1.

Förevarande begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen, Österrike) avser en talan som väckts av en jordbrukare mot den behöriga myndigheten som, på grund av ett åsidosättande av tillämpliga anmälningsbestämmelser inte bara minskade utbetalningen av det begärda stödet, ett så kallat frivilligt kopplat stöd, ( 2 ) för hållande av nötkreatur, utan även ålade en administrativ sanktion. ( 3 )

2.

I det nationella målet är det särskilt omtvistat huruvida det är tillåtet och proportionerligt att påföra en ytterligare administrativ sanktion när den försenade anmälan som jordbrukaren klandras för – i förevarande fall om förflyttning av tolv nötkreatur till sommarbete i bergsområden – avsåg djur som för övrigt uppfyllde villkoren för beviljande av detta stöd. Det måste också klargöras om den sena anmälan, som dock gjordes i efterhand, över huvud taget kan leda till en minskning av rätten till stöd.

3.

De unionsrättsliga bestämmelser som är tillämpliga i förevarande fall är förordning nr 1760/2000 om identifiering och registrering av nötkreatur, ( 4 ) kommissionens beslut 2001/672/EG, ( 5 ) som antagits med stöd av artikel 7 i den förordningen, samt förordning (EU) nr 1307/2013, ( 6 ) jämförd med de delegerade förordningarna (EU) nr 639/2014 ( 7 ) och (EU) nr 640/2014. ( 8 )

4.

I artikel 3.1 i förordning nr 1760/2000 ( 9 ) beskrivs systemet för identifiering och registrering av nötkreatur på följande sätt:

”Systemet för identifiering och registrering av nötkreatur skall omfatta följande delar:

5.

I artikel 7 i förordning nr 1760/2000 regleras djurhållarnas skyldigheter inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur enligt följande:

”Varje djurhållare, med undantag för transportörer, skall

För att kunna ta hänsyn till praktiska svårigheter i undantagsfall ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 22b för att fastställa under vilka exceptionella omständigheter medlemsstaterna får förlänga den maximala tidsfrist på sju dagar som föreskrivs i första stycket andra strecksatsen samt förlängningens maximala längd, som inte får överstiga 14 dagar efter tidsfristen på sju dagar som avses i första stycket andra strecksatsen.

2.   För att nötkreatur som förs ut på årstidsbundet bete adekvat och effektivt ska kunna spåras ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 22b med avseende på sådana medlemsstater eller delar av medlemsstater där särskilda bestämmelser om årstidsbundet bete ska gälla, inklusive längsta frister, särskilda skyldigheter för djurhållarna och bestämmelser om registrering av anläggningarna och av nötkreaturens förflyttningar, inklusive övergångsåtgärder för införandet av dem.”

6.

Kommissionen har med stöd av artikel 7 i förordning nr 1760/2000 antagit beslut 2001/672 om särskilda bestämmelser avseende förflyttning till sommarbete.

7.

Skäl 3 i detta beslut har följande lydelse:

”De särskilda bestämmelserna måste vara så utformade att de vid varje tidpunkt ( 10 ) går att ta reda på var varje enskilt nötkreatur befinner sig.”

8.

I artikel 2.1 och 2.2 i beslut 2001/672 föreskrivs följande:

”1.   För varje bete som avses i artikel 1 skall en särskild registreringskod fastställas som skall matas in i den nationella databasen för nötkreatur.

2.   Den person som ansvarar för betet skall upprätta en förteckning över de nötkreatur som omfattas av en förflyttning enligt artikel 1. Förteckningen skall minst innehålla följande uppgifter:

och för varje enskilt nötkreatur

9.

Artikel 2.4 i beslut 2001/672, i dess lydelse enligt beslut 2010/300, har följande lydelse:

”Uppgifterna i den förteckning som avses i punkt 2 ska lämnas till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1760/2000 senast 15 dagar efter det datum då djuren flyttas till betet.”

10.

Enligt skäl 5 i detta beslut är ändringen av artikel 2.4 i beslut 2001/672 baserad på följande övervägande:

”Under vissa förhållanden anländer djur som förflyttas från olika anläggningar till samma sommarbetesområde under en period som sträcker sig över mer än sju dagar. För att minska onödiga administrativa bördor bör tidsfristerna i beslut 2001/672/EG därför ändras med hänsyn till detta sakförhållande, utan att spårbarheten äventyras.”

11.

I de ”[a]llmänna bestämmelser[na]” i artikel 52 i kapitel 1 i förordning nr 1307/2013, med rubriken ”Frivilligt kopplat stöd”, föreskrivs bland annat följande:

”1.   Medlemsstaterna får bevilja kopplat stöd till jordbrukare på de villkor som fastställs i detta kapitel …

…

6.   Kopplat stöd är ett system för produktionsbegränsning som ska ta formen av ett årligt stöd grundat på fastställda arealer och avkastningar eller på ett fastställt antal djur …

…

9.   För att säkerställa ett ändamålsenligt och målinriktat utnyttjande av unionens medel och undvika dubbelfinansiering genom andra liknande stödinstrument ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 70 som fastställer:

…”

12.

I skäl 74 i delegerad förordning nr 639/2014 anges följande:

”Särskilt när det gäller frivilligt kopplat stöd är det nödvändigt att ytterligare specificera innehållet i den information som anmäls av medlemsstaterna i syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av reglerna om det stödet och för att göra sådana anmälningar effektiva, så att kommissionen kan kontrollera att medlemsstaterna, när de utformar stödåtgärder, iakttar kraven om överensstämmelse och om att stöd inte får kumuleras liksom de högsta procentandelar av de nationella taken som anges i artikel 53 i förordning (EU) nr 1307/2013 samt till dessa knutna totalbelopp.”

13.

I artikel 53.1 och 53.4 i delegerad förordning nr 639/2014, med rubriken ”Villkor för beviljande av stöd”, föreskrivs bland annat följande:

”1.   Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för stödberättigande när det gäller kopplade stödåtgärder i överensstämmelse med regelverket i förordning (EU) nr 1307/2013 och villkoren i denna förordning.

…

4.   [ ( 11 )] Om de kopplade stödåtgärderna avser nötkreatur … ska medlemsstaterna, som ett villkor för stödberättigande, ange de krav på identifiering och registrering av djur som avses i … förordning (EG) nr 1760/2000 … .

Utan att det påverkar andra villkor för stödberättigande ska ett djur dock även anses vara stödberättigande om de krav på identifiering och registrering som avses i första stycket är uppfyllda senast ett av medlemsstaten fastställt datum, vilket inte ska vara senare än

Medlemsstaterna ska senast den 15 september 2015 underrätta kommissionen om de datum som avses i andra stycket.”

14.

I skälen 27, 28, 30 och 31 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014 anges bland annat följande:

…

15.

I artikel 2.1 andra stycket i delegerad förordning nr 640/2014 anges bland annat följande definitioner:

”…

2.   felaktighet:

…

13.   djurbidragsordningen: frivilligt kopplat stöd enligt avdelning IV kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013, inom vilken det årliga stödet beviljas inom fastställda kvantitativa gränser och grundas på ett fastställt antal djur.

…

15.   ansökan om djurbidrag: ansökan om utbetalning av stöd, inom vilken det årliga stödet beviljas inom fastställda kvantitativa gränser och grundas på ett fastställt antal djur, inom ramen för det frivilligt kopplade stöd som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 i förordning (EU) nr 1307/2013.

16.   deklarerade djur: djur som omfattas av en ansökan om djurbidrag inom ramen för djurbidragsordningen eller ett stödanspråk avseende en djurrelaterad stödåtgärd.

…

18.   fastställt djur:

16.

I artikel 15 i delegerad förordning nr 640/2014, med rubriken ”Undantag från tillämpningen av administrativa sanktioner” föreskrivs följande:

”1.   Administrativa sanktioner enligt detta kapitel ska inte tillämpas för den del av stödansökan eller stödanspråket för vilken stödmottagaren skriftligen informerar den behöriga myndigheten om att stödansökan eller stödanspråket innehåller fel eller har blivit fel efter inlämningen, under förutsättning att stödmottagaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att genomföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har informerat stödmottagaren om felaktigheter i stödansökan eller stödanspråket.

2.   Den information som stödmottagaren lämnar enligt punkt 1 ska leda till att stödansökan eller stödanspråket anpassas till den faktiska situationen.”

17.

I artikel 30 i delegerad förordning nr 640/2014, med rubriken ”Beräkningsgrund”, föreskrivs bland annat följande:

”…

2.   Djur som finns på jordbruksföretaget ska anses vara fastställda djur endast om de identifieras i stödansökan eller stödanspråket. …

…

4. ( 12 )   Om felaktigheter konstateras i samband med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur, ska följande gälla:

…

…

Uppgifterna i och anmälningarna till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur får ändras när som helst om den behöriga myndigheten upptäcker uppenbara fel.

…”

18.

Artikel 31 i den delegerade förordningen nr 640/2014 reglerar ”[a]dministrativa sanktioner beträffande deklarerade djur enligt stödordningarna för djurstöd eller djurrelaterade stödåtgärder”.

19.

I artikel 34 i delegerad förordning nr 640/2014, med rubriken ”Ändringar och justeringar av uppgifter i databasen för nötkreatur”, föreskrivs följande:

”När det gäller deklarerade djur ska artikel 15 tillämpas på fel och ofullständigheter i uppgifter i djurdatabasen från och med den tidpunkt då stödansökan eller stödanspråket lämnas in.”

20.

8 § 1 i Marktordnungsgesetz 2007 ( 13 ) (2007 års lag om marknadsordning) (nedan kallad MOG) med rubriken ”Direktstöd” har bland annat följande lydelse:

”Vid beviljande av direktstöd i den mening som avses i artikel 1 a i förordning (EU) nr 1307/2013 … är följande principer relevanta:

…

…”

21.

I 8f § 1 MOG 2007 med rubriken ”Frivilligt kopplat stöd” föreskrivs bland annat följande:

”Det kopplade stöd som avses i artikel 8 § 1 punkt 6 ska beviljas för nötkreatur, får och getter per förflyttad grovfoderkonsumerande större djurenhet … .”

22.

