91997E2943

SKRIFTLIG FRÅGA E-2943/97 från Heidi Hautala (V), Laura González Álvarez (GUE/NGL), Doeke Eisma (ELDR), David Bowe (PSE) och Bernd Lange (PSE) till kommissionen (17 september 1997)

Ämne: Kostnadseffektivitetskriterier i fordons- och oljeprogrammet

Kommissionen har nyligen gått ut med en anbudsinfordran för en undersökning av kostnadseffektiviteten när det gäller åtgärder för att minska utsläppen från vägtransporter (ref. B1/ETU/970013).

Parlamentet har gått in för ett annat sätt att gripa sig an problemet: kostnadseffektivitetskriterier. ¨Kostnaderna för de åtgärder som vidtas kommer under alla omständigheter att åläggas konsumenterna men fordons- och oljeprogrammet innehåller inte någon makro-ekonomisk analys där både kostnader och nytta beaktas och där hänsyn tas såväl till kostnadseffektiviteten som till de sociala kostnaderna och de besparingar inom hälsovården som kan göras genom att reglerna för luftkvaliteten skärps¨ (ändringsförslag 7 - parlamentets betänkande A4-0096/97).

Känner kommissionen till den kostnadseffektivitetsanalys som gjordes i Förenta staterna i samband med lagen om ren luft (Clean Air Act) mellan 1970 och 1990 och som visade att fördelarna var mycket större än kostnaderna också enligt de försiktigaste beräkningarna?

Kommer kommissionen således att revidera sin anbudsinfordran rörande undersökningar för fordons- och oljeprogrammet II?

Svar från Ritt Bjerregaard på kommissionens vägnar (10 november 1997)

Kommissionen vill betona att dess tillvägagångssätt i huvudsak inte skiljer sig från det som antagits av parlamentet, förutsatt att fordons- och oljeprogrammet ((KOM(96) 248. )) ses i samband med rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten ((EGT L 296, 21.11.1996. )) inbegripet dotterdirektiv. Beträffande dessa antog kommissionen den 8 oktober 1997 ett förslag till direktiv om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och bly ((KOM(96) 500. )). Andra dotterdirektiv är för närvarande under arbete. Syftet med dessa är att fastställa korrekt nivå för gemenskapens standarder för luftkvaliteten för ett antal föroreningar, med hänsyn till de besparingar som striktare standarder kan medföra. De analyser som genomförs inbegriper en kostnads-nyttoanalys. Kommissionen känner till den kostnads-nyttoanalys som gjordes i Förenta staterna i samband med lagen om ren luft (Clean Air Act) och upprätthåller goda förbindelser med institutioner som är ansvariga på detta område.

De standarder för luftkvalitet som föreslås för dotterdirektiven kommer också att användas som mål för fordons- och oljeprogrammet. Syftet med programmet är emellertid att hitta den kombination av åtgärder som kan användas för transportsektorn för att uppnå målen till lägsta kostnad, med beaktande av eventuella bidrag från andra sektorer än vägtransportsektorn. Det lämpliga sättet att göra detta är en kostnadseffektivitetsanalys. Ett byte från fordons- och oljeprogrammets analytiska kostnadseffektivitetsram till förmån för en kostnads-nyttoanalys skulle innebära att man helt bortsåg från det arbete som gjorts i ramdirektivet om luftkvaliteten.

Kommissionen vill emellertid också bekräfta att den delar parlamentets engagemang beträffande definitionen av ett adekvat kostnadsbegrepp som kan användas i programmet samt beträffande behovet av att bedöma sidoeffekterna av eventuella politiska scenarion, inbegripet de makroekonomiska effekter som kan uppkomma på sikt.

Av de skäl som anges ovan har kommissionen inte för avsikt att se över sin anbudsinfordran beträffande en studie av kostnadseffektiviteten hos åtgärder för att minska utsläppen från vägtransport.