1)

Ska artikel 3.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) tolkas så, att ett villkor enligt vilket en avgift eller provision som är orimligt hög i förhållande till den tjänst som näringsidkaren erbjuder ska betalas till näringsidkaren, ska betraktas som ett oskäligt avtalsvillkor?

2)

Ska artikel 7.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och effektivitetsprincipen tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser eller en tolkning i rättspraxis av dessa nationella bestämmelser enligt vilka det krävs att konsumenten, för att kunna vinna framgång med sin talan mot näringsidkaren om fastställelse av att ett avtal eller den del av avtalet som innehåller oskäliga villkor är ogiltigt eller saknar verkan, har ett berättigat intresse av att få saken prövad?

3)

Ska artikel 6.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal samt principerna om effektivitet, proportionalitet och rättssäkerhet tolkas så, att de gör det möjligt att slå fast att ett låneavtal, vars enda villkor som avser återbetalningsmetoden har förklarats vara oskäligt, inte kan bestå efter det att villkoret har uteslutits ur avtalet och således är ogiltigt?