–

X BV, genom M. Chin-Oldenziel, advocaat,

–

Nederländernas regering, genom M. K. Bulterman och P. Huurnink, båda i egenskap av ombud,

–

Europeiska kommissionen, genom A. Caeiros och P. Vanden Heede, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av undernumren 85285100 och 85285940 i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN) i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 927/2012 av den 9 oktober 2012 (EUT L 304, 2012, s. 1).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan X BV och Staatssecretaris van Financiën (statssekreterare på finansministeriet, Nederländerna) angående tullklassificeringen av fem LCD-storbildsskärmar för informationsvisning (nedan kallade de omtvistade skärmarna).

3

KN, som infördes genom förordning nr 2658/87, grundas på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS), som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen (nedan kallad WCO) och inrättades genom Internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, jämte dess ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12, s. 3). KN återger numren och undernumren från HS med sex siffror och det är genom den sjunde och åttonde siffran som de undernummer som är specifika för KN skapas.

4

Den version av KN som är tillämplig i det nationella målet är den som följer av genomförandeförordning nr 927/2012.

5

Del 1 i KN, som avser ”Inledande bestämmelser”, innehåller ett avsnitt I om ”Allmänna bestämmelser”. I avsnitt I A, med rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen”, föreskrivs bland annat följande:

”Vid klassificering av varor enligt Kombinerade nomenklaturen ska följande gälla:

1 Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

…

6 Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer ska bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå ska jämföras med varandra. Vid tillämpningen av denna regel ska anmärkningarna till den berörda avdelningen och det berörda kapitlet också beaktas, om inte omständigheterna kräver annat.”

6

Den andra delen i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, omfattar avdelning XVI, vilken bland annat innehåller kapitel 85 som har rubriken ”Elektriska maskiner och apparater; elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”.

7

Kapitel 85 i KN innehåller bland annat följande tulltaxenummer och undernummer:

8

De förklarande anmärkningarna till HS utarbetas av WCO i enlighet med bestämmelserna i konventionen om upprättande av Tullsamarbetsrådet.

9

I de förklarande anmärkningarna till HS, i den lydelse som antogs år 2012, anges avseende nummer 8528 i HS bland annat följande:

”…

Monitorer, projektorer och televisionsapparater kan utnyttja olika tekniker för att återge bilder, t.ex. CRT- (katodstrålerörsmonitorer), LCD- (flytande kristaller), DMD- (små speglar monterade på en särskild mikrokrets), OLED (organiska lysdioder) och plasmateknik.

Monitorer och projektorer kan vara utformade för att ta emot ett flertal olika signaler från olika källor. Om de innehåller en TV-tuner skall de emellertid betraktas som televisionsmottagare.”

A. Monitorer av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling enligt nr 8471

Den här gruppen omfattar katodstrålerörsmonitorer och andra monitorer (exempelvis platta bildskärmar) som skapar en grafisk presentation av den data som behandlats. Dessa monitorer skiljer sig från andra typer av monitorer (se avsnitt B nedan) och från televisionsmottagare. Monitorerna i denna grupp omfattar bland annat:

1. Bildskärmar som endast kan ta emot signaler från centralenheten i en maskin för automatisk informationsbehandling och som följaktligen inte kan återge färgbilder från kompositvideosignaler, vars vågform överensstämmer med en sändningsstandard (NTSC, SECAM, PAL, D-MAC et cetera). De är utrustade med kontaktdon som är typiska för informationsbehandlingssystem (till exempel RS-232-gränssnitt, kontaktdon som DIN eller D-sub) och saknar ljudkrets. De styrs av särskilda adaptrar (till exempel monokroma eller grafiska adaptrar) som är integrerade i centralenheten till maskinen för automatisk informationsbehandling.

2. Katodstrålerörsmonitorer (CRT) vars bildpunktstorlek börjar vid 0,41 mm för medelgod upplösning och minskar med ökande upplösning.