13 § i Direktzahlungs-Verordnung 2015 (2015 års förordning om direktstöd), ( 14 ) med rubriken ”Frivilligt kopplat stöd”, har bland annat följande lydelse:

”1)   Frivilligt kopplat stöd får endast beviljas för de nötkreatur, får och getter som flyttats till bergsbete som är identifierade och registrerade i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000. Ett djur ska dock också anses vara stödberättigat om de uppgifter som avses i artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1760/2000 har lämnats den första dagen då det berörda djuret förflyttats för bergsbete.

2)   Frivilligt kopplat stöd ska sökas av jordbrukaren genom inlämnande av en multiansökan - arealer och förteckningen över förflyttning till bergsbete enligt 22 § 5 i den horisontella förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken och, för nötkreatur, dessutom genom uppgifter från databasen för nötkreatur om anmälan om bergsbete/bete i enlighet med artikel 2 i beslut 2001/672/EG om särskilda bestämmelser avseende förflyttningar av nötkreatur när dessa tas ut på sommarbete i bergsområden (EGT L 235, 04.09.2001, s. 23).

3)   Det antal som är relevant för beviljandet av det frivilliga kopplade stödet ska fastställas på grundval av de djur som förflyttats till bergsbete av respektive jordbrukare vid slutdatumet den 15 juli.

4)   Djuren måste ha gått på bergsbete i minst 60 dagar. Perioden för bergsbete börjar den dag då djuren förflyttas, men senast 15 dagar före inlämnandet av anmälan om bergsbete/bete för nötkreatur eller förteckningen över förflyttningen till bergsbete. …”

23.

I 21 § i Horizontale GAP-Verordnung (den horisontella förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken) ( 15 ) med rubriken ”Inlämnande” föreskrivs bland annat följande:

”1.   Den samlade ansökan (multiansökan – arealer) enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 640/2014 ska lämnas in senast den 15 maj under det aktuella ansökningsåret, uteslutande i enlighet med 3 § 1.

1b.   För ansökningsåret 2020 ska, med avvikelse från punkt 1, den samlade ansökan inges senast den 15 juni 2020. Ändringar enligt artikel 15.1 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014[ ( 16 )] får anmälas för ansökningsåret 2020 fram till och med den 30 juni 2020.”

24.

I 22 § i den horisontella förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken, med rubriken ”Samlad ansökan”, föreskrivs bland annat följande:

”1.   Den samlade ansökan ska lämnas in av varje jordbrukare som ansöker … om direktstöd eller … i enlighet med 21 § …

…

5.   När det gäller djur som förflyttas till bergsbete och kollektiva betesmarker, måste förteckningen över förflyttning till bergsbete inges senast den 15 juli under ansökningsåret.”

25.

I 6 § i Rinderkennzeichnungs-Verordnung 2008 ( 17 ) (2008 års förordning om identifiering av nötkreatur) föreskrivs bland annat följande:

”1.   Inom sju dagar ska följande anmälas:

…

2.   Förflyttning av djur mellan en djurhållares anläggning i olika kommuner, med angivande av de ytterligare uppgifter som är nödvändiga för djurpasset.

1a.   Inom 15 dagar ska följande anmälas:

1.   förflyttning till bergsbete eller bete då det sker en sammanblandning av djur från olika djurhållare …”

26.

TF lämnade in en samlad ansökan (multiansökan – arealer) för år 2020, genom vilken han bland annat ansökte om beviljande av kopplat stöd för nötkreatur som förflyttats till bergsbete (bete).

27.

TF förflyttade två kor och två andra nötkreatur till bergsbete den 28 maj 2020. TF rapporterade denna förflyttning i enlighet med 6 § 1a i 2008 års förordning om identifiering av nötkreatur till Agrarmarkt Austria (nedan kallad AMA), som var behörig myndighet, den 1 juni 2020 inom den föreskrivna fristen. TF anmälde även födelsen av en kalv på bergsbetesområdet den 1 juli 2020 inom den föreskrivna fristen.

28.

Redan den 9 maj 2020 förflyttades tolv andra nötkreatur från TF, tillsammans med nötkreatur som tillhörde andra jordbrukare, till ett bergsbeteområde som betecknades med deras registreringsnummer. Den skriftliga anmälan om detta gjordes emellertid först den 15 juni 2020. Den innehöll de individuella identifieringsnumren för de djur som hade förflyttats och för TF:s anläggning samt den tidpunkt då djuren planerades lämna betet, den 31 oktober 2020.

29.

Genom beslut av den 11 januari 2021 beviljade AMA TF direktstöd för år 2020 på 17086,71 euro. Detta belopp bestod av ett grundstöd (11735,71 euro), ett miljöanpassningsstöd (5231,56 euro) och ett kopplat stöd (119,44 euro). Vad gäller ansökan om beviljande av kopplat stöd anförde AMA att kravet på en betesperiod på 60 dagar visserligen var uppfyllt för alla nötkreatur som TF hade förflyttat. En anmälan i tid enligt artikel 7.1 i förordning nr 1760/2000 gjordes emellertid endast för de djur som förflyttats den 28 maj 2020 och för den kalv som föddes den 1 juli 2020. För de tolv andra nötkreatur som hade förflyttats den 9 maj 2020 gjordes anmälan emellertid först efter utgången av den frist på 15 dagar som föreskrivs i 6 § 1a i 2008 års förordning om identifiering av nötkreatur. Enligt artiklarna 30 och 31 i delegerad förordning nr 640/2014 skulle de tolv djur beträffande vilka felaktigheter förekommit därför sättas i relation till de nötkreatur för vilka villkoren för beviljande av stöd var uppfyllda. Detta resulterade i en minskning med 100 procent för dessa tolv djur, vilket innebar att inget kopplat stöd kunde beviljas i detta avseende under år 2020. AMA påförde dessutom en sanktion i enlighet med artikel 31.3 tredje stycket i denna förordning, i form av ett belopp om 235,60 euro, som skulle innehållas som kvittning för betalningar för de tre följande kalenderåren.

