10.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 165/15

—

ogiltigförklara, i den del det rör klagandena, artiklarna 1.2, 3, 4 och 5 i Europeiska kommissionens beslut (EU) 2016/152 av den 1 oktober 2014 i ärende nr SA.27339 om statligt stöd, där kommissionen fann att Ryanair and Airport Marketing Services hade mottagit olagligt statligt stöd från Flugplatz GmbH Aeroville Zweibrücken (nedan kallat FGAZ)/Flughafen Zweibrücken GmbH (nedan kallat FZG) och delstaten Rheinland-Pfalz vilket var oförenligt med den gemensamma marknaden, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Första grunden: Beslutet strider mot artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om god förvaltning och sökandenas rätt till försvar, eftersom kommissionen inte gav sökandena tillgång till akten i utredningsärendet och således inte gav sökandena möjlighet att göra sin ståndpunkt gällande på ett verksamt sätt.

2.

Andra grunden: Kommissionen har överträtt artikel 107.1 FEUF genom att göra en felaktig tillämpning av det test avseende hur en aktör som är verksam i en marknadsekonomi skulle ha agerat. Kommissionen har nämligen gjort en gemensam bedömning av avtalet om flygplatstjänster med Ryanair och avtalet om flygplatstjänster med AMS. Kommissionen har även felaktigt vägrat att använda sig av en jämförande analys. Kommissionen har i andra hand underlåtit att åsätta marknadsföringstjänsterna ett lämpligt värde, felaktigt avfärdat delstatens skäl för att köpa sådana tjänster, felaktigt avfärdat möjligheten att en del av marknadsföringstjänsterna kan ha köpts för allmänna ändamål, grundat sina slutsatser på ofullständiga eller olämpliga uppgifter vid sin lönsamhetsberäkning, använt sig av ett orimligt kort tidsperspektiv, felaktigt grundat sin bedömning på enbart den överenskomna flygrutten och bortsett från de externa nätverkseffekter som flygplatsen kunde förvänta sig skulle uppkomma till följd av dess samarbete med Ryanair.

3.

Tredje grunden: Kommissionen har överträtt artikel 107.1 FEUF genom att inte lyckas styrka selektivitet.

4.

Fjärde grunden: Sökanden gör i andra hand gällande att kommissionen överträtt artikel 107.1 FEUF och artikel 108.2 FEUF genom att göra en uppenbart oriktig bedömning och genom att göra en felaktig rättstillämpning, när den fann att stödet till Ryanair och AMS motsvarade de sammanlagda förluster som flygplatsen gjort i stället för den faktiska fördelen för Ryanair och AMS. Kommissionen borde ha undersökt i vilken utsträckning som den påstådda fördelen verkligen hade kommit Ryanairs passagerare till godo. Kommissionen har vidare underlåtit att ange ett belopp motsvarande den konkurrensfördel som Ryanair fick på grund av flygplatsens (förmodade) betalningsflöden till underpris. Kommissionen har slutligen underlåtit att ge en tillfredsställande förklaring till varför det var nödvändigt att återkräva det stödbelopp som angavs i beslutet för att återställa den situation som rådde före det att stödet beviljades.