91999E2612

SKRIFTLIG FRÅGA E-2612/99

från Brigitte Langenhagen (PPE-DE) till kommissionen

(12 januari 2000)

Ämne: Strängare interventionskriterier för spannmål

Fukthalten skall åter en gång sänkas, från 15 procent till 14,5 procent. I årtionden låg gränsen vid 16 procent. I vårt maritima kustklimat med stadigt hög luftfuktighet är det vid normala väderleksförhållanden endast under enstaka sommardagar möjligt att klara en gräns på också 16-procents fukthalt i grödan. Med tanke på skördeförhållandena under de senaste åren hade man på dessa villkor kunnat sälja spannmål endast under enstaka somrar som utgjorde undantag. Under de senaste 7 åren hade skörden endast tre gånger kunnat släppas ut på marknaden utan konstgjord torkning! Jag ber därför kommissionen att besvara följande frågor:

I vilket stadium befinner sig förfarandet?

Vilka konkreta motiv finns det för kommissionens initiativ till en förnyad skärpning av interventionskriterierna?

Känner kommissionen till att interventionskriterierna redan idag endast kan uppfyllas i klimatmässigt ogynnsamma områden, exempelvis kustregioner, genom omfattande tekniska insatser och därmed till avsevärt högre produktionskostnader?

Är kommissionen medveten om att jordbrukarna i de ovan beskrivna regionerna kommer att få lida av varaktiga nackdelar och förluster om kriterierna skärps, även om deras produkter inte på något vis är sämre?

Har kommissionen planer på att införa en regional gradering, eller en reglering som utjämnar orättvisorna, för att utjämna de nackdelar som klimatet medför?

Svar från Franz Fischler på kommissionens vägnar

(7 februari 2000)

Kommissionen har startat en diskussion om den lägsta godtagbara kvaliteten på spannmål som erbjuds för intervention. Syftet är att göra den lagrade spannmålen mer anpassad till efterfrågan, särskilt för export. Diskussionen inleddes i oktober 1999 och pågår fortfarande.

Vad gäller vattenhalten i spannmål, bör det nämnas att syftet med detta kriterium är att säkerställa en tillfredsställande lagring under ganska lång tid. Därför är denna halt för närvarande satt till 14,5 %. Undantag för 15 % har medgetts under de senaste odlingssäsongerna.

Den fria marknaden kräver i allmänhet lägre vattenhalter, vilket både gäller den inre marknaden och exportmarknaden. Orsaken är att man vill undvika att kvaliteten kan försämras genom att toxiner utvecklas.

På marknaden accepteras ingen högre vattenhalt annat än för omedelbar användning eller med en nedsättning av priset, eftersom torkning måste till. Det finns ingen anledning att det skulle vara annorlunda vid intervention och det bör framhållas att denna inte utgör en avsättningsmöjlighet i sig utan bara ett med offentliga medel bekostat tillfälligt stadium.

Oberoende av produktionsområde och klimatförhållandena vid skörden kan producenten för övrigt avsätta sin spannmål, om bara marknadens kvalitetskrav tillgodoses, t.ex. genom torkning om nu vattenhalten är för hög. Det handlar här bara om att hantera klimatriskerna med all vegetabilisk produktion.