30.

TF överklagade detta beslut den 9 februari 2021 vid Bundesverwaltungsgericht (Federala förvaltningsdomstolen, Österrike) och invände att inget kopplat stöd hade beviljats och att en sanktion hade påförts. TF påpekade att en tredje part, utan TF:s vetskap, hade översänt anmälan om förflyttning av nötkreaturen till bergsbete med försening.

31.

Den 16 november 2021 biföll Bundesverwaltungsgericht (Federala förvaltningsdomstolen) överklagandet. Den upphävde såväl minskningen av det kopplade stödet som den administrativa sanktionen och ålade AMA att göra en ny beräkning och att fatta ett nytt beslut om TF:s ansökan om stöd. Den beviljade dessutom tillstånd att överklaga vid Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen).

32.

Bundesverwaltungsgericht (Federala förvaltningsdomstolen) motiverade sitt beslut med att de felaktigheter som rör anmälan i den mening som avses i artikel 31 i delegerad förordning nr 640/2014 visserligen medför en minskning av stödbeloppet och en sanktion. Enligt artikel 15 i denna förordning, ska en administrativ sanktion emellertid inte tillämpas om stödmottagaren skriftligen informerar den behöriga myndigheten om att stödansökan eller stödanspråket innehåller fel eller har blivit fel. En försenad anmälan enligt 2008 års förordning om identifiering av nötkreatur utgör även en skriftlig anmälan om att ansökan är felaktig i den mening som avses i denna förordning. Denna tolkning stöds även av principen om att sanktioner ska vara proportionerliga. Eftersom felaktigheten inte upptäcktes i samband med en kontroll på plats och TF inte heller underrättades om en sådan kontroll och eftersom han själv har upplyst om felaktigheten i sin sena anmälan, är en tillämpning av en sanktion för att säkerställa en korrekt tillämpning av unionsrätten inte oundgänglig.

33.

AMA överklagade detta beslut till Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen), som är benägen att fastställa Bundesverwaltungsgerichts (Federala förvaltningsdomstolen) avgörande, åtminstone vad gäller tillämpningen av artikel 15 i delegerad förordning nr 640/2014 och beslutet om att en administrativ sanktion inte kunde åläggas. ( 18 ) Eftersom de rättsfrågor som är relevanta för att avgöra målet ännu inte har klargjorts på ett tillräckligt klart sätt i EU-domstolens praxis, har Verwaltungsgerichtshof i enlighet med artikel 267 FEUF beslutat att ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

34.

AMA, den österrikiska regeringen och Europeiska kommissionen har yttrat sig skriftligen i dessa frågor under förfarandet vid domstolen. Domstolen har i enlighet med artikel 76.2 i rättegångsreglerna beslutat att inte hålla någon muntlig förhandling.

35.

Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida en överträdelse av en jordbrukare som är sökande av skyldigheten att i tid anmäla en förflyttning till sommarbete i bergsområden av nötkreatur, vilka är föremål för jordbrukarens ansökan om beviljande av kopplat stöd leder till att dessa djur anses som ej ”fastställda” i den mening som avses i artikel 2.1 andra stycket punkt 18 jämförd med artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014 och därmed inte är stödberättigande, även om anmälan gjordes i efterhand och djuren uppfyller ovannämnda villkor för ett sådant stöd (punkt 1).

36.

För det fall djuren varken anses vara ”fastställda” eller stödberättigande har den hänskjutande domstolen ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida den behöriga myndigheten utöver en minskning av det kopplade stödet kan ålägga en administrativ (ekonomisk) sanktion (punkt 2).

37.

Vid en första anblick kan det förefalla förvånande att nötkreatur för vilka förflyttningen till bergsbete visserligen inte har anmälts i tid till den behöriga myndigheten, men har anmälts i efterhand och som i övrigt uppfyller villkoren för beviljande av kopplat stöd, inte skulle vara stödberättigande. Som jag kommer att visa nedan krävs detta emellertid enligt den klara ordalydelsen i de tillämpliga bestämmelserna om stöd (punkt 1). Denna slutsats är enligt min mening även motiverad med hänsyn till systematiken i (punkt 2) och målen (punkt 3) med dessa bestämmelser.

38.

Det är utrett att förflyttningen av de tolv nötkreatur som redan hade förflyttats till bergsbete den 9 maj 2020 först anmäldes efter utgången av den 15-dagarsfrist som fastställs i artikel 2.4 i beslut 2001/672. Det är vidare ostridigt att dessa nötkreatur uppfyllde de övriga villkoren för beviljande av kopplat stöd, särskilt att perioden för bergsbete ska uppgå till 60 dagar i enlighet med 13 § 4 i 2015 års direktstödsförordning, utan att kontroller på plats i detta avseende hade aviserats eller ägt rum.

