This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62021CN0019
Case C-19/21: Request for a preliminary ruling from the Rechtbank Den Haag, zittingsplaats Haarlem (Netherlands) lodged on 13 January 2021 — I, S v Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid
Mål C-19/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Den Haag zittingplaats Haarlem (Nederländerna) den 13 januari 2021 – I, S mot Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid
Mål C-19/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Den Haag zittingplaats Haarlem (Nederländerna) den 13 januari 2021 – I, S mot Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid
EUT C 128, 12.4.2021, p. 14–14
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
12.4.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 128/14 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Den Haag zittingplaats Haarlem (Nederländerna) den 13 januari 2021 – I, S mot Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid
(Mål C-19/21)
(2021/C 128/20)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank Den Haag zittingplaats Haarlem
Parter i det nationella målet
Klagande: I, S
Motpart: Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid
Tolkningsfrågor
|
1) |
Ska artikel 27 i Dublinförordningen, (1) i förekommande fall jämförd med artikel 47 i stadgan, tolkas så, att den anmodade medlemsstaten är skyldig att ge en sökande som vistas i den anmodande medlemsstaten och önskar överföring i enlighet med artikel 8 (respektive artiklarna 9 eller 10) i förordningen, respektive en familjemedlem till sökanden i den mening som avses i artiklarna 8, 9 eller 10 i förordningen, tillgång till ett effektivt rättsmedel inför domstol mot ett beslut om avslag på framställan om övertagande? |
|
2) |
För det fall den första frågan ska besvaras nekande och rätten till ett effektivt rättsmedel inte kan grundas på artikel 27 i Dublinförordningen, ska artikel 47 i stadgan – jämförd med den grundläggande rätten till familjens enhet och barnets bästa (vilken anges i artiklarna 8–10 och skäl 19 i förordningen – tolkas så, att den anmodade medlemsstaten är skyldig att ge en sökande som vistas i den anmodande medlemsstaten och önskar överföring i enlighet med artiklarna 8–10 i förordningen, respektive en familjemedlem till sökanden i den mening som avses i artiklarna 8–10 i förordningen, tillgång till ett effektivt rättsmedel inför domstol mot ett beslut om avslag på framställan om övertagande? |
|
3) |
För det fall fråga 1 eller fråga 2 (andra delen) ska besvaras jakande, på vilket sätt och av vilken medlemsstat ska den anmodade medlemsstatens avslagsbeslut och rätten till ett rättsmedel mot detta meddelas sökanden, respektive dennes familjemedlem? |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 2013, s. 31).