3. Katodstrålerörsmonitorer (CRT) vilka, för att visa mindre bilder i hög upplösning, kännetecknas av att dess punkter (pixlar) i skärmen är av mindre storlek och konvergerar i högre grad än de bildskärmar som anges i del B ovan och TV-mottagare. (Konvergensen är elektronkanonernas kapacitet att träffa en enskild punkt på katodstrålemonitorns yta utan att påverka de intilliggande punkterna.)

4. Katodstrålerörsmonitorer (CRT), där bildskärmarnas videofrekvens (bandbredden), som utgör måttet för det antal punkter som kan sändas per sekund vid bildåtergivning, är vanligen 15 MHz eller mer medan bandbredden för videomonitorer som beskrivs under B nedan i allmänhet inte övergår 6 MHz. Bildskärmarnas horisontella bildfrekvens varierar beroende på vilka normer som används för olika sorters bildåtergivning och fluktuerar vanligen mellan 15 kHz till över 155 kHz. Många typer av bildskärmar kan använda flera horisontella bildfrekvenser. Den horisontella bildfrekvensen för de videomonitorer som avses i del B nedan är fast och fastställs vanligen till 15,6 eller 15,7 kHz beroende på standarden för den TV som används. Bildskärmarna till maskiner för automatisk informationsbehandling fungerar vidare inte enligt de internationella eller nationella frekvensnormer som antagits för TV-sändningar till allmänheten eller de frekvensnormer som gäller för kameraövervakning.

Monitorer i denna grupp kännetecknas av låg elektromagnetisk strålning och inbegriper ofta mekanismer för att justera lutningen och vridning, reflex- och flimmerfria bildskärmar samt andra mekanismer med ergonomiska egenskaper för att möjliggöra för användaren att arbeta under längre perioder i dess närhet utan uttröttning.

B. Andra monitorer än de som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling enligt nr 8471

Den här gruppen omfattar monitorer som kan ta emot signaler när de är kopplade direkt till en videokamera eller videobandspelare genom koaxialkablar, på sådant sätt att alla radiofrekvenskretsar elimineras. De används normalt av TV-bolag eller i interntelevisionsanläggningar (på flygplatser, järnvägsstationer, i fabriker, på sjukhus osv.). I allt väsentligt utgörs dessa apparater av anordningar för skapande och styrning av ljuspunkter på en skärm, som är synkroniserade med signalerna från källan eller från en eller flera videoförstärkare för att kunna variera punktens ljusstyrka. De kan ha röda (R), gröna (G) och blåa (B) uttag som är åtskilda eller kodade enligt vilken som helst sändningsstandard (NTSC, SECAM, PAL, D-MAC eller någon annan standard). För att ta emot kodade signaler måste skärmen vara utrustad för att kunna dekryptera (åtskilja) signalerna R, G och B. Den vanligaste metoden för bildåtergivning är katodstråletuben som direkt ger en synlig bild eller en projektor bestående av tre katodstråletuber, men det finns också bildskärmar som använder andra metoder för att uppnå samma resultat (t.ex. skärmar av flytande kristaller, ljusstrålar spridda på en oljehinna/oljeimmersion). Bildskärmarna kan bestå av en katodstrålerörsmonitor eller vara i form av en plattskärm med flytande kristaller, med lysdioder (light emitting diodes, LED), med plasma, etcetera

…”

10

Tvisten i det nationella målet rör tullklassificeringen av de omtvistade skärmarna. Enligt den hänskjutande domstolen varierar skärmarnas diagonalmått från 46 till 70 tum och de väger mellan 19,3 kg och 81,7 kg. De har olika anslutningar som möjliggör uppkoppling med bland annat maskiner för automatisk databehandling, apparater för inspelning och återgivning av ljud och bild eller med en DVD-spelare, men de saknar televisionsmottagare. Bildskärmarna säljs med fjärrkontroll och diverse kablar.

11

Enligt den hänskjutande domstolens uppgifter kan dessa skärmar, utan uppkoppling till ett system för automatisk databehandling, återge en färgbild från en kompositvideosignal. På grund av storlek, vikt och funktionalitet är de omtvistade skärmarna inte lämpade att användas som bildskärm på ett skrivbord eller bord. De säljs inte till konsumenter utan saluförs till en omsättningskrets bestående av fackmän och de är framför allt avsedda att användas i ett system för automatisk databehandling i allmänna utrymmen som flygplatser och järnvägsstationer för att ge reseinformation, eller i stora kontorsutrymmen för att ge allmän information.