39.

Den hänskjutande domstolen vill få klarhet i huruvida dessa nötkreatur, trots den sena anmälan, kan anses som ”fastställda” och därmed stödberättigande djur i den mening som avses i definitionen i artikel 2.1 andra stycket punkt 18 jämförd med artikel 30.4 c i delegerad förordning 640/2014.

40.

Så är inte fallet enligt den klara ordalydelsen i dessa bestämmelser.

41.

Enligt artikel 2.1 andra stycket punkt 18 i delegerad förordning nr 640/2014 anses som ”fastställt djur” endast ett djur som uppfyller alla villkor som föreskrivs i reglerna om beviljande av stöd.

42.

Enligt artikel 53.4 i delegerad förordning nr 639/2014 krävs i detta avseende att medlemsstaterna, när de vidtar stödåtgärder för nötkreatur, fastställer kraven på identifiering och registrering av djur enligt förordning nr 1760/2000 som villkor för stödberättigande. I 13 § 1 i 2015 års förordning om direktstöd föreskrivs därmed att ett frivilligt kopplat stöd endast kan beviljas för de nötkreatur som förflyttats till bergsbete som enligt förordning nr 1760/2000 är identifierade och registrerade. Enligt punkt 2 i denna bestämmelse är detta, enligt unionsrätten, endast fallet, om förflyttningar av nötkreatur till sommarbete i bergsområden har anmälts i tid till databasen för nötkreatur i enlighet med artikel 2.4 i beslut 2001/672 jämförd med artikel 6.1a i 2008 års förordning om identifiering av nötkreatur.

43.

Enligt artikel 2.1 andra stycket punkt 2 a i delegerad förordning nr 640/2014 ska dessutom varje form av bristande efterlevnad av kriterierna för stödberättigande som rör villkoren för beviljande av stöd anses som en felaktighet. Bristande efterlevnad av kriteriet för stödberättigande ( 19 ) avseende registrering i vederbörlig ordning – inbegripet anmälan i tid – enligt artikel 7.1 i förordning nr 1760/2000, utgör en sådan felaktighet. Detta gäller i än högre grad då den förteckning över nötkreatur som ska upprättas för varje nötkreatur enligt artikel 2.2 i beslut 2001/672 bland annat ska innehålla ”datum då djuren anländer till betet”.

44.

Denna tanke ligger även bakom artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014. Enligt denna bestämmelse utgör felaktiga uppgifter i register, djurpass, eller elektroniska djurdatabaser felaktigheter i samband med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur. I skäl 11 i förordning (EU) 2016/1393, ( 20 ) som förtydligar denna (ändrade) bestämmelse, anges uttryckligen, som exempel på inkorrekta uppgifter kön, ras, färg eller datum. Klassificeringen av sena anmälningar och felaktiga uppgifter som en felaktighet i den mening som avses i artikel 2.1 andra stycket punkt 2a i delegerad förordning nr 640/2014 innebär emellertid inte att dessa helt och hållet ska likställas vad gäller deras rättsliga följder, bland annat vad gäller påförande av administrativa sanktioner (se, i detta avseende, nedan punkt 47 och följande punkter).

45.

Därför anses de nötkreatur som, i strid med anmälningsskyldigheten, har anmälts för sent i den mening som avses i artikel 2.1 andra stycket punkt 18 i delegerad förordning nr 640/2014 i princip som ej fastställda och därmed även som ej stödberättigande.

46.

Med hänsyn till de tvivel som den hänskjutande domstolen har framfört beträffande denna tolkning, ska jag nu undersöka om denna tolkning bekräftas av det rättsliga sammanhanget, särskilt med hänsyn till de föreskrivna undantagsbestämmelserna. I detta sammanhang ska särskilt artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014 beaktas.

47.

De djur som har anmälts för sent kan emellertid undantagsvis ändå anses vara ”fastställda” och därmed stödberättigande om en anmälan som gjorts för sent, i strid med artikel 7.1 i förordning nr 1760/2000, jämförd med artikel 2.2 och 2.4 i beslut 2001/672, helt och hållet kan likställas med felaktiga uppgifter i den mening som avses i artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014.

48.

Enligt artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014 innebär nämligen felaktiga uppgifter i registret, djurpassen eller i den elektroniska djurdatabasen, vilka emellertid inte är avgörande för kontrollen av efterlevnaden av villkoren för stödberättigande inom ramen för den berörda stödordningen eller stödåtgärden, att det berörda djuret ska anses vara ej fastställt först om dessa felaktiga uppgifter har konstaterats vid minst två kontroller som utförts inom 24 månader.

49.

En felaktighet som beror på en (innehållsmässigt) felaktig uppgift i den mening som avses i artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014 kan således rättas till senare av sökanden, under förutsättning att övriga kriterier för stödberättigande är uppfyllda, såvida inte denna felaktighet konstateras vid minst två kontroller under den ovannämnda perioden.

50.

Den hänskjutande domstolen vill i detta sammanhang få klarhet i huruvida en försenad anmälan av förflyttningar av nötkreatur som uppfyller de andra stödkriterierna kan rättas på samma villkor som en annan felaktig uppgift.

51.

En sådan bedömning skulle kunna stödjas av den omständigheten att en försenad men i till sitt innehåll korrekt anmälan av ett djur är en mindre allvarlig överträdelse än en inkorrekt, det vill säga innehållsmässigt felaktig uppgift om ett djurs kön, ras eller färg som nämns i skäl 11 i förordning 2016/1393. ( 21 ) Såsom angetts ovan i punkt 44 kan en inkorrekt uppgift även avse ett datum. I skäl 11 preciseras däremot inte huruvida ett sådant datum även kan vara det datum då nötkreaturen flyttas till en annan plats. Som jag redan har nämnt i punkt 43 ska den förteckning som ska upprättas enligt artikel 2.2 i beslut 2001/672 över de uppgifter som ska anmälas för varje nötkreatur även innehålla det ”datum då djuren anländer till betet”.

52.

Såsom även kommissionen har gjort gällande är det emellertid enligt min mening inte möjligt att i rättsligt hänseende helt och hållet likställa en innehållsmässigt felaktig uppgift om djuren med en försenad anmälan om deras förflyttning inom ramen för artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014. Detta följer även av innehållet i och syftet med anmälningsskyldigheten och anmälningsfristen, som är att säkerställa fullständig spårbarhet av var det berörda djuret befinner sig (se i detta avseende närmare punkt 58 och följande punkter nedan).

53.

För det första är en försenad, det vill säga till en början helt och hållet underlåten anmälan om förflyttning av djur till en annan plats inte utan vidare jämförbar med en uppgift som registrerats i tid, men som innehållsmässigt är felaktig. Detta gäller i princip även en felaktig uppgift om datum, till exempel om den exakta tidpunkten för en kalvs födelse, i synnerhet som detta inte nödvändigtvis påverkar den plats där djuret befinner sig och inte heller äventyrar en effektiv övervakning av djuret. I den mån det i artikel 2.2 i beslut 2001/672 föreskrivs att ”datum då djuren anländer till betet” är ett datum som måste anmälas för varje nötkreatur, följer i princip ingenting annat därav. I motsats till vad som gäller för ett sådant datum som har registrerats i tid, men som är felaktigt, innehåller en försenad anmälan om förflyttning av ett nötkreatur efter utgången av tidsfristen för anmälan över huvud taget inte någon uppgift om datum då djuren anlänt och den plats dit de anlänt i det register som enligt skäl 3 i beslut 2001/672 skulle säkerställa den spårbarhet som krävs. ( 22 )

54.

För det andra kan en försenad anmälan endast avhjälpa en brist för framtiden som, i tidsmässigt hänseende och med hänsyn till kravet på fullständig spårbarhet av var det berörda djuret befinner sig, i själva verket inte längre kan rättas till. Den kan nämligen inte med retroaktiv verkan ändra det förhållandet att de behöriga myndigheterna inte kände till eller inte kunde fastställa var djuret befann sig från det att det förflyttades till dess att denna anmälan gjordes, trots att de borde ha kunnat göra det vid utgången av anmälningsfristen. En sådan brist kan därför även påverka en effektiv kontroll av den minsta betesperioden för detta djur på en viss plats.

55.

Den omständigheten att de tolv berörda djuren och TF:s anläggning, med undantag för anmälan i tid av förflyttningen av djuren, uppfyllde alla andra kriterier för stöd, ändrar således inte det förhållandet att den plats där djuren befann sig från och med dagen för åsidosättandet av anmälningsskyldigheten och fristen för anmälan inte kunde fastställas och kontrolleras av myndigheterna, trots att detta var nödvändigt. Såsom framgår av skäl 30 och artikel 34 i delegerad förordning nr 640/2014 avstår unionslagstiftaren i ett sådant fall endast från en administrativ sanktion och inte från en minskning av det kopplade stödet. Det är endast i detta syfte som fel och ofullständigheter i uppgifter ska likställas (se i detta avseende nedan punkt 69 och följande punkter).

56.

Åsidosättandet av anmälningsskyldigheten och fristen för anmälan kan därför inte likställas med ”felaktiga … uppgifter” som kan korrigeras i ett senare skede i den mening som avses i artikel 30.4 c i delegerad förordning nr 640/2014. De berörda djuren anses därför ej fastställda i den mening som avses i artikel 2.1 andra stycket punkt 18 i denna förordning.

57.

Den undantagsbestämmelse i artikel 53.4 i delegerad förordning nr 639/2014 ( 23 ) som också anges i artikel 30.4 c i delegerad förordning 640/2014 saknar här betydelse. Denna bestämmelse gör det visserligen i princip möjligt för medlemsstaterna att anse att ett djur är berättigat till stöd även om kraven för identifiering och registrering är uppfyllda från och med ett senare datum som de fastställer, det vill säga efter utgången av fristen för anmälan, och de har anmält detta datum till kommissionen senast den 15 september 2015. ( 24 ) Den hänskjutande domstolen har emellertid endast nämnt denna bestämmelse utan att ange huruvida den österrikiska lagstiftaren över huvud taget har använt sig av den och utan att ställa frågor om tolkningen därom. Om en motsvarande nationell bestämmelse emellertid skulle finnas, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva, kan det inte uteslutas att den sena anmälan ändå kan leda till att åsidosättandet av anmälningsskyldigheten avhjälps.

