15

Sökanden väckte förevarande talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 31 mars 2017.

16

Vid den tidpunkt då talan väcktes var ett överklagande, som kommissionen ingav den 25 november 2016, registrerat under målnummer C‑621/16 P, mot domen av den 15 september 2016, Italien/kommissionen (T‑353/14 och T‑17/15, EU:T:2016:495), anhängigt vid domstolen. Genom den sistnämnda domen ogiltigförklarade tribunalen meddelandena om allmänna uttagningsprov Epso/AD/276/14, i syfte att upprätta en anställningsreserv av handläggare inom området dataskydd (EUT C 74 A, 2014, s. 1), och Epso/AD/294/14, i syfte att upprätta en anställningsreserv av handläggare inom området dataskydd (EUT C 391 A, 2014, s. 1).

17

Kommissionen begärde genom skrivelse som inkom till tribunalens kansli den 16 juni 2017, med stöd av artikel 69 d i tribunalens rättegångsregler, att förfarandet i förevarande mål skulle vilandeförklaras till dess att domstolen meddelat dom i mål C‑621/16 P.

18

Genom skrivelse som inkom till tribunalens kansli den 6 juli 2017 motsatte sig sökanden att målet skulle vilandeförklaras.

19

Ordföranden på tribunalens femte avdelning vilandeförklarade målet genom beslut av den 11 juli 2017, antaget med stöd av artikel 69 d i rättegångsreglerna.

20

Efter det att domen av den 26 mars 2019, kommissionen/Italien (C‑621/16 P, EU:C:2019:251) hade meddelats vidtog tribunalen (femte avdelningen), på förslag av referenten, den 4 april 2019, en åtgärd för processledning genom att inhämta parternas åsikter om vilka slutsatser som ska dras av den domen och av domen av den 26 mars 2019, Spanien/parlamentet (C‑377/16, EU:C:2019:249), i förevarande mål. Parterna yttrade sig i detta avseende inom den föreskrivna fristen.

21

Den 5 juli 2019 inkom kommissionen med svaromål.

22

Replik och duplik gavs in den 23 september respektive den 11 november 2019. Det skriftliga förfarandet avslutades den 20 november 2019.

23

Den 22 oktober 2019 utsåg tribunalens ordförande, i syfte att tillgodose intresset av god rättskipning, genom motiverat beslut och efter att ha hört de berörda domarna, med tillämpning av artikel 27.3 i rättegångsreglerna, en ny referent på tribunalens första avdelning.

24

Genom skrivelse som inkom till tribunalens kansli den 12 december 2019 begärde sökanden muntlig förhandling i enlighet med artikel 106.2 i rättegångsreglerna.

25

Genom skrivelse som inkom till tribunalens kansli samma dag ingav sökanden ny bevisning med åberopande av artikel 85.3 och 85.4 i rättegångsreglerna. Kommissionen yttrade sig över bevisningen inom den föreskrivna fristen och bestred därvid att den kunde tillåtas.

26

Den 21 juli 2020 beslutade tribunalen (första avdelningen), på förslag av referenten, att inleda det muntliga förfarandet och ställde, som en åtgärd för processledning enligt artikel 89 i rättegångsreglerna, skriftliga frågor till kommissionen. Kommissionen efterkom denna anmodan inom den föreskrivna fristen.

27

Den 21 september 2020 ställde tribunalen (första avdelningen), på förslag av referenten, skriftliga frågor till parterna, som en åtgärd för processledning enligt artikel 89 i rättegångsreglerna, och uppmanade dem att besvara dessa frågor vid förhandlingen.

28

Parterna utvecklade sin talan och besvarade tribunalens skriftliga och muntliga frågor vid förhandlingen den 6 oktober 2020.

29

Sökanden har yrkat att tribunalen ska

30

Sökanden har vidare yrkat att tribunalen ska förordna om åtgärder för processledning genom att ålägga kommissionen att inkomma med samtliga handlingar från Epso som rör antagandet av de beslut som det yrkas ogiltigförklaring av.

