91997E3398

SKRIFTLIG FRÅGA E-3398/97 från Amedeo Amadeo (NI) till rådet (28 oktober 1997)

Ämne: Mänskliga rättigheter i Algeriet

Ännu ett blodbad i Algeriet. Fler än 60 personer dödades av beväpnade grupper söndagen den 28 september 1997 och följande måndag i regionen Blide, 50 kilometer väster om Alger samt i två kvarter i Algers västra utkanter. De lokala tidningarnas vittnesmål är hårresande; till exempel skriver dagstidningen ¨Liberté¨ bland annat att ett barnhuvud återfanns på ett hustak.

En av det internationella samfundets största framgångar är medvetenheten om att de mänskliga rättigheterna inte känner några gränser. Och när det rör sig om allvarliga brott mot de medborgerliga rättigheterna och situationen har förvärrats såsom i Algeriet, kan man inte tala om en intern angelägenhet.

Finner inte rådet det vara lägligt och nödvändigt att, för att understryka det internationella samfundets tydliga ansvar, inleda en dialog med den algeriska regeringen för att få ett slut på massakrerna av civila i Algeriet?

Svar (9 mars 1998)

Vid sitt möte den 26 januari 1998 välkomnade rådet det besök på ministernivå som trojkan avlade i Alger den 19*20 januari 1998. Detta besök gjorde det möjligt att på ett konkret sätt uttrycka den starka oro som Europeiska unionen erfar med anledning av situationen i Algeriet, den djupa sympati som folken i Europeiska unionen känner för sina algeriska grannar och hoppet att det algeriska folkets lidanden snarast skall ta ett slut. Rådet upprepade med eftertryck att det fördömer alla terrordåd och urskillningslöst våld.

Rådet uttryckte återigen unionens fasta vilja att fortsätta sitt engagemang i denna fråga. Trojkans besök bör ses som ett avgörande steg på vägen mot en bred dialog med den algeriska regeringen, vilken inleddes med utrikesminister Attafs besök i Luxemburg i november. Denna dialog har nu fått en ny dimension och angelägenhetsgrad, och en fortsättning av samtalen om associeringsavtalet mellan EU och Algeriet skulle bidra till denna dialog på ett avgörande sätt.

Rådet uttryckte förhoppningen att den algeriska regeringen genom detta intensifierade uttryck för både oro och stöd från det internationella samfundets sida skulle få ett bättre utgångsläge för att ta itu med att lösa problemet med terrorismen.

Rådet beklagade att erbjudandena om humanitärt bistånd inte hade tagits emot men enades om att dessa kvarstår om de algeriska myndigheterna skulle anse att bistånd från grannländerna skulle kunna vara dem till hjälp.

Rådet krävde en större öppenhet från den algeriska regeringens sida när det gäller denna situation, som kännetecknas av terroristgruppernas aktivitet, vilka fortsätter att utföra fega och brutala angrepp mot oskyldiga civila. Rådet beklagade, att de algeriska myndigheterna inte har ansett sig kunna ge de internationella organisationerna, de icke-statliga organisationerna och medierna obehindrat tillträde. Rådet hoppades att de algeriska myndigheterna skall kunna godta ett besök av Förenta nationernas företrädare inom kort. Rådet hyser fortfarande en stark önskan att de algeriska myndigheterna skall ompröva dessa frågor, mot bakgrund av inte bara EU:s framställning utan också det internationella stöd som denna framställning har fått.

En förstärkning av representativa demokratiska institutioner och av rättsväsendets roll kommer att bidra till att isolera och försvaga dem som söker politisk förändring genom våld. Mot denna bakgrund förklarade rådet sig positivt till att tätare kontakter äger rum mellan algeriska och europeiska parlamentsledamöter. Ett viktigt steg i denna riktning är det besök av Europaparlamentets företrädare, som kommer att äga rum inom kort.

Rådet väntar med stort intresse på att ett nytt möte skall äga rum mellan den algeriske utrikesministern och ordförandeskapet för att en bred dialog skall kunna fortsättas. Rådet bekräftade åter att unionen och medlemsstaterna är villiga att, inom ramen för denna dialog, diskutera varje fråga och varje förslag som de algeriska myndigheterna önskar att de uppmärksammar, inbegripet kampen mot terrorism.