare-programmet, ISPA-instrumentet). Dessa insatser borde tillsammans med de investeringar som respektive regering är skyldig att genomföra göra det möjligt att bygga ett vägnät som uppfyller den nödvändiga principen om samverkan så att man i praktiken kan genomföra en gemensam marknad.

    Det verkar emellertid som om den gemenskapsfinansiering som utnyttjas lokalt inte gett önskat resultat. Hurdana mekanismer har Europeiska kommissionen upprättat för att garantera att de vägprojekt och de projekt för förbättring av väginfrastruktur som finansieras med gemenskapsmedel i dessa länder genomförs på grundval av kvalitetsnormer som kan anses vara standardnormer inom Europeiska unionen?

    Har Europeiska kommissionen slutligen planer på att som villkor för finansiering kräva en undersökning av vägsäkerhetskonsekvenserna med avseende på samtliga vägprojekt som anses vara oumbärliga i den utvidgade unionen?

    Svar från Günter Verheugen på kommissionens vägnar

    (27 mars 2000)

    Sedan början av nittiotalet har inom ramen för Phare-programmet nästan 1 000 miljoner euro använts för investeringar i transportinfrastruktur i de mottagande länderna, och programmet har därmed bidragit till de mål som ledamoten för fram. Under de senaste fem åren har detta stöd inför anslutningen i allt högre grad mobiliserat betydande medel och medfinansiering från Europeiska investeringsbanken (EIB) och internationella finansiella institut liksom från kandidatländernas nationella budgetar.

    Från och med detta år kommer det nya strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (Ispa) att medföra betydligt ökad investeringskapacitet inom ramen för gemenskapens offentliga finansiering. Fram till 2006 kommer den årliga budgeten på 1 040 miljoner euro att fördelas lika mellan transportinfrastruktur och miljöåtgärder. När det gäller transportinfrastruktur, bör åtgärder finansierade enligt Ispa främja hållbar rörlighet och i synnerhet syfta till samtrafikförmåga och driftskompatibilitet mellan de nationella näten i kandidatländerna och de transeuropeiska näten inklusive tillträde till sådana nät.

    I detta sammanhang har förfarandet att välja ut prioriterade åtgärder för att utveckla ett alleuropeiskt transportnät underlättats genom den behovsprövning av transportinfrastruktur som rådet tog initiativ till 1995 och genomförde i syfte att identifiera ett nät av olika transportmedel på de anslutande ländernas territorium och som omfattar vägar, järnvägar, inre vattenvägar, hamnar, terminaler och flygplatser. Det består dels av det grundläggande nätet som på de anslutande ländernas territorium är identiskt med länkar och knutpunkter i de tio multimodala alleuropeiska korridorer som godkändes vid den tredje alleuropeiska transportkonferensen i juni 1997 i Helsingfors och dels av ytterligare nätkomponenter.

    Enligt rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21 juni 1999(1) om inrättande av Ispa, skall åtgärder som hänför sig till transportinfrastruktur bidra till uppnåendet av gemenskapens politik på området för transporter och transeuropeiska nät (artikel 5 och bilaga II). Detta kräver att transportprojekt av gemensamt intresse baseras på kriterierna i rådets och parlamentets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996(2) om riktlinjer för TEN-transporter och är förenlig med relevant gemenskapspolitik och normer. När kommissionen bedömer ett projekt för väginfrastruktur kommer den bland annat att granska i vilken utsträckning åtgärden bidrar till att förbättra trafiksäkerheten och om det uppfyller ovannämnda kriterier och normer. Investeringar i trafikförvaltningssystem som syftar till att förbättra trafiksäkerheten kommer också att vara berättigade till finansiering enligt Ispa.

    I de årliga rapporterna om gemenskapens stöd enligt Ispa kommer kommissionen också att lämna uppgifter om bedömningen av Ispa-åtgärdernas överensstämmelse med gemenskapens politik på olika områden, inklusive transportpolitiken.

    (1) EGT L 161, 26.6.1999.

    (2) EGT L 228, 9.9.1996.

    Top