—

G. E. Security BV, genom C. Bouwmeester och van de Leur, belastingadviseurs,

—

Nederländernas regering, genom M. Bulterman och M. Gijzen, båda i egenskap av ombud,

—

Europeiska kommissionen, genom A. Caeiros och R. Troosters, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av nr 8517, 8521, 8531 och 8543 i kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN), som återfinns i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1214/2007 av den 20 september 2007 (EUT L 286, s. 1) (nedan kallad förordning nr 2658/87).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan G. E. Security BV (nedan kallat G. E. Security) och Staatssecretaris van Financiën (statssekreterare med ministerlika befogenheter för finansiella frågor) angående tullklassificeringen enligt KN av en vara med beteckningen ”videomultiplexer”.

3

Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen (nedan kallad WCO), inrättades genom en konvention undertecknad i Bryssel den 15 december 1950. Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) utarbetades av WCO och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, tillsammans med ändringsprotokoll av den 24 juni 1986 på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12, s. 3). Enligt dess slutord är konventionen utfärdad på engelska och franska språken, vilka båda texter har lika giltighet.

4

Enligt artikel 3.1 i konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part, inklusive Europeiska unionen, att se till att dess tulltaxenomenklatur och statistik överensstämmer med HS, att använda alla nummer och undernummer, utan tillägg eller förändring, och därtill hörande nummerkoder, och att följa den numeriska ordningsföljden i HS. Varje fördragsslutande part förbinder sig även att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av HS och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer i HS, samt att inte ändra omfattningen av desamma.

5

I den förklarande anmärkningen till HS avseende anmärkning 4 till avdelning XVI i HS, som är identisk med anmärkning 4 till avdelning XVI i KN, anges att uttrycket ”som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift” endast avser maskiner och maskinkombinationer som är nödvändiga för utförandet av den arbetsuppgift som är specifik för hela den funktionella enheten och avser således inte maskiner eller apparater som inte medverkar i den funktionella enhetens arbetsuppgift, utan endast utför kompletterande arbetsuppgifter.

6

Under rubriken ”Funktionella enheter” har den förklarande anmärkningen till HS avseende anmärkning 4 till avdelning XVI följande lydelse:

”Denna anmärkning är tillämplig när en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift enligt något av numren i 84 kap. eller, oftare, i 85 kap. Den omständigheten att dessa komponenter, av exempelvis lämplighetsskäl, är åtskilda eller förenade genom rör (som transporterar luft, komprimerad gas, olja etcetera), genom anordningar för kraftöverföring, genom elektriska ledningar eller genom andra anordningar, hindrar inte att enheten klassificeras enligt det nummer som motsvarar den arbetsuppgift enheten utför.

Uttrycket ’avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift’ i denna anmärkning avser endast maskiner och maskinkombinationer som är nödvändiga för utförandet av den arbetsuppgift som är specifik för hela den funktionella enheten och avser således inte maskiner eller apparater som inte medverkar i den funktionella enhetens arbetsuppgift, utan endast utför kompletterande arbetsuppgifter.

Som exempel på funktionella enheter i den mening som avses i denna anmärkning kan följande nämnas:

…

Det bör observeras att komponenter som inte uppfyller villkoren i anmärkning 4 till avdelning XVI skall klassificeras enligt sina respektive nummer. Så är fallet t.ex. med system för sluten videoövervakning bestående av ett varierande antal televisionskameror och videomonitorer, anslutna medelst koaxialkablar till en manöverenhet, omkopplare, paneler med mottagare för ljud och eventuellt automatiska databehandlingsmaskiner (för att spara data) och/eller videobandspelare (för att lagra bilder).”

7

Den förklarande anmärkningen till HS avseende nr 8521 har följande lydelse:

”A. Apparater för inspelning och kombinerad inspelning och återgivning av videosignaler

Detta är apparater som, när de är anslutna till en televisionskamera eller en televisionsmottagare, på ett medium spelar in elektriska impulser (analoga signaler) eller analoga signaler som omvandlats till digitala koder (eller en kombination av dessa) som motsvarar bilderna och ljudet som uppfångas av en televisionskamera eller tas emot av en televisionsmottagare. I allmänhet spelas både bilder och ljud in på samma medium. Inspelningsmetoden kan vara magnetisk eller optisk och inspelningsmediet är oftast band eller skivor.

Numret omfattar också apparater som spelar in, i allmänhet på en magnetskiva, digitala koder som motsvarar videobilder och ljud, genom att överföra de digitala koderna från en automatisk databehandlingsmaskin (t.ex. en digital videospelare).

Vid magnetisk inspelning på band spelas bilderna och ljudet in på olika spår på bandet medan när det rör sig om magnetisk inspelning på skiva så spelas bilderna och ljudet in som magnetiska mönster eller prickar i spiralspår på skivans yta.

Vid optisk inspelning kodas digitala data som motsvarar bilderna och

ljudet in på en skiva med hjälp av laser.

Videoinspelningsapparater som tar emot signaler från en televisionsmottagare innehåller också en tuner som gör det möjligt att välja önskad signal (eller kanal) från det frekvensband med signaler som sänds ut från

televisionssändningsstationen.

När dessa apparater används för återgivning omvandlar de inspelningen till videosignaler. Dessa signaler överförs antingen till en sändarstation eller till en televisionsmottagare.

…”

8

Den förklarande anmärkningen till HS avseende nr 8531 har följande lydelse:

”Med undantag av nr 8512 och 8530, omfattar detta nummer alla elektriska apparater som används för signalering, oavsett om signalerna är akustiska (ringklockor, sumrar, och andra ljudsignalanordningar) eller visuella (signalapparater med lampor, klaffar, nummertavlor etcetera) och oavsett om de manövreras för hand, som dörringklockor, eller automatiskt, som tjuvlarmsapparater.

…

Detta nummer omfattar bl.a.:

…

…”

9

Den förklarande anmärkningen till HS avseende nr 8543 har följande lydelse:

”Detta nummer omfattar samtliga elektriska maskiner och apparater, förutsatt att de inte är undantagna enligt någon anmärkning till denna avdelning eller detta kapitel, som inte är omnämnda eller omfattas av något annat nummer i detta kapitel eller av något nummer med mera specificerad varubeskrivning i något annat kapitel (särskilt kapitel 84 eller 90).

Elektriska maskiner och apparater enligt detta nummer måste ha självständiga arbetsuppgifter. De inledande bestämmelserna till den förklarande anmärkningen till nr 8479 beträffande maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för maskiner och apparater enligt detta nummer.

De flesta maskiner enligt detta nummer är sammansatta av elektriska basanordningar (lampor, transformatorer, kondensatorer, spolar, motstånd etcetera) som utför sina arbetsuppgifter helt

elektriskt. Elektriska varor försedda med mekaniska anordningar förs dock även hit, under förutsättning att dessa anordningar är av underordnad betydelse i förhållande till maskinens eller apparatens elektriska funktion.

…”

10

Tullklassificeringen av varor som importeras inom unionen regleras i KN, som grundar sig på de rubriker och underrubriker som återfinns i SH.

11

I artikel 2 i förordning nr 2658/87 anges följande:

”En integrerad tulltaxa för Europeiska gemenskaperna, i det följande kallad ’TARIC’, upprättas härmed av kommissionen för att tillgodose behoven i Gemensamma tulltaxan, i statistik över gemenskapens yttre handel samt gemenskapens handelspolitik, jordbrukspolitik och annan politik om import och export av varor.

Den skall bygga på den Kombinerade nomenklaturen och omfatta:

…

…”

12

Enligt artikel 12.1 i förordning nr 2658/87 ska kommissionen varje år genom en förordning anta en fullständig version av KN och av tullsatserna i enlighet med förfarandet i artikel 1 i denna förordning, i dess lydelse efter de åtgärder som har vidtagits av rådet eller kommissionen. Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande år.

13

KN innehåller i sin första del, avsnitt I.A, allmänna bestämmelser för tolkning av nomenklaturen, som är identiska med de allmänna bestämmelserna för tolkning av HS. I detta avsnitt föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] skall följande gälla:

…”

14

Andra delen av KN, med rubriken ”Tulltaxan”, omfattar avdelning XVI avseende ”Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”.

15

Anmärkning 2 till avdelning XVI i KN har följande lydelse:

”Om inte annat följer av anmärkning 1 till denna avdelning, anmärkning 1 till kap. 84 eller anmärkning 1 till kap. 85, skall delar till maskiner (inte utgörande delar till artiklar enligt nr 8484, 8544, 8545, 8546 eller 8547) klassificeras enligt följande regler:

16

I anmärkning 3 till avdelning XVI i KN anges följande:

”Om inte annat föreskrivs skall maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.”

17

Anmärkning 4 till nämnda avdelning föreskriver:

”När en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är åtskilda eller förenade genom rör, anordningar för kraftöverföring, elektriska ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i kapitel 84 eller 85, skall det hela klassificeras enligt detta nummer.”

18

Avdelning XVI i KN innehåller även kapitel 85, som har rubriken ”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”.

19

Nr 8517, som omfattas av detta kapitel, har följande lydelse:

”Telefonapparater, inbegripet telefoner för cellulära nät eller för andra trådlösa nät; andra apparater för sändning eller mottagning av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för kommunikation i trådnät eller trådlösa nätverk (såsom LAN och WAN), andra än apparater för sändning eller mottagning enligt nr 8443, 8525, 8527 och 8528.”

20

Nr 8521 har följande lydelse:

”8521 Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med inbyggd videotuner:

8521 10 – Arbetande med magnetband:

8521 10 20 – – Med en bredd av högst 1,3 cm och som möjliggör upptagning eller återgivning vid en bandhastighet av högst 50 mm per sekund

8521 10 95 – – Andra

8521 90 00 – Andra”

21

Nr 8531 har följande lydelse:

”8531 Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brandlarmsapparater), andra än apparater enligt nr 8512 eller 8530:

8531 10 – Tjuvlarmsapparater, brandlarmsapparater o.d.:

8531 10 30 – – Av sådana slag som används i byggnader

8531 10 95 – – Andra

…

8531 90 – Delar:

8531 90 20 – – Till apparater enligt nr 8531 20 och 8531 80 20

8531 90 85 – – Andra”

22

Nr 8543 i KN omfattar i sin tur elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i kapitel 85 i KN.

23

G. E. Security, ett bolag specialiserat inom försäljning av högteknologiska säkerhetssystem, har utvecklat ett säkerhetssystem med beteckningen ”videomultiplexer”.

24

På sin hemsida presenterar G. E. Security videomultiplexern som ”inspelningsutrustning för digital videoöverföring”.

25

Videomultiplexern säljs enbart till företag som är specialiserade inom försäljning av säkerhetsanordningar och övervakningssystem, och som erbjuder fullständiga installationstjänster av sådana anordningar och system till konsumenter.

26

Videomultiplexern används i säkerhets- eller övervakningssystem (eller anläggningar) för byggnader. Den utgör närmare bestämt en komponent i ett system för sluten videoövervakning, till vilket externa videokameror och/eller sensorer har anslutits, såsom rörelse- eller branddetektorer.

27

Videomultiplexern utför till tre olika arbetsuppgifter.

28

För det första utför videomultiplexern inspelning och och återgivning av videosignaler genom att den kan ta emot såväl signaler från sensorer som bilder och ljud från kameror samt återge dessa ljud och återskapa dessa bilder på bildskärmar.

29

För detta ändamål är videomultiplexern försedd med video- och ljudingångar som högst 16 kameror kan vara anslutna till samtidigt. Genom videomultiplexern kan dessa kameror slås på och av samt fjärrstyras. Härigenom är det möjligt att förstora och förminska vissa delar av de bilder kamerorna har spelat in, eller att blockera dessa bilder så att inspelningen kan begränsas till vissa dagar och klockslag i veckan och/eller till vissa delar av en byggnad eller tomt. Det är även möjligt att ignorera rörelser från husdjur som befinner sig i en byggnad.

30

Videomultiplexern är även försedd med videoutgångar som gör det möjligt att ansluta en eller flera bildskärmar som kan visa bilder från flera kameror samtidigt, den har även en ljudutgång för att ansluta en extern förstärkare eller högtalare. Videomultiplexern ken emellertid inte ta emot tv-signaler.

31

Vidare kan videomultiplexern lagra inspelningar av analoga och digitala bilder och ljud från kamerorna och/eller signaler från sensorerna på en hårddisk. Dessa inspelningar lagras med säkerhetsteknik för att undvika att de raderas eller manipuleras av misstag. De lagras i ett särskilt format och kan återskapas endast med hjälp av videomultiplexern eller en särskild programvara.

32

För det andra har videomultiplexern en larmfunktion. För detta ändamål har den en inbyggd larmsignal som kan ställas in på så sätt att videomultiplexern aktiverar anordningar som avger ljud- eller ljussignaler och/eller sänder en varningssignal i form av ett e-postmeddelande som skickas till en eller flera användare av systemet (exempelvis polisen, brandkåren, fastighetsägaren eller ett bevakningsföretag), om detekterade rörelser, ljud eller signaler ger anledning till detta.

33

För det tredje har videomultiplexern en funktion för att sända och ta emot nätverksdata. För att kunna göra detta är videomultiplexern försedd med anordningar som gör det möjligt att skicka e-postmeddelanden till användarna av systemet och/eller att ansluta till internet, till digitala nätverk eller till en apparat för automatisk databehandling.

34

Den 14 oktober 2008 ansökte G. E. Security hos den behöriga tullmyndigheten om att utfärda bindande klassificeringsbesked för tre videomultiplexrar. Bolaget ansökte om att de skulle klassificeras enligt undernummer 8543 70 90 i KN, alternativt enligt undernummer 8531 10 30 i KN, för vilka tullsatserna var 3,7 procent respektive 2,2 procent.

35

Genom skrivelse av den 27 november 2008 klassificerade tullmyndigheten de tre videomultiplexrarna som ”apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler” enligt undernummer 8521 90 00 i KN, för vilka tullsatsen är 13,9 procent.

36

G. E. Security begärde omprövning av detta klassificeringsbeslut, men tullmyndigheten fann inte anledning att ändra beslutet. Bolaget överklagade tullmyndighetens beslut till Rechtbank te Haarlem (domstol i Haarlem), som fann att överklagandet skulle bifallas och klassificerade de tre videomultiplexrarna som alarm av sådana slag som används i byggnader enligt undernummer 8531 10 30 i KN.

37

Tullmyndigheten överklagade denna dom till Gerechtshof te Amsterdam (appellationsdomstol i Amsterdam).

38

Appellationsdomstolen konstaterade att videomultiplexern, med beaktande av dess objektiva kännetecken och egenskaper, visserligen kan anses utgöra en del av ett alarmsystem i den mening som avses i nr 8531 i KN, men att den ändå, enligt anmärkning 2 a till avdelning XVI till KN, ska klassificeras enligt undernummer 8521 90 00 i KN.

39

G. E. Security överklagade domen från Gerechtshof Amsterdam (appellationsdomstol i Amsterdam) till den hänskjutande domstolen.

40

Under dessa omständigheter beslutade Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfråga till domstolen:

”Ska nr 8517, 8521, 8531 och 8543 i KN tolkas på så sätt att en vara som en videomultiplexer – som har utvecklats för att vara en del i ett system som kan analysera bilder och ljud från anslutna kameror och larmsensorer och som, om så önskas, spelar in, lagrar, bearbetar och på en ansluten bildskärm återger bilder och ljud och/eller avger en varningssignal i form av ett e-postmeddelande till en eller flera användare som är anslutna till systemet och/eller kan aktivera anordningar som avger ljud- eller ljussignaler, om bilder eller ljud ger anledning till detta, – ska klassificeras enligt något av dessa nummer?”

41

EU-domstolen påpekar inledningsvis att dess uppgift inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om kriterierna för att den domstolen ska kunna göra en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som EU-domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som krävs för klassificeringen. Den nationella domstolen förefaller således under alla omständigheter ha bättre förutsättningar att göra klassificeringen (se dom Lukoyl Neftohim Burgas, C‑330/13, EU:C:2014:1757, punkt 27).

42

Det ankommer således på den hänskjutande domstolen att klassificera de varor som är i fråga i det nationella målet mot bakgrund av domstolens svar på den tolkningsfråga som ställts.

43

För att ge den hänskjutande domstolen ett användbart svar på denna fråga understryker domstolen för det första, såsom framgår av punkt 13 ovan, att de allmänna bestämmelserna för tolkningen av KN föreskriver att klassificeringen av varorna ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren, av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen samt att lydelsen av avdelningarnas, kapitlens eller underkapitlens rubriker endast är vägledande.

44

För det andra framgår det av domstolens fasta rättspraxis att det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet ska vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningar till avdelningar och kapitel (dom Lukoyl Neftohim Burgas, C‑330/13, EU:C:2014:1757, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

45

Vad gäller de förklarande anmärkningarna till HS ska det tilläggas att dessa utgör, även om de inte är bindande, viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och ger i denna egenskap betydelsefulla tolkningsdata för densamma (se, för ett liknande resonemang, dom Kloosterboer Services, C‑173/08, EU:C:2009:382, punkt 25, och dom Agroferm, C‑568/11, EU:C:2013:407, punkt 28). Detsamma gäller även för de förklarande anmärkningarna till KN (se, för ett liknande reonemang, dom Develop Dr. Eisbein, C‑35/93, EU:C:1994:252, punkt 21, och dom British Sky Broadcasting Group, C‑288/09 och C‑289/09, EU:C:2011:248, punkt 92).

46

Genom sin tolkningsfråga söker den hänskjutande domstolen klarhet enligt vilket nr i KN – det vill säga nr 8517, 8521, 8531 eller 8543 – en vara med beteckningen ”videomultiplexer”, såsom den i det nationella målet, ska klassificeras.

47

Det följer av själva lydelsen av nr 8517, 8521, 8531 och 8543 i KN med tillhörande förklarande anmärkningar att den aktuella varans arbetsuppgift är avgörande för att klassificera den enligt ett av dessa nummer.

48

De nämnda numren beskriver nämligen specifikt vilken arbetsuppgift de varor som omfattas av dessa nummer ska utföra. Således avser nr 8517 i KN bland annat ”apparater för sändning eller mottagning av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för kommunikation i trådnät eller trådlösa nät”. Nr 8521 i KN avser ”apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med inbyggd videotuner”. Nr 8531 i KN avser ”elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brandlarmsapparater)”. Nr 8543 i KN omfattar i sin tur ”elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i … kapitel [85 i KN]”.

49

I förevarande fall är det utrett att videomultiplexern utför tre olika arbetsuppgifter.

50

Det följer nämligen av den beskrivning som den hänskjutande domstolen gjort, och som återgivits i punkterna 28–31 ovan, att videomultiplexern har en funktion för inspelning och återgivning av videosignaler, vilket motsvarar lydelsen i nr 8521 i KN.

51

Videomultiplexern har även en larmfunktion, såsom beskrivits i punkt 32 ovan, vilket motsvarar lydelsen i nr 8531 i KN.

52

Härtill kommer att videomultiplexern har en funktion för att sända och ta emot nätverksdata, som beskrivits i punkt 33 ovan och som i sin tur motsvarar lydelsen i nr 8517 i KN.

53

I anmärkning 3 till avdelning XVI i KN, vilken omfattar nr 8517, 8521 och 8531, anges att ”maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften”.

54

I förevarande fall framgår det, av punkterna 24 respektive 25 ovan, för det första att G. E. Security på sin hemsida presenterar videomultiplexern som ”inspelningsutrustning för digital videoöverföring” och, för det andra, att videomultiplexern enbart säljs till företag som är specialiserade inom försäljning av säkerhetsanordningar och övervakningssystem.

55

Det följer av det nyss anförda, samt av den beskrivning av viedomultiplexern som gjorts av den hänskjutande domstolen och som återgetts i punkterna 24–33 ovan, att videomultiplexerns huvudsakliga arbetsuppgift utgörs av inspelning och återgivning av videosignaler inom ett system för säkerhet och övervakning.

56

Såsom den nederländska regeringen och kommissionen påpekat utgör videomultiplexerns andra arbetsuppgifter, det vill säga larmfunktionen och nätverksfunktionen, endast underordnade arbetsuppgifter som ska förbättra funktionaliteten hos det system videomultiplexern utgör en del av.

57

Härav följer att KN ska tolkas på så sätt att en vara med beteckningen ”videomultiplexer”, såsom den i det nationella målet, ska – med förbehåll för den hänskjutande domstolens bedömning av samtliga relevanta uppgifter som den förfogar över – klassificeras enligt nr 8521 i KN.

58

Anmärkning 2 och 4 till avdelning XVI i KN föranleder inte någon annan bedömning.

59

Det följer nämligen av domstolens rättspraxis att anmärkning 2 till avdelning XVI i KN endast är tillämplig vid tullklassificering av ”delar till maskiner” (se dom Data I/O, C‑297/13, EU:C:2014:331, punkt 34).

60

Med beaktande av att begreppet ”del”, i den mening som avses i nämnda anmärkning, inte definieras där, har domstolen, för att främja en konsekvent och enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan, valt att ge detta begrepp en enda definition som är gemensam för alla kapitel i KN (se, för ett liknande resonemang, dom HARK, C‑450/12, EU:C:2013:824, punkt 37, och dom Rohm Semiconductor, C‑666/13, EU:C:2014:2388, punkt 44).

