91997E3416

SKRIFTLIG FRÅGA E-3416/97 från Hiltrud Breyer (V) till kommissionen (28 oktober 1997)

Ämne: Världshandel och djurskydd

Handelsrestriktioner är enligt nuvarande tolkning endast tillåtna i den utsträckning som är tvingande nödvändig för att uppnå vissa skyddsändamål (necessity, least trade restrictive).

1. Hur skall dessa villkor genomföras? Vem fastställer till vilken grad åtgärder är nödvändiga?

2. I vilken utsträckning kan man särskilt göra åtskillnad mellan genomförbarhet, nödvändighet och diskriminering? Enligt rådets förordning nr (EEG) 3254/91 ((EGT L 307, 8.11.1991, s. 1. )) exempelvis gäller ett importförbud för alla skinn från ett visst land och inte bara för de skinn som härstammar från djur som verkligen fångats i rävsax. Visserligen torde man omedelbart förstå anledningarna vad gäller genomförbarheten i detta fall, men är detta också den ¨minsta nödvändiga¨ handelsrestriktionen?

Svar från Sir Leon Brittan på kommissionens vägnar (13 januari 1998)

Stater som är medlemmar av Världshandelsorganisationen (WTO) får, under vissa omständigheter, vidta handelsåtgärder för att uppnå vissa politiska mål.

Enligt artikel XX b och g i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) kan handelsåtgärder som annars skulle vara oförenliga med de grundläggande principerna för GATT tillåtas om de är ¨nödvändiga¨ för att skydda ¨djurs (...) liv och hälsa¨ eller avser ¨att bevara uttömliga naturtillgångar¨, förutsatt att dessa åtgärder inte tillämpas ¨på ett sätt, som skulle innebära ett medel för godtycklig och oberättigad diskriminering mellan länder, där samma förhållanden råda, eller en förtäckt restriktion på den internationella handeln¨. Innebörden av och tillämpningsområdet för undantagen i artikel XX fastställs stegvis genom den praxis som utvecklas i GATT/WTO:s tvistlösningsförfarande.

Det åligger gemenskapen och dess medlemsstater att se till att lagstiftningen om djurskydd överensstämmer med de olika handelsavtal som de ingått, inbegripet föreskrifterna i artikel XX i GATT. Vad gäller de särskilda begrepp och kriterier som frågeställaren nämner bör följande observeras:

* Begreppet ¨genomförbarhet¨ (practicality) förekommer inte som sådant vare sig i GATT:s artikel XX eller i relevant GATT/WTO-praxis.

* Vissa handelsbegränsande restriktioner avsedda att skydda djur kan i särskilda fall motiveras genom hänvisning till artikel XX g i GATT. Till skillnad från artikel XX b förekommer inte begreppet ¨nödvändighet¨ i artikel XX g, även om GATT-praxis tyder på att sådana åtgärder, för att anses röra bevarande i styckets mening, i första hand måste syfta till bevarandet av en uttömlig naturtillgång.

* Som anmärkts ovan förbjuds inte alla former av diskriminering i det inledande stycket i artikel XX utan endast sådana åtgärder som tillämpas ¨på ett sätt som skulle innebära ett medel för godtycklig och oberättigad diskriminering mellan länder, där samma förhållanden råda¨.

Vad särskilt gäller rådets förordning (EEG) nr 3254/91 av den 4 november 1991 om förbud mot användning av rävsax inom gemenskapen samt mot införsel av skinn och varor som tillverkats av delar från vissa vilda djurarter med ursprung i länder där man använder rävsax, eller där djur fångas på ett sätt som inte motsvarar internationella normer för humana fångstmetoder, bör också observeras att kommissionen i slutet av 1995 antog ett förslag till ändring av förordningen ((EGT C 58, 28.2.1996. )) som syftar till att införa vissa ändringar som skulle underlätta förordningens tillämpning och bringa förordningen i rimligare förhållande till de eftersträvade målen. Detta förslag har ännu inte antagits av rådet.