58.

Målen för de tillämpliga reglerna bekräftar att djur som har anmälts för sent i princip varken kan betraktas som fastställda eller som stödberättigande. De stränga kraven på att anmälan av var djuren befinner sig ska göras i tid syftar nämligen dels till att säkerställa en hög nivå på skyddet för folkhälsan, dels till att skydda unionens ekonomiska intressen.

59.

Förordning nr 1760/2000 syftar till att förbättra konsumenternas förtroende för nötköttets kvalitet, till att behålla en hög skyddsnivå för folkhälsan och till att stabilisera marknaden för nötkött på ett hållbart sätt. ( 25 ) Det system för identifiering och registrering som har införts i detta syfte bygger bland annat på att medlemsstaterna inrättar nationella databaser över nötkreatur där djurets identitet, alla anläggningar i territoriet och alla förflyttningar av djuren registreras. Systemet måste alltid vara så perfekt och effektivt att den behöriga myndigheten när som helst kan fastställa var ett nötkreatur befinner sig och snabbt ta reda på djurets ursprung i händelse av djursjukdomar och omedelbart vidta åtgärder för att skydda folkhälsan. ( 26 ) I detta syfte har varje djurhållare enligt artikel 7.1 i förordning nr 1760/2000 jämförd med artikel 2.4 i beslut 2001/672, bland annat en skyldighet att till de behöriga myndigheterna ange datum för alla förflyttningar som skett. ( 27 ) I 13 § i 2015 års förordning om direktstöd, 21 § och 22 § i den horisontella förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken och 6 § i 2008 års förordning om identifiering av nötkreatur konkretiseras dessa krav i nationell lagstiftning.

60.

Det är mot bakgrund av dessa mål som EU-domstolen redan har slagit fast att artikel 7.1 i förordning nr 1760/2000 är utformad som en tvingande bestämmelse genom att den innehåller en detaljerad beskrivning av omfattningen av djurhållarnas anmälningsskyldighet och en exakt angivelse av deras frist för att uppfylla denna skyldighet. EU-domstolen har därav dragit slutsatsen att varje djurhållare (ovillkorligen) måste iaktta denna frist. ( 28 ) EU-domstolen har slutligen konstaterat att underlåtelse att beakta den frist för att anmäla till databasen att ett nötkreatur förflyttats som föreskrivs i artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning nr 1760/2000 medför att detta nötkreatur inte kan berättiga till slaktbidrag. ( 29 )

61.

Den tvingande karaktären av skyldigheten att iaktta anmälningsfristerna grundar sig således på syftet att säkerställa effektiviteten i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur och framför allt att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att när som helst fastställa var ett nötkreatur befinner sig. ( 30 )

62.

Såsom har angetts i punkterna 12 och 42 ska medlemsstaterna enligt artikel 53.1 och 53.4 i delegerad förordning nr 639/2014 fastställa kriterier för stödberättigande i överensstämmelse med regelverket i förordning nr 1307/2013 och villkoren i denna förordning. Till dessa kriterier hör, när det gäller kopplade stödåtgärder för nötkreatur, kraven på identifiering och registrering av nötkreatur enligt förordning nr 1760/2000. Såsom framgår av skäl 74 i delegerad förordning nr 639/2014 tjänar även denna skyldighet syftet, som kommissionen ska kontrollera, att medlemsstaterna när de utformar stödåtgärder, iakttar kraven om överensstämmelse och om att stöd inte får kumuleras liksom de högsta procentandelar av de nationella taken som anges i artikel 53 i förordning nr 1307/2013 samt till dessa knutna totalbelopp. Det ska med andra ord även förhindras att ansökan om kopplat stöd avseende ett och samma nötkreatur kan framställas och beviljas ett flertal gånger under ansökningsåret. ( 31 ) Det är också av detta skäl som det är nödvändigt att de behöriga myndigheterna när som helst kan fastställa nötkreaturens identitet och var det befinner sig. Detta påverkar inte eventuella undantag som medlemsstaten enligt artikel 53.4 i delegerad förordning nr 639/2014 får föreskriva för försenad anmälan av en djurhändelse. ( 32 )

63.

Dessa mål kräver en strikt tolkning av bestämmelserna om registrering och därmed också av tidsfristerna för anmälan av djur. Åsidosättandet av skyldigheten att inom den föreskrivna fristen anmäla förflyttning av djur till en annan plats kan därför inte längre avhjälpas.

64.

De nötkreatur som har anmälts för sent ska följaktligen anses som ej fastställda och är i princip inte stödberättigande. Därför ska den första frågan besvaras nekande och även den andra frågan ska besvaras.

65.

Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida den behöriga myndigheten, utöver att vägra att bevilja kopplat stöd, även kan påföra en (ekonomisk) administrativ sanktion.

66.

Varken villkoren för eller beräkningen i sig av den administrativa sanktion som ålagts av AMA med stöd av artikel 31 i delegerad förordning nr 640/2014 är omtvistade i detta mål.

67.