12

Den 24 respektive den 26 april 2013 utfärdade tullmyndigheten bindande klassificeringsbesked för de omtvistade skärmarna. Myndigheten klassificerade skärmarna enligt undernummer 85285940 i KN, som ”andra monitorer för färgmottagning med en bildskärm med flytande kristaller”.

13

X BV begärde omprövning av de bindande klassificeringsbeskeden med motiveringen att det rörde sig om monitorer av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling enligt nummer 8471 i KN. Enligt X BV skulle de därför ha klassificerats enligt undernummer 85285100 i KN. Myndigheten vidhöll efter omprövning sitt tidigare beslut och fastställde klassificeringsbeskeden.

14

X BV överklagade detta beslut till Gerechtshof Amsterdam (Appellationsdomstol i Amsterdam, Nederländerna), som slog fast att de omtvistade skärmarna skulle klassificeras enligt undernummer 85285940 i KN. För att komma fram till denna slutsats anförde den domstolen i huvudsak att tvärtemot vad EU-domstolen uttalat i punkt 60 i dom av den 19 februari 2009, Kamino International Logistics (C‑376/07, EU:C:2009:105), hade de omtvistade skärmarna inte konstruerats för att användas i närarbete, vilket är ett särdrag som tyder på att det inte förekommer någon interaktion mellan den som använder monitorn och den som använder maskinen för automatisk databehandling; det är därmed inte fråga om uteslutande eller huvudsaklig användning i ett system för automatisk databehandling.

15

Efter den dom som meddelades av Gerechtshof Amsterdam (Appellationsdomstol i Amsterdam) överklagade X BV domen till Hoge Raad der Nederlanden (Högsta domstolen, Nederländerna) och gjorde gällande att de omtvistade skärmarna skulle klassificeras enligt undernummer 85285100 i KN, eftersom de har kännetecken och egenskaper som gör dem särskilt lämpliga för visning på stora offentliga platser av information från en maskin för automatisk databehandling. En sådan klassificering stöds av de förpliktelser som följer av avtalet av den 13 december 1996 om handel med informationsteknikprodukter (ITA), som godkändes genom rådets beslut 97/359/EG av den 24 mars 1997 om avskaffande av tullar på informationsteknikprodukter (EGT L 155, 1997, s. 1).

16

Den hänskjutande domstolen har angett att före den ändring av HS som skedde år 2007 klassificerades sådana monitorer som uteslutande eller huvudsakligen användes i ett system för automatisk databehandling enligt undernummer 84716090 i KN, med rubriken ”Utorgan i en maskin för automatisk informationsbehandling”. Det framgår av de förklarande anmärkningarna som tillämpades före år 2007 och av de som fastställdes genom den ändring av HS som gjordes år 2007 att syftet med ändringen var att klassificera monitorer med tidigare undernummer 84716090 i KN enligt ett särskilt undernummer inom HS-nummer 8528, och att fortsätta att särskilja dessa bildskärmar från andra typer av videomonitorer och televisionsmottagare. Den hänskjutande domstolen anser att EU-domstolens praxis avseende undernummer 84716090 i KN fortfarande är relevant för tolkningen av undernummer 85285100 i KN.

17

Enligt den hänskjutande domstolen framgår det av lydelsen av undernummer 85285100 i KN att den omständigheten att en bildskärm lämpar sig för återgivning av bilder från andra källor än en maskin för automatisk databehandling inte med nödvändighet utesluter att bildskärmen kan klassificeras enligt detta undernummer.

18

När det gäller villkoret att bildskärmen ska vara lämpad för närarbete och frågan huruvida ett sådant kriterium kräver interaktion mellan användaren av en maskin för automatisk databehandling och användaren av denna skärm, i den meningen att användaren av maskinen för automatisk databehandling också kan avläsa skärmen vid databehandlingen eller när informationen förs upp på skärmen, har den hänskjutande domstolen påpekat att de omtvistade skärmarna inte har utformats som ett verktyg för att föra in och bearbeta information i ett system för automatisk databehandling. I förevarande fall skulle således inte detta villkor vara uppfyllt om det, för klassificering enligt undernummer 85285100 i KN, krävs att datorskärmen har utformats för att fylla denna funktion i ett system för automatisk databehandling.

19

Den hänskjutande domstolen har dessutom påpekat att det inte framgår av de förklarande anmärkningarna i HS till nummer 8528 att undernumret 852851 i HS skulle vara begränsat till monitorer som är konstruerade och tillverkade för närarbete eller för att användas i närarbete av dem som hanterar eller lägger in information i maskinen för automatisk databehandling. Enligt den hänskjutande domstolen är dessa begränsningar inte uppenbara och skulle innebära att monitorer som endast har en anslutning som gör det möjligt att koppla den till en maskin för automatisk databehandling men som inte är lämpad för närarbete inte kan klassificeras enligt detta undernummer. Den hänskjutande domstolen anser att de tekniska kriterier som EU-domstolen använt sig av i domen av den 19 februari 2009, Kamino International Logistics (C‑376/07, EU:C:2009:105), och i dom av den 17 juli 2014, Panasonic Italia m.fl. (C‑472/12, EU:C:2014:2082), endast är relevanta när det gäller katodstrålerörmonitorer och därmed inte gäller för de omtvistade skärmarna.

20

Som ett ytterligare argument för klassificeringen av de omtvistade skärmarna enligt undernummer 85285100 i KN har den hänskjutande domstolen nämnt de skyldigheter som följer av ITA. Plattskärmsenheter, som omfattas av ITA, hör till de produkter som ska undantas från importtullar oberoende av vilket HS-nummer som anordningen klassificeras i. Samtidigt som det kan konstateras att bestämmelserna i ITA inte kan skapa rättigheter för enskilda som kan åberopas direkt, anser den hänskjutande domstolen att undernummer i KN ska tolkas konformt med det avtalet.

21

Den hänskjutande domstolen har även påpekat att det i ett antal rapporter från WCO har fastställts att införandet, genom unionslagstiftning, av tullar för vissa platta bildskärmar som kan ta emot och återge videobilder från såväl maskiner för automatisk databehandling som andra källor är oförenligt med bestämmelserna i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (EGT L 336, 1994, s. 11).

22

Den hänskjutande domstolen har även anfört att eftersom unionen är skyldig att anpassa sig till denna slutsats har Europeiska unionens råd, genom sin förordning (EG) nr 953/2013 av den 26 september 2013 om ändring av bilaga I till förordning nr 2658/87 (EUT L 263, 2013, s. 4), ändrat undernumren till nummer 8528 i KN. Sedan den förordningen trädde i kraft är ”[p]latta bildskärmar … med flytande kristaller” undantagna från importtullar.

23

Den hänskjutande domstolen har även hänvisat till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 112/2014 av den 4 februari 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 38, 2014, s. 18), till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 114/2014 av den 4 februari 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 38, 2014, s. 22) och till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 877/2014 av den 8 augusti 2014 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 240, 2014, s. 15); dessa är visserligen inte tidsmässigt (ratione temporis) tillämpliga i det nationella målet, men visar att kommissionen, i syfte att klassificera vissa LCD-skärmar, anfört att hänsyn måste tas till ett antal kännetecken och egenskaper hos skärmarna och inte enbart deras lämplighet för närarbete.

24

Den hänskjutande domstolen hyser således tvivel om huruvida de omtvistade skärmarna redan från början kan uteslutas från klassificering enligt undernummer 85285100 i KN på grund av att de inte har utformats för närarbete.

25

Mot denna bakgrund beslutade Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas Högsta domstol) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfråga till EU-domstolen:

”Ska undernumren 85285100 och 85285940 i Kombinerade nomenklaturen (i dess lydelse under perioden 1 januari 2007–25 oktober 2013) tolkas så, att platta LCD-bildskärmar som har konstruerats och tillverkats för att återge data från en maskin för automatisk informationsbehandling och kompositvideosignaler från andra källor ska, oavsett den enskilda monitorns övriga objektiva kännetecken och egenskaper, klassificeras enligt undernummer 85285940 i KN även om de på grund av sin storlek, vikt och funktionalitet inte lämpar sig för närarbete? Har det därvid betydelse huruvida den person som använder (läser av) skärmen och den person som behandlar eller registrerar dessa data i maskinen för automatisk informationsbehandling är en och samma person?”

26

Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas så, att vid bedömningen av huruvida platta LCD-skärmar som är utformade och tillverkade för att visa såväl data från maskiner för automatisk databehandling som kompositvideosignaler från andra källor ska klassificeras enligt undernummer 85285100 i KN eller enligt undernummer 85285940 i KN, så är frågan om dessa LCD-skärmar är konstruerade för närarbete avgörande, utan att det är nödvändigt att ta hänsyn till andra objektiva kännetecken och egenskaper hos dessa bildskärmar; den hänskjutande domstolen vill även få klarhet i huruvida frågan om skärmens användare och den person som behandlar eller för in uppgifter i maskinen för automatisk databehandling är en och samma person, är en relevant faktor vid denna bedömning.

27

Det framgår av EU-domstolens fasta praxis att det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet är varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningar till avdelningar och kapitel (dom av den 22 februari 2018, Kubota (UK) och EP Barrus, C‑545/16, EU:C:2018:101, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

28

Det följer också av fast rättspraxis att de förklarande anmärkningar som antagits av WCO, beträffande HS, utgör viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som omfattas av olika tulltaxenummer, dock utan att vara rättsligt bindande (dom av den 13 september 2018, Vision Research Europe, C‑372/17, EU:C:2018:708, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

29

I den mån som dessa anmärkningar syftar till att underlätta tolkningen av KN vid tullklassificering ska de tolkas på ett sätt som säkerställer den ändamålsenliga verkan av undernumren i KN. Innehållet i de förklarande anmärkningarna ska följaktligen överensstämma med bestämmelserna i KN och kan inte ändra deras tillämpningsområde (dom av den 5 mars 2015, Vario Tek, C‑178/14, ej publicerad, EU:C:2015:152, punkt 22 och där angiven rättspraxis).

30

När det gäller lydelsen av de relevanta bestämmelserna i KN ska det påpekas att nr 8528 i KN omfattar i synnerhet monitorer och projektorer, vilka i likhet med de omtvistade skärmarna inte innehåller någon inbyggd televisionsmottagare. Lydelsen i undernummer 85285100 i KN innehåller följande mening: ”monitorer … [a]v sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling enligt nr 8471 [i KN]”. KN-undernummer 85285940 omfattar ”andra [skärmar] [f]ör färgmottagning … [m]ed en LCD-bildskärm (med flytande kristaller)”.

31

Även om undernummer 85285940 i KN uttryckligen avser LCD-bildskärmar, kan det konstateras att lydelsen av detta undernummer är tämligen allmänt hållen och definierar i synnerhet ”andra” bildskärmar än dem som omfattas av undernummer 85285100. Härav följer att undernummer 85285940 i KN utgör en kompletterande bestämmelse i förhållande till undernummer 85285100 i KN, på så sätt att en LCD-skärm kan klassificeras enligt det förstnämnda undernumret endast när den inte kan klassificeras enligt undernummer 85285100 i KN.

32

Vad gäller sistnämnda undernummer ska det påpekas att användningen av den allmänna termen ”monitorer” innebär att platta LCD-skärmar, såsom de omtvistade skärmarna, i princip kan omfattas av det undernumret.

33

Eftersom de omtvistade skärmarna utifrån sina objektiva egenskaper – nämligen att de bland annat kan visa en färgbild från andra apparater än en maskin för automatisk informationsbehandling – inte kan anses utgöra monitorer som uteslutande används i ett system för automatisk databehandling enligt nummer 8471 i KN, består den relevanta frågan i det nationella målet i huruvida monitorer, såsom de omtvistade skärmarna, kan anses vara monitorer som huvudsakligen används i ett sådant system och därmed omfattas av undernummer 85285100 i KN.

34

För att fastställa huruvida monitorer kan klassificeras enligt detta undernummer, har domstolen slagit fast att detta ska bedömas utifrån de berörda monitorernas objektiva kännetecken och egenskaper, i vilken grad dessa kan utföra olikartade arbetsuppgifter och vilken prestationsnivå de uppnår vid utförandet av uppgifterna (se, för ett liknande synsätt, dom av den 19 februari 2009, Kamino International Logistics, C‑376/07, EU:C:2009:105, punkt 57). Det är därför nödvändigt att jämföra, å ena sidan, monitorernas lämplighet för att användas som monitorer i ett system för automatisk databehandling och deras prestanda på detta område, och, å andra sidan, i vilken mån de är lämpade att användas för andra arbetsuppgifter och deras prestanda inom dessa områden, för att fastställa vad som är deras huvudsakliga funktion som avgör deras klassificering.

35

När det i detta sammanhang gäller de egenskaper som avgör en monitors lämplighet för att huvudsakligen användas i ett system för automatisk databehandling, ger de förklarande anmärkningarna till HS, avseende nummer 8528, vars del A avser sådana monitorer som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling enligt nummer 8471 i HS, viktiga fingervisningar.

36

Det ska inledningsvis konstateras att i enlighet med det första stycket i del A så omfattar den grupp av monitorer som avses där katodstrålerörsmonitorer och andra monitorer, inklusive platta bildskärmar, som grafiskt återger bearbetad data och som bland annat omfattar dem som uppräknas i punkterna 1–4 i den delen. Det framgår av användningen av uttrycket ”bland annat” att den uppräkning som görs i punkterna 1–4 i denna del av de typer av monitorer som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling, och av de tekniska egenskaper som gör dem lämpliga för en effektiv representation av data från ett system för automatisk databehandling, endast är vägledande.

37

Så är däremot inte fallet med de egenskaper som räknas upp i sista stycket i del A där uttrycket ”bland annat” inte används. Detta sista stycke inleds nämligen med uttrycket ”[m]onitorer i denna grupp”, vilket indikerar att stycket hänför sig till samtliga de monitorer som avses i del A i den förklarande anmärkningen till nummer 8528 i HS, det vill säga de monitorer som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling.

38

Enligt vad som anges i detta sista stycke kännetecknas monitorerna i denna grupp av låg elektromagnetisk strålning och har ofta mekanismer för att justera lutning och vridning, reflex- och flimmerfria bildskärmar och andra ergonomiska egenskaper för att möjliggöra längre perioder av närarbete för användaren utan att denne blir uttröttad.

39

Det framgår således av detta stycke att den omständigheten att monitorer har konstruerats för närarbete är ett nödvändigt villkor för att de, i det att de konstruerats för att användas uteslutande eller huvudsakligen i ett system för automatisk databehandling, ska klassificeras enligt undernummer 85285100 i KN.

40

De förklarande anmärkningarna kan emellertid inte tolkas på så sätt att detta villkor skulle vara absolut, eftersom anmärkningarna då skulle modifiera tillämpningsområdet för undernumren i KN. Ett sådant absolut villkor skulle nämligen medföra att monitorer vars anslutningar endast gör det möjligt att koppla dem till en maskin för automatisk databehandling, men som inte är lämpade för närarbete, inte skulle kunna klassificeras enligt undernummer 85285100 i KN, trots att de uppenbart konstruerats för att uteslutande användas i ett system för automatisk databehandling.

41

Det kan sålunda konstateras att även om den omständigheten att en monitor har utformats för att lämpa sig för närarbete utgör en särskilt viktig aspekt som ska beaktas för att avgöra om den kan klassificeras enligt undernummer 85285100 i KN, så kan denna aspekt inte i sig vara bestämmande. Klassificeringen ska göras utifrån samtliga objektiva kännetecknen och egenskaper hos denna monitor.

42

Även om villkoret om lämplighet för arbete i en monitors närhet kan innebära – såsom den hänskjutande domstolen har påpekat – att det vanligtvis är samma person som läser av monitorn och som behandlar eller för in information i maskinen för automatisk databehandling, så utgör detta inte en relevant faktor för tullklassificeringen av denna monitor. Användarens identitet utgör nämligen inte en objektiv egenskap eller kännetecken för denna monitor.

43

Vad gäller relevansen av ITA för tullklassificeringen kan det konstateras att det framgår av fast rättspraxis att även om bestämmelserna i ett avtal som ITA inte är av den arten att de kan ge enskilda rättssubjekt några rättigheter enligt unionsrätten som kan åberopas direkt vid domstol när det finns unionslagstiftning på det berörda området, medför den omständigheten att av unionen ingångna internationella avtal har företräde framför sekundärrätten att sekundärrätten så långt som möjligt ska tolkas i överensstämmelse med nämnda avtal (dom av den 14 juli 2016, Sprengen/Pakweg Douane, C‑97/15, EU:C:2016:556, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

44

Med detta sagt kan det konstateras att även om ITA avser tullar på bland annat monitorer i nummer 8471 i HS, kan det avtalet inte påverka eller ändra de tekniska egenskaper och objektiva kännetecken utifrån vilka varorna klassificerats i bland annat undernumren 85285100 och 85285940 i KN. Detta avtal föreskriver endast befrielse från importtull för vissa typer av varor. Härav följer, såsom den nederländska regeringen har anfört, att skyldigheten att bevilja befrielse från importtullar för varor som omfattas av ITA inte kan ändra tillämpningsområdet för dessa undernummer.

45

Vad slutligen gäller betydelsen av genomförandeförordningarna nr 112/2014, 114/2014 och 877/2014, enligt vilka vissa LCD-bildskärmar för färgmottagning klassificeras enligt undernummer 85255931 i KN, är det tillräckligt att påpeka att dessa förordningar trädde i kraft efter det att det i det nationella målet aktuella bindande klassificeringsbeskedet hade utfärdats. Dessa förordningar är således inte tillämpliga i tiden (ratione temporis) och kan följaktligen inte påverka utgången i det nationella målet.

46

Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska den fråga som ställts besvaras på följande sätt. KN ska tolkas på så sätt att vid bedömningen av huruvida platta LCD-skärmar som är utformade och tillverkade för att visa såväl data från maskiner för automatisk databehandling som kompositvideosignaler från andra källor ska klassificeras enligt undernummer 85285100 i KN eller enligt undernummer 85285940 i KN, så ska man – med hänvisning till samtliga kännetecken och objektiva egenskaper – bedöma såväl i vilken mån de är lämpade att användas för flera arbetsuppgifter som deras prestandanivå såvitt avser dessa arbetsuppgifter, för att avgöra om deras huvudsakliga funktion är att användas i ett system för automatisk databehandling. I detta sammanhang bör särskild vikt läggas vid huruvida de är konstruerade för närarbete. Huruvida bildskärmens användare och den person som behandlar eller för in uppgifter i maskinen för automatisk databehandling är en och samma person, är inte en relevant faktor vid denna bedömning.

47

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 927/2012 av den 9 oktober 2012, ska tolkas på så sätt att vid bedömningen av huruvida platta LCD-bildskärmar (med flytande kristaller) som är utformade och tillverkade för att visa såväl data från maskiner för automatisk databehandling som kompositvideosignaler från andra källor ska klassificeras enligt undernummer 85285100 i Kombinerade nomenklaturen eller enligt undernummer 85285940 i samma nomenklatur, så ska man – med hänvisning till samtliga kännetecken och objektiva egenskaper – bedöma såväl i vilken mån de är lämpade att användas för flera arbetsuppgifter som deras prestandanivå såvitt avser dessa arbetsuppgifter, för att avgöra om deras huvudsakliga funktion är att användas i ett system för automatisk databehandling. I detta sammanhang bör särskild vikt läggas vid huruvida de är konstruerade för närarbete. Huruvida bildskärmens användare och den person som behandlar eller för in uppgifter i maskinen för automatisk databehandling är en och samma person, är inte en relevant faktor vid denna bedömning.