91997E3903

SKRIFTLIG FRÅGA E-3903/97 från Alexandros Alavanos (GUE/NGL) till kommissionen (11 december 1997)

Ämne: Särskilda åtgärder för öregionerna

Regeringskonferensen i Amsterdam antog en förklaring om öregionerna inom EU där det står: ¨Konferensen inser att öregioner är behäftade med strukturella nackdelar som har samband med deras ökaraktär och vilkas bestående natur hämmar dessa regioners ekonomiska och sociala utveckling. Konferensen erkänner därför att gemenskapslagstiftningen måste beakta dessa nackdelar och att specifika åtgärder, när det är berättigat, får vidtas till förmån för dessa regioner för att bättre och på rättvisa villkor kunna införliva dem med den inre marknaden.¨

Dessutom begärde Europaparlamentet i en resolution den 16 maj 1997 (B4-0375/97 ((EGT C 167, 2.6.1997, s. 249. ))) en integrerad politik som är anpassad till öregionernas särskilda behov inom Europeiska unionen. På grundval av ovanstående och med tanke på den stora betydelse som utvecklingen av öregionerna har för Grekland, undrar jag vad kommissionen avser att göra för att förverkliga det som står i förklaringen från Amsterdam och i Europaparlamentets resolution av den 16 maj 1997?

Svar från Monika Wulf-Mathies på kommissionens vägnar (13 februari 1998)

Genom Amsterdamfördraget kommer nya bestämmelser att införas i EG-fördraget för att ta hänsyn till de särskilda förhållanden som utmärker öregioner:

- Artikel 130a kommer att ändras och hädanefter innehålla en uttrycklig hänvisning till öregionerna.

- En förklaring om öregionerna kommer att bifogas som en bilaga till fördraget, i vilken det medges att öregionerna är behäftade med strukturella nackdelar av bestående natur, som hämmar dessa regioners ekonomiska och sociala utveckling, och att de måste bli föremål för särskilda åtgärder för att bättre kunna införlivas med den inre marknaden.

Kommissionen har alltid stött öregionernas önskemål om att det ska föras en sammanhängande politik gentemot dem. Under den nuvarande perioden är de flesta stora öregioner inom gemenskapen berättigade till stöd från strukturfonderna, särskilt inom mål 1. Stödet från strukturfonderna till genomförandet av program inom dessa regioner uppgår till nära 7 000 miljoner ecu för perioden 1994-1999. Detta stöd har bl.a. möjliggjort medfinansiering av transportinfrastruktur, stöd till bestämda områden inom primär och sekundärsektorerna, miljövård och utveckling av kvalitetsturism samt kampen mot flykten från landsbygden genom en förbättring av befolkningens levnadsvillkor.

Den nuvarande lagstiftningen gynnar i synnerhet öarna i Greklands periferi som har svårigheter till följd av sitt avlägsna läge. Gemenskapens bidrag när det gäller dessa öar kan faktiskt uppgå till 85% av den sammanlagda kostnaden för de åtgärder som vidtas inom dessa regioner, jämfört med 75% i mål 1-regionerna.

När det gäller förhållandena inom de grekiska öregionerna under den kommande perioden önskar kommissionen påminna om att strukturfondsprogrammen utarbetas tillsammans med medlemsstaterna, som lägger fram sina regionala utvecklingsplaner för kommissionen. De dokument som antas återspeglar följaktligen de val och prioriteringar som ursprungligen fastställts av medlemsstaterna själva.

Mot bakgrund av de statistiska uppgifter som kommissionen för närvarande förfogar över (genomsnittlig bruttonationalprodukt för 1992-1994) finns det ingen anledning att ifrågasätta de grekiska öarnas stödberättigande inom mål 1. I de förslag till förordningar som kommissionen håller på att utarbeta för närvarande har man för övrigt för avsikt att införa en högre nivå för gemenskapens medfinansiering för de öar i Greklands periferi som har särskilda problem till följd av sitt avlägsna läge.