EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 91999E002240

SKRIFTLIG FRÅGA E-2240/99 från Christopher Huhne (ELDR) till kommissionen. Skattekilar i medlemsstaterna.

EGT C 303E, 24.10.2000, p. 35–35 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

European Parliament's website

91999E2240

SKRIFTLIG FRÅGA E-2240/99 från Christopher Huhne (ELDR) till kommissionen. Skattekilar i medlemsstaterna.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 303 E , 24/10/2000 s. 0035 - 0035


SKRIFTLIG FRÅGA E-2240/99

från Christopher Huhne (ELDR) till kommissionen

(1 december 1999)

Ämne: Skattekilar i medlemsstaterna

Skulle ni vilja ange hur stor skattekilen är för personer som tjänar 25 procent, 50 procent, 75 procent, 125 procent, 150 procent, 200 procent, 250 procent, 300 procent, 350 procent, 400 procent och 500 procent av medelinkomsten för löntagare i de olika medlemsstaterna? Skulle ni också vilja ange dessa medelinkomster för löntagare, och för vart och ett av fallen ange hur skattekilens beståndsdelar fördelar sig mellan arbetsgivaravgifter och den nettolön som erhålls av den anställde?

Svar från Frederik Bolkestein på kommissionens vägnar

(20 januari 2000)

Kommissionen varken utarbetar eller innehar uppgifter om skattekilar i de enskilda medlemsstaterna i den detaljerade form som efterfrågas.

Kommissionen har emellertid gjort förhandsberäkningar av skattekilar med en detaljerad specificering av skattekilarna för några för ändamålet representativa undersökningar av löntagare. Ett första närmande till begreppet och till beräkningar av skattekilar återfinns i del III, avsnitt 1, i rapporten Employment in Europe(1) från 1995, med en beräkning av genomsnittliga skattesatser och marginalskattesatser, och i den årliga publikationen Net earnings of employees in manufacturing industry in the EU(2). I undersökning nr 2, avsnitt 2 i The EU Economy Review 1999(3) återfinns en ytterligare analys av skattekilen för arbete och skattekilens beståndsdelar.

I syfte att få en enhetlig ram för att kunna jämföra de skilda skattesystemen i olika medlemsstater och för att kunna mäta beskattningen av arbete beräknar kommissionen även implicita skattesatser. Dessa skattesatser räknas fram genom att man dividerar beskattningen av en bestämd verksamhet eller vara med en ur makroekonomisk synvinkel lämplig motsvarande skattebas.

De implicita skattesatserna beräknas för konsumtion, arbete och andra produktionsfaktorer. Den implicita skattesatsen på arbete definieras som den sammanlagda skatten på anställd arbetskraft dividerad med de anställdas löner. Nämnaren anställdas löner omfattar bruttolön och således även de belopp som betalas som socialförsäkringsavgifter och löneskatter.

En tabell som belyser de implicita skattesatserna på arbete i medlemsstaterna från 1980 till 1997 skickas direkt till parlamentsledamoten och till Europaparlamentets sekretariat.

Kommissionen utger regelbundet publikationen Structures of the taxation systems in the European Union(4), i vilken uppgifter om utvecklingen av skattesystemets struktur inom gemenskapen sammanställs och kommenteras.

(1) KOM(1995) 396 slutlig.

(2) http://www.cc.cec/eurostat/eudor-stat/mst3/en/11225/00000001.htm.

(3) European Economy serie nr 69.

(4) http://www.cc.cec/eurostat/eudor-stat/mst2/en/24248/00000001.htm.

Top