31

Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

41

Till stöd för invändningen om rättegångshinder har kommissionen gjort gällande att det följer av rättspraxis att en sökande, i samband med ett klagomål mot ett beslut av en uttagningskommitté, inte kan grunda sig på den påstådda rättsstridigheten i meddelandet om uttagningsprov om vederbörande inte i tid har bestritt bestämmelserna i meddelandet, vilka enligt vederbörande går honom eller henne emot. Det är endast om det visas att det finns ett nära samband mellan motiveringen av det angripna beslutet och invändningen om rättsstridighet av meddelandet om uttagningsprov som en sökande kan bestrida meddelandets lagenlighet. I förevarande fall anser kommissionen att det inte finns något samband mellan skälen för att inte uppta sökanden i reservförteckningen och begränsningen av valet av andraspråk i det aktuella uttagningsprovet till tyska, engelska eller franska. Ett sådant samband kan i synnerhet inte härledas ur kommentarerna i sökandens kompetenspass om den allmänna kompetensen ”kommunikation”. Enligt kommissionen har nämligen sökandens prestationer i detta avseende ansetts vara ”tillfredsställande”, vilket inte visar att den omständigheten att hon genomgått proven från utvärderingscentret på franska är orsaken till att hennes namn inte upptogs i reservförteckningen.

42

Sökanden har bestritt kommissionens argument.

43

Det ska inledningsvis erinras om att det följer av domstolens praxis att enligt artikel 277 FEUF får varje part, i en tvist om en akt med allmän giltighet som antagits av någon av unionens institutioner eller byråer eller något av dess organ, göra gällande de grunder som föreskrivs i artikel 263 andra stycket FEUF, för att vid domstolen åberopa att den rättsakten inte ska tillämpas (dom av den 8 september 2020, kommissionen och rådet/Carreras Sequeros m.fl., C‑119/19 P och C‑126/19 P, EU:C:2020:676, punkt 66).

44

Denna bestämmelse utgör ett uttryck för en allmän rättsprincip enligt vilken varje part, i syfte att få ett beslut riktat till denne ogiltigförklarat har rätt att indirekt ifrågasätta giltigheten av de rättsakter med allmän giltighet som utgör grunden för ett sådant beslut (se dom av den 8 september 2020, kommissionen och rådet/Carreras Sequeros m.fl., C‑119/19 P och C‑126/19 P, EU:C:2020:676, punkt 67 och där angiven rättspraxis).

45

Eftersom artikel 277 FEUF inte har till syfte att göra det möjligt för en part att ifrågasätta tillämpligheten av vilken rättsakt med allmän giltighet som helst till stöd för vilken talan som helst, måste den rättsakt vars lagenlighet ifrågasätts vara direkt eller indirekt tillämplig på det mål som är föremål för talan (se dom av den 8 september 2020, kommissionen och rådet/Carreras Sequeros m.fl., C‑119/19 P och C‑126/19 P, EU:C:2020:676, punkt 68 och där angiven rättspraxis).

46

Domstolen har således, i samband med en talan om ogiltigförklaring av enskilda beslut, medgett att bestämmelser i en rättsakt med allmän giltighet som utgör grunden för dessa beslut eller som har ett direkt rättsligt samband med sådana beslut med giltig verkan kan bli föremål för en invändning om rättsstridighet (se dom av den 8 september 2020, kommissionen och rådet/Carreras Sequeros m.fl., C‑119/19 P och C‑126/19 P, EU:C:2020:676, punkt 69 och där angiven rättspraxis).

47

Vad särskilt gäller meddelanden om uttagningsprov kan en sökande till detta prov enligt fast rättspraxis, när talan förs mot en senare rättsakt inom ramen för ett uttagningsförfarande, som är en komplex administrativ process bestående av en rad beslut, åberopa felaktigheter i tidigare rättsakter som har nära samband med denna rättsakt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 augusti 1995, kommissionen/Noonan, C‑448/93 P, EU:C:1995:264, punkt 17 och där angiven rättspraxis). Sökanden kan därvid särskilt åberopa att meddelandet om uttagningsprov, i enlighet med vilket den ifrågavarande rättsakten antogs, är rättsstridigt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 december 2017, PB/kommissionen, T‑609/16, EU:T:2017:910, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

48

Den omständigheten att en sökande i ett uttagningsprov inte i tid har ifrågasatt meddelandet om uttagningsprov hindrar inte honom eller henne från att åberopa oegentligheter som har uppkommit under uttagningsprovet, även om oegentligheterna har uppkommit till följd av lydelsen av meddelandet om uttagningsprov (se dom av den 31 januari 2006, Giulietti/kommissionen, T‑293/03, EU:T:2006:37, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

49

När grunden för talan är att ett meddelande om ett uttagningsprov som inte bestritts i tid är rättsstridigt och denna grund avser skälen till det ifrågasatta individuella beslutet, kan talan enligt rättspraxis upptas till prövning. En sökande i ett uttagningsförfarande kan nämligen inte fråntas rättigheten att bestrida samtliga omständigheter vid bedömningen av om det individuella beslut som fattats för hans eller hennes del med tillämpning av de villkor som angetts i meddelandet är riktigt, eftersom endast detta tillämpningsbeslut konkretiserar dennes juridiska situation och ger denne en möjlighet att med säkerhet få insikt i hur och i vilken omfattning hans eller hennes egna intressen berörs (se dom av den 14 december 2017, PB/kommissionen, T‑609/16, EU:T:2017:910, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

50

När det däremot inte finns något nära samband mellan själva motiveringen till det bestridda beslutet och den åberopade grunden att ett meddelande om ett uttagningsprov som inte bestritts i tid är rättsstridigt kan denna grund inte upptas till prövning, enligt tvingande regler om talefrister som det i ett sådant fall inte går att avvika från utan att rättssäkerheten åsidosätts (dom av den 14 december 2017, PB/kommissionen, T‑609/16, EU:T:2017:910, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

51

Det är mot bakgrund av dessa överväganden som tribunalen ska pröva kommissionens invändning om rättegångshinder avseende invändningen om att meddelandet om uttagningsprov är rättsstridigt.

52

Tribunalen erinrar för det första om att sökanden genom sin invändning om rättsstridighet i huvudsak har bestritt språkreglerna i meddelandet om uttagningsprov, det vill säga begränsningen av valet av andraspråk till engelska, franska och tyska. Dessa andraspråk användes bland annat för de prov som syftade till att bedöma sökandenas allmänna och specifika kompetenser vid utvärderingscentrumet.

53

Vad för det andra gäller motiveringen av det angripna beslutet erinrar tribunalen om att sökanden, genom skrivelse av den 9 november 2015, underrättades om att hennes namn inte hade upptagits i reservförteckningen, eftersom hon inte hade erhållit högsta poäng på utvärderingscentrumets prov. I det angripna beslutet anges dessutom att uttagningskommittén noggrant omprövade de poäng som sökanden hade tilldelats på utvärderingscentrets prov och granskade utvärderingen av hennes allmänna och specifika kompetenser, varpå den bedömde att hennes resultat återspeglade hennes prestationer vid utvärderingscentrumet.

54

För det tredje framgår det av det ”kompetenspass” som utfärdats till sökanden att hon, vad gäller allmän kommunikationsförmåga, erhöll 5,5 poäng av 10, vilket är ett av de sämsta möjliga omdömen och resultat som hon erhållit med avseende på utvärderingen av hennes allmänna kompetens vid utvärderingscentrumet. Omfattningen av denna kompetens syftade, enligt punkt 1.2 i de allmänna bestämmelserna, till vilken det hänvisades i fotnot nr 7 i meddelandet om uttagningsprov, till att bedöma sökandens förmåga att ”på ett klart och precist sätt kommunicera, såväl muntligen som skriftligen”. Härav följer, underförstått men med nödvändighet, att uttagningskommittén gjorde en bedömning av sökanden med avseende på hennes kunskaper i franska eller åtminstone vad avser hur hon behärskade en kompetens som var starkt villkorad av de kunskaper som hon hade i detta språk.

55

För det fjärde, även om det i meddelandet om uttagningsprov visserligen inte föreskrevs något prov med avseende på sökandens särskilda kunskaper, i form av vokabulär eller grammatik, tyska, engelska eller franska, kan det inte förnekas att det finns ett nära samband mellan sökandens kunskaper i franska, som hon valde som andraspråk, och de prov som hon måste genomgå på detta språk. De kunskaper som sökanden har i franska återspeglas nämligen oundvikligen och nödvändigtvis i de prov som syftar till att testa den allmänna och särskilda kompetens som föreskrivs i det aktuella uttagningsprovet.

56

Det är utrett att chansen att få bättre betyg på proven är större om proven görs på den sökandes modersmål eller på det språk som denne behärskar lika väl (dom av den 2 juli 2014, Da Cunha Almeida/kommissionen, F-5/13, EU:F:2014:176, punkt 38). Detta gäller i än högre grad inom ramen för ett tekniskt prov, såsom uppsatsen.

57

Det är emellertid ostridigt att portugisiska är sökandens modersmål. Även om sökanden, såsom kommissionen har understrukit, i sin ansökan har uppgett att hon har en nivå på franska som motsvarar nivån C2 i CECR, i likhet med portugisiska, och att hon har genomfört en del av sina studier i Belgien och Frankrike, har hon inte desto mindre, utan att motsägas av kommissionen, inför tribunalen hävdat att hon behärskar sitt modersmål bättre än franska. Denna omständighet är för övrigt särskilt sannolik med hänsyn till sökandens akademiska och yrkesmässiga karriär, såsom hon har angett i sin ansökan, av vilken det framgår att såväl studierna som hennes yrkeskarriär i huvudsak har skett i Portugal.

58

För det femte ska det understrykas att begränsningen av valet av andraspråk i uttagningsprovet till de tre aktuella språken inte enbart påverkar sökandenas förmåga att uttrycka sig muntligen eller skriftligen, utan även bestämmer vilken typ av tangentbord som de sökande kan använda för att skriva uppsatsen, eftersom tillhandahållandet av tangentbord till de sökande, enligt Epsos praxis, endast avser det språk (och, i förekommande fall, de språk) på vilket proven ska genomföras. I förevarande fall är det ostridigt att sökanden var tvungen att använda ett slags tangentbord som hon inte var van vid att använda på grund av sitt modersmål. Denna omständighet påverkar genomförandet och således potentiellt resultatet av ett prov, under vilket det krävs att en text med en viss längd redigeras under begränsad tid med hjälp av ett tangentbord.

59

När det, för det sjätte, gäller kommissionens argument vid förhandlingen att det endast kan föreligga ett nära samband om resultaten från utvärderingen av sökandenas allmänna kompetens visar sig vara negativa eller katastrofala, konstaterar tribunalen att ett sådant argument innebär att det, utan motivering, förespråkas en striktare tillämpning av villkoret att det ska föreligga ett nära samband när den rättsstridighet som görs gällande har samband med språkreglerna för uttagningsprovet.

60

Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar tribunalen att det finns ett nära samband mellan motiveringen av det angripna beslutet och språkreglerna i det ifrågavarande meddelandet om uttagningsprov, vars lagenlighet har ifrågasatts.

61

Kommissionens invändning om rättegångshinder ska således ogillas och sökandens invändning om rättsstridighet avseende meddelandet om uttagningsprov kan tas upp till sakprövning.

[utelämnas]

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (första avdelningen)

följande: