—

GD European Land Systems – Steyr GmbH, genom P. Csoklich och R. Schneider, Rechtsanwälte,

—

Europeiska kommissionen, genom A. Caeiros och B.-R. Killmann, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av anmärkning 3 till avdelning XVII och anmärkning 1 c till kapitel 93 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1001/2013 av den 4 oktober 2013 (EUT L 290, 2013, s. 1) (nedan kallad KN).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan GD European Land Systems – Steyr (nedan kallat GD) och Zollamt Eisenstadt Flughafen Wien (tullkontoret vid Eisenstadt Flughafen Wien, Österrike) (nedan kallad tullkontoret), angående klassificering av ett tornsystem (vapenstation Multi Gun Turret System) i KN.

3

Tullklassificeringen av varor som importeras till Europeiska unionen regleras i KN.

4

I artikel 12 i förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, 2000, s. 16), föreskrivs att Europeiska kommissionen varje år genom en förordning ska anta en fullständig version av KN och av motsvarande autonoma och konventionella tullsatser i Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse efter de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionens råd eller kommissionen. Denna förordning ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 31 oktober och ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande år. Det framgår av handlingarna i målet att den version av KN som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet är den som hänför sig till år 2014 och som följer av förordning nr 1001/2013.

5

Del 1 i KN, som avser ”Inledande bestämmelser”, innehåller ett avsnitt I om ”Allmänna bestämmelser”. I avsnitt I A, med rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen”, föreskrivs bland annat följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] ska följande gälla:

...”

6

Del 2 i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, omfattar avdelning XVII, med rubriken ”Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning”. Anmärkning 2 ij och anmärkning 3 till denna avdelning har följande lydelse:

...

...

7

Avdelning XVII i KN innehåller ett kapitel 87, med rubriken ”Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar och tillbehör till fordon”. Kapitlet omfattar nr 8710 som har följande lydelse:

8

Avdelning XIX i del 2 i KN, med rubriken ”Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition” innehåller ett kapitel 93, med rubriken ”Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition”. I anmärkning 1 till kapitlet anges följande:

...

...”

9

I detta kapitel 93 har KN-numren 9301–9305 följande lydelse:

10

I artikel 12.1 och 12.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 82/97 av den 19 december 1996 (EGT L 17, 1997, s. 1), föreskrivs följande:

”1.   Tullmyndigheterna skall på skriftlig begäran utfärda bindande klassificeringsbesked eller bindande ursprungsbesked och därvid handla i överensstämmelse med kommittéförfarandet.

2.   Bindande klassificeringsbesked eller bindande ursprungsbesked skall endast vara bindande för tullmyndigheterna gentemot mottagaren beträffande en varas klassificering enligt tulltaxan eller bestämningen av en varas ursprung.

Bindande klassificeringsbesked eller bindande ursprungsbesked skall vara bindande för tullmyndigheterna endast beträffande varor för vilka tullformaliteterna fullgörs efter den dag då dessa myndigheter har lämnat sådana besked.”

11

Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen (nedan kallad WCO), inrättades genom en konvention undertecknad i Bryssel den 15 december 1950. Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) utarbetades av WCO och infördes genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen och dess ändringsprotokoll av den 24 juni 1986 godkändes på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12, s. 3). I KN används samma sexställiga klassificering av nummer och undernummer som i HS. Till dessa läggs dock en sjunde och en åttonde siffra för att bilda de ytterligare undernummer som är specifika för KN.

12

De förklarande anmärkningarna till HS utarbetas av WCO i enlighet med bestämmelserna i nämnda konvention.

13

I den förklarande anmärkningen till HS avseende nr 8710 anges följande:

”Detta nummer omfattar stridsvagnar och andra motordrivna pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen samt delar till sådana fordon.

Stridsvagnar är pansrade, bandgående stridsfordon som är bestyckade med olika vapen (kanoner, kulsprutor, eldkastare etc.) som vanligen är inmonterade i ett vridbart torn ...

Delar

Detta nummer omfattar också delar till ovannämnda pansrade stridsfordon, under förutsättning att delarna uppfyller båda de följande villkoren:

Bland delar som omfattas av detta nummer kan följande nämnas:

...”

14

I den förklarande anmärkningen till HS avseende nr 9305 anges följande:

”Delarna och tillbehören enligt detta nummer omfattar bland annat följande:

...”

15

GD är ett bolag med begränsat ansvar som ingår i en koncern som är globalt verksam inom vapenindustrin och som bland annat har som verksamhetsföremål att tillverka stridsvagnar. Den 25 februari 2014 deklarerade bolaget, vid tullkontoret, en vara som betecknades som ett tornsystem för stridsvagnar för övergång till fri omsättning i unionen.

16

Tullkontoret godkände varans övergång till fri omsättning och underrättade därefter GD om den importtullsats som skulle betalas för varan, nämligen 1,7 procent, som följde av att varan hade klassificerats enligt nr 8710 i KN. Tullkontoret ansåg nämligen att den aktuella varan var ett ”stridsvagnstorn som ut[gjorde] en igenkännlig del som uteslutande eller huvudsakligen monteras i stridsvagnar”. Enligt den hänskjutande domstolen gäller underrättelsen som ett beslut om fastställande av tull.

17

Den 11 mars 2014 begärde GD att tullkontoret skulle ompröva underrättelsen och klassificera den aktuella varan enligt undernummer 9305 91 00 i KN, såsom utgörande ”vapen för militärt bruk”, vilket innebär en tullsats på 0 procent. Tullkontoret meddelade att det inte fann skäl att ändra sitt beslut, varefter GD inkom med ett överklagande till Bundesfinanzgericht (Federala skattedomstolen, Österrike).

18

I målet vid Bundesfinanzgericht gav GD in ett bindande klassificeringsbesked. Beskedet, som hade utfärdats av Hauptzollamt Hannover (Huvudtullkontoret i Hannover, Tyskland) den 11 april 2014, innebar enligt bolaget att en vara som var identisk med den som är aktuell i det nationella målet klassificerades enligt undernummer 9305 91 00 i KN.

19

Beskrivningen av den vara som är aktuell i det nationella målet anges i klassificeringsbeskedet och återges av den hänskjutande domstolen i begäran om förhandsavgörande. Beskrivningen har följande lydelse:

”… [det] rör ... sig om en sammansättning av enskilda tekniska beståndsdelar, som i huvudsak har integrerats i en tornliknande konstruktion av oädel metall. Tornsystemet utgör basen för en vapenstation och är i huvudsak utrustat med följande delsystem och komponenter: elektriska drivanordningar, koncentrisk stabilisering, optiska och elektroniska siktanordningar inklusive displayer och manöverenheter för insatspersonal (skyttar och befäl), ett [vapenstyrnings]system, ett flertal sensorer, förvaringsbehållare för ammunition samt anordningar för tillförsel av ammunition till vapnen. Systemet är förberett för inmontering av en automatkanon och en kulspruta (inget av dessa vapen för militärt bruk omfattas av detta bindande klassificeringsbesked). När delsystemen samverkar blir det möjligt för insatspersonalen att manövrera kanonen och kulsprutan och därigenom avge målstyrda skott. Tornsystemet ska monteras på taket till mobila sjö- och landtransportsystem, på vridbara lager, eller också användas i stationära anläggningar.”

20

Bundesfinanzgericht (Federala skattedomstolen) ogillade GD:s överklagande den 29 oktober 2014. Nämnda domstol klassificerade det aktuella kanontornet som en del av en stridsvagn enligt nr 8710 i KN och påpekade att det bindande klassificeringsbesked som hade utfärdats av Huvudtullkontoret i Hannover inte kunde ha någon retroaktiv verkan.

21

GD överklagade det avgörande genom vilket Bundesfinanzgericht (Federala skattedomstolen) hade ogillat dess överklagande till Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen, Österrike). Sistnämnda domstol har påpekat att enligt Bundesfinanzgericht (Federala skattedomstolen) är den vara som avses med det bindande klassificeringsbesked som utfärdats av Huvudtullkontoret i Hannover och som getts in av GD identisk med den vara som är aktuell i det nationella målet. Bundesfinanzgericht anser emellertid att det bindande klassificeringsbeskedet inte kan tillämpas i detta fall, eftersom deklarationen av den 25 februari 2014 gjordes före den 11 april 2014, då klassificeringsbeskedet utfärdades.

22

Den hänskjutande domstolen har angett att den vara som är aktuell i det nationella målet har installerats i ett fordon som ska klassificeras enligt nr 8710 i KN som stridsvagn eller annat motordrivet pansrat stridsfordon. Enligt nämnda domstol finns det emellertid en motstridighet mellan de förklarande anmärkningarna till nr 8710 i HS, enligt vilka detta nummer omfattar ”karosserier till pansrade stridsfordon och delar till sådana karosserier (torn, pansrade dörrar och motorhuvar etc.)”, och de förklarande anmärkningarna till nr 9305 i HS, enligt vilka detta nummer omfattar delar till vapen för militärt bruk, däribland kanontorn, kulsprutor och kulsprutegevär.

23

Den hänskjutande domstolen önskar också få klarhet i hur anmärkning 3 till avdelning XVII i KN ska tolkas. Det anges i denna anmärkning att endast delar som är avsedda att användas uteslutande eller huvudsakligen till varor enligt kapitlen 86–88 i KN, däribland enligt nr 8710 i KN, utgör ”delar” i den mening som avses i dessa kapitel.

24

Mot denna bakgrund beslutade Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:

25

Den hänskjutande domstolen har ställt sina frågor, som ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas på så sätt att ett tornsystem, såsom det som är aktuellt i det nationella målet, omfattas av nr 8710 eller av undernummer 9305 91 00 i KN, med beaktande av att tornsystemet har importerats för tillverkning eller montering av stridsvagnar och att det därefter faktiskt har använts för detta ändamål.

26

Den hänskjutande domstolen anser att om ett sådant system ska anses utgöra en del till en stridsvagn, ska det klassificeras enligt nr 8710 i KN, som avser just ”[s]tridsvagnar och andra motordrivna pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till sådana fordon”. Om systemet däremot ska anses utgöra en del eller ett tillbehör till vapen för militärt bruk, omfattas det av undernummer 9305 91 00 i KN, som särskilt avser sådana delar eller tillbehör till vapen för militärt bruk.

27

Det ska påpekas att EU-domstolens uppgift, i samband med en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än i att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för klassificeringen (dom av den 7 november 2002, Lohmann och Medi Bayreuth, C‑260/00–C‑263/00, EU:C:2002:637, punkt 26, och dom av den 22 november 2012, Digitalnet m.fl., C‑320/11, C‑330/11, C‑382/11 och C‑383/11, EU:C:2012:745, punkt 61).

28

Domstolen har dessutom slagit fast att de allmänna bestämmelserna för tolkningen av KN föreskriver att klassificeringen av varorna ska bestämmas med ledning av lydelsen av numren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen samt att lydelsen av avdelningarnas, kapitlens eller underkapitlens rubriker endast är vägledande (dom av den 12 juni 2014, Lukoyl Neftohim Burgas, C‑330/13, EU:C:2014:1757, punkt 33, och dom av den 11 juni 2015, Baby Dan, C‑272/14, EU:C:2015:388, punkt 25).

29

Vidare följer det av domstolens fasta praxis att det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet ska vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningar till avdelningar och kapitel (se, bland annat, dom av den 16 februari 2006, Proxxon, C‑500/04, EU:C:2006:111, punkt 21, och dom av den 5 mars 2015, Vario Tek, C‑178/14, EU:C:2015:152, punkt 21 och där angiven rättspraxis).

30

Vad gäller det nu aktuella fallet gör domstolen följande bedömning. För det första följer det av anmärkning 2 ij till avdelning XVII i KN, som bland annat gäller nr 8710 i KN, att vapen enligt kapitel 93 i KN inte ska anses utgöra ”delar” eller ”tillbehör” till transportutrustning enligt denna avdelning, även om de är igenkännliga som avsedda för sådan transportutrustning. För det andra utesluter anmärkning 1 c till kapitel 93 i KN uttryckligen stridsvagnar enligt nr 8710 i KN från detta kapitel.

