Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62020CN0498

    Mål C-498/20: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Midden-Nederland (Nederländerna) den 29 september 2020 – ZK, i egenskap av efterträdare till JM, konkursförvaltare för BMA Nederland BV mot BMA Braunschweigische Maschinenbauanstalt AG. Intervenient: Stichting Belangbehartiging Crediteuren BMA Nederland

    EUT C 443, 21.12.2020, p. 13–14 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    21.12.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 443/13


    Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Midden-Nederland (Nederländerna) den 29 september 2020 – ZK, i egenskap av efterträdare till JM, konkursförvaltare för BMA Nederland BV mot BMA Braunschweigische Maschinenbauanstalt AG. Intervenient: Stichting Belangbehartiging Crediteuren BMA Nederland

    (Mål C-498/20)

    (2020/C 443/14)

    Rättegångsspråk: nederländska

    Hänskjutande domstol

    Rechtbank Midden-Nederland

    Parter i det nationella målet

    Kärande: ZK, i egenskap av efterträdare till JM, konkursförvaltare för BMA Nederland BV

    Svarande: BMA Braunschweigische Maschinenbauanstalt AG

    Intervenient: Stichting Belangbehartiging Crediteuren BMA Nederland

    Tolkningsfrågor

    1)

    a.

    Ska begreppet ”den ort där skadan inträffade” i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 (1) av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (omarbetning) (EUT L 351, 2012, s. 1, nedan kallad Bryssel Ia-förordningen) tolkas så, att med ”den ort där den skadevållande händelsen inträffade” (Handlungsort) avses etableringsorten för det bolag som inte gör det möjligt för borgenärer att göra gällande sina fordringar på bolaget, om detta följer av att bolagets modermoderbolag har åsidosatt sin omsorgsplikt gentemot dessa borgenärer?

    b.

    Ska begreppet ”den ort där skadan inträffade” i artikel 7.2 i Bryssel Ia-förordningen tolkas så, att med ”den ort där skadan uppkom” (Erfolgsort) avses etableringsorten för det bolag som inte gör det möjligt för borgenärer att göra gällande sina fordringar på bolaget, om detta följer av att bolagets modermoderbolag har åsidosatt sin omsorgsplikt gentemot dessa borgenärer?

    c.

    Måste det till ytterligare omständigheter för att domstolen på etableringsorten för det bolag som inte gör det möjligt för borgenärer att göra gällande sina fordringar på bolaget ska betraktas som behörig, och i så fall vilka?

    d.

    Är den omständigheten att den nederländska konkursförvaltaren för det bolag som inte gör det möjligt för borgenärer att göra gällande sina fordringar på bolaget, inom ramen för sitt lagstadgade uppdrag att avveckla konkursboet och på borgenärskollektivets vägnar (men inte i dess namn), har väckt en skadeståndstalan till följd av rättsstridigt agerande med stöd av bestämmelsen om behörig domstol i artikel 7.2 i Bryssel 1a-förordningen? En sådan talan medför att det saknas anledning att utröna varje enskild borgenärs ståndpunkt, och den tredje man mot vilken talan förs kan inte göra gällande samma invändningar mot konkursförvaltaren som denne tredje man hade kunnat anföra gentemot vissa av borgenärerna individuellt.

    e.

    Påverkar den omständigheten att en del av de borgenärer för vilka konkursförvaltaren väcker talan är bosatta utanför Europeiska unionen fastställandet av behörig domstol med stöd av artikel 7.2 i Bryssel 1a-förordningen?

    2)

    Blir svaret på fråga 1 annorlunda om talan har väckts av en stiftelse som företräder de kollektiva intressena hos de borgenärer som har lidit en sådan skada som avses i fråga 1? En sådan grupptalan innebär att det inte har fastställts a) vilka ovannämnda borgenärers hemvistorter är, b) vilka särskilda omständigheter som har lett till de enskilda borgenärernas fordringar på bolaget och c) huruvida ovannämnda omsorgsplikt gentemot de enskilda borgenärerna existerar och har åsidosatts.

    3)

    Ska artikel 8.2 i Bryssel 1a-förordningen tolkas så, att om den domstol vid vilken det ursprungliga käromålet är anhängigt ändrar sitt beslut att den är behörig att pröva käromålet, förlorar denna domstol därmed också automatiskt sin behörighet att pröva intervenientens anspråk?

    4)

    a.

    Ska artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 (2) av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (EUT L 199, 2007, s. 40) (nedan kallad Rom II-förordning) tolkas så, att med ”den ort där skadan uppkommer” avses etableringsorten för det bolag som inte ger bolagets borgenärer gottgörelse för den skada de lidit genom ovannämnda åsidosättande av omsorgsplikten?

    b.

    Påverkar den omständigheten att anspråken har framställts av en konkursförvaltare i enlighet med dennes lagstadgade uppdrag att avveckla konkursboet och en stiftelse som företräder borgenärskollektivets intressen (men som inte agerar i dess namn) fastställandet av denna ort?

    c.

    Påverkar den omständigheten att en del av borgenärerna har hemvist utanför Europeiska unionens territorium fastställandet av denna ort?

    d.

    Är den omständigheten att det fanns finansieringsavtal mellan det nederländska bolag som är försatt i konkurs och dess modermoderbolag, i vilket ett forumval har gjorts till förmån för den tyska domstolen och i vilket tysk lag förklarades tillämplig, en omständighet som gör att den skadeståndsgrundande händelse som BMA AG påstås ha gjort sig skyldig till har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land än Nederländerna i den mening som avses i artikel 4.3 i Rom II-förordningen?


    (1)  EUT L 351, 2012, s. 1.

    (2)  EUT L 199, 2007, s. 40.


    Top