This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62019CN0095
Case C-95/19: Request for a preliminary ruling from the Corte suprema di cassazione (Italy) lodged on 6 February 2019 — Agenzia delle Dogane v Silcompa SpA
Mål C-95/19: Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 6 februari 2019 — Agenzia delle Dogane mot Silcompa SpA
Mål C-95/19: Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 6 februari 2019 — Agenzia delle Dogane mot Silcompa SpA
EUT C 182, 27.5.2019, p. 11–11
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
27.5.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 182/11 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 6 februari 2019 — Agenzia delle Dogane mot Silcompa SpA
(Mål C-95/19)
(2019/C 182/13)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Corte suprema di cassazione
Parter i det nationella målet
Klagande: Agenzia delle Dogane
Motpart: Silcompa SpA
Tolkningsfråga
Ska artikel 12.3 i rådets direktiv 76/308/EEG (1) om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2001/44/EG (2), jämförda med artikel 20 i rådets direktiv nr 92/12/EEG (3) om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, tolkas så, att kriteriet avseende den plats (där varan rent faktiskt har övergått till fri konsumtion) där överträdelsen eller oegentligheten faktiskt har begåtts, kan prövas, och i så fall inom vilka gränser, i samband med en talan mot indrivningsåtgärderna, när, såsom i det nationella målet, såväl den sökande staten som den anmodade staten, oberoende av varandra, har riktat samma krav grundat på samma exporttransaktioner mot den skattskyldiga, samtidigt som tvister pågår i den anmodade medlemsstaten angående den nationella fordran indrivningen för den andra statens räkning, eftersom en sådan bedömning kan vara till hinder för begäran om bistånd och därmed även samtliga verkställighetsåtgärder?
(1) Rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt (EGT L 73, 1976, s. 18).
(2) Rådets direktiv 2001/44/EG av den 15 juni 2001 om ändring av direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt och vissa punktskatter (EGT L 175, 2001, s. 17).
(3) Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57),