31

Eftersom även delar till stridsvagnar anges i sistnämnda nummer avser uteslutningen med nödvändighet inte bara stridsvagnar, utan också delar till sådana fordon. Det måste följaktligen fastställas huruvida det tornsystem som är aktuellt i det nationella målet kan anses utgöra en ”del” till en stridsvagn i den mening som avses i nr 8710 i KN. Om så är fallet kan tornsystemet nämligen inte anses vara ett vapen, i den mening som avses i nr 9301 i KN, och följaktligen inte omfattas av undantaget enligt anmärkning 2 ij till avdelning XVII i KN.

32

Det följer av anmärkning 3 till avdelning XVII i KN att ett tornsystem, såsom det som är aktuellt i det nationella målet, endast kan anses utgöra en ”del” eller ett ”tillbehör” till en stridsvagn, i den mening som avses i nr 8710 i KN, om det är avsett att användas ”uteslutande” eller ”huvudsakligen” till en stridsvagn.

33

Den hänskjutande domstolen önskar få klarhet i huruvida tornsystemets slutliga användning är en omständighet som är avgörande för att besvara frågan huruvida nämnda system kan anses utgöra en del som är avsedd att användas ”uteslutande” eller ”huvudsakligen” till en stridsvagn.

34

Det är vid tulldeklareringen och, följaktligen, vid prövningen av ansökan om tornsystemets övergång till fri omsättning som det ska kunna kontrolleras vad denna vara är avsedd att användas ”uteslutande” eller ”huvudsakligen” till (se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 april 2015, ALKA, C‑635/13, EU:C:2015:268, punkt 37).

35

Av detta följer att den omständigheten att ett tornsystem har importerats för tillverkning eller montering av stridsvagnar och att det därefter faktiskt används för detta ändamål, även om det är en omständighet som ska beaktas, inte nödvändigtvis innebär att detta system är avsett att användas ”uteslutande” eller ”huvudsakligen” till dessa stridsvagnar, i den mening som avses i anmärkning 3 till avdelning XVII i KN eller den förklarande anmärkningen till nr 8710 i HS.

36

Det framgår av beslutet om hänskjutande att det tornsystem som är aktuellt i det nationella målet ska monteras på taket till mobila sjö- och landtransportsystem, på vridbara lager, eller också användas i stationära anläggningar. Av detta följer att tornsystemet inte kan anses utgöra en del som är avsedd att användas ”uteslutande” till en stridsvagn.

37

Vid sådant förhållande ankommer det på den hänskjutande domstolen att pröva huruvida nämnda tornsystem, med hänsyn till sina objektiva kännetecken och egenskaper, är avsett att användas ”huvudsakligen” till en stridsvagn. Om så är fallet bör tornsystemet klassificeras enligt nr 8710, utan att dess slutliga användning i detta fall har någon avgörande betydelse i detta avseende.

38

Om det vid denna prövning framgår att så inte är fallet, ankommer det på den hänskjutande domstolen att pröva huruvida det tornsystem som är aktuellt i det nationella målet, och som enligt nämnda domstol inte är ett ”vapen för militärt bruk”, ändå kan anses utgöra en ”del” eller ett ”tillbehör” till ett sådant vapen, i den mening som avses i undernummer 9305 9100 i KN.

39

Domstolen har tidigare, angående delar eller tillbehör till maskiner, apparater och instrument, slagit fast att begreppet ”delar” förutsätter att det är fråga om en helhet för vars funktion delarna är oundgängliga och att begreppet ”tillbehör” omfattar utbytbara utrustningsdetaljer som är avsedda att göra en apparat lämplig för ett visst arbete, för att utöka dess användningsområde eller för att utföra en särskild uppgift i samband med dess huvudfunktion. För att säkerställa en konsekvent och enhetlig tillämpning av Gemensamma tulltaxan ska dessa definitioner kunna tillämpas på nr 9305 i KN, och i synnerhet på undernummer 9305 9100 i KN (se, analogt, dom av den 4 mars 2015, Oliver Medical, C‑547/13, EU:C:2015:139, punkt 69 och där angiven rättspraxis).

40

Enligt den hänskjutande domstolens beskrivning av det tornsystem som är aktuellt i det nationella målet kan detta system anses utgöra en ”del” eller ett ”tillbehör” till ett vapen för militärt bruk, såsom en kanon eller en kulspruta, i den mening som avses i undernummer 9305 9100 i KN. Det framgår nämligen av beslutet om hänskjutande att en automatkanon och en kulspruta kan inmonteras i tornsystemet, att tornsystemet utgör basen för en vapenstation och att det i allt väsentligt är utrustat med flera delsystem och komponenter – däribland elektriska drivanordningar, optiska och elektroniska siktanordningar inklusive displayer och manöverenheter för insatspersonal (skyttar och befäl), ett vapenstyrningssystem, ett flertal förvaringsbehållare för ammunition samt anordningar för tillförsel av ammunition till vapnen – vilka gör det möjligt för insatspersonalen att manövrera den inmonterade kanonen och kulsprutan och därigenom avge målstyrda skott.

41

Om det visar sig att det tornsystem som är aktuellt i det nationella målet, med hänsyn till sina objektiva kännetecken, inte är avsett att användas ”huvudsakligen” till en stridsvagn, bör det således anses utgöra antingen en ”del” till ett vapen för militärt bruk, i den mån det skulle visa sig vara oundgängligt för den kanon eller kulspruta som ska inmonteras i tornet, eller, i vart fall, ett ”tillbehör” till ett sådant vapen för militärt bruk, genom att det är avsett att göra vapnet lämpligt för ett visst arbete eller för att utöka dess användningsområde.

42

Denna bedömning bekräftas av den förklarande anmärkningen till nr 9305 i HS, enligt vilken delar och tillbehör till vapen för militärt bruk enligt detta nummer bland annat omfattar ”kanontorn, lavetter, stativ och andra specialstöd för kanoner, kulsprutor, kulsprutegevär etc., även försedda med sikt- och laddanordningar”. Det framgår följaktligen av denna förklarande anmärkning, jämförd med den förklarande anmärkningen till nr 8710 i HS, att kanontorn, om de inte utgör karosserier till pansrade stridsfordon, är vapen för militärt bruk, i den mån de är ägnade att bidra till vapnens funktion eller användning.

43

Under sådana omständigheter bör det tornsystem som är aktuellt i det nationella målet klassificeras enligt undernummer 9305 9100 i KN.

44

Av vad som anförts ovan följer att tolkningsfrågorna ska besvaras enligt följande. KN ska tolkas på så sätt att ett tornsystem, såsom det som är aktuellt i det nationella målet, som har importerats för tillverkning av stridsvagnar och som därefter faktiskt har använts för detta ändamål, omfattas av nr 8710 i KN om det är avsett att användas ”huvudsakligen” till en stridsvagn, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva med beaktande av tornsystemets objektiva kännetecken och egenskaper, utan att dess slutliga användning i det aktuella fallet har någon avgörande betydelse för hur det ska klassificeras. Om så inte är fallet, ska tornsystemet klassificeras enligt undernummer 9305 9100 i KN såsom utgörande en del eller ett tillbehör till ”vapen för militärt bruk ”.

45

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (nionde avdelningen) följande:

Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1001/2013 av den 4 oktober 2013, ska tolkas på så sätt att ett tornsystem, såsom det som är aktuellt i det nationella målet, som har importerats för tillverkning av stridsvagnar och som därefter faktiskt har använts för detta ändamål, omfattas av nr 8710 i KN om det är avsett att användas ”huvudsakligen” till en stridsvagn, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva med beaktande av tornsystemets objektiva kännetecken och egenskaper, utan att dess slutliga användning i det aktuella fallet har någon avgörande betydelse för hur det ska klassificeras. Om så inte är fallet, ska tornsystemet klassificeras enligt undernummer 9305 9100 i nämnda kombinerade nomenklatur såsom utgörande en del eller ett tillbehör till ”vapen för militärt bruk”.