Den hänskjutande domstolen är emellertid osäker på om det är tillåtet att påföra en administrativ sanktion eller huruvida den är proportionerlig, med hänsyn till TF:s anmälan i efterhand av förflyttningen av tolv nötkreatur till bergsbete.

68.

Att det skulle vara otillåtet att påföra en administrativ sanktion kan följa av artikel 15.1 jämförd med artikel 34 i delegerad förordning nr 640/2014.

69.

Enligt artikel 15.1 i denna förordning ska administrativa sanktioner inte tillämpas för den del av stödansökan eller stödanspråket för vilken stödmottagaren skriftligen informerar den behöriga myndigheten om att stödansökan eller stödanspråket innehåller fel eller har blivit fel efter inlämningen, under förutsättning att stödmottagaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att genomföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har informerat stödmottagaren om felaktigheter i stödansökan eller stödanspråket.

70.

I artikel 34 i delegerad förordning nr 640/2014 anges att artikel 15 i denna förordning ska tillämpas på fel och ofullständigheter i uppgifter i databasen för djur som införs från och med den tidpunkt då stödansökan eller stödanspråket lämnas in, förutsatt att det rör sig om deklarerade djur.

71.

Av de faktiska omständigheter som det redogjorts för i beslutet om hänskjutande tycks framgå att de tolv nötkreatur vars förflyttning hade anmälts för sent redan har identifierats i den samlade ansökan om kopplat stöd, det vill säga det rörde sig om ”deklarerade djur” ( 33 ) i den mening som avses i artikel 2.1 andra stycket punkt 16 i delegerad förordning nr 640/2014. Från och med den dag då denna samlade ansökan lämnades in är, på grund av den utvidgning av tillämpningsområdet för artikel 15.1 i denna förordning som föreskrivs i artikel 34, följaktligen de övriga villkoren och rättsverkningarna också tillämpliga på fel och ofullständigheter i uppgifter i databasen för djur. ( 34 ) Underlåtenheten att i tid anmäla förflyttningen av de berörda nötkreaturen till sommarbete i bergsområden, i enlighet med artikel 7.1 i förordning nr 1760/2000 jämförd med artikel 2.4 i beslut 2001/672, utgör utan tvekan en sådan ofullständighet.

72.

Den omständigheten att artikel 15.1 i delegerad förordning nr 640/2014, enligt sin lydelse, endast avser skriftlig information som lämnats i efterhand om uppgifter som innehåller fel eller har blivit fel i stödansökan eller stödanspråket saknar således betydelse. Såsom den hänskjutande domstolen också har funnit, utvidgar artikel 34 i denna förordning nämligen tillämpningsområdet för denna undantagsbestämmelse till att även omfatta korrigering i efterhand av ofullständigheter i djurrelaterade uppgifter i databasen för djur. Detta inbegriper även den försenade anmälan av förflyttning av nötkreatur till sommarbete i bergsområden.

73.

Möjligheten till korrigering enligt artikel 15.1 i delegerad förordning nr 640/2014 förutsätter även att den behöriga myndigheten ännu inte har informerat stödmottagaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats eller har informerat denne om felaktigheter i stödansökan eller stödanspråket. Detta syftar till att säkerställa att en korrigering i efterhand genomförs av djurhållaren av självständiga skäl och frivilligt. Det har obestridligen inte förekommit någon sådan information eller underrättelse från myndigheterna här som skulle få denna korrigering att framstå som ofrivillig.

74.

Följaktligen kan ingen administrativ sanktion påföras i förevarande fall med stöd av artikel 34 jämförd med artikel 15.1 i delegerad förordning nr 640/2014 på grund av den försenade anmälan som dock gjordes i efterhand om förflyttningen av de berörda nötkreaturen till bergsbete. Frågan huruvida en sådan administrativ sanktion är proportionerlig är således inte längre relevant.

75.

Denna slutsats strider inte mot det föreslagna svaret på den första tolkningsfrågan.

76.

För det första har unionslagstiftaren i artikel 34 i delegerad förordning nr 640/2014 nämligen medvetet beslutat att ofullständigheter i djurrelaterade uppgifter i databasen för djur, vid tillämpningen av undantaget från påförande av administrativa sanktioner enligt artikel 15.1 i denna förordning, ska likställas med (innehållsmässiga) fel i uppgifter (”fel och ofullständigheter”) och inte ska bestraffas om djurhållaren senare frivilligt korrigerar dessa. För det andra rör det sig i båda fallen om överträdelser av kriterierna för stödberättigande som i princip medför en minskning av det kopplade stöd som begärts. De får inte heller bli föremål för någon administrativ sanktion.

77.

Tanken bakom detta är att uteslutningen eller minskningen av rätten till kopplat stöd för nötkreatur vars förflyttning har anmälts för sent utgör ett tillräckligt incitament för sökande att iaktta de tillämpliga kriterierna för stödberättigande, inklusive anmälningsskyldigheten, utan att det behövs någon ytterligare administrativ sanktion. Detta gäller i än högre grad när anmälan i efterhand var korrekt till innehållet ( 35 ) och de övriga kriterierna för stöd var uppfyllda.

78.

Mot denna bakgrund föreslår jag att domstolen besvarar de tolkningsfrågor som ställts av Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen, Österrike) på följande sätt: