Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 62016TN0193

    Mål T-193/16: Talan väckt den 22 april 2016 – NG mot Europeiska rådet

    EUT C 232, 27.6.2016, p. 26–26 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    27.6.2016   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 232/26

    Talan väckt den 22 april 2016 – NG mot Europeiska rådet

    (Mål T-193/16)

    (2016/C 232/34)

    Rättegångsspråk: engelska

    Parter

    Sökande: NG (Lesbos, Grekland) (ombud: B. Burns, Solicitor)

    Svarande: Europeiska rådet

    Yrkanden

    Sökanden yrkar att tribunalen ska

    —

    ogiltigförklara avtalet mellan Europeiska rådet och Turkiet av den 18 mars 2016 med rubriken ”Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016”, och

    —

    förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

    Grunder och huvudargument

    Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

    1.

    Första grunden: Avtalet mellan Europeiska rådet och Turkiet av den 18 mars 2016 med rubriken ”Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016” är oförenligt med EU:s grundläggande rättigheter, i synnerhet artiklarna 1, 18 och 19 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

    2.

    Andra grunden: Turkiet är inte ett säkert tredjeland i den mening som avses i artikel 36 i rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (EUT L 326, s 13, och rättelse i EUT 2006, L 236, s. 36).

    3.

    Tredje grunden: Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, s. 12) borde ha genomförts.

    4.

    Fjärde grunden: Det angripna avtalet är i själva verket ett bindande fördrag eller en ”akt” med rättslig verkan för sökanden, och underlåtenheten att iaktta artikel 218 FEUF och/eller artikel 78.3 FEUF, antingen tillsammans eller var för sig, medför att det angripna avtalet är ogiltigt.

    5.

    Femte grunden: Förbudet mot kollektiva utvisningar i den mening som avses i artikel 19.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har åsidosatts.
    Top