61

Det följer av domstolens rättspraxis angående nr 8473 i KN och anmärkning 2 b till avdelning XVI i KN att begreppet ”del” förutsätter att det är fråga om en helhet för vars funktion delen är oundgänglig (se, för ett liknande resonemang, dom Rohm Semiconductor, C‑666/13, EU:C:2014:2388, punkt 45 och där angiven rättspraxis).

62

För att en vara ska klassificeras som en ”del” är det således inte tillräckligt att visa att maskinen utan denna vara inte kan fylla de funktioner som den är avsedd för. Det krävs även att det visas att maskinens mekaniska eller elektriska funktion är beroende av denna vara (se dom Rohm Semiconductor, C‑666/13, EU:C:2014:2388, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

63

I förevarande fall, såsom framgår av punkt 26 ovan, används videomultiplexern i säkerhets- och övervakningsanläggningar för byggnader och utgör, närmare bestämt, en komponent i ett system för sluten videoövervakning.

64

Såsom den nederländska regeringen och kommissionen har påpekat kan ett sådant system fungera även utan att vara försett med en videomultiplexer. De apparater för detektion som används i ett sådant system kan nämligen utföra sin arbetsuppgift utan en videomultiplexer. Dessa apparaters mekaniska eller elektriska funktion är inte heller beroende av en videomultiplexer.

65

Följaktligen kan videomultiplexern inte anses utgöra en ”maskindel” i den mening som avses i anmärkning 2 i avdelning XVI i KN. Denna anmärkning är således inte relevant vid klassificeringen av varan enligt KN.

66

Angående anmärkning 4 till avdelning XVI i KN erinrar domstolen om att enligt sin lydelse är denna anmärkning enbart tillämplig ”[n]är en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter … som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift”.

67

Den förklarande anmärkningen till HS avseende anmärkning 4 till avdelning XVI i HS, som är identisk med anmärkning 4 till avdelning XVI i KN, anger att uttrycket ”som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift” endast avser maskiner och en grupp maskiner som är nödvändiga för utförandet av den arbetsuppgift som är specifik för hela den funktionella enheten och avser således inte maskiner eller apparater som inte medverkar i den funktionella enhetens arbetsuppgift, utan endast utför kompletterande arbetsuppgifter.

68

I denna förklarande anmärkning preciseras att de villkor som anges i anmärkning 4 till avdelning XVI i HS, och därmed de villkor som anges i den identiska anmärkningen i KN, inte uppfylls av system för sluten videoövervakning bestående av ett varierande antal televisionskameror och videomonitorer, anslutna medelst koaxialkablar till en manöverenhet, omkopplare, paneler med mottagare för ljud och eventuellt automatiska databehandlingsmaskiner (för att spara data) och/eller videobandspelare (för att lagra bilder).

69

Det har redan konstaterats i punkterna 26 och 63 ovan att videomultiplexern utgör en komponent i ett sådant system för sluten videoövervakning. Anmärkning 4 till avdelning XVI i KN är således inte relevant vid klassificeringen av en sådan vara i KN.

70

Domstolen finner slutligen att det saknas skäl att godta G. E. Securitys resonemang att videomultiplexern borde klassificeras enligt nr 8543 i KN.

71

Det följer nämligen av ordalydelsen av detta nummer att det omfattar ”elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i … kapitel [85 i KN]”. Således kan en vara endast klassificeras enligt detta nummer om det inte är möjligt att klassificera den enligt något annat nummer i kapitel 85. Det följer av punkt 57 ovan att så inte är fallet i det nationella målet.

72

Mot bakgrund av det ovan anförda ska tolkningsfrågan besvaras enligt följande. KN ska tolkas på så sätt att en vara med beteckningen ”videomultiplexer”, såsom den i det nationella målet, ska – med förbehåll för den hänskjutande domstolens bedömning av samtliga relevanta uppgifter som domstolen förfogar över – klassificeras enligt nr 8521 i KN.

73

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1214/2007 av den 20 september 2007, ska tolkas på så sätt att en vara med beteckningen ”videomultiplexer”, såsom den i det nationella målet, ska – med förbehåll för den hänskjutande domstolens bedömning av samtliga relevanta uppgifter som den förfogar över – klassificeras enligt nr 